Hej..
Det var ju ett bra tag sedan jag skrev här, nästan 12 månader sen.. Jag har funderat, jag har tänkt börja skriva igen, inget direkt att jag ska satsa som bloggare. Utan jag ser detta som mitt egna forum, där jag kan skriva vad jag vill och främst för mig själv, lite som min dagbok.. Har ju vuxit ifrån lite detta med penna och papper känns det som, eller så är sanningen att jag egentligen bara är för lat.
Det har ju hänt rätt mycket under detta året, så jag har en hel del att skriva om och en del planerade inlägg som ska bli intressant (framför allt roligt!) att skriva. Lite snabbt så har ju Théodor börjat på förskolan, prata (börjat räkna+kan nästan alla bokstäver), han har ju helt enkelt börjat bli sin egna personlighet verkligen. Jag har ju gjort en viktresa på -25 kilo, börjat jobba, fick egen lägenhet nu i år, körkortsproven om 1 månad. Självklart hänt mycket mer, men det kommer mer ingående inlägg.
Så, jag är tillbaka, när jag har energi och tid till att skriva. Vad vill ni läsa?
Ta hand om er
Idag är det verkligen godmorgon, vaknar upp med att solen är uppe samt himlen blå idag och inte grå☀️. Hade gärna sovit en stund till men Théodor envisades med av vi måste gå upp nu.
Vad händer idag?
Storstädning och promenad är inplanerat, men först av allt få dricka en stor kopp kaffe☕️. Kanske ska försöka hinna med att plugga lite till körkortet också om orken och tiden finns över, måste även lägga om min mammaledighet lite grann. Så det är nog detta som är på schemat idag
Vi hörs senare, kram!
Oj vart ska man börja, detta var väll den sista jag hoppades på att skriva men ändå tog med som ett val, detta ämnet känns lite känsligt och öppet liksom.
Inlägget kanske blir uppdelat i flera delar om jag väljer att berätta detaljerat, eller så blir det detta inlägget som berättar mer ”ytligt” på- blir det så, så får ni ställa frågor om ni undrar något.
Okej.. Min historia, min psykiska ohälsa, jag kan känna att min psykiska ohälsa är liksom mig och definierar mig tillsammans med den, fast det kanske egentligen inte ska vara så.
Till början vart började min psykiska ohälsa, hur länge har den varit med, vad var det som gjorde att jag började leva tillsammans med psykisk ohälsa?
Ja, jag brukar säga att jag har levt med min psykiska ohälsa hela mitt liv, för i stort sätt så har den varit med sålänge jag kan minnas. Jag tror knappt jag vet hur det var innan den. Men jag skulle säga att den verkligen blev ”tydlig” (för mig) vid 12-13 års åldern men redan vid 11 års åldern, kanske till o med började vid 10- så började min hemska ångest komma. Minns inte riktigt vad det var som började ”utlösa” eller trigga min ångest.
Vad det var som gjorde att jag började leva med min psykiska ohälsa jag hade redan innan den kom (och ångesten) varit med om väldigt mycket som barn. Min pappa gick bort när jag var 4- mellan 00-05 (årtal) så var det många som gick bort som liksom var nära i familj/släkt). När alla hade gått bort så började något annat i livet som pågick till o från i flera år, vilket jag inte berättar om vad då jag inte arbetat de eller knappt pratar om det privat (vet heller inte vilka som läser). Vuxit upp med missbruk vilket också självklart som barn är väldigt jobbigt, och det sätter ju ändå spår som allt annat i livet när man växt upp. Skulle säga att jag var mobbad en del i skolan, inte grovt så de andra kanske direkt gick och slog på mig och sådant, absolut inte så. Men det var nästan daggliga kommentarer från någon annan i skolan, eller samma personer som upprepade det.
