RSS - xml

Kontrollerades senast: 2022-11-08 08:23:49

En blogg om bevingade vänner

Årets första trana till Hornborgasjön

2022-02-21 10:00

Över ett snötäckt Hornborgasjön anlände i helgen årets första trana till Hornborgasjön. Om drygt en månad kommer den ha sällskap av tusentals artfränder. Det var Eric Torsson som under lördagen såg en trana komma inflygande från norr, enligt hans rapport i Artportalen.




Bra år för häckande kungsörnar

2019-12-01 19:46
2019 har varit ett ovanligt bra år för häckande
kungsörnar. En sammanställ
ning som gjorts
visar att det genom-
förts 271 lyckade häckningar,
rappor-
terar P4 Norrbotten.

Det är det bästa
resultatet i landet
på 20 år.



-Det har varit ett väldigt framgångsrikt år, säger Alexander
Winiger som
är inventeringsansvarig för stora rovdjur på
Länsstyrelsen i Norrbotten.


Anledningen till de goda resultaten är att det har funnits
god tillgång till
byten som skogsfågel och hare, samt
att vädret under ruvningstiden har
varit gynnsamt.

Hörde svartvit flugsnappare igår...

2019-05-12 14:32

....och det var nog första gången i år. Hörde även bl.a lövsångare och rödhake, men har hört dem några gånger tidigare.

Vår och fågelsång

2019-04-17 18:11

Idag har jag hört rödhake och bokfink, men har hört några gånger tidigare nu i april också. 

Transtatistik Hornborgasjön

2019-04-15 20:37

 

Tranantal under senare år enligt räkningar utförda av Hornborgasjöns fältstation. Dagens  

tranantal är det antal tranor som räknades under föregående kväll, när fåglarna flög ut i sjön för att  sova. Vårsiffrorna avser endast räkningar i sjöns södra del. 

Om du kommer från någon annan Internetsida rekommenderar vi ett besök på www.hornborga.com för mer information om Hornborgasjön och dess djurliv.


 
DatumMånad201220132014201520162017201820191januari        1februari        1mars        5mars        7mars   7    8mars  9867    9mars  180180305   10mars  18074    11mars2 75057290   12mars  23012 102 37813mars  65026570  14mars   110 615 135015mars  2000104830 155016mars150 145076 1480 190017mars235 12206806802470 inst. pga. regn18mars40 8003950 3680 260019mars240 2600760038004420 260020mars460 57009100 462082550021mars1050 970091005100inst. pga dåligt väder 810022mars1280 1050010100 97802751360023mars5100 1000010100 Svårräknat520015000 Kraftig störning3651320024mars4100 1670011350 166004601510025mars7280 svår räknat 1600013500Regn, svårräknat 15000142006601570026mars6700319400Dåligt väder ingen räkning13000Kraftig störning14001740027mars10300 19800154001910015800210017000 svårräknat pga. störningar28mars126004182001880019100131006200Kraftig störning29mars1480041990017400190001660062001610030mars172007196001590019400inställt pga. regn74001920031mars170008205001730015500197007500störning1april17000 Kraftig störning53224001420019100191009600Kraftig störning från gömslena2april1690051021100161001780016300Störning236003april265001320störning 2300015800191001310011000273004april2140015702220019600156001300014900255005april15800174015800175001710013100inst. pga. regn o dimma220006april15000193013400154001610013300Kraftig störning196007april219002940151001550014600Störning22500169008april21000630015000Störning 1500011200Störning från ett gömsle både igår och idag24500146009april22000102001480013500106007550208001950010april20000124008700149008500765016000 Svårräknat1960011april180001000046001030050507780128002040012april77001000039001140038007160118001380013aprilKraftig störningKraftig störning ingen räkning2300Störning 110004400502098001170014april36001350050011700 7100870010200

Mer unik än Kalle Anka

2017-12-25 10:15
Vanligtvis lever den på andra sidan Atlanten men plötsligt har den större gulbenan synts till vid Amundön utanför Göteborg. -Det är sensationellt. Den har bara setts fyra gånger i Sverige tidigare någonsin, säger Uno Unger, ornitolog. Till skillnad från Kalle Anka som kommer varje år. Det har lockat uppemot tusen fågelfantaster att vallfärda till Amundön under några få dagar. Även på julafton. Då tog sig ett 30-tal fågelentusiaster
sig till platsen för att
få sig en titt på den unika pippin.

