Klockan ringde 06:45. Väckte Milo och gav sedan honom frukost så medans han åt packade jag ryggsäcken med gympakläder och frukt. Patrik och Noelia sover fortfarande. Och jag är verkligen uttråkad.. Vissa säger ”så himla skönt med lite egentid på morgonen innan barnen vaknar” men alltså nej nej nej. Det är ju så fruktansvärt tråkigt att bara sitta och vänta på att barnen ska vakna. Och hungrig är jag inte heller så hur får man tiden att gå fortare?!
Var ett tag sen jag skrev något.
Men skriver lite om helgen och börjar där.
I fredags blev det äntligen mammavecka för Milo, som man saknar honom då han är hos pappa.
Fredagkväll så var det fredagsmys på gymet med mediation, bastu, bubbelbad och rituals var där och gjorde lite behandlingar. Så himla mysigt. Och såklart ett bord uppdukat med smarrigheter
När jag kom hem så packade vi in oss i bilen och åkte upp till min syster för att sova där i helgen.
Trotsade regnet på lördagen och tog med alla barnen ut i skogen för svampplockning och jäklar vilket svampår det är! Korgarna blev fort fyllda och vi avslutade kvällen med pizza och sen lite godis för barnen medans jag, Patrik och syster rensade svampen. 2,5 kg förvälld svamp. Så blev en del
Söndagen åkte vi förbi Matfors en sväng för lite utförsäljning av partylite och jisses vad mycket fint det fanns. Blev lite mer ljus och en aromabrännare för mig☺️
Hoppas eran helg har varit lika mysig!
Midsommarafton började med ett besök på primärvårdsjouren med Noelia som haft hög feber sen tisdagskväll, där konstaterade dom öroninflammation och blev insatt på Kåvepenin. Efter det åt vi grillat med några vänner och bara myste, avslutade kvällen med att sova hos Patriks föräldrar. Midsommardagen var vi hos Patrik föräldrar hela dagen och såg då att Noelia fått prickar på kroppen så ringde 1177 och blev då beordrad att avsluta kuren med penicillinet och besöka primärvårdsjouren dagen efter men då Noelia var grinig på natten och skrek så man märkte att det var något som gjorde ont så åkte vi in på akuten. Där kollade dom prickarna och öronen och vart sen inlagd på avdelning 44. Där skulle hon få Kåvepenin på morgon för att kunna hålla koll på prickarna. Sov som en kratta hela natten. Så på morgonen fick hon Kåvepenin igen och prickarna kom tillbaka igen. Sen fick vi gå till akuten, i 3 timmar satt vi i ett rum och väntade på en öronläkare.. När han väl kom så kunde han konstatera att hon inte hade öroninflammation och vi kunde sluta med Kåvepeninet. Tillbaka till avdelning 44 och prata med en läkare där som sa att prickarna kunde ha med febern att göra och att penicillinet kunde ha skjutit på det hela. Nu är hon äntligen frisk men fortfarande väldigt trött och inte riktigt sig själv.
På söndagen blev vi utskriven och fick fara hem, så tog en promenad från sjukhuset upp till norra berget där Milo och Patrik var på teater med hans mamma,pappa och syster. Så jag åkte hem innan och plockade lite tills dom kom hem. Milo skulle egentligen åka tillbaka till pappa då det är pappavecka, men ville stanna kvar här så vi åkte och köpte lite thaimat och sen fick han sova kvar. Så mysigt att få ha han en natt sådär mitt i pappaveckan.