Och jag kan säkert tro jag var lite ”annorlunda” från dom andra med tanke på att man blir lite ”konstig” eller blir en annan person när man varit/är med om saker. Jag har också växt upp med en familj där vi skojar mycket om varandra, lägger kommentarer om varandra och skrattar- visst det kanske mest är på skoj och i stunden är roligt, men tror ändå på något sätt det sätter sig inombords. Så väldigt tidigt när jag var liten har jag varit en känslig person, osäker, jämfört mig med andra osv. Så det var väll detta som påbörjade det hela.
Ångesten växte också mer och mer ju äldre jag blev, vid 13/14 års ålder tror jag så ”skadade” jag mig själv för första gången fysiskt, det var väll också här det psykiska självskadebeteendet började bryta ut. Antar att ni undrar vad jag ”skadade” mig med, det började med en sax och gick sedan över till kniv och rakblad.
Varför skärde du dig? Helt enkelt för hjälpa till att hantera all ångest, man känner sig sig fysiskt levande då man är helt ”död” inombords. Självmordstankarna kom nog säkert första gången redan vid 11 års åldern, eller man kände att man inte orkade leva längre och ville liksom inte det heller. Men mer att man började planera, googla, tänka ut och allt sådant var nog vid 14/15. Första försöket var jag nog 15 år om jag minst rätt.
Känner mig så ”naken” när jag sitter och berättar så vem som helst kan läsa och se, de kan ha sina åsikter, diskussioner, skratta och tycka man söker uppmärksamhet- svettas som en gris av nervositet i denna stund-
När jag var 14/15 tror jag att jag började öppna upp mig på riktigt om hur jag mådde för min bästa vän, som jag lärde känna när jag var 12, sjukt. Men utöver henne så började jag öppna upp mig på riktigt för min gamla pojkvän som jag träffade när jag var typ 14? Och det var väll tur att han kom in i livet som han gjorde, men tanke på hur mitt mående var/blev så är jag osäker på om jag hade varit vid liv idag, även om personen i sig o våran relation gjorde så jag mådde nere på botten också, så var det mycket gott i det. Och ja, det är théos pappa och vi är inte tillsammans idag.
Hade ”planerat in” ett självmordsförsök när jag var 16 (var inte tillsammans med hans pappa då heller), en vän lyckades få veta och hörde av sig till min mamma, så det blev ”inte av”. Det var också här min mamma fick veta att jag inte mådde bra. Samma här hade inte denna vännen hört av sig så hade jag nog inte levt idag heller.
~så ja efter alla år med detta mående var det först nu en vuxen nära mig fick veta~
Efter min mamma då fick veta så kontaktade hon UMO, jag fick gå på kanske 2 möten där, men hon sa det var så allvarligt att hon gav remiss till bup. Första mötet på bup kom och jag mådde väll som sämst här, men de gjorde väll lite ”utredning” på var det var, fick då diagnosen PTSD, skrivet att jag led av grov depression+ångest, att jag hade självskadebeteenden, självmordstankar och att jag också försökt begå det. Efter diagnosen skriven ville dom att jag skulle fortsätta gå på mötet och skulle då gå där de gör massa ögonrörelser där jag fick följa psykologens fingerrörelser och massa annat. Detta hjälpte dock inte mig.
Gammal bild från början av 2k16 tror jag.
Jag flyttade upp till Stockholm, blev gravid, mådde fortfarande dåligt och fick en del hjälp för att förbereda så bra som möjligt för att bli mamma. Flyttade hem igen och ja här är vi.
Skillnaden på idag och då är att förut mådde jag dåligt av allt i livet som hade hänt och som jag hade varit med om, jag grät väldigt lätt och var väldigt känslosam lätt. Idag( efter Théo kom) är jag mer rädd för framtiden, att jag inte kommer lyckas lösa allt jag måste lösa, jobb,lägenhet, körkort o allt som det innebär, jag gråter knappt aldrig längre, har dock börjat komma lite mer nu men ”in old days” så kunde det vara varje dag- nu är det någon gång då och då, har också 100 gånger svårare för att gråta idag.