Första tranan till Hornborgasjön

2017-03-01 22:05
Nu är det vår! I alla fall vid Hornborgasjön. Vid 17.30-tiden på tisdagen landade "enligt säker källa" den första tranan vid sjöns södra ände, skriver Hornborgasjöns fältstation på sin hemsida.                                                  Förra årets första trana gjorde sin entré den 26 februari.                                                       Det stora majoriteten av tranor, som stannar upp vid sjön på sin färd norrut, väntas dock dröja ett tag till. Förra våren kunde man som mest räkna till 19.400 tranor vid   Hornborgasjön, den 30 mars.   

Första vårfåglarna är redan här

2017-02-21 19:33

Se upp i skyn, sånglärkan är redan här, i alla fall om du bor i Sydsverige. De första flyttfåglarna börjar komma, med hopp om våren. Men några kan fly Sverige igen om vintern envisas med att slå tillbaka.

Från Ottenby fågelstation på Öland rapporteras den gångna veckan både sånglärkor och tofsvipor, tidiga flyttfåglar. Vid Pulken, känt rastställe för tranor utanför Kristianstad i Skåne, sågs två av de långbenta fåglarna härom dagen.

Det är framför allt kortflyttare, som också kallas väderflyttare, som kommer till Sverige när de i sina vinterkvarter i västra Europa känner av när mildluft från Atlanten strömmar in, förklarar Göran Andersson, välkänd Ölandsornitolog.

Kan pendla

– Det är precis det som har hänt nu i februari. Det har medfört att fågelskådare i sydligaste Sverige redan har sett många sträckande sånglärkor, starar, gravänder, grågäss, skogsduvor, tofsvipor och ljungpipare, säger han.

Eftersom det varit en mild vinter var det väntat att de första kortflyttarna skulle anlända till sydligaste Sverige i mitten av februari. Och om det blir bakslag i vädret kan de flytta tillbaka till vinterkvarteren.

– Exempelvis lärkor, starar och vipor kan alltså göra flera resor under en vårvinter. Det är inga problem för dem. Det tar bara någon dag, så är de i Danmark igen, säger Göran Andersson.

Långflygare dröjer

Andra fåglar som det snart är dags att börja spana efter är strandskata, storspov, de första ejdersträcken, bofinkar och rödhakar.



Långflyttarna, de som övervintrar i tropiska Afrika, får vi vänta på ett tag till. De sträcker norrut efter sin inre klocka. När de börjar närma sig norra Europa kan dock vädret påverka hastigheten. Gynnsamt väder kan påskynda hemresan.



– Eller tvärtom, som för några vårar sedan, då våra näktergalar och törnskator stannade upp i ett par–tre veckor i sydöstra Europa i väntan på bättre väder, säger Göran Andersson.

Havsörn - en sann framgångssaga

2016-08-22 19:40
På 70-talet var havsörnen på väg att utrotas på grund av påverkan från miljögifter. Tack vare vårt framgångsrika arbete inom Projekt Havsörn finns det idag mer än 2 500 havsörnar vid den svenska kusten och insjöarna.
 
 

Bli medlem i Naturskyddsföreningen och stöd kampen för natur och miljö. Tillsammans har vi kraft att förändra.

 
BLI MEDLEM NU
 

Sedan Naturskyddsföreningen startade Projekt Havsörn år 1971 har många viktiga åtgärder utförts för att hjälpa denna mäktiga rovfågel tillbaka i Sverige. Projektet har lockat hundratals frivilliga under åren som gjort fantastiska insatser med att lägga ut giftfri mat, bevaka och skydda bon och fåglar under en lång följd av år. Projektledare under alla år har varit Björn Helander som gjort fantastiska insatser, både som forskare och ideell eldsjäl och tillsammans med hundratals ideella medarbetare.

Nästan utrotad av miljögifter

Under 1960- och 1970-talen var situationen för havsörnen i Sverige katastrofal på grund av miljögifter. Havsörnen lever högst upp i näringskedjan och livnär sig till största del på fisk och sjöfågel. Det betyder att giftiga ämnen som kommer ut i vattnet och inte bryts ner lagras i fiskar och andra djur. Ju högre upp i näringskedjan ett djur är, ju högre blir koncentrationen, som i havsörnarna.

