RSS - xml

Kontrollerades senast: 2020-02-23 20:11:12

Malinwelen blogg

Malinwelen blogg på Nouw

Nu är denna julledighet över

2019-01-06 19:30
Från Malinwelen

Imorgon vankas det jobb och förskola igen. Gustav har varit hemma i 2 veckor med barnen. Jag har tagit ledigt juldagarna sen har jag jobbar lite strö-dagar. Men gud vad detta har varit välbehövlig att få vara tillsammans hela familjen. Man kommer så lätt in i vardagen.
Lämna på förskolan-jobba-hämta på förskolan-laga mata-sova. And so on..

Ibland måste man stanna upp och andas in livet. Vi lever nu och ofta så tänker vi inte alltid på att vi faktiskt lever. Det är inte alla som får ha den turen att vakna upp till sin familj eller få spendera dagarna tillsammans. Vår granne gick hastigt bort under jul och det har fått mig till att tänka lite extra på att man verkligen ska vara glad att man lever - varje dag! Man vet aldrig när livet kommer ta slut och bara tanken av att jag skulle försvinna från mina barn eller dom från mig får mig att vilja kräkas. Fy! Aldrig utan er, aldrig.

Idag jobbade jag halvdag 12-16. På förmiddagen tog vi oss ut i kylan och bort mot förskolan som ligger granne med oss. Vi hämtade upp våra andra grannar så dom kunde hänga på och busa lite. Vi hann en kopp kaffe innan här hemma också innan det var dags för mig att köra. Fy jäklar vilken aslång dag jag har haft idag. Inga kunder, jobbar helt ensam, inget att prata med. Imorgon blir det heldag 10-18 och på kvällen kommer våra vänner hit för lite myshäng.

Nu blir det soffläge för att invänta Gustav som nattar Matheo. God fortsättning till er!

Projekt målning

2019-01-04 20:03
Från Malinwelen

Vi har länge velat måla om i vardagsrummet men inte riktigt bestämmer oss för vilken färg. Vi har nu bott här i 1 år och funderat i 1 år. Men idag fick vi nog och sa att idag så är det dags. Min kompis Sara övertalade oss en hel del då hon älskar att måla. Shopp shopp - iväg och handla färg. Dyrt som satan blev det! Hem och tejpa. Såklart ville lilleman också vara med. När väggen var målad två gånger så hade vi halva burken kvar ... så vi slängde på lite färg på ena väggen i hallen också. Kanske tråkigt med samma färg men lite mer leverade blev det iallafall. Det är ju inte svårare än att måla om man man tröttnar.
Vi är såå nöjda. Ska bli intressant imorgon och se hur det ser ut i dags ljus. Det hann inte torka innan det blev mörkt. Färgen är från Beckers.

2019

2019-01-03 08:03
Från Malinwelen

Då vänder vi bild och blickar fram på 2019. År 2018 har innehållit många roligheter men även också många tuffa saker. Saker som jag måste bearbeta med mig själv.

2018 var sista året för mig som mammaledig och det är med lite gråt i halsen som jag skriver det. Tänkt att jag inte ska gå hemma med mina älsklingar längre. Vilken lycka vi haft som har haft den underbara varma sista sommaren tillsammans i vårt helt nybyggda hus vid stranden. Det gör ju inte att önska sig mer. Längtar såklart till sommaren 2019 också då vi kommer vara hemma några veckor hela familjen och en utlandssemester att se fram emot första veckan i juni.

Detta året ska jag förändra mycket med mig själv och mitt tänkande. Jag ska prioritera mig, min familj och ta huvudrollen i mitt eget liv. Ingen oro, ångest eller energi ska slösas bort på saker jag inte kan påverka. Jag ska välja mina personer i min närheten med omsorg. Vänskaper ska vara ömsesidiga och jag tänker inte ta någon skit mer för någon alls. Det ska bli mitt år. Mitt år där jag vinner över så många orosmoment och ångest i min kropp. Man ska förtjäna att vara i mitt liv helt enkelt och jag ska försöka sluta vara så godtrogen längre. Det gör mig bara ledsen i visa situationer. Jag vill leva ett år till med min familj och bygga flera minnen tillsammans. Jag har fått de finaste gåvorna man kan få - mina barn! Ni är viktigast, för er kommer jag göra allt. Jag är så troligt tacksam att jag har min underbara sambo som stöttar mig i allt. Han ser när jag har haft en dålig dag, ger mig den där lilla extra kramen och säger att jag är stark, fin och en bra människa. Han vet exakt hur han ska göra. Jag älskar honom och kommer aldrig släppa honom någonsin.
2019 vårt år tillsammans mer våra underbara barn!