För er som inte vet har jag hållit på med ridning hela mitt liv typ, slutade när jag flyttade till Stockholm, sålde min gamla häst sommaren 2016. Nya ägaren var tvungen att låta honom somna in i år, och när jag fick veta detta kunde jag knappt gråta, hade det varit för ett par år sedan hade hela min värld gått sönder och jag hade inte kunnat komma vidare på länge.
Så skillnaden idag, hela min mående sitter mer ”inombords” och mer instängt nu, det syns inte lika känsligt idag, efter Théo kom så blev han det viktigaste, inget annat spelar någon roll, jag är idag rädd för framtiden och inte det som har hänt.
Min historia.
Varsegod, läs, skratta, tyck, tänkt, vad som helst. Men detta är min historia relativt ytligt, ändå lite djupt men inte detaljerat, finns så mycket mer som jag inte vågar eller vill ta med.
Har ni frågor, tveka inte att ställa dom, som kommentar här, eller på insta- Thereseeeriksson ni kan skriva i dm om det är något så kan jag svara här
Och snälla finns där om det är någon i din omgivning som mår dåligt, för att bara ensam med ”mörker” o sin psykiska ohälsa är det värsta som finns. Jag vet, har idag ingen som finns där för mig, trots att dom påstår det och lossas.
Kram✨☀️❣️
Det viktigaste jag har❤️
Ursäkta om inlägget är otydligt, eller rörigt- skrivit på mobilen och inte läst igenom de så hoppas ni förstår
Godmorgon, med en aning tråkigt väder ute Väldigt grått o tråkigt vad man ser genom fönstret iallafall. Jag skrev ju ett inlägg igår rätt tidigt på morgonen om jag minns rätt.
Igår så åkte vi och badade så Théodor fick prova sin lilla båt av ett slag, han älskade den verkligen. Super bra köp då han kan vara med oss längre ut och han kan bara flyta och ta det lugnt. Sedan så blev det middagsvila för allihopa. Åt middag när vi vaknade, var så gott med mat.
Senare under dagen så kom min kära vän Elsa hit, hängde här i stort sätt hela kvällen. Vi åkte till förskolan Théo ska börja på snart, roligt att visa henne (vem vet kanske till o med får hämta honom där någon gång). Han fick åka lite rutchkana, vilket han totalt älskar, samma med att få gunga, han blir galen, haha. Åkte i vilket fall direkt till affären efteråt, handlade lite till fruktsalladen som vi gjorde iordning så fort vi kom hem. Spelade yatzy och kortspel vilket är som en rutin när hon kommer. Vi umgicks och hade det mysigt helt enkelt. Efter Elsa hade åkt hem så nattade jag Théo och fortsatte kolla på serien Bates motel- såå bra!! Kollar ni inte och behöver en ny serie så kolla!!
Idag så hade jag tänkt försöka städa lite, speciellt inne på mitt rum iallafall. Annars ska vi faktiskt nog bara ta det lugnt idag, blir det bra väder senare under dagen går vi nog lite till lekplatsen eller åker och badar☀️. Är ju trots allt söndag så inte veckans roligaste dag om man säger så.
Hade tänkt fråga er på Instagram idag vad ni helst hade velat läsa bland olika förslag. Får se vad jag kommer på. Har jag tiden kommer den nog upp ikväll isåfall!
Kram på er!❤️
Hej på er finisar, godmorgon kanske
Hoppas att allt är bra med er. Jag mår fortfarande inte direkt bra, även om det inte syns utåt så sitter allt inne i en fortfarande. Théodor mår bra iallafall vilket är det viktigaste såklart. Juste, måste berätta.. Théodor går nu, man blir så himla stolt i mamma hjärtar- han är liksom inte min lilla bebis längre
Jag håller just nu på att leta lite jobb, kanske har ett på gång, måste göra som ett slags prov på datorn innan jag får komma på en arbetsintervju. Hoppas verkligen jag kan få jobbet, men det dröjer nog lite till innan jag vet. Två stycken körlektioner är inbokade den 20, längtar och samma här så hoppas jag verkligen att jag kan få mitt körkort snart! Det enda jag vill är att alls sådant ska lösas så fort som möjligt, när körkort och jobb väl är löst kan vi flytta och då vet jag att allt kommer bli mycket bättre. Känns bara som att det aldrig kommer hända just nu.