Havsörnen blev därför den första arten i Östersjömiljön som uppvisade tydliga störningar på grund av påverkan av miljögifter. Det var framförallt örnarnas förmåga att föröka sig som förändrades av de höga halterna av gifter. Det märktes genom att inget eller bara enstaka ägg kläcktes. Ungarna som överlevde blev färre och färre. Detta ledde till att havsörnen nästan utrotades i Sverige på 1970-talet.

Forskningen viktig

Forskningen om hur miljögifter påverkar havsörnarnas ägg har varit en viktig del i Projekt Havsörn. Ett stort antal okläckbara ägg har samlats in och undersökts i samarbete med Naturhistoriska riksmuseets och laboratorier vid Naturvårdsverket och Stockholms Universitet.

Undersökningarna visade att havsörnsägg kan innehålla de högsta koncentrationerna av stabila miljögifter som uppmätts i Östersjön. Ägg som inte kunde kläckas innehöll höga halter av miljögifter som DDE (som kommer från bekämpningsmedlet DDT), PCB och andra klorerade substanser. Äggen innehåller också bromerade ämnen (s k flamskyddsmedel), furaner, dioxiner, flourerade ämnen (PFAS) och kvicksilver. Det är inte underligt att havsörnen fick problem med sin fortplantningsförmåga.

Giftfri mat från Projekt Havsörn blev räddningen

Trots att det föddes så få ungar under perioden 1965-1985 så minskade inte antalet havsörnar. Det berodde på att Naturskyddsföreningen organiserade ett omfattande program med stödutfodring vintertid. Många aktiva i Projekt Havsörn har på ett beundransvärt sätt bidragit till havsörnens räddning genom att under många år lägga ut örnmat på särskilda utfodringsplatser över en stor del av landet. Vinterutfodringen som sattes igång 1971 hjälpte de få ungfåglar som föddes att överleva. Minst 80 procent av ungfåglarna klarade att överleva första vintern, då dödligheten annars är störst. Genom att ungar överlevde i större utsträckning, kunde stammen sakta återhämta sig och klara sig.

Larmklocka, övervakning och boplatsskydd

Andra viktiga insatser som Projekt Havsörn under Björn Helanders ledning stått för är inventeringar, initieringar av boplatsskydd samt restaureringar och byggande av bon, för att nämna några.

Havsörnens funktion som indikator och larmklocka för effekter av miljögifter har medfört att övervakningen av beståndet inom föreningens projekt integrerats i den nationella miljöövervakningen. Övervakningen av havsörnen vid kusten och i sötvattensmiljöer i inlandet, sker nu i samverkan mellan Naturhistoriska riksmuseet och Projekt Havsörn.

Före miljögiftskatastrofen, fram till början av 1950-talet fick i genomsnitt 72 procent av havsörnsparen som häckade vid ostkusten ungar. Idag, sedan några år tillbaka är andelen lyckade häckningar åter nästan lika stor, efter att ha legat på nivåer så låga som 20 procent på 1970-talet. Det finns emellertid fortfarande tecken på fortplantningsstörningar inom ett kustområde i Bottenhavet, där frekvensen bon med döda ägg är tydligt högre än i omgivande områden. Orsaken är inte klarlagd, men mycket tyder på att det fortfarande kan vara en effekt av, kanske nya, miljögifter.

Långt ifrån alla havsörnpar kan häcka inom reservat eller andra formellt skyddade områden. En fråga av stor betydelse för havsörnens möjligheter att kunna fortleva i områden med skogsbruk är tillgång till boträd. Skydd för boplatserna är en viktig del i havsörnsarbetet.

Fakta om Nordeuropas största rovfågel

Havsörnen (Haliaeetus albicilla) är Nordeuropas största rovfågel. En havsörn kan bli hela 2,5 meter mellan vingspetsarna och kroppen kan bli upp till en meter lång. Trots att de är så stora väger en havsörn bara 4-7 kilo.

