Sara Sjöberg Dressyr

Jag har alltid undrat vad alla människor som inte håller till i stallet gör om dagarna .. förutom jobbar förstås.

Jag menar.. sitter ni bara i soffan? Tittar på TV? Kanske är man mer duktig på att städa hemma? Rensa kylskåpet? Bädda sängen (typ flera gånger!?). Fan vad tråkigt.

SVAR JA?! Båda JA - man bäddar sängen flera gånger, är bättre på att städa och tittar i alla fall betydligt mycket mer på tv. MEN, allra mest sitter jag på hastnet, kollar 1-åringar och drömmer mig bort.

Efter en del problem med bakbenen så är Uno på g igen, men inte med mig utan med våran allas favoritMarie. Hon är grym. Dom passar perfekt. Med prinsens 21 år i nacken är det inte mer än rätt att få slippa press och bara latja, ha kul, leka. Det var en match made in heaven samtidigt som det var mycket för mig. Jobb. Lägenhetsköp. Tappad motivation. Det kunde inte bli bättre. Inte för mig. Inte för Uno.

I nästan 7 år har han varit som min. Kan ni förstå? Världens bästa häst är han. Med sina 1,64cm i mankhöjd älskar han att vara i centrum, om det så är i stallet, på tävlingsbanan eller ja .. vartsom. Vi är och kommer alltid vara ett team. Han och jag i centrum, många viktiga och älskade personer runtomkring. Han och jag i centrum, alltid.

Ni förstår, det kommer en tid när man måste hoppa. Eller stoppa. Eller ja .. kalla det vad ni vill. I slutändan kan vi alla skriva under att vi lägger så mycket tid på denna hobby så att det måste finnas någon superkraft bakom för att det ska fungera. Man måste vilja. Helt ärligt, det fanns en period när jag nästan nästan (lägg till några till nästan till) tappade den viljan. Jag kan inte tala för uno, men det kändes lite lika för honom. Vi är ju ett han och jag. Ett.

Sen kom Marie. Ganska enkelt förklarat så följdes det av: Uno blev glad -> jag blev glad -> alla blev glada. Glädje -> Vilja och vipps så var vi tillbaka på banan. Det kan vi tacka Marie för. Ibland behöver man en Marie, vi alla behöver det. Jag är så tacksam. Tack Marie.

Jag har varit "hästfri" (kan man säga så? har ju bara varit i stallet någon/några gånger i veckan) sedan typ april. Det har varit skönt, absolut. Jag har tränat på gym. Shoppat kläder (åt mig själv!). Promenerat långpromenader. Målat köket. Varit på utflykter med sambo. Och ja .. blivit bättre på att bädda och städa. Trevligt! Men nu räcker det nog. Jag skrev ett inlägg på facebook, utan direkt förväntan på napp. Jag vill tillbaka. Mer häst. Eftersom jag nu blivit bra på att hantera allt som man gör när man inte har häst så känner jag mig redo. Jag kan göra båda!

Hörni! Jag fick napp. Det ska jag kolla närmare på nu. Spännande va? Det tycker jag! Det ska bli så kul att de vad som händer härnäst. Jag hittade en 1-åring som jag blev kär i på hastnet igår. Han bor i skåne, sprang som en dröm och en racerbil, allt i ett liksom. Kan ni tänka er? Ska köpa en trisslott. Vinner jag miljonen är han min. Kanske. Ni fattar. Ibland kan viljan stärkas bara av att låta sig själv drömma lite. Testa.

Nu ska jag ta ytterligare en långpromenad. Eftersom jag fortfarande är "hästfri" så att säga. Ett tag till. Sen har jag semester också. Typ hur mycket tid som helst om dagarna! Tur att man vant sig hur man spenderar den på olika sätt.

Vi hörs,

Hoppas ni alla får en trevlig sommar! ❤

Jag kan väl försvara mig genom att konstatera att jag inte är en naturlig bloggare. Det har varit otrolig dålig update under en lång period nu. Därför tänkte jag dra en liten snabbresumé över vad som hänt sedan sist.

