sarabrask blogg

Midsommar har passerat, likaså min 25 års dag.

På midsommarafton var jag i Stuggu och agerade groda runt midsommarstången. Fiolmusik, folkdräkter, bred dalmål, sol (!!) och barndomsvänner. Det är receptet på en riktigt midsommar! Jag och Emma, en barndomsvän, for tillsammans till Stuggu där vi träffade på Ella och Nellie. Efteråt var tanken att vi skulle umgås då vi alla bor på olika ställen och alldeles för sällan ses. Så vi rullade mot Ella och Nellie. Väl där höll jag på att få en hjärtsnurp! Eller det fick jag. När jag klivit in i hallen står de där och kastar ballonger, serpentiner och tutar! Då har de fina filurerna gjort i ordning ett överraskningsfirande för mig!

När pulsen gått ner från 300 så kunde jag inte annat än tänka hur fina människor de är! Och jag har turen att vi få ha de i mitt liv.

Vi ska inte glömma att nämna att även Rickard var med, Ellas make.

På något vis kom vi in på att göra en massa olika tester. Tester att se hur väl vi känner vår egen kropp typ (?). Okej kanske inte. Iallafall hade vi inte riktigt det som behövdes till allt, därav de två bilderna när jag sitter med en buff över huvudet med en lampa intryckt.

I måndags den 24e Juni fyllde jag 25 år! Woop woop! Jag for hem till Gagnef på förmiddagen. Sedan for jag och mamma till Leksand och åt lunch i solen. På kvällen kom även mina två bröder hem till Gagnef och vi firade både mig och min ena bror då han fyller år dagen efter mig. Mat, tårta och en fin present! Dagen var bra med andra ord.

Varje födelsedag är min rosa porslinssko med! Den fick jag av min mormor och morfar den dagen jag föddes redan på förlossningen. Den må se lite mer sliten ut, men den ska alltid vara med, Den skon är en sådan sak som har en lite extra betydelse.

Att vara 24 år tyckte jag aldrig om, det kändes aldrig rätt att säga att jag var 24 år. Däremot känns det bättre att säga att jag är 25 år. Och det är väl bra konstigt då åldern egentligen bara är en siffra. Väldigt konstigt.

Detta år är det mycket som hänt. Min älskade farfar gick bort vilket tog på mig väldigt hårt. Det har varit otroligt jobbigt på min arbetsplats. Jag och min närmaste chef har rykt ihop många gånger, och allt slutade med att jag endast gick dagtid i 6 månader. Jag har mått väldigt dåligt, varit stressad, trött. Läkare har testat olika läkemedel för att försöka få mig att må bättre. Jag har fått skit på min arbetsplats för att jag endast gått dag, vilket är väldigt konstigt eftersom att jag 1. inte haft något att säga till om det, och 2. vi är alla vuxna människor. Jag har tänkt framochtillbaka på att byta arbetsplats. Men där har jag inte kommit fram till något.

Nu har jag haft semester. Jag börjar jobba som vanligt igen på måndag. 4 veckor går lite äckligt fort! Och det känns väldigt skönt att få börja gå kvällar och nätter igen! Att endast gå dagtid i 6 månader då man är en nattmänniska, det tar på krafterna!

Men nu ska jag fortsätta städa här hemma, Och jag ser med glädje framemot mitt 25e år!

Och vad har jag gjort då? Fått veta att man inte ska se dubbelt med ögonen och det inte ska vara suddigt när man kollar på skärmar. Några kollegor tyckte att jag klagade så mycket på att jobbdatorerna var så suddiga. Men jag tänkte såklart att det är landstinget, eller Region Dalarna som det het nu, inte har råd med bra skärmar. Alltid bra att skylla på något. För jag har alltid haft bra syn. Tills jag gick till optikern för att ev. skaffa terminalglasögon.

Det första jag säger är att det inte är fel på min syn. Jag gick därifrån med vetskapen att världen kan bli mycket tydligare med glasögon. Det var inte endast terminalglasögon som dessa ögon behövde.