Brukar försöka att vara ute i tid men förra året blev det kaos och hade noll koll på vad jag skulle köpa till alla. Så i år börjar jag 6 månader innan med två egna barn, fyra syskonbarn och ett gudbarn så blir det många julklappar. Sen brukar jag försöka handla till några fler i familjen. Så i år siktar jag på att vara klar med dom flesta innan oktober. Känner mig inte riktigt frisk men jag hatar verkligen att stressa och dessutom stå i dom där satans köerna som blir i Birsta runt jul. Nu har jag dock fuskat och beställt från internet men samma där, runt jul vet man ju inte om man hinner få dom eller inte
Äntligen så har jag blivit moster igen, en liten pojke som har fått namnet Alme. Då syster och Alme blev inlagd så har jag hälsat på dom en del och sen passat barnen. Ena dagen så var jag där i 6 timmar! Helt sjukt men tiden gick så himla fort. Igår blev dom utskriven och jag passade på att åka upp till dom och städa lite innan dom skulle komma hemma.
Idag fick Milo äntligen sommarlov, vart tar tiden vägen?! Nu ska vi njuta hela sommaren och ladda för 2:an till hösten.
Igår på eftermiddag kom syrran ner för hon misstänkte att hon läckte fostervatten (bf 10juni) så mamma och morbror fick agera barnvakt åt mina två barn också syrrans tre barn. Följde med henne in på kontroll och slutade med att hon blev kvar så dom kan hålla lite koll men igen bebis än i sikte. Kom hem till 5 glada och övertrötta barn. Kvällsfika till alla, borsta tänder och sen försöka få alla att sova. Alltså WOW!! Det är en upplevelse att försöka få så många barn att sova på en sån liten yta. Grabbarna Milo och Alvin fick ta soffan medans vi tjejer sov i sovrummet. Noelia har ju tur som har en egen säng, Lea och jag låg längst ut på vardera sida medans Lowa tog upp resten
Imorse, frukost till alla och såklart så ska alla ha olika så man fick tömma hela kylen på allt som kallas pålägg. Sen försvann dom stora barnen ut en sväng fram till lunch och sen ut igen och Lowa och Noelia passade på att sova efter lunchen. Så idag blev det en rejäl ute dag Noelia’s pappa kom efter att alla barn utom Noelia hade ätit middag för hon sov fortfarande sen efter lunchen. Och tack gud för det! barnen gick ut medans jag plockade undan efter middagen, sen tog jag med mig Lowa och kaffekoppen ut så Noelias pappa fick fixa matning, blöjbyte och roa henne inne. Så skönt å bara få gå ut och sätta sig och ta det lugnt. När vi kom in blev det dusch för dom stora och sen göra det mysigt för dom i vardagsrummet. Nu ligger jag äntligen i sängen och hoppas på att så sova några timmar innan någon av dom vaknar
I förrgår så somnade jag vid tio på kvällen och vaknade ett på natten och kunde inte somna om. Sen gjorde ju Noelia en tidig morgon så tänkte att det var lika bra att försöka hålla mig vaken till kvällen och lägga mig tidigt. Men så blev det inte. Vid 21 så började Noelia skrika och så höll det på enda tills ungefär klockan 02 inatt.. Patrik gick och la sig vid 23 och hade vaknat till vid 01 och då satt jag med en skrikande bebis i soffan. Och väckarklockan ringde 06:30 och klockan 05 då Patrik for till jobbet sa jag hej då. Kände flera gånger under natten att ”är det nu man får bryta ihop” tröttheten av att knappt sovit något natten innan, skjutsat och hämtat Milo på skolan, storhandlat, köpt delar till bilen, in på media och köpte ett spel till Milo som han velat ha länge så när det var betalt så fick jag en stor kram och även höra ”du är världens bästa mamma” och vad det hjälper! Att man får höra sina barn säga att man är väldens bästa mamma är så himla fint och energi’n till att orka byggs på. Och jag vill påpeka att det inte bara är när han får nåt som kostar utan även om jag har gjort en gofrulle så säger han det. Sist men inte minst igår så åkte vi och tvättade bilen. Otacksamt då man egentligen bara byter ut smutsen. Men den var ju fin ett litet tag. Och idag så har Patrik tagit den andra bilen för en tvätt.