Hemmatävling GRS 19-20 Augusti - Startade en MsvA:1 på Lördagen som kändes helt okej. Ryttarmiss och felridning samt väldigt dåliga (läs obefintliga) piruetter, men en hel del bra känsla. Debuterade St:George på Söndagen och kom 2a!! Kändes mycket bättre än Lördagens ritt och trots en tråkig räknemiss av mig i 3-orna så gjorde han grymma serier. Även piruetterna var de bästa vi gjort någonsin (5or är bättre än 3or ).

Senior-DM Hudiksvall 7 Oktober - Dm gick i MsvB:4 och Uno var så fin och elektrisk på framridningen. Det slog över i spänning inne på banan, men trots det så slog vi till med personbästa 69,8% och knep därmed 3e placeringen i DM! Superroligt och en perfekt avslutning på en toppensäsong.

Efter DM-helgen så har det varit lugnt för oss. Vi började med lite nedvarvning, mycket skritt och uteritter. Sen har vi trappat upp träningen lite successivt samt kollat sadlarna.

Nu i helgen var det dags att snäppa upp det ytterligare. Hanchen har drillat oss två dagar och det var verkligen behövligt. Massor med bra verktyg att ta med sig in i träningsperioden nu över vintern. Ska bli så kul och motivationen är återigen på topp!

Hoppas kunna hålla denna blogg igång lite mer nu. Ni hittar oss även på Instagram (Sjobergdressage).

Vi ryttare vet hur viktigt det är med takten och de kommer även först i ridningens utbilningsskala.

Det är inte bara i ridningen takten är viktig. Takt och tempo har varit mitt största prio den senaste veckan. Nytt jobb, nya uppgifter, nya dagsrutiner och ny kurs att studera 50% av min upptagna heltid. Jobbar 7-16, pluggar 16-18 eller typ 20-22 och utöver det spenderar jag övrig tid med min allra stadigaste punkt i livet - Uno.

På något sätt har det fungerat bra, utan att kännas som ett riktigt wake-up-call, och hoppas att det håller i sig! Jag trivs med att jobba och ha saker att göra. Vi får se om det blir ett vinnande koncept!

I fredags trimmade jag i ridhuset. Uno är fin just nu och efter två promenaddagar var det dags för lite lösgörande arbete. Det fortsatte i lördags och då var han riktigt duktig! Mina diagonalslutor börjar mer och mer falla på plats allt eftersom jag själv hinner med att koppla på känslan. Så kul och inspirerande. Söndagen var en skritt/longering/jogg-dag mestadels utan sadel, men ändå med ansträngning och igår vilade han och fick sig en promenad. Idag är det dags för ridhuset igen. Hoppas verkligen vädret bjuder till, antingen vinterväder eller sommarväder, snart för jag vill kunna rida mer ordentligt ute! Gillar inte dessa mörka, isiga och gropiga perioder.

Nu ska jag åka till jobbet, kramis.

I Tisdags var jag med på dressyrspecialen för Eva och det gick superbra! Det kändes enkelt, avslappnat och riktigt riktigt fint. Sååååååå kul och efterlängtat, nu är vi äntligen back on track!

I Onsdags skämde vi bort Uno med lite laser och massage. Han såg fin ut och hade inte alls någon anmärkning på ryggen vilket är ett litet kvitto på att vi fått ordning på allt för tillfället. Jag anmälde mig även till en tävling i Lurbo och om jag ska åka på den så får vi tävla i samma klass som Emilie Nyreröd vilket skulle vara fantastiskt kul!! Jag började även jobba i onsdags och det känns jättebra.

I går var det skrittdag då det är svårt att komma in i ridhuset efter jobbet. Magda som ska börja hjälpa mig lite med uno någon gång i veckan skrittade ut i skogen och jag tog en hurtig promenad. Det gick superbra och jag är så glad och lättat över att ha hittat en sådan bra tjej som kan hjälpa mig.

