RSS - xml

Kontrollerades senast: 2019-10-20 08:43:47

Lindamariedahlgren

lindamariedahlgren blogg på Nouw

”Det värsta som skulle kunna hända”

2019-02-11 00:32
Från lindamariedahlgren

Hade 2 underbara dagar hos familjen! Och i Lördags så var Hanna, Charly och lilla Molly på besök här hemma. Pulka åkning stod på listan, sedan lite mat och efter det lekte barnen med Alvins Play-Doh som han köpte för ett tag sedan.

Jag har varit så glad nu, för att äntligen fick jag en tid till Umeå efter så många månaders väntan. Vad händer då? Jo, jag blir bokstavligt talat svin förkyld. Det som inte fick hända har hänt. Vilket betyder att OM jag inte lyckas få ner febern och bli pigg innan Onsdag morgon så kommer jag ej kunna åka, vilket resulterar i att jag kommer få stå på väntelista i eventuellt flera månader igen.

Jag vaknade imorse och var jätte snuvig, ont i halsen och kallsvettades. Ni kanske tycker jag låter gnällig nu, men faktum är att jag har även ansträngnings astma vilket betyder att när jag blir förkyld och täppt i näsan så får jag väldigt svårt att andas. Vilket resulterar i att mitt hjärta jobbar hårdare, jag får hjärtklappning och allt blir jobbigare. Och ångesten blir värre. Men jag är så glad och tacksam att jag har så fina människor här, Fredrik & Alvin som har varit så underbart hjälpsamma och go idag. Det uppskattas verkligen extra sådana dagar när man är sjuk. Då jag kände mig lite piggare så var jag ”dum” nog att gå ut och åka pulka, det fick jag verkligen sota för nu i efterhand då febern slog till. Alvin var även ute en stund med Tim och åkte skoter. Alvin var super nöjd iallafall då han fick ha lite ute-bus med pappa, mig och Tim! Och det är det viktigaste för mig. Nu är Alvin nyduschad och vi har valt kläder till imorgon då han ska på dagis. Så roligt att Alvin tycker om att välja kläder själv nu! Nu ska jag krypa ner med mina strepsils, ColdZyme och titta på farmen innan jag också ska slå igen mina blå. Sov gott!

Har ni tips på hur man blir piggare? Helst så fort som möjligt! En du dunderkur skulle sitta fint nu.

Hemmaplan hos familjen

2019-02-08 20:48
Från lindamariedahlgren

Igår hämtade vi Alvin på dagis, sedan åkte vi hem till Ronja och barnen för att hälsa på. Alvin var så glad för att äntligen få umgås med Nellie, Tova och Alvin! Efter det åkte vi hem till mamma och pappa. Vi tände massa ljus och gjorde iordning pepparbiff, lövbiff, ugnspotatis och annat smått och gott sedan gömde vi oss för att överraska mamma när hon kom hem från jobbet. Hon blev verkligen super glad! Både för middagen och för att vi äntligen var hemma igen.

Det är jobbigt att bo så långt ifrån sin familj, och sällan kunna åka och hälsa på. Och varje gång vi kan åka och hälsa på så jobbar naturligtvis mamma helg så det kör alltid ihop sig.

Imorse hade Alvin vaknat 05:00, gått in och väckt mamma och sagt att han ville vara med henne. Så dom hade ätit massa go frukost och tittat på barnprogram fram till 10:00 när han kom upp och väckte oss. Vi tog sedan en dusch innan vi åkte upp till Sollefteå och handlade lite godis, nya skor till mig och lite annat. Efter det åkte vi hem och åt lite lunch och sedan åkte vi iväg till Ronja. Vi myste på lite innan och Ronja fick lite presenter av oss och sedan klädde vi på alla barn och gick ut en timme innan vi skulle åka hem. Snöbollskrig är fortfarande roligt kan jag säga! Efter det åkte vi till Nyland och köpte mat. Fredrik tog kebabrulle, mamma och pappa valde pizza, jag och Alvin ville ha oxfilépasta. Super gott!

Nu är jag, pappa och Fredrik i Sollefteå och hjälper min bror att renovera hans motor till Audin. Man får passa på att umgås som sagt medan man är hemma! Alvin ville ha filmkväll med Lena, så dom plockade fram godis och Alvin bäddade ner sig i soffan och tittar på film. Det är så roligt att se lyckan i honom när han får vara med Lena och Kjelle. Han vill inte alls åka hem imorgon. Älskade unge!