Så det som jag gjort den senaste veckan är att ha rannsakat Dalarnas glasögonaffärer för att finna bågar. Eller okej, kanske inte hela Dalarna. Men Falun, Borlänge, Leksand och Insjön iallafall. Terminalbågarna var inte lika noga då jag inte ska ha de hela tiden. Men de privata - herregud! Jag har blivit tokig! Något som passar ett runt likblekt brett ansikte. Hur folk hittar bågar snabbt förstår jag icket. Vilka bågar jag provade såg jag ut som en gammal lärare. Vi ska inte heller glömma beslutsångesten som denna Sara har i vanliga fall. Men igår beslutade jag mig för ett par (ingen av de på bilden).

Att jag kommer använda mig av deras 3 månader nöjdkundgaranti är 99.9% säkert.

Klockan är inte ens 22 på kvällen och jag ligger redan nerbäddad i sängen. Mitt minne räcker inte så långt när detta skedde senast. Men nu ligg jag här med magont och tänkte att varför inte skriva ett inlägg stirrandes på mobilen innan jag ska somna. Det ska ju ge en strålande sömn.

Påsken är förbi och det är snart maj. Dagarna swishar förbi, men jag står då på samma ställe och stampar. Påskhelgen bjöd på strålande väder! 20 grader celicius och sol. Så nu har alla fått sig en solkysst hy! Så länge man inte het Sara Brask då, för då är man lika blek som vanligt. Nejdå jag är inte alls bitter.

Jag jobbade långfredagen och annandagpåsk. Lördagen spenderades hemma hos mina parenteser, där även påskharen hade gjort ett besök. Äggletning, mat, tupplur, kubbspel som dock inte var nå kul, eller ja kanske för andra laget, sen hem till våra familjevänner på mat och lek. Rätt fin dag va? Förutom det där med 20 grader Celsius och lika blek som vanligt då.

Min fina lilla farmor! Första påsken utan farfar. Det var som en person som stöttat mig mycket efter att farfar dog sa, att varje första sak utan honom kommer vara jobbig. Även fast det gått flera månader sedan han dog och man inte gråter varje dag längre, så kommer första året vara extra tufft eftersom att man nu ska gå igenom alla saker som han brukar vara med på - fast nu utan honom.

Men kolla ändå på bilderna, visst är min lilla farmor fin? Jag håller med!

Det kanske är dags för att ge livstecken härifrån? Var ju ett tag sedan, närmare bestämt oktober 2018. Men nu är det minsann 2019 och jag är inne på mitt 25e levnadsår och jag kommer för första gången få betald semester. Detta med att vara fastanställd har inte riktigt greppat min hjärna än.

Något mer som hänt är att jag har blivit uppsatt på väntelista för operation av mina underben. Efter att ha under flera år gått till diverse olika sjukgymnaster och läkare, träffade jag en ortoped här i Falun. Efter ungefär 5 min prat med honom säger han att det lika bra att testa en operation då mina symtom var tillräckligt stora(?). Om jag är glad? Jag är glad. Väldigt glad. Det han, och även andra, misstänkt är att jag har kroniskt kompartment. Sedan gymnasiet har jag inte kunnat sprungit, gått för långt, gått för snabbt eller vissa dagar inte kunnat gå några 100 meter utan att få smärta i bennen som ibland är så förj*klig. Det jag nu väntar på är en liten operation där de ska snitta upp mina muskler. Tror jag? Ni anar inte hur mycket jag hoppas att detta ska fungera!

Och jag har troligen hittat en träningsform som fungerar för denna osamarbetsvilliga rygg - nämligen pilates reformer! Det är en form av pilates där man som ligg i en säng och jobbar med fjädrar som motstånd. Först och främst trodde jag inte pilates var en träningsform, utan mer en chillgrej där man stretcha kroppen ish. Men dra mig baklänges vad jobbigt det kan vara! Och jag har fått känna känslan av träningsvärk som jag inte känt på länge. Om Brask är glad? Brask är mycket glad. Jag kan vara på en bra väg att faktiskt få bukt på denna 80åriga kropp. Sikte på ambulansen!