Nu ska jag åka till jobbet och senare idag blir det ett pass inne på banan. Hoppas den fina känslan från i tisdags sitter kvar. Helgen kommer bestå av trimning inne för nästa helg kommer äntligen Hanchen igen!

kramis

År 2016 var som en gott och blandat-påse. Vi hade riktiga toppar och lite djupare dalar gällande vår form och tävlingssäsongen bestod av ett fåtal okej-starter. Det har varit ett givande och år och jag har lärt mig otroligt mycket.

Jag har ridit Uno under en ganska lång period nu och det har givit mig en utveckling inom ridningen som gått snabbt och stadigt uppåt. Han kräver sin ryttare och det har varit både väldigt väldigt svårt, och helt fantastiskt underbart! Jag trodde från början aldrig att jag skulle klara av att hålla honom i trim på egen hand då jag inte alls hade kapaciteten som krävdes från start, men det har kommit mer och mer och det har gått bra.

Mer om mig: Jag är 22 (snart 23) år och jag har ridit på ridskola sedan 6 års ålder. Min faster, Birgitta "Gitta" Sjöberg, är en otroligt talangfull och duktig dressyrryttare som gladeligen stärkte mitt och min tvillingsysters tidiga hästintresse. Vi fick följa med till stallet, rida lektion på ridskoleponnysarna mellan det att vi var 6-14 år. Min första tävlingsponny fick jag låna från ridskolan när jag var 13 år. Han heter Lindis, var 16 år då - 26 år nu, och var inte så poppis bland de andra i min ålder då han var en jäkel på att tjuvnypas, skyggade för minsta lilla rörelse på läktaren (eller bara ändå ifall han hade lust) och detsamma i hoppningen. Jag älskade honom - OCH jag fick ha honom för mig själv! Vi tävlade några gånger per år - för det mesta om att komma sist, men lika kul var det för det. Han satte grunden för min inställning, motivation och envishet. En riktig pärla som charmar sig in i de allra flesta, äldre ryttarhjärtan. När jag var 14 började jag rida storhäst på lektion, nu 2 dagar i veckan. Utöver detta bodde jag i stallet - varje dag, hela somrarna. Xamir Interagro blev min första storhäst i dressyr. Han är en Lusitano som ridskolan fick från Brasilien (Pia Hamrén - riktigt duktig, svensk, dressyrryttare som är bosatt i Brasilien). Nu började det hända grejer på riktigt. Jag började verkligen tävla, ta placeringar - och lära min inverkansridning. Han var smidig, känslig och fin. Det var svårt, men vi kom väldigt fint överens. Den största framgången vi fick med varandra var att vi vann distriktets uttagning till Ridskole SM - 2009 för storhästryttare och jag fick åka till Strömsholm och representera Gävleborg. Superkul! Efter det (när jag var ca 16 år) fick jag börja rida Uno, Birgittas häst, mer och mer och därifrån har vi tagit oss till dagsläget.

Mer om Uno: Han är en 19 årig (jaa!) valack efter Master (u: Henna) och köptes av min faster när han var 7 år gammal. Han hade inte gjort så mycket då, men han var snäll och mycket van att gå i skogen. Gitta utbildade honom upp till St:George-nivå innan hon blev sjuk och inte klarade att ta hand om honom själv. Då kom jag in i bilden. Tillsammans har vi lärt om. Han har lärt mig MASSOR och han har lärt sig förstå mina, lite mer oklara hjälper jämfört med Gittas. Tillsammans har vi tävlat som högst MsvA, men är mer stabila på MsvB-nivån just för tillfället. Uno är en häst med fina kvalitéer, en oslagbar personlighet och en tävlingshäst till tusen. Han älskar att visa upp sig, har starka egna åsikter och jag fick även en klockren kommentar från en tränare en gång:

"​Om Uno varit människa hade han varit ordförande för fackföreningen"

​Han är med andra ord en sådan som inte gör mer än han måste eller behöver. Vilket, för mig, inte alltid varit så lätt haha! 

Hittade en filmsnutt från en träning förra året. 

Igår hade vi lagträff och red tillsammans innan avslutade med lite gofika och planering. Vi är alla väldigt glada att vi fått ihop ett lag och ser fram emot tävlingssäsongen.Jag longerade Uno lite som uppvärmning och sen var jag med och red barbacka tillsammans med de andra i laget. Jag rider barbacka lite då och då för att slippa ha sadeln varje gång jag ska arbeta Uno. Han funkar superbra att trimma barbacka på.

