RSS - xml

Kontrollerades senast: 2019-11-19 06:23:25

Amanda Söderqvist

amandasoderqvist blogg på Nouw

April

2019-05-09 04:05
Från amandasoderqvist

8 Maj

Sista delen i min lilla recap är här! April startade ganska långsamt och lite deppigt till och med. Det är alltid lite svårt att lista ut vad man ska göra med sin tid när säsongen är slut och man inte har träningar längre. Men det går över ganska snabbt och man kommer in i nya rutiner.

I mitten av April åkte jag och Montie till Las Cruces, New Mexico. Jag hade fått ett scholarship offer därifrån, New Mexico State University, så vi åkte på visit för att se hur det var. Det var två dagar fullproppade med information, nya intryck och nya människor och det var minst sagt överväldigande. Men jag absolut älskade det och kunde verkligen se mig spela där. Inte en jättestor stad, men en större skola med ett väldigt bra basketlag där coacherna verkar ha en bra plan för mig där. Detta ledde till att jag skrev på ett nytt kontrakt bara några dagar senare när jag hade fått landa lite i allting och faktiskt fått smälta att detta kanske skulle vara mitt nya hem de kommande två året. Men allt känns jättebra och det känns verkligen som att jag har fattat rätt beslut på alla sätt. Jag tror att jag kommer trivas jättebra och detta kommer vara väldigt bra för min personliga utveckling på och utanför planen.

Efter allt detta, med massor av grattis och några dagar uppe bland molnen var det dags för påsk. I år fick jag fira med Montie och Richard och deras familj med god mat, easter egg hunt, och bara mys. Det var riktigt roligt att få fira en amerikansk påsk. Det var skönt att bara få tänka på annat ett tag, ingen skola och ingen basket. Vi hade en väldigt bra påsk, väldigt varmt och väldigt stor skillnad mot påsken hemma i Sverige.

Efter påsk kände man att slutet närmade sig, skolan blev lite mer intensiv och man fick börja förbereda allt för att kunna åka hem. Mitt i allt detta hade vi vår Athletic Banquet samt Academic Award. Och jag måste får skryta lite. Jag blev Odessa College Student-Athlete of the Year, samt fick ett Academic Award of Excellence. Det här året har verkligen varit helt fantastiskt för mig och jag har verkligen slitit hårt. Jag är väldigt nöjd och även glad att andra även sett detta. Det var otroligt kul verkligen och jag var inte alls förberedd på det.

Nu är det slut på min recap för den här gången. Min pappa är här och vi håller på att fixa allt det sista inför graduation och tömma hela lägenheten. Det är lite att göra kan man lugnt påstå. Vi åker hem på tisdag så ska försöka kika in här när jag kommit hem!

Mars

2019-05-06 10:13
Från amandasoderqvist

6 Maj

Mars kom flygande och jag hade mer än fullt upp till en början. Min familj var fortfarande här och vi hade finals week. Jag hade massor med uppgifter som behövde göras klart samtidigt som vi tränade för fullt och jag ville umgås så mycket som möjligt med min familj medan de fortfarande var här. Men jag lyckades ta mig igenom det levande and jag kunde sluta stressa för en liten stund vilket kändes så otroligt skönt, fick även en liten paus från skolan i och med detta.

Jag tog vara på min tid med min familj, och till slut åkte vi på vår Regional Tournament in Abilene. Detta var min andra gång där och det var riktigt kul att få spela igen. Vi vann vår kvartsfinal, vår semifinal, och även finalen efter många om och men. Vi hade en riktig comeback i andra halvlek av finalen för att lyckas vända och vinna! Tredje året i rad som vi vinner detta och det var så häftigt att få vinna igen. Och än en gång, med min familj där. Det var så oväntat också och jag tror att många hade gett upp tanken på en vinst efter hur matchen såg ut från början. Men vi gjorde det, och vi lyckades vinna ännu en gång. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det, man måste nästan vara där och uppleva det för att verkligen förstå hur häftigt det verkligen är.