Jag borde börja skriva igen. Det är rätt skönt och nu har jag insett en massa positiva saker! Det behövdes efter denna skitdag. Ni vet när man har en riktig skitdag och sen multiplicerar den med 7? Sådan dag har jag haft. Men det var att ta sig hem från jobbet, gråta mer än en nyfödd bebis. Inse att det var ett smart drag imorse att jag valde vattenfast mascara. För att sedan ta bilen på en motionsrunda. Jag körde till Borlänge helt utan anledning egentligen. Men jag kan inte vara den enda som tycker att det kan vara så avslappnade att köra bil när saker är jobbiga? Det kan vara väldigt skönt och avslappnande. Andra tränar - Brask kör bil.

Nu ska jag göra sängen sällskap.

Godnatt!

Det finns väl ingen som har kunnat missa att det är kanelbullensdag idag?? Jag gillar sådana här dagar. Mumma. Och denna rackare kostade endast 3kr och nybakad. MUMS!

Annars idag har jag varit hos en sjukgymnast i borlänge som visste vad hon pysslade med. Där var det inte endast "Här får du ett gummiband och gör dessa övningar!". Hon ryckte, drog, slog, tröck i min kropp. Inte skönt. MEN när jag gick där ifrån märkte jag skillnad i denna superspända kropp. Jag hoppas verkligen att de ska kunna hjälpa mig med ryggen! Jag håller alla tummar och tår. För kan jag äntligen få hjälp som hjälper med den här ryggen kommer jag närmare ambulansdrömmen. Gällande min benproblematik så väntar jag på en tid hos ortopeden.

Tänk så har jag en smärtfri kropp inom några år? Nu svävar jag högt. Men tänk! Den dagen kommer jag gråta av lycka. Inte för att smärtan kommer försvinna över en dag, meeen jag tror ni vet vad jag menar.

Nu ska jag äta lite för att sedan göra ett helnattspass på den akuta inrättningen.

Glöm inte att äta en bulle!

Nu är jag påväg ut på tunn is utan varken isdubbar, någon ryggsäck eller flytväst som kan hålla mig flytande, eller någon person som dra upp mig ur den eventuella vak jag nu kommer gå ner i då jag kommer kritisera ett parti som jag vet många i min omgivning kommer rösta på såhär i valtider. ​Det blev en lång mening! Men jag kan helt enkelt inte låta bli.

Jag tror det är många människor som nu sitter någonstans i Sverige och funderar vad de ska rösta på. Som sitter och gör valkompasser för att få hjälp med valet. Jag är iallafall en som är mycket fundersam vad jag ska rösta på, och tar hjälp av valkompasser. Eftersom jag gjort några valkompasser hamnar jag ofta åt bla KDs håll. Jag tycker att KD har en bra ideologi. Jag såg programmet som Jenny och Steffo har där de intervjuar alla partiledare, när de var med KDs partiledare Ebba Bush Thor. Hon sa då att när hon började engagera sig politiskt var det KD som hade mest lika åsikter som hon själv, men att allt KD tyckte höll hon inte med om. Men hon valde ändå KD eftersom att deras grundtankar stämde bäst överens med hennes åsikter, och att hon då istället kunde försöka påverka det hon inte höll med om.

Och det är väl så man får tänka gällande valet, för det finns väl inget parti som man håller med om allt. Dock är vissa frågor lite extra viktiga för var och en. Och en fråga som är väldigt viktigt för mig är när aborträtten kommer att "hotas". Och då har ju såklart KD kommit med ett strålande förslag om samvetsfrihet. Jag hoppas ni förstår min ironi där. Varför KD, varför komma med ett sådant dumt förslag?

Jag tänkte nu att vi ska prata lite om den svenska sjukvården. Först och främst ska jag nämna att vi ska vara väldigt glada över att ha den sjukvård vi har. Att vi inte behöver betala den kostnad det egentligen kostar. En sårdyna t.ex. som du kan få om du fått ett sår kan kosta multum!

Förutom kostnaden är det en otroligt viktig och otrolig bra sak vi har med den svenska sjukvården - lika vård för alla.

Vi som jobbar inom vården ska vara neutrala kan vi kalla det som. Vi får inte påverka någon patient med varken religiösa eller politiska åsikter. Och vi ska ge samma vård till alla. Vare sig du är en massmördare eller en älskad lärare.