En dag på tosselilla

2018-06-05 09:48
Från Malinwelen

I söndags hade vi förbockat biljetter till barnens dag på tosselilla. Så så så himla mysigt! Men så kopiöst varmt. Inte en endaste svalkande vind och himlen var fri frön moln och solen stekte på som bara den. Svettiga och glada tog vi oss igenom hela 6 timmar där inne. Som gladast blev vi nog alla när det var dags för att bada. Vattendjuret Matheo var såklart i sitt esse. Gladare barn för vatten får man leta efter haha. Tänkte bjuda på lite bilder från dagen.

9 månader utveckling

2018-05-13 22:49
Från Malinwelen

Idag är Ebba 9 månader och 2 dagar gammal. Jag tänkte skriva lite om hennes utveckling. Man glömmer så fort och det är så roligt att gå tillbaka och läsa.
Hur är Ebba som 9 månader gammal då?
- Jo, hon är ju en väldigt bestämd dam som vet vad hon vill och inte vill. Det har hon varit i princips sen första sekund som hon såg världens ljus. Vill hon inte något så visar hon det väldigt tydligt. Att åka bil är fortfarande pest och pina. Skrik från start till slut. Vagnen funkar nu men bara funkar. Hon vill inte sitta där allt för långa stunder. Sitter hon framåtvända med storebrorsan sidan om sig så blir det en lugn och tyst promenad. Är mamma och Ebba själva på promenad i enkelvagnen är det ofta protester. Annars är hon världens gladaste. 
Ebba kryper och har gjort det sen hon var 7,5 månad. Hon börjar resa sig mot saker men är än lite osäker. Hon har 7 tänder och hon älskar allt storebror gör.
Några riktiga bestämda rutiner har inte helt infunnit sig än. Hon har totalvägrat fast föda sen vi började med smakportioner vid 6 månaders ålder. Fram till för någon vecka sen så var ersättning det enda hon åt. Nu får vi i henne en flaska  välling innan läggdags och har vi tur så slinker 3-4 skedar gröt ner på morgonen.
- och jo, vi provar burkmat, plockmat, vår mat-  varje dag, hela dagarna. 

Men denna lilla damen har bestämt sig för att inte öppna munnen. Nu inväntar vi ett möte med BUP som har något som heter spädbarnshjälpen som ska hjälpa oss att få denna lilla bestämda fröken att äta.
Hennes viktkurva är det inget fel på. Den går rakt upp! Så undernärd är hon ju absolut inte. Men eftersom hennes mat är så hattade har både sömn och rutiner på mat blivit hattande. Ska bli så skönt när vi får bukt på allt. Lite småstressad är det allt att gon ska börja förskolan i september och än äter hon inget.


Ebba kan sova allt från hela nätter (19.00-06.00), eller så har hon vakna nätter eller så vaknar hon pigg och glad 05.00. Det är som ett lotteri, man vet aldrig hur en natt kommer att vara.
På 8 månaders kontrollen vägde Ebba 9040g och var 72cm lång.

Solrosplantering

2018-05-10 07:34
Från Malinwelen

Vi följer Matheo på Unikum när han går på förskolan. Igår hade dom lagt upp bilder på när han hjälper till att plantera solrosor. Mitt hjärta blir så varmt att se honom hitta på så mycket skojigheter på förskolan. Man märker att Matheo trivs så himla bra. Han är liksom kungen i djungeln när han är där. Vi har nu fått plats för båda barnen på Dala-Jär förskola. Vilket ligger 30 meter ifrån vårt hem. Det är med balande känslor som vi ska omplacera Matheo. Han har haft det lite tufft i början av förskoletiden men har verkligen nu hittat sin plats i gruppen och trivs.
Jag tvivlar dock inte på att han inte kommer trivas på nya Förksolan men det känns ändå lite vemodigt att ta honom från ett ställe som man vet han gillar.
Jag vet inte om jag hoppas att dom kommer på samma avdelning Matheo och Ebba. Ni med två barn som går på samma avdelning, vad känner ni är det positiva och negativa med det?