Umeå Universitetssjukhus!

2019-02-07 07:47
Från lindamariedahlgren

Då var det Torsdag! Som de flesta av er redan vet så har ju jag ett hjärtfel, tyvärr vet dom inte exakt varför jag blivit såhär efter 1 års utredningar och behandling. Mitt hjärta slår väldigt mycket extraslag, det handlar om flera tusen extraslag per dygn. Mitt hjärta har blivit förstorat, jag har även väldigt låg puls. Hela tiden ligger pulsen på mellan 30-40 vilket gör mig väldigt trött om dagarna. Jag får hjärtmedicin som gör att hjärtat inte ska slå så många extraslag, men nu har jag ätit dem i ett år snart och pulsen går ner mer och mer när jag äter den. Så då får jag välja att antingen ha låg puls, eller att ha extraslag som verkligen känns! Sista tiden har jag fått lågt blodtryck vilket gjort att jag också känner mig utmattad, yr och ibland får dimsyn.

Nu äntligen! Som jag väntat, så har jag fått en tid i Umeå för magnetröntgen av hjärta! Jag har även fått en tid samma dag för att gå igenom EKG som jag har inopererat i bröstet. När magnetröntgen är gjort så kommer jag få vänta igen, men denna gång går det förmodligen bara några veckor så kommer jag få operera in pacemakern. Och tro mig när jag säger, att jag är så nervös. Tanken på att ha sladdar till hjärtat som växer fast och att behöva ha detta resten av livet skrämmer skiten ur mig. Och dessvärre så kommer jag få byta pacemakern var tionde år. Jag har sjukhus sträck, och ännu större skräck för att operera mig. Jag hade inte haft en panikångest attack på 1 år, tills jag skulle operera in loop-recordern! Men detta är riktigt bra ändå, för då kommer dom kunna öka på mina mediciner och förhoppningsvis slipper jag extraslagen! Så på Onsdag åker jag och min sambo till Umeå.

Alvin skulle egentligen komma till oss imorgon då vi alltid hämtar honom på Fredagar, men vi hämtar honom idag istället då vi längtar så mycket efter honom! Och vi ska även iväg på ett äventyr. Vilket Alvin kommer älska! Mer än så avslöjar jag inte nu. ☺️ Hoppas ni får en fin dag!

”Jag lovade mig själv att jag skulle övervinna det”

2019-02-05 10:03
Från lindamariedahlgren

Det är helt okej att må skit och ha ångest. Att stänga in det gör bara allting ännu värre. Vissa vet om detta, och andra inte. För några år sedan var jag med om ett sexuellt övergrepp. Det var inte bara jag som blev utsatt utan även min vän, som jag inte tänker nämna här pga respekt för henne. Mitt upp i allt som pågick därefter plussade jag på stickan 11 veckor efter. Det värsta var att jag hade en längtan, en längtan att själv få uppleva det fantastiska med att hålla det bästa man har i sin famn. Sitt barn. Men hur skulle jag någonsin kunna känna den fantastiska och lyckliga känslan med tanke på omständigheterna? Det fanns ingen återvändo och jag gjorde det val jag behövde göra. För allas bästa. Men det är inte vad denna text kommer handla om idag, utan denna förbannade ångestkänslan.

Det finns många olika skäl till att man känner ångest. Vissa vet den orsaken, medan andra inte gör det. Jag vet den exakta orsaken, och det berättade jag kortfattat om här ovanför. Vissa perioder pendlar jag mellan ångest, panikångest, känslan av att inte räcka till och ett kontrollbehov som fullständigt styrt min vardag och ibland varit så nära att köra mitt förhållande i botten.