Honorna är normalt något större än hanarna. Sittande är havsörnen ganska kantig i formen med yviga "byxor" och påfallande stor näbb. Vingarna är hos vuxna fåglar nästan rektangulära med i det närmaste rak framkant. I flykten upplevs havsörnen mycket bredvingad, vingslagen verkar tunga, men fågeln kan snabbt ändra tempo och får då en annan karaktär. Den har inte samma smäckerhet som kungsörnen men är ändå vig i luften. Havsörnen är en suverän segelflygare och kan stiga till ett par tusen meters höjd där den nästan försvinner för det mänskliga ögat.

Örnar kan leva ett långt liv

Det tar fem år innan havsörnar når vuxen ålder, och fjäderdräkten ändrar karaktär under denna tid. Vuxna fåglar är ljusbruna på kroppen med blekare huvud och hals och har gul näbb och vit stjärt. Ungfåglarna är däremot mörkare bruna, med mörk näbb och utan vit stjärt. Två- och treåriga fåglar är fortfarande mört bruna men med inslag av vita fläckar. Under ungarnas första år har de längre stjärt- och vingpennor som gör att de kan se större ut än sina föräldrar Havsörnar lever i snitt cirka 15 år i det vilda , men de kan i sällsynta fall bli över 30 år gamla och i fångenskap uppemot 40 år.

Fisk, fågel och en del däggdjur på menyn

Havsörnens föda består av fisk, fågel och en del däggdjur och sammansättningen varierar både geografiskt och under året då tillgången på byten förändras. Jakt efter fågelbyten är oftast mer ansträngande för örnen än fiske. De däggdjur den äter är oftast i form av kadaver. I sällsynta fall fångar den harar, mink och vattensork och inte sällan stjäl den mat av andra fåglar. På senare år har havsörnen breddat sin meny genom att ta skarvar och skarvungar i bon. Man beräknar att en havsörn behöver äta ungefär 600 gram fiskkött per dag, eller 350 gram fågel- eller däggdjurskött. (Fiskkött innehåller mindre energi.)

En mångsidig och flexibel jägare

Havsörnen är en mångsidig jägare. Det förstå man eftersom den kan äta så många olika typer av föda. Jaktmetoderna kan vara snabba överrumplingsattacker och envisa förföljelser av fågelbyten, men även att bekvämt promenera på marken vid grunda fiskvatten. Ofta hittar örnen sina byten genom att sitta stilla och spana i väntan på att ett tänkbart byte ska visa sig. När den upptäcker något, går den till snabb attack.

När havsörnen söker byten från luften glidflygaden antingen i cirklar och genom att successivt förflytta sig över jaktområdet, eller genom att flyga lågt och snabbt för att hitta och överrumpla ett byte. Ibland jagar makarna i ett örnpar tillsammans.

När havsörnen fiskar gör den en dykning mot vattenytan och hugger tag i fisken med ena eller bägge fötterna och fortsätter ofta sin flykt med bytet i klorna. Ibland om bytet i vattnet är stort händer det till och med att havsörnen simmar iland med hjälp av vingarna.

I grunda vatten vid bäckutlopp och lekbottnar för till exempel gädda, sitter örnen ofta på stenar i vattenbrynet eller vadar omkring i vattnet. Ett litet hopp och ett vingflax räcker ofta för att kunna fånga en fisk med klorna.

Hundraåriga träd krävs för ett havsörnsbo

I Sverige bygger havsörnar oftast sina bon i gamla tallar. Oftast är boet placerat de i övre delen av trädet eller direkt i toppen. Boet byggs på år efter år och kan bli mycket stort. För att klara av att bära ett så stort och tungt bo krävs kraftiga och starka grenar. Örnboet som kan väga hundratals kilo, ibland ett ton eller mer. Sådana kraftiga trädkronor utvecklas vanligtvis inte i träd förrän efter hundra år. På senare år har mycket gammal skog avverkats så att det är svårt för havsörnarna att hitta tillräckligt kraftiga tallar för att bygga bo i. Det händer nästan varje år att örnbon rasar för att träden de byggts i är för unga med för svaga grenar.

Ett Havsörnspar återvänder till samma boplats år efter år, om de inte blir jagas bort av störningar. Häckningsplatser ligger oftast i skog i närheten av havskusten eller insjöar, exempelvis på öar men ibland också ganska långt ifrån vatten. Häckningsreviren ”ärvs” från generation till generation.