Till något positivt istället- Min rygg är bättre, vilket är otroligt skönt, jag har fortfarande ont vissa stunder varje dag. Håller just nu på med övningar som ska stärka upp mitt bäcken och ländryggen, har även en del övningar till mina skuldror. Ska tillbaka till kiropraktorn den 6 Augusti, samma dag Théo ska skolas in på förskolan.
Berätta vad ni gör på dagarna
Jag ska försöka komma igång med bloggandet så mycket som möjligt nu, men det kommer ändå inte bli som ett krav utan för att jag just tycker det är roligt.
Beställde Bobby’s superhair på nätet förra veckan, började använda det för 2 dagar sedan så fort jag kom hem från Göteborg. Hoppas på ett grymt resultat, man han ändå höga förväntningar på den Jätte taggad på att se om jag kommer märka någon skillnad på mitt hår speciellt, kan inte dessa tabletter hjälpa mitt hår gör nog inget de.
Jag kanske bloggar ett roligaste inlägg ikväll, beroende på vad som händer under dagen, annars försöker jag komma på något speciellt/bra att skriva om till imorgon.. Som sagt inga krav
Kram på er!
Godmorgon finisar, hoppas ni har haft det bra!
För mig går det fortfarande upp och ner, just i detta skrivandet känner jag mig helt okej faktiskt. Många jobbiga saker som ligger djupare inne i än, haha vad cringe. Men det är sanningen, men känner på något sätt att jag ändå är glad nu på morgonen vilket aldrig händer.
I en veckas tid nu har vi varit i Göteborg då jag passat min systers valp medans hon jobbar på dagarna. Vi åker hem ikväll då jag har läkaren på onsdag och eventuellt körlektion på fredag om det finns tid. På söndag åker vi tillbaka i ca en vecka till, sen åker vi hem igen. Det har varit lite jobbigt men två pojkar som är bebisar, båda ska vara överallt och ingenstans- samtidigt som ingen av dom lyssnar.
Jag kommer som sagt skriva här lite till och från, tills livet kommit i ordning. Jag har i vilket fall passat på att skriva mitt cv medans jag varit här och tänkte börja med det personliga brevet idag under tiden småpojkarna sover middag. När vi kommer hem så är det bara fortsätta plugga på körkortet, mycket skyltar, repetion, vikter och lite annat. Mycket man behöver dubbelkolla så man verkligen lär sig det så allt sitter när jag ska göra provet och inte blir osäker, ingen lust att behöva göra om.
Vill ni följa mig och Théodor under tiden jag inte bloggar- så är jag mest aktiv på instagram, så följ oss gärna där om ni vill!
Instagram: @Thereseeeriksson
Kram
Nog inte så svårt att se att man är ”sliten”
Théodor har fyllt 1 år, heelt otroligt!! Min lilla kille som nyss hade kommit liksom. Han har varit på 1-års kontroll och fick då även 1-års sprutan, han vägde 9350 g och var 77 cm lång. Idag har han även varit hos tandläkaren för första gången, gick super bra.
Jag försöker fokusera på mitt mående just nu, körkortet och Théodor självklart. Jag mår inte dåligt av samma anledningar som jag gjorde innan jag fick Théo, idag är det mer en jobbig tid i livet som är mycket stress och oro mer. Vilket gör att jag lätt hamnar tillbaka i samma mående som innan Théo kom. Jag fick aldrig bearbeta eller reda ut mitt mående, de sköts bort eftersom lyckan och fokusen hamnade på honom.
Men som sagt mår jag dåligt av heelt andra anledningar idag, mer orolig för framtiden, förut gick jag och mådde dåligt av allt tidigare i livet, det gör jag inte idag. Nu är det framtiden som oroar mig, men det kommer att lösa sig, finns inget annat på kartan.