Men hur lär man sig att leva med ångest egentligen? Lär man sig någonsin att leva med det? Förut hade jag dämpat denna ångest med ett glas vin eller två, det var det bästa sättet för mig att övervinna ångesten. För stunden, tills nästa dag blev ett rent helvete. Idag har jag tagit mig längre än så och insett att det finns hjälp att få. Jag lärde mig bland annat att motverka mina negativa tankar till positiva tankar. Trots att det var mitt på ljusa dagen och jag inte alls ville gå ut, så trotsade jag min ångest och gick ut för en promenad ändå. Jag slutade dricka alkohol när jag hade ångest, jag har druckit 2 gånger på ett år. Men det var mina bra dagar. Idag har jag förstått att jag inte ska dricka alkohol när jag mår dåligt. Även när mina vänner ville hitta på något, så hittade jag alltid massa bortförklaringar till att jag inte kunde. För att några timmar senare ändra mig och ville gå en runda på stan ändå. Men det viktigaste av allt, var att jag pratade om det. Jag satte ord på mina känslor, tankar och ångest. Jag berättade för min psykolog, som jag tidigare hade avbokat massvis med gånger. Jag berättade även om min ångest för nära och kära. Det hjälpte, av att jag faktiskt satte ord på mina känslor och beskrev vad som hände i min kropp under en pågående panikångestattack. Jag lärde mig också att acceptera att min ångest fanns där, istället för att vända kappan efter vinden så försökte jag förstå den. I början hade jag väldigt svåra sömnproblem, men när jag hade lärt mig hur min kropp fungerade och vad som fick mig att slappna av så kollade jag alltid på en serie och tände några ljus innan jag skulle sova. Vissa nätter var värre men jag ska också förtydliga att andra nätter var bättre och jag kunde sova som en prinsessa.

Jag vill med detta inlägg bara säga, du är inte ensam. Vi är så många som lever med psykisk ohälsa. När ångesten kommer är det vanligt att tänka ”det kommer aldrig att gå över", "det känns som att jag kommer dö", försök då att komma ihåg att inget du tänker för stunden stämmer. Utan ångesten går alltid över efter en stund även om det känns som ett hopplöstfall för stunden. Försök komma på tekniker som fungerar för dig. Kanske tycker du om att lyssna på pod, eller titta på filmer och serier. Eller varför inte testa ta ett bad, med tända ljus och lite musik i bakgrunden. För mig fungerar det även med att meditera ibland. Jag mår mycket bättre idag, även om jag ännu inte riktigt övervunnit min ångest och rädsla för att få ännu en panikångestattack. Men jag lyckades övervinna mitt självskadebeteende för 5 år sedan. Sluta aldrig tro på dig själv. Ta hand om er! Och kom ihåg än en gång, du är inte ensam.

Jag är glad, tacksam och lycklig för all kärlek och stöttning jag får av min sambo, mina föräldrar, nära och kära. Och även tacksam över alla som fanns där under dem svåraste tiderna. Ni är bäst!


Top 20 favorit serier!

2019-02-04 18:55
Från lindamariedahlgren

Eftersom jag älskar att seriefrossa, så delar jag med mig av mina 20 favorit serier! Och ni får gärna tipsa mig i kommentarerna om era favorit serier, så jag och min sambo får något nytt att titta på när vi är klar med Suits! Ni får också berätta vad ni tycker om dessa serier! Är det bara jag som får ångest när serierna börjar ta slut?

1. Vår tid är nu
2. Suits
3. Innan vi dör
4. Gåsmamman
5. Rebecka Martinsson
6. Advokaten
7. Tjockare än vatten
8. Bron
9. One tree hill
10. YOU
11. Ingen utan skuld
12. Jägarna
13. Syrror
14. Det som göms i snö
15. 90210
16. The vampire diaries
17. Grays and anatomy
18. Bonusfamiljen
19. Gossip Girl
20. Sommaren med släkten

Shopping 🛍

2019-02-02 15:16
Från lindamariedahlgren

Igår kväll hade jag väldigt låg puls och blodtryck, så blev en lugn hemma kväll. Var väldigt trött och svimfärdig, det är det värsta med detta. Att ständigt känna sig trött och ha ont i huvudet, men det har blivit en vardag för mig helt enkelt.

Igår var vi på Åhléns Outlet som precis öppnat i Birsta området. Och herregud! Det är så billigt. Jag unnade mig en plattång från OBH nordica, priset är egentligen 599 och jag betalade 150kr. Köpte även lite sminkborstar. Och jag som älskar makeupstore, deras smink finns också där! En foundation för 385 på makeupstore kostar 90kr på Åhléns Outlet. Så det är verkligen super billigt! Rekommenderar er som bor i Sundsvall eller har vägarna förbi att besöka dem! Var även förbi Bikbok och handlade 2 par jeans, och dessa jeans är ju verkligen super sköna att bära! Dessa jeans heter Never Demim - Higher Ankle jeans.