Efter Regionals åkte min familj hem, och vi åkte tillbaka till Odessa för Spring Break. Vi hade dock inget riktigt spring break med tanke på att vi hade säkrat en plats i Nationals, igen! Så vi tränade varenda dag och försökte förbereda oss så gott som möjligt inför det. Vi gjorde inte så mycket annat, tog vara på ett litet lov från skolan och tränade på.

Sedan kom vår National Tournament. Vi fick hoppa över första omgången eftersom vi fick en väldigt bra seeding, så vi hoppade in direkt i Sweet 16, vi vann en spännande match mot Taylor och gick vidare till Elite 8. I och med detta var vi alltså ett av de 8 bästa lagen i landet. Här tog det dock stopp och jag hade spelat min sista match för Odessa College. Det kändes tomt att det var slut men jag var ändå glad och stolt över att vi hade tagit oss så pass långt som vi faktiskt gjorde. Vi fick avsluta på ett helt fantastiskt sätt och jag är fantastiskt nöjd över mina två år här. Detta var självklart svårt att inse direkt efter slutsignalen men desto längre tid som gick, ju mer insåg jag att detta var fallet. Vi har haft en helt fantastisk säsong, som inte kan jämföras med någonting annat.

Efter detta tog vi oss hem till Odessa där vi bara försökte komma ikapp med all skola vi missat under Nationals, och vi blev vanliga studenter igen, utan basket. Och jag skulle försöka lista ut vad som skulle hända härnäst, och vart jag skulle ta vägen nästa år. Det var många tankar som rörde sig i mitt huvud och jag hade mycket att tänka på en tid framöver. Men jag insåg mer och mer hur glad jag var över att ha fått uppleva allt jag faktiskt gjort under min tid här, och hur många fantastiska människor jag har fått lära känna.

Next up: April

Februari

2019-05-06 04:43
Från amandasoderqvist

5 Maj

Nu var det kanske rekordlänge sen jag kikade in här. Men jag har prioriterat annat under den här tiden och jag har verkligen inte ens tänkt på att skriva ett inlägg här. Jag tänkte att jag skriver en liten recap, månad för månad för det har hänt en hel del. Först ut är februari. Det började som en ganska tråkig månad fylld med bara skola och basket. Vi spelade massor med tuffa matcher i conference samtidigt som vi försökte ligga bra till i skolan med allting. Det känns som att februari bara sprang förbi och att vi inte gjorde någonting alls. Men dagarna rullade på och vi höll oss upptagna.

Sedan kom min familj hit i slutet av februari. Det var någonting man hade längtat efter. Det var riktigt roligt att äntligen få träffa alla igen. De kom hit lagomt till Sophomore Night, vår sista hemmamatch för säsongen, och min sista hemmamatch här i Odessa någonsin. Vi fick vinna och hela kvällen var bara riktigt bra. Sorgligt att ha spelat sin sista match här men jag är glad att vi fick avsluta den på det här sättet verkligen, det kunde inte blivit bättre. Vi blev avtackade efter matchen, och jag kände mig bara glad. Att min familj fick vara där och uppleva det med mig gjorde bara allt bättre! Det var ett fint avslut på min basket i Odessa.

Sedan var februari slut och vi springer in i mars, nästa del av min recap. En lite mer händelserik månad kanske, med februari brukar ju vara lite grå och tråkig, jag fick avsluta den på ett väldigt bra sätt i all fall!

Jullov och Sista Terminen i Odessa

2019-01-31 19:16
Från amandasoderqvist

31 Januari

31 januari betyder dels att min syster fyller 18 år idag, känns väldigt sjukt att hon nu klassas som vuxen och att mina föräldrar nu endast har vuxna barn, men även att det var nästan 2 månader sedan jag kikade in här. Det ekar som vanligt tomt. Senast jag skrev var jag tvingad till en ofrivillig vila från basketen och hade precis fått börja träna igen. Tränade dock bara en vecka innan det var dags för jullov så kände inte riktigt att jag kom tillbaka i spelet, det tar alltid ett tag att komma tillbaka till sitt eget spel och känna sig trygg, extra mycket nu när jag blev tvingad till spel med skyddsglasögon för att jag inte skulle råka få ett bakslag med min hyphema som jag hade. Ögat är nu helt återställt känns det som och jag har vant mig med glasögonen, jag spelar till och med riktigt bra och tänker inte riktigt på dem längre, skjuter som jag alltid gjort och bara allmänt spelar som alltid. Jag ska tillbaka till läkaren på måndag så då får jag förhoppningsvis skrota glasögonen.