Hoppas ni har det bra, kram!!❤️
Godmorgon på er, så skönt att vakna upp när solen är uppe☀️. De sista timmarna så sov både jag och Théodor helt fantastiskt, vilket nog vi båda behövde (mest jag kanske) . Vi låg kvar i sängen en stund, alltid mysigt att ligga kvar lite efter man vaknat. Nu har vi nyligen gått upp och satt oss i tv-rummet, tv:en är på och det är just nu Pippi Långstrump på barnkanalen, tror jag blir mer intresserad än honom faktiskt. Tänkte snart starta igång kaffe, bra start på morgonen med livlig Théo☕️.
Hur brukar ni starta eran morgon? Har ni några speciella rutiner? Berätta gärna
Senare idag så måste vi till affären och köpa grejer till Théodors tårta som han ska ha imorgon, behöver troligen köpa presentpapper också. Eftersom det är så varmt ute så blir det nog en längre promenad först ikväll, kanske blir bad under dagen?☀️
Hoppas ni får en fin dag, kram!!
Det var ett tag sedan igen, anledningen är väll ärligt att jag har mått/mår väldigt dåligt just nu. Mycket inre stress och oro som gör att jag inte har energin till att blogga just nu. Känner mig otroligt stressad och förstår inte hur jag ska hinna ta mitt körkort och hitta jobb tills Théodor börjar dagis den 6 Augusti och min mammaledighet slutar.
Jag har inte lång kvar till körkortet, båda risk ettan+tvåan är färdiga, jag behöver plugga lite mer teori för att bli extra säker på saker, köra lite mer inne i stan och fickparkera då jag bara gjort de 1 gång förra året. Men behöver ju anpassa tiderna till körningen oftast efter hur mamma jobbar, vilket blir att jag inte kan planera in körning jätte långt innan, vilket gör att det är svårt att hitta passande tider på körskolan.
Men det måste lösa sig, eller jag måste lösa de finns liksom inget annat alternativ.
Hur mår ni??
Théodor blir 1 år på måndag, heeelt sjukt! Liksom snart ett år sedan jag låg på förlossningen och han skulle komma till oss❤️❤️❤️
Så varmt och fint väder också, helt otroligt men blir ibland lite för varmt, blir lätt jobbigt för både mig och Théo. Tänkte åka och bada idag, imorgon går vi troligen till lekparken sedan på lördag är det firande för Théo så måste hinna baka en tårta på fredagen, hur det nu kommer gå
Hoppas ni mår bra och njut av värmen även om den är jobbig ibland☀️☀️
Gammal bild på mig, farfar och min storasyster
Jag har snart inte skrivit något här på en vecka, men som jag sa nu i början blir det inte alltid regelbundet då det är mycket i livet just nu.
Jag har i vilket fall hunnit boka in risk 2:an till körningen (halkan) och den ska jag göra den 16 maj- alltså redan på onsdag. Jag ska vara ärlig och säga att jag är faktiskt lite nervös.
Igår fick Théodor en promenad i vagnen till lekplatsen för att träffa sin kompis Noomi. De är så söta Roligt att komma iväg så de får träffas och leka lite i solen. Så skönt att inte vara ensam ung mamma i sådan liten ort, det är ändå roligare att mammorna till de små känner varandra sedan innan och var beräknad med knappt en veckans mellan rum. Jag gick över tio dagar med Théo medans Noomis mamma födde tio dagar för tidigt- haha rätt läskigt egentligen men såå kul!!
Fick även fina bilder på de små, asså hur sööta☀️
Idag har vi faktiskt inget inplanerat, känner att min rygg värker väldigt mycket idag så får se vad jag orkar med. Ska försöka plugga på körningen vilket jag gör så ofta jag kan och orkar, svårt att fokusera när man är ensam med bebis. Lite städ ska vi nog också fixa men mer än så blir det nog faktiskt inte... Jo just det vi ska handla också
Kram!