Familjeliv och livslånga förhållanden

Under sitt sjätte levnadsår brukar havsörnen kunna få sin första kull. Äggkullen kan bestå av 1-3 ägg – oftast två. De läggs med någon till några dagars mellanrum, men ruvningen börjar direkt när första ägget lagts. Eftersom varje ägg behöver ruvas cirka 38 dygn, kan den totala ruvningstiden omfatta nästa en och en halv månad om örnhonan lagt tre ägg. Sedan kommer en intensiv tid när ungen eller ungarna måste matas. Om födan är fisk krävs det cirka 50 kg byte tills ungen är färdig att lämna boet

Om det är brist på föda är det inte säkert att alla ungarna i en kull överlever. I Sverige är detta vanligt hos de havsörnar som häckar i Lappland, där tillgången på fisk och fågel är mer begränsad än vid kusten och i södra inlandet. Om två ägg kläcks i ett bo i Lappland dör den yngsta genom svält i hälften av fallen.

Efter ungefär två och en halv månad kan ungen flyga själv, men den är ändå beroende av sina föräldrar i ytterligare en till två månader. Ett havsörnspar är varandra trogna och lever tillsammans livet ut. Om den ena örnen dör, kan den andra i revirethitta en ny, yngre partner.

Flyttning och övervintring

Studier av ringmärkta havsörnar har visat att årsungar vanligtvis flyttar söderut i oktober, medan de vuxna individerna stannar kvar inom sina revir. I norra Sverige är situationen lite annorlunda - där tvingar isläggningen även de vuxna att dra söderut för att hitta föda. Våra märkningar visar att dessa vuxna fåglar från norr ändå ofta stannar inom landet, och också ofta återkommer till samma övervintringsplatser varje år.

Utbredning och bestånd i Sverige

Om man går tillbaka cirka 150 år i tiden så häckade havsörn längs kusten från norra Bohuslän, runt södra Sverige, upp till Västerbotten och Norrbotten. Dessutom fanns havörnen också vid sjöar och vattendrag i inlandet. Det fanns minst 500 par under det tidiga 1800-talet, kanske 1000 par eller fler.

Fridlyst och räddad två gånger

År 1924 fredades havsörnen i vårt land, bland annat efter påtryckningar från Naturskyddsföreningen efter en 100 år lång period av intensiv förföljelse. Det som då återstod var några små restbestånd på sammanlagt 50-100 par.

Under mitten av 1900-talet upplevde havsörnen sin andra kritiska period när fortplantningen minskade kraftigt på grund av utsläpp av miljögifter. Det var rapporter under denna tid om att örnarna inte längre fick ungar som ledde till att Naturskyddsföreningen år 1964 startade inventeringar av beståndet. Det visade sig under de följande åren att situationen var akut dålig, och 1971 startade föreningen alltså Projekt Havsörn. När det var som sämst ställt med den svenska havsörnen fanns det bara 50 par och 50 yngre fåglar - inte mer än 150 exemplar allt som allt i landet. År 1973 hittades bara sex ungar längs hela den svenska ostkusten.

Äntligen en vändpunkt

På 1980-talet vände äntligen utvecklingen och beståndet började sedan öka igen, både i antal och i utbredning. Havsörnarna började i slutet av 1980-talet också komma tillbaka till östra Mellansveriges insjöar, men spridningen västerut har gått långsamt.

Efter att ha varit borta från Vänern i nära 100 år kom havsörnen äntligen tillbaka dit år 2001, och 2010 föddes över 20 ungar i Vänern! Havsörnen häckar nu återigen längs hela Östersjökusten, och i inlandet spritt ända ner till södra Skåne. Västkusten står fortfarande utan häckande par, men det borde inte vara långt kvar till den första återetableringen även där. Det blir en verklig milstolpe för Projekt Havsörn!

Vid den senaste uppskattningen av det svenska beståndet, år 2009, fanns det minst 500 vuxna havsörnspar i Sverige, det vill säga 1000 vuxna. Enligt beräkningar borde då minst 1500 ungfåglar (upp till fem år gamla) finnas som ännu inte bildat par. Totalt innebär detta att det finns minst 2500 havsörnar runt om i landet. För andra gången är havsörnen räddad, tack vare Naturskyddsföreningen!