Bjuder på en bild med lite gameface och mina glasögon bara för att visa hur fula de är.

Julen fick jag fira hemma i Sverige och det var verkligen någonting jag behövde. Behövde få åka hem, träffa familj och vänner och bara fylla på med energi. Jag hade ett riktigt bra jullov men fullspäckat schema, julklappslekar, några dagar i Stockholm och bara allmänt mys. Sverige är bra och jag tycker alltid om att få komma hem. Sedan var det dags att åka tillbaka till lilla Odessa, det var lika tufft som alltid att säga hejdå men jag är ju trots allt här för att jag verkligen vill.

Sedan drog basketen igång igen, lite knackigt till en början men nu känner jag att vi har hittat tillbaka. Och jag känner mig nöjd över mitt eget spel vilket är jätteroligt! Vi är just nu på väg till Borger, Texas för att spela, vi har gått in i andra rundan på vår Conference vilket är kul, vi har viktiga hemmamatcher nu men även vunnit viktiga bortamatcher, bland annat mot New Mexico, nummer 5 i landet då vi var rankade som nummer 15, det var en viktig vinst. Vår Conference är riktig tuff och man får spela många bra matcher vilket är kul.

Annars har vi fångat en mus i vår lägenhet, skolan har börjat och jag stressar över den, och min familj kommer hit om 4 veckor. Allt rullar på som det brukar göra här i Texas. Jag spenderar mycket tid hemma hos Montie och Richard och tar vara på sista terminen här i Odessa. Jag tar ju faktiskt examen i maj och komma på vad jag ska göra till nästa säsong, dags att börja fundera lite kanske. Det blir spännande att se vad som väntar men nu vill jag bara fokusera på att avsluta den här säsongen så bra som möjligt och ta vara på sista terminen här.

Ett långt inlägg men så blir det ibland, kan inte lova när jag kikar in här nästa gång, det blir en överraskning helt enkelt!

WNIT, Hyphema, Thanksgiving & Pepparkakor

2018-12-03 23:43
Från amandasoderqvist

3 December

Hej hopp! Det har hänt en hel del sen sist jag skrev här kan jag lova. Till och börja med så vann vi vår WNIT (Women’s National Invitational Tournament) i Midland vilket är en väldigt stor turnering med mycket prestige. Lag blir inbjudna för att få spela vilket betyder att det är väldigt stort att vinna den. Det har även endast hänt två gånger i vår skolas historia att vi har vunnit. Det var en bra helg där vi äntligen kände att vårt spel klickade och att vi riktigt hittade varandra på planen. Vi spelade jättebra tillsammans och hela den helgen var bara rolig. Vi fick spela mot lag vi aldrig mött förut, vi slog lag som var rankade ovanför oss, och vi fick avsluta hela helgen med att vinna mot Midland, våra rivaler, och ta hem förstaplatsen.

Andra delen i rubriken, Hyphema, är någonting som jag lyckades dra på mig i början av andra halvlek i finalen under WNIT. Om ni tittar riktigt noga på bilden så kan ni säkert lista ut vad. Jag blev slagen i mitt högra öga vilket ledde till att ögat fylldes upp med blod och jag kunde inte se någonting alls på det ögat. Ingen visste riktigt vad detta var eller att det var blod i ögat, det såg bara ut som att ögat var svart, så jag fick inte spela mer den matchen, fick vänta i någon dag och sedan träffa en ögonkirurg som konstaterade att jag hade fått en så kallad Hyphema, en mindre blodpropp i ögat, och att jag var tvungen att vila i 2 veckor från all fysisk aktivitet för att förhindra en så kallad ”rebleed”. Detta innebar att jag missade en del matcher, bland annat vår första conference match (vilken vi förresten vann) och att jag har varit så otroligt rastlös. Idag har jag fått klartecken att få börja träna igen, dock med skyddsglasögon men det är bättre än ingenting alls. Läskigt när saker händer med ögonen.