Idag har jag kollat in vårens tävlingsutbud och skissat lite på min tävlingsplanering denna termin. Jag ska även försöka lägga upp det bra med träningar mellan starterna. Återkommer med lite med exakt planering i framtiden när de flesta datum är ordentligt satta.

Idag ska jag och Uno ut i skogen och mysa i det fina vädret. Ska njuta fullt ut av mina två sista lediga dagar innan jag börjar jobba på onsdag.

Har även börjat följa Nina Rademaekers på instagram samt kollat på hennes youtubekanal och blir såå inspirerad! Ett hett tips!

Igår red vi lite markarbete som bestod av två kubhinder med fyra galoppsprång mellan (lite tillbaka) och travbommar. Uno älskar att småskutta så det är något jag försöker hinna med minst en gång i veckan. Jag tycker att det har en positiv inverkan på resterande av mina ridpass och ett sätt att hålla hästens motivation uppe (och min). Det gick jättebra och jag tycker det känns extra roligt att jag även i detta moment kan känna pusselbitarna börjar falla på plats på en helt ny nivå nu. Oslagbar känsla!

Idag har Uno fått nya skor så vi har bara tagit en promenad på ca 1h och imorrn ska vi trimma på igen. Jag har trappat upp träningen mer och mer, men sakta och säkert vilket just nu känns som att det fungerar kanonbra. Vi är nästan helt uppe i tävlingstrim nu och känslan är fin.

Nu ska jag gå och lägga mig. Har varit en lång dag fullt med aktiviteter. Ska sätta mig ner någon dag denna vecka och planera min tävlingssäsong.

Kramis och godnatt

Hittade mitt absolut första dressyrprotokoll här om dagen!! Hur gulligt? Var alltså 9 år gammal, red på tidernas bästa ridskolehäst Snowman och min kära faster var domare. Nivån var ryttarmärke 1

För att hålla koll på min och Unos vardag använder jag mig av denna perfekta almanacka. Jag antecknar bland annat korrigering i utrustning, ändring i fodermängd, träningspassen och andra anteckningar som hjälper mig att hålla koll på allt som sker.

Dessa anteckningar hjälper mig att analysera och utvärdera olika situationer. Exempelvis så kan jag se hur allt fungerat då Uno känns som allra finast i ridningen och träningen, mot när något känns svårare eller sämre än normalt. Genom att titta i min kalender kanske jag kan hitta någon förändring eller liknande som pekar på vad som skulle kunna vara anledningen till min känsla. Det händer ganska ofta att vi måste justera sadeln eftersom Uno är så känslig i ryggen och genom att anteckna det så kan jag sedan utvärdera hur väl det fungerade. Min räddare i nöden många gånger!

Ett annat STORT plus är att man kan skriva ner tävlings/träningsdatum samt sista/första dagen för anmälan! 

Jag använder mig av "Stallboken" som innehåller massor av bra information utöver enbart en kalender. Finns tävlingsplanering, rabatter till olika ridsportbutiker etc och massor av annat!
Jag valde att göra min kalender lite mer personlig genom att införa lite mer "Uno " på framsidan

I övrigt så tog jag examen från högskolan i förrgår vilket känns otroligt skönt. Jag har även jobb från 1a februari och detta firades med släkt och vänner. Men inte på det sättet jag förväntat mig...

För att fira detta så hade jag och min syster bokat bort ute för en mysig middag, vi två. Planen var att käka gott och se vart kvällen förde oss. När vi kommer fram till restaurangen så sitter nästan ALLA av mina absolut finaste vänner och väntar på oss .. för att fira min examen .. SURPRISE!!
Så fint och så roligt! Det var en av de trevligaste kvällarna på länge och jag kan inte fatta hur de allihop lyckats hålla detta hemligt för mig. Love you.

Känner att det blir ett långt inlägg för denna gång så tar ridningen de senaste dagarna i nästa inlägg. Hoppas ni alla får en kanonfin helg

Kramis