Men tillbaka till natten, man känner sig verkligen så hjälplös när man försöker med allt och inget hjälper typ. Fick stå gungande framför tv’n och det hjälpte iallafall under ett avsnitt av cm sen var det skrik igen. Mamma hjärtat går sönder. Idag har hon varit gnällig till och från. Men jag förstår henne, vattkoppor, feber och lite ont i magen på det. Självklart att man är ledsen. Men nu sover hon i min famn och gissa om jag vågar röra mig? Neej skulle inte tro det, så nu sitter man hungrig och kissnödig men så länge hon mår bra och är nöjd så kan jag sitta här hela dagen☺️
Jag som tänkte att men GUD så bra att hon inte verkade få så jätte jätte många vattkoppor men inatt har hon sovit dåligt och gjorde morgon redan klockan 04:30 vilket är väldigt sällsynt då det gäller denna lilla fröken. Hon har även ett öga som klibbar igen pga tårkanalen och såklart så har hon fått en vattkoppa precis under ögat där det brukar vara som värst.. Och idag verkar hon tyvärr känna av dom. Har svårt att somna och komma till ro. Ligger och vrider sig hela tiden och har även börjat klia på dom.. önskar så att jag själv kunde ha tagit dom istället för henne. Gör så ont i hjärtat av att se henne så. Och tolka mig rätt nu men hon ser verkligen hemsk ut med dom.. vi är inne på dag 4 så nu kan det väl ändå inte bli fler än dom hon fått nu under natten Snart dags att väcka storebror för lite frukost innan det är dags att köra han till skolan.
Natten mellan torsdag och fredag så var Noelia missnöjd med precis allt. Så slutade med att vi klädde på oss och tog en sväng med bilen och lyckligtvis så somnade hon och sov sen hela natten. På morgonen så var hon lika glad som vanligt men dock lite prickig och sen dess har det eskalerat. Som tur är så verkar hon inte påverkas av det så jätte mycket förutom att hon sover lite sämre. Så nu håller jag tummarna att det går över fort och att hon slipper få några ärr efter dom. Dom flesta sitter på kroppen och i hårbotten, nån enstaka i ansiktet. Men mest på kroppen. Men dom säger ju att ju mindre dom är desto bättre är det så det får man väl vara glad för. Ringde även 1177 och pratade med dom och hon jag fick prata med vart nästan lite chockad över att hon var så liten och ändå lyckats få det.
Sen så vände hon sig från mage till rygg idag för första gången och gud vilken blick hon fick då hon landade på ryggen. Men så himla söt.
Har börjat funderar över dop för Noelia. Men gud så svårt det är då man är ensam om att ta detta beslut. Jag vet såklart vilka jag ska bjuda på min sida, familj och vänner. På Milos dop var vi nästintill 100 personer. Med släkt och vänner från både min och hans pappa sida. Men med Noelia så är det ju inte samma sak då kontakten tyvärr inte är så stor.. Gudförälder? Har så många jag skulle vilja ha som hennes gudföräldrar. Hur ska jag kunna bestämma mig? Jag vet ju såklart att alla mina vänner finns där oavsett men ändå. Och vart tänker jag sätta en gräns på hur många jag ska bjuda..? Har såklart några som jag tyvärr inte kommer att bjuda pågrundav deras beteende. Och känner att den dagen hon döps ska det vara glädje och skratt. Jag vet själv att vissa saker måste man svälja och gå vidare. Men just den dagen kommer det inte bli. Det är hennes dag och då vill jag vara en glad mamma. Kommer ihåg hur det var med Milos dop, som tur var så sov Milo hos sin farmor och farfar den natten då det var fullt upp med dukning kvällen innan och sen allt som skulle fixas på morgonen innan dopet. Vet att jag har så många vänner denna gång som kommer att hjälpa till och tack gud för det! Så nu är det bara fram med penna, block och börja med kyrka, församlingshem, dom som ska bjudas, inbjudningskort, köpa dopklänning och allt annat som hör till. Kommer bli svettigt men det här fixar jag