Under min ofrivilliga vila så var det Thanksgiving. I år så firade jag den hemma hos min lagkompis Arielle som bor två timmar härifrån i Lubbock. Vi åkte hem till henne och var där i tre dagar, åt god mat, umgicks med hennes familj and bara hade det bra. Det var otroligt skönt att få komma bort från Odessa i några dagar och bara tänka på ingenting alls. Jag hade jättebra dagar hemma hos henne och är otroligt tacksam för att hennes familj bjöd in mig för att fira med dem. När vi kom tillbaka till Odessa hade vi även en liten Thanksgiving med laget.

Annars har jag bara pluggat på eftersom terminen slutar nästa vecka, shoppat grejer på Cyber Monday, och börjat packa lite. Igår bakade jag även pepparkakor hemma hos Montie och Richard. Det har blivit lite av en tradition och det är alltid lika mysigt. Det börjar kännas att julen närmar sig trots att det är sol och varmt ute. Men förbered er, jag åker hem om 11 dagar!

32 dagar

2018-11-12 16:02
Från amandasoderqvist

12 November

Kan ni förstå att det bara är 32 dagar kvar tills jag får sätta mig på ett flyg och åka hem till lilla Sverige igen för att fira jul. Jag längtar så otroligt mycket och det ska bli så skönt att få komma hem lite igen. Även fast det inte är så länge så är det alltid skönt att få komma hem ett tag. Men innan jag åker hem har jag otroligt mycket att göra.

Vår säsong har mer än dragit igång. Två veckor i rad nu har vi spelat match torsdag, fredag och lördag vilket innebär att kroppen är helt slut och all annan vaken tid går åt till att försöka plugga. Samma schema gäller för denna vecka, vi har verkligen ett tufft matchschema just nu och jag längtar till nästa vecka då vi får ett litet Thanksgiving Break, i alla fall från skola och match. Men jag tycker om att de håller oss upptagna, tiden går fortare då och man har inte riktigt tid att få tråkigt. Men önskar kanske att jag hade haft aningen mer tid för att plugga lite till min biologi. Den kursen är verkligen svårt. Alla som känner mig vet att biologi och liknande ämnen inte är min starka sida, men jag jobbar på och försöker göra bort så mycket som möjligt i förväg eftersom att kursen är helt online.

Och basketen går bättre och bättre. Jag har befunnit mig i en lite svacka senaste veckorna men känner att jag äntligen har lyckats kämpa mig ur den. Och i och med det har mitt självförtroende kommit tillbaka på ett helt annat sätt. Det är otroligt skönt, större delen av varför jag är här är ju trots allt för att spela basket och när det inte riktigt fungerar som man vill så blir man frustrerad. Men men, så länge man fortsätter kämpa på så brukar det lösa sig.

Ville bara kika in här en snabbis och säga hej och berätta att jag lever. Snart är jag tillbaka i Sverige för en liten stund.

En uppdatering från Texas

2018-10-14 06:32
Från amandasoderqvist

13 Oktober

Hallå hallå! Här ekar det tomt igen. Jag ber om ursäkt men tänkte gottgöra er med ett smaskigt inlägg med allt som har hänt under dessa 2 månader utan uppdatering. Låt oss starta fram början. Jag älskar mina nya lagkamrater! Det känns som att hela laget här bättre sammanhållning utanför planen och jag känner personligen att jag har ett bättre umgänge och socialt liv än förra året vilket är jätteskönt. Jag trivs verkligen med allihopa och jag trivs jättebra med mina roomies. Vi har dessutom ytterligare två européer i laget vilket är skönt, de är väldigt lika mig.

Här är jag och en av mina roomies Arielle på en av Permian High Schools football game.

Skolan var kanske inte det roligaste att börja igen efter sommaren. Men nu har det har gått ett tag så känns det faktiskt roligt igen. Visst, jag har en massa plugg men jag tycker ju på något sätt om att plugga. Mina kurser jag läser är även super intressanta vilket gör det hela lite roligare. Våra första åtta veckor är dock över till veckan och jag ska påbörja nya kurser igen. Men det betyder att vi är hallvägs genom terminen!