8 MAJ

2018-05-08 22:33
Från Malinwelen

Ville bara titta in och säga
-gud vad jag älskar vårt hus och vart vi bor!
Detta är helt magiskt.
Jag kommer uppdatera med lite bilder på huset och berätta lite mer om det men idag bjuder jag på några bilder på mina underbara barn. Sommaren har kommit och vi hoppas att sen är här för att stanna.

Föelossingsberättalse med Ebba

2018-03-12 13:42
Från Malinwelen

Tänkte att det var dags att uppdatera här inne och jag tänkte faktiskt skriva en förlossnibgsberättelse med Ebba. Jag skrev en med Matheo den kan ni läsa här:
http://sweetmiracle.blogg.se/category/matheo-0-1-manad.html

Med Ebba var jag beräknat till den 9 Augusti 2017. Denna graviditeten var sju resor värre än med Matheo. Vilket gjorde att jag blev igångsatt med henne också.
Jag hade enorma foglossningar, hon hade sparkat en blödning inne i min livmoder och hon var lika akrobatiskt som sin bror och vände sig från fixerad till säte och tillbaka igen. För att slippa snitt eller föda i säte som jag absolut inte ville fick vi en tid till igångsättning den 10 Augusti.

Vi åkte in som bestämt kl 08.00 på morgonen för att bli inskrivna. Matheo sov hos sin mormor. Vi bodde där då så vi bara packade ihop allt som skulle med och lät Matheo sova vidare. Hur smidigt som helst.
Väl inne så får vi veta att dom endast har tre platser på förlossningen och vi nu är tio st på prenatal som har kommit för igångsättning.
-Jävla mög, dom kommer fantamej skicka hem mig tänkte jag.
Då ska det tilläggas att vi varit inne på koll en gång i veckan dom senaste fyra veckorna för att kolla fosterläge och hur jag mådde för eventuell igångsättning samma dag. Alla gångerna har loppan legat med huvudet neråt så det har varit perfekt. Men mitt mående, fy fasiken. Jag hade så otroligt ont. Men jag blev såklart nekad och hemskickad varje gång. Varför ska inte vi kvinnor få bestämma när det är nog? Bebis var färdigbakad men jag gick med smärtor 24/7. Kan man inte tänka på mamman då och gå efter önskemål. Mår inte mamman bra mår inte bebis bra.
.
Vi skulle få reda på kl 10.00 om vi fick åka hem eller om vi var en av dom som dom ansåg var mest prioriterad. Denna väntan var så jobbig och jag var väldigt ledsen. Jag hade verkligen kämpat mig igenom varje dag till denna dagen.
När sköterskan öppnar dörren till mitt rum och jag ser att hon håller ett inskrivnibgsarmband i handen visste jag att det skulle ske idag och jag började gråta.
Vi åker över till förlossningen dirket, blir undersökt och kl 12.00 får jag första dosen cytotec som ska starta igång förlossningen. Dessa fick jag varannan timme och man kunde hålla på till upp till 24 timmar innan man prövade en annan metod. Eftersom det tog över två dygn med Matheo hade vi ställt in oss på att detta kommer ta lååååång tid. Vi lämnade förlossningen för att ta oss en promenad i Pildammsparken. Vi åt lite glass, strosade runt och bara mös. Sjukt konstig känsla att man går och väntar på att förlossningen ska starta. Men samtidigt så njöt jag och Gustav så mycket av denna stunden. Stunden innan vår liv kommer förändras igen. Varannan timme var vi tvugna att vara inne på vår rum på förlossningen för att jag skulle få nästa dos. Vi väntade, vi väntade, dos efter dos...

Nu närmar sig klockan 6 och jag känner fortfarande ingenting, zipp, zapp, nada!
Vi spelar lite yatzy på mobilen och jag går runt i rummet för att påskynda det hela och det hjälper lite. Får lite mensliknande smärtor men känner det knappt. Barnmorskan undersöker mig. Öppen 3 cm.
WOW! Öppnat mig 3 centimeter utan att känt ett jutta. Jag blev överglad. Barnmorskan kommer in igen och frågar om jag ville bada. Ja varför inte tänkte jag. Här händer inte så mycket ändå.

Vi går iväg och badar och tror nog jag badar drygt 2 timmar. När vi kom tillbaka till rummet kom dom med min sista dos. Jag sitter och smsar med min syster, klockan är nu 21.30. Hon frågar hur det går om jag känner något. Har nu i efterhand läst igenom smsen och har svarat henne att jag inte känner ett skit och att vi är beredda på att detta kommer ta långt tid.