När Mattias Flink sköt hejvilt i Falun och mördade flera personer blev han själv skjuten och behövde få vård. Detta samtidigt som de unga personerna han skjutit. Samma lika vård till honom som till lottorna.

Om du skulle omedvetet köra på en bil och ni båda blir skadade - samma lika vård.

Om du medvetet skulle skära upp ett stort skärsår för sjuttielfte gången - samma lika vård som någon som råkat skära sig.

Om en person knivhugger en annan och personen som knivhugger skulle bli skadad av offret av rent självförsvar - samma lika vård.

En person som utgör ett våldtäkt som blir kraftigt skadad av offret i självförsvar - samma lika vård.

En person som sitter i häktet och får en allergisk reaktion - samma lika vård som någon som inte sitter i häktet som får en anafylaktisk chock.

Om du får plötsligt extremt ont i magen - samma lika vård som någon annan som fått ont i magen.

Det jag vill komma fram till att vi i Sverige har turen att ha samma vård till alla. Och detta är något som gör vår vård så bra! Det spelar ingen roll vem du är. Rik, normalsvensson eller fattig - samma vård. Om det nu inte sitter någon riktigt rik här nu som har värstingskontot på banken och då har en privat höjdarläkare som annars skulle jobba på en privatklinik och ta hela din årslön för ett besök.

Skulle detta förslag till samvetsfrihet gå igenom ger inte det samma lika vård längre. Och det sätter inte bara käppar i hjulet för kvinnors rättigheter, utan det sätter en hel jädra tallskog i hjulet. Jag läste på lite om var detta förslag kommer ifrån, en motion som en kan läsa på riksdagen.se skriven av KD. Samvetsfrihet innebär att en kan neka till en uppgift pga samvetsskäl. Ett känt sådant är vapenvägran. Men nu åter till abortfrågan. Som jag förstått av motionen så grundar sig KDs förslag till samvetsfrihet kring abort bla genom att vissa kvinnor väljer att göra abort pga att fostret ha "fel" kön. Och ja, det är en svår situation man ställs inför då som barnmorska. I Norge har de samvetsfrihet och en person från deras motsvarighet till Sveriges RFSU tog upp att det än så länge inte varit ett problem, men om fler barnmorskor skulle neka abort skulle det bli ett problem (SVT, 2017). Och denna risk att fler barnmorskor vägrar utföra aborter måste man ha med i åtanke.

Abort är ingen lätt sak. Varken för kvinnan eller vårdpersonal. Självklart finns det kvinnor som anser att abort är det enda rätta och inte har några problem med det. Men för många är abort ett tungt beslut, och att då veta att barnmorskan en träffar inte kanske vill utföra abort hjälper inte kvinnan ett dugg. Osäkerheten kring vilken barnmorska en kan gå till utan att få höra att kvinnan som väljer att göra abort gör fel. Skulle Sverige införa samvetsfrihet är kvinnors rättighet till självbestämmande inte längre en rättighet. Och lika vård till alla är inte längre lika vård till alla.

Det är många gånger som vårdpersonal ställs inför tuffa etiska beslut och det tar emot att göra vissa saker. Jag har ställts inför situationer som känns helt fel men som jag lär göra ändå. Vet du varför? För det är mitt jobb. Jag har valt att jobba inom vården vilket inte alltid är så himla kul, men det är mitt val och fixar jag inte det får jag väl göra något annat. Vi kan inte neka uppgifter vi inte anser rätt för att vårat samvete säger ifrån. För då förlorar vi vår trygghet med lika vård för alla.

Nu är detta ett förslag som endast KD anser (tror jag?) och att det då är liten risk att det går igenom. Men den finns ändå där. Och det skrämmer mig. SD vill ju sänka abortgränsen vilket är så fruktansvärt sjukt. Om SD får igenom det förslaget och om KD får igenom sitt förslag tror jag nog vi alla kan se en ökad risk för att kvinnor väljer att göra egna aborter hemma. VIlket ökar risken för mortalitet. Vill ni verkligen det?

Är du barnmorska ska du göra dina arbetsuppgifter. Fixar du inte det - byt jobb. Jobba på en arbetsplats där du slipper utföra aborter eller jobba med något helt annat. Är du barnmorska ska du hjälpa och ge stöd till kvinnor, inte skambelägga dem pga ditt egna samvete.