Träningarna rullar på som vanligt och försäsongen är äntligen över! Den är inte lika jobbig som jag trodde att den skulle vara förra året, men det är ändå skönt att vi fokuserar mer på själva basketen nu. Det ser stundtals riktigt bra ut men vi har en del att jobba på innan vi kan känna oss nöjda. Men jag tror att vi kan bli riktigt bra i år så länge alla bara jobbar hårt och gör det dem ska.

Jag har både hunnit köpa nya basketskor och få ett par av laget och självklart måste jag visa upp dem här.

Här får ni en highlight från de här månaderna: mediaday! Vi hade mediaday i veckan där vi filmade en introductions film som ska visas innan våra matcher, samt tog en massa bilder i våra nya matchställ. Det var jätteroligt verkligen och allt kändes då proffsigt. Det ska bli roligt att se hur resultatet blir sen när allting är klart.

Här är lite bilder från mediaday!

Nu sitter jag på bussen hem från Frisco där vi har spelat våra första scrimmage matcher. Det är otroligt skönt att äntligen vara igång och spela. Vi har en till scrimmage innan de riktiga matcherna drag igång med en turnering hemma i Odessa. I Frisco har vi haft vårt årliga juco jamboree vilket är ett showcase för alla junior college där man visar upp sig för 4 åriga universitet. Det är riktigt roligt, samtidigt som man gör det får man ju även spela ihop sig lite i laget och se vad man behöver träna lite mer på. Vi har spelat 3 match bara idag nu så det ska bli skönt att få komma hem och lägga sig i sängen. Tror vi har runt 2 timmar kvar.

Hoppas att ni tyckte att detta var någorlunda roligt att läsa i alla fall, jag kan inte lova någonting men ska försöka bli lite bättre på att uppdatera. Vi hörs när vi hörs!

År Två

2018-08-26 16:47
Från amandasoderqvist

26 Augusti

En hel sommar har nu gått och jag har tagit mig tillbaka till mitt andra hem, Odessa. Jag lämnade Luleå i onsdags för att vara i Stockholm i några dagar och sedan åkte jag från Stockholm på fredagen. Sista veckan hemma fokuserade jag bara på att träffa familj och vänner så mycket som möjligt och bara ta vara på sista tiden hemma. Jag har haft ett fantastiskt sommarlov och det kändes helt ärligt tungt att lämna allt igen. Familjen, Luleå, Edvin, och alla mina vänner. Jag vet att jag trivs här och kommer få det bra men det är ändå tufft att säga hejdå till alla och lämna. Men, jag har ju turen att få åka hem över jullovet så det ska bli väldigt skönt.

Min sommar har som sagt varit hur bra som helst. Jag har jobbat en del, men även hunnit vara ledig vilket har inneburit att jag har kunnat göra mer saker än tidigare. Jag har varit mycket i Stockholm, vi åkte till Ulricehamn och Göteborg för att hälsa på min faster, och så har jag bara hittat på massor hemma i Luleå. Det är svårt att sammanfatta allt jag har gjort men jag har verkligen tagit vara på min sommar hemma och gjort det jag har velat. Men nu är jag tillbaka i verkligheten och ser fram emot ett nytt år och en ny säsong, med ett nytt lag. Under mina dagar här har jag hittills bara fixat och donat i mitt rum så det ska se någorlunda hemtrevligt ut. Och det börjar ta sig faktiskt. Jag är nöjd. Sedan har Montie fixat massor med extra madrasser och liknande till min säng så nu kommer jag sova som en prinsessa i år.

Jag ville mest bara kika in här och berätta lite hur läget låg till. Ska försöka komma in i en rutin och blogga lite mer än under sommaren. Ha det bra!

Här får ni en liten bild på min namnskylt på dörren och vårt välkomnande till skolan där de hade ansträngt sig och skrivit på svenska!