Häckning: Havsörnar

2014-07-16 21:00

Det ser ljust ut för de svenska havsörnarna.  I Blekingen har minst 14 ungar kläckts i år, en ökning från 2008 då de bara blev fyra.  I början av 1970-talet fanns det bara ett tiotal par havsörnar kvar i Sverige, men arten räddades.

Havsörningen har gått framåt längs hela Östersjökusten, säger Peter Hellström, havsörnsexpert vid Naturhistoriska riksmuseet, till tidningen BLT./ Ökningen är mellan 5-6 ptocent per år.

Hotad hackspett har häckat

2014-07-16 20:45

Två ungar är resultat av den första lyckade häckningen på 19 år som vitryggig hackspett gjort i Uppland.  För ett annat par i området vid nedre Dalälven misslyckades häckningen, troligen för att honan var fö rung.

Kristoffer Stighäll på Naturskyddsföreningen ser årets båda ungar som en framgång för projekt vitryggig hackspett där man bland annat arbetar med att föda upp och släppa ut fåglar i området.


- Men först när vi har tio häckande par kan vi börja tala om en möjlig återetablering, säger Stighäll.

Omkring 9:50 idag...

2015-03-30 10:00

...satt en bofink och sjöng i ett kalt träd alldeles utanför min balkong.  Det var första gången jag hörde bofinken i år.

Årets första trana är här

2015-02-26 21:15

Strax efter 12.00 den 26 februari fotograferades den första tranan för i år vid Hornborgasjön. Våren är nu verkligen här på allvar.Foto: (c) TORBJORN SKOGEDAL

26 feb 2015 13:30 Uppdaterad 26 feb 2015 18:57

Vårtecken. En mild vinter har gjort att vårtecknen börjar droppa in. Nu den årets första trana landat vid Hornborgasjön


Torbjön Skogedal fotograferade den.


Att en trana landar redan i slutet av februari är ganska ovanligt.


De vanliga är att de första fåglarna anländer en bit in i mars, men alla fågelintresserade vet att det varierar.


Nu kom den första alltså den 26 februari./


 

Sällsynt fågelfynd på Gotland

2014-12-29 20:38

En mycket ovanlig fågel, som inte setts i Sverige sedan 1989, lockar ornitologer från hela landet till Gotland, rapporterar P4 Gotland.     


Mellanspetten, Dendrocopos medius, har setts vid Lummelundsbruk norr om Visby, och det är första gången fågeln siktas på Gotland över huvud taget.  

                                       

  Ornitologen Johan Wallin var en av dem som reste till Gotland på måndagen, väl medveten om att fågeln kan ha hunnit lämna platsen. – Det måste man räkna med när man håller på med sånt här, säger han till radion.    


Vuxna måsar och måsungar...

2014-06-26 20:04

  ...har jag OCKSÅ fotat idag.




   




En stare...

2014-06-26 19:54

...lyckades jag fota under min promenad idag.  Men helt lätt var det minsann inte, men det gäller att ha lite (?) tålamod och vara "tillräckligt envis"!




 

UNIKA FÅGLAR

2014-05-05 12:05

I Arbetarbladet den 22 april 2014:

Fiskgjusen är den mest unika av alla svenska fågelarter.  Det framgår av en ny genetisk studie.  Ingen annan svensk fågel är lika isolead på släktträdet.

Den mest unika arten ivärlden är oljefågeln från Sydamerika./


Ursäkta att detta kommit snett, men där bilden ligger (dvs. finns i datorn) ser det däremot mer normalt ut!


 




  

Lista över fåglar

2014-05-04 12:45

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_f%C3%A5glar

Omkring kl. 12.05 idag...

2014-03-26 17:15

...hörde jag bofinken för första gången i år. HÄRLIGT.  

Kaspisk pipare lockade många

2014-03-26 10:23

När den kaspiska piparen för första gången gjorde ett besök i Sverige valde fågeln att landa på Mörkö i skärgården söder om Södertälje.   
                                    
Larmet gick i dag bland fågelskådarna om att piparen siktats nära Sandasjön och snabbt fylldes området av ornitologer med kikare, skriver lt.se.    
                                    
Piparen hade under måndagen setts i Finland och fågelskådare höll sig därför beredda ifall den skulle välja att styra kosan västerut. -Det blir säkert mellan 500 och 600 personer här i dag, kanske uppåt 1.000, sade Michael Tydén till tidningen.