Nu har det tagit mig några dagar att skriva detta inlägg. Och jag är medveten att detta kan vara väldigt rörigt skrivet, men jag hoppas ni förstår var jag vill komma.

Låt oss alla fascineras över detta otroligt icke fungerande bloggande som sker på denna blogg. Vad har då hänt sedan den 15 juni då jag tydligen inte gjorde ett skit. Jag har börjat jobba som sjuksköterska på Dalarnas största vårdcentral (läs: Faluns akutmottagning). Jag har hunnit bli rätt så sjuk vilket innebär att jag är inne på min tredje antibiotikabehandling sedan slutet av maj (och nej, jag smittar inte). Jag har flyttat in i min lägenhet i Falun som jag snart hoppas att jag kan flytta ifrån. Fast jag vet inte riktigt om jag kan säga att jag flyttat in i den då jag inte packat upp alla saker? Jag har varit på min barndomskompis möhippa i ett otroligt varmt Stockholm. My gash vad jag svettades! Och jag har varit på ett fantastiskt roligt och fint bröllop för min barndomskompis! + jag har pratat så sjukligt mycket engelska denna helg så jag tror det räcker för hela min livstid. Min vän som gifte sig har en massa släkt i bla Skottland.

Jag såg nu att jag även väldigt troligt lyckats tagit död på en kaktus. Well done Sara. Well done.

I eftermiddag väntas ett halvnattspass, vilket innebär att jag slutar kl. 02 inatt. Och eftersom jag har ätit en hel drös med vindruvor de senaste dagarna kommer jag nog få lov att springa på toaletten lika ofta som man säger "Tyvärr, jag kan inte svara på hur lång tid det tar innan doktorn kommer" till patienterna.

Jag har nu befunnit mig i Dalarna sedan i början av juni och inte gjort ett skit. Och vet ni hur skönt det varit? Det har varit så otroligt galet jätteskönt! Inget plugg. Inget jobb. Ingen stress alls. Så. Himla. Skönt. Eller jaa jag har ändå haft saker att göra då jag håller på att sakta men säkert flytta in i min lägenhet i Falun. Och då jag inte haft några möbler har jag farit runt kors och tvärs i Borlänge, Leksand och Falun för att handla och fixa i lägenheten. Som visserligen ser ut som kaos. Men det har inte varit någon stress med det. Och det har varit så skönt.

Sista månaden i Umeå var sisådär. Dels hamnade jag lite i en svacka med mitt mående, men sen lyckades jag också dra på mig lite streptokocker sisådär en vecka innan examen. Den halsflussen tog all min energi, och till och med ambulansen fick komma hem till mig och tanka i mig vätska intravenöst då jag inte fick i mig vätska. Så jag har varit rätt slutkörd den sista tiden. Och då har det varit extra skönt att inte ha någon stress alls nu.

Jag bor just nu hos mina föräldrar så dessa veckor har jag gosat med Baloo och hållt på med flytten. Jag kan säga att jag inte är sugen att börja jobba. Meeen jag antar att jag lär göra den. Den 25e juni sätter jag min fot på akuten som sjuksköterska. Jag längtar allt mer efter min pension.

Om jag gillar min katt? Jag gillar min katt.

Efter förra inlägget som jag skrev att tentan gick skit fick jag så otroligt mycket pepp. Alla ni - Tack så väldigt mycket!! Jag blev så glad av all pepp jag fick, så tack! Och jag kanske bör säga hur omtentan gick? Jag fick först och främst inte omtenta på hela tentan. NKSE-tentan är uppdelad i två delar, en del med sjukdomsfall och en del med läkemedelsberäkning. Och till min förvåning så behövde jag endast göra om läkemedelsberäkningen - SOM JAG KLARAT NU!! Jag kommer alltså få min legitimation i sommar! Detta är så galet!

Och imorgon så är det examen. EXAMEN! Jag är alltså sjuksköterska!! Utan legitimation än så länge då, men den får jag i sommar. Detta är så galet. Så sjukt. Jag, JAG, är sjuksköterska! Ambulansen närmar sig!