På svensk mark

2018-06-19 15:00
Från amandasoderqvist

​19 Juni

Hejsan hejsan! Trots att jag inte är i Texas så tyckte jag att det var dags att uppdatera lite här. Jag är alltså hemma i Sverige, i kära Luleå. Detta efter många om och men. Jag fick utstå massor med inställda flyg, ombokningar och även försenade flyg. Jag kom därför till Sverige 2 dagar senare än planerat. Men jag fick ett litet äventyr och fick dessutom besöka Chicago. Det är i alla fall väldigt skönt att vara hemma på svensk mark igen. När jag kom till Sverige så stannade jag hos Edvin i Stockholm innan vi åkte upp till Luleå några dagar senare. Det var väldigt roligt att få komma hem och krama om allihopa. Hemma är alltid bäst på något sätt.

Jag började jobba direkt när jag kom hem till Luleå. Jag jobbar i restaurangen på golfklubben som vi har här. Jag tycker att det är jätteroligt och väldigt varierat då jag får göra lite allt möjligt. Det är verkligen ett jobb som passar mig. En bonus är att jag får jobba med min syster och träffa väldigt mycket människor jag känner. Vad har jag mer haft för mig då? Jag har försökt träffa alla mina kompisar nu när jag är hemma. Vi hade en liten Reunion med tjejerna från BG för någon helg sedan vilket var superroligt. Det kändes nästan som att man precis hade börjat gymnasiet igen. Jag har haft en riktigt bra månad här hemma i Sverige men jag tror att det är lite tråkigt att läsa om allt, jag slänger in lite bilder här istället!

Här hade jag precis kommit till Stockholm så vi passade på att ha en liten Reunion med bara vår årskurs hemma hos Pernilla. Vissa hade jag inte träffat sedan augusti så det var kul att bara träffas, prata av sig, och mysa lite.

Vi åt årets första mjukglass i solen.

En till Reunion!

Sedan var vi självklart på både balen och studenten då mina fina vänner gick ut BG.

Och så avslutar vi med helgens middag på Pinchos med mina två stjärnor.

Nu får det räcka så där, jag har det bra hemma och laddar batterierna inför att åka tillbaka till Odessa i augusti. På torsdag åker jag ner till Stockholm för att fira Midsommar, det ska bli superkul! Ha det bra!

Mitt Freshmen Year

2018-05-11 05:31
Från amandasoderqvist

10 Maj

Hejsan hoppsan! Nu är det väldigt nära hemresa, all mina kurser är slut, alla uppgifter/prov är inlämnade och jag lämnar Odessa för sommaren om 2 dagar. Jag ser verkligen fram emot det. Jag har packat ihop näst intill alla mina tillhörigheter och mitt rum är tomt. Det känns lite konstigt faktiskt. Nu kommer min vardag se helt annorlunda ut under ett antal månader. Men det ska bli väldigt skönt att få komma hem till Sverige ett tag. Få en liten paus från skola och allt som händer här borta. Mitt freshmen year här på college i USA har varit över alla mina förväntningar och jag har verkligen trivts bra här. Självklart har det kommit stunder där man får hemlängtan och man känner att allt är lite jobbigt, det här har trots allt varit mitt första år hemifrån, och då på andra sidan jordklotet dessutom. Men jag tycker att alla mina bra stunder här överväger de som kanske har varit lite jobbigare. Det är en enorm erfarenhet att få gå på college och det är verkligen någonting jag rekommenderar alla att göra om man får chansen. I all fall prova, det är en upplevelse som man inte kan få på något annat sätt. Allt är nytt och man får lära sig att ta hand om själv på ett sätt som man inte har behövt göra tidigare. Och möjligheten att spela basket och samtidigt få en utbildning är en enorm fördel. Jag är väldigt tacksam över att jag valde att öka över Atlanten och börja på Odessa College. Jag känner själv att jag har vuxit på alla sätt, som basketspelare och som människa. Man lär sig mycket om sig själv när man är borta så här. Men jag skulle ljuga om jag säger att jag inte längtar hem. Det ska bli väldigt skönt att få komma hem till lilla landet lagom igen. Jag har saknat lilla Luleå. Tyvärr åker jag från värmen till ett lite kallare hem. Jag tänkte bara dela med mig av några tankar så här på kvällskvisten. Nästa gång vi hörs är jag i Sverige!