Kl 22.00 och nu börjar det kännas, helt plötsligt från ingenstans. Barnmorskan kommer in och frågar om jag ville ha lustgasen. Eftersom jag fött barn innan tänkte jag att jag skulle vänta för nu gör det inte ens så ont som jag vet att det kommer göra snart. Men äsch, sätt på den sa jag till henne. Drar in världens längsta andetag i masken och pang. Värkarna kom på en sekund. Jävlar nu gör det ont. Detta var jag icke beredd på. Fortsätter andas och det gör mer och mer ont. Förslossnibgen med Matheo hade jag ganska bra kontroll över. Jag andades lungt genom värkarna i lustgasen. Fick inte panik någongång.

Nu däremot. Fy i hellskotta! Skriker gör jag i masken och vet inte vart jag ska bli av. Det gör så enormt ont och jag får tre värkar på rad och sen en liten vila.
Inget känns bra. Jävla skit. Gustav hämtar en pilatesboll att sitta på och detta var nu enda positionen som jag kände att jag ändå hade lite kontroll.

Klockan ör nu 23.30 barnmorskan kommer in och undersöker mig. Öppen 6cm utan värk och 8cm med värk. Och ja, hon undersökte mig under tiden jag hade en värk. Usch, jag ville sparka på henne. Hon frågar om jag vill ha epidural men jag tvekar. Jag frågar henne vad hon tycker och hon tycker jag ska stå ut och klara mig utan för att det annars kan stoppa upp värkarbetet. Okej, jag lyssnar på henne då.

23.50 vill jag lägga mig i sängen för jag fryser så sjukt mycket så Gustav lindar in mig i filtar och försöker värma mig. Gustav tog en bild på mig kl 23.57, minuten efteråt gick vattnet (barnmorskan hade precis kommit in i rummet och tittar igenom några papper med ryggen emot mig). Jag fick en enorm krystvärk samtidigt som vattnet gick. Men jag kan inte säga något för denna värken är enorm. Gustav och barnmorskan ser inte att vattnet gått för Gustav har ju lindat in mig i filtar. När värken är slut lyckas jag få fram "hon kommer nu".

Barnmorskan tar bort filten från mig och får då syn på att vattnet gått och att Ebba har bajsar i fostervattnet. Hon klär av mig trosorna och tar bort filt. Jag får en krystvärk till och barnmorskan säger "ja hon kommer nu ju".

Man märker hon blir lite småstressad. Jag får en värk till och shoff - ut kom världens finaste flicka!

Från första värken tills att Ebba är ute tog det hela 2 timmar. Drömförlossning om man frågar mig

Ebba Malin Alice Lindquist



SÖNDAG

2018-01-28 19:46
Från Malinwelen

Idag har vi haft en mysig familjedag. Lite förberedelse inför flytten imorgon och massa bus och lek. Vi tog oss bort till lekplatsen så vår lilla prins blev nöjd. Han har tjatat om lekplatsen i flera dagar men det har bara varit regn regn och regn. Så himla tråkigt! Lilla loppan fick gunga för första gången idag och hon skrattade så högt och gjorde lyckotjut hela tiden. Åh min fina familj. Tänk att imorgon är vi inte bostadslösa längre , då får vi äntligen vårt hus.

En dag i bilder

2018-01-20 22:04
Från Malinwelen

Idag har vi haft en heldag ute på vift. Först åkte vi till Malmö museet och tittade på deras nya akvarie-avdelning. Matheo var helt stirrig och tyckte det var så kul. Där fanns även en stor björn och ett stort lejon han blev helt fascinerad av att titta på. "Wow" sa han och höll händerna på kinderna. Det är så himla roligt att hitta på saker med honom ju äldre han blir. Jag blir så glad ända in i själen av att se honom vara glad och ha roligt. Efter besöket gick vi och fikade, och sen tog vi en runda på tekniska museet också.
Påväg hem så hämtade vi upp Sindra hos hennes mormor sen hem till Malin som bjöd på otroligt god pizza. Så himla mysigt och så himla perfekt dag. Barnen sover gott och nu har jag och Gustav också hoppas till kojs.
Imorgon är det bara 8 dagar kvar tills vi får huset.
Åhhhhg längtan är så stor!