Nu sitter jag hemma hos Hanna och sminkar mig, vi ska snart ta en tur till Birsta City och handla lite. Detta är verkligen svårt hörni! Jag vet inte om jag ska fortsätta blondera håret, eller om jag ska färga svart igen, eller kanske rött igen? Eller brunt. Har ni några tips?
Fredrik är iallafall på möte med jobbet i Hudiksvall och kommer hem ikväll. Mysigt med lite tjejtid också måste jag säga! Men trots det, så kan jag inte låta bli att längta lite efter honom ändå!

Q/A - 30 frågor och svar!

2019-01-30 00:07
Från lindamariedahlgren

1. Om du hade fått en dotter nu, vad hade du döpt henne till? Haley, älskar verkligen namnet!
2. Nämn tre saker på din att-göra-lista?
Starta eget företag och bli en business woman, åka på lyxkryssning och köpa ett hus utomlands.
3. Din absolut sämsta egenskap? Min sämsta egenskap är att jag kan bli irriterad på småsaker.
4. Vad är din bästa egenskap? Min bästa egenskap är att jag är en väldigt ärlig person.
5. Var tror du att du befinner dig om tio år? Om tio år bor jag tillsammans med min sambo, Alvin och ett syskon till Alvin i ett fint hus. Jag jobbar och mitt hjärta har blivit starkare pga så jag får leva ett fint och välmående liv!
6. Vad gör dig ledsen? Otrohet, lögner och svek.
7. Vad gör dig glad? Min familj och vänner!
8. Hur gammal är du om fem år? 28år.
9. Vem tillbringade du minst två timmar med i dag? Alvin, Fredrik och mina svärföräldrar.
10. Vilken är den senaste serien du sett? Suits, jag och Fredrik har precis börjat se den och vi är helt fast.
11. Vilken är din favoritdoft? Rituals produkter, framförallt the ritual of ayurveda!
12. Vad ville du bli när du blev stor när du var barn? Flygvärdinna!
13. Hur skulle du hantera det om du vann 4500 0000 miljoner? Oj! Skulle först och främst bli väldigt chockad! Sen skulle jag köpa hus både i Sverige och något varmt land! Köpa bilar och lägga massa pengar på inredning!
14. Vad gör dig riktigt förbannad? Människor som ljuger eller hittar på saker som inte är sann.
15. Din relationsstatus? I ett lyckligt samboförhållande!
16. Hur är din relation med dina föräldrar? Min relation med mina föräldrar kunde inte bli bättre! Jag ser dem som mina bästa vänner och dem står mig närmast hjärtat. Vi pratar i telefonen varje dag och träffas så ofta vi kan!
17. Hur uppvaktar man dig? Med en fin middag, ute eller hemma spelar mig ingen roll. Kanske bio eller bara en bukett med rosor!
18. Hade du kunnat ha distansförhållande? Nej det skulle jag inte kunna. Jag vill kunna vara nära den jag älskar. Skulle inte kunna se en vardag utan Fredrik!
19. Hur vill du tillbringa din pension? I ett hus utomlands, paraplydrink på stranden tillsammans med min man. Barnen hälsar på så ofta dem kan!
20. Vad lyssnar du på just nu? Fredrik och Alvin som snarkar ikapp!
21. Vilka fem saker vill du inte vara utan i ditt skafferi/kyl? Juice, snus, matlagningsgrädde, oliver & smör till mina mackor!
22. Vilket stjärntecken är du född i? Fiskarna!
23. Vilken är din favoritaffär? Ica maxi för att handla mat, Makeup store för att handla smink, Bikbok för att handla kläder och Ikea för att handla doftljus!
24. Om du var fast ensam på en öde ö, vilka tre saker skulle du ta med? Min familj, tändstickor och mat!
25. Har du blivit sydd någon gång? Ja, när jag opererade in mitt EKG i bröstet och dessutom var vaken. Så obehagligt!
26. Vart lägger du din mobiltelefon när du sover? På golvet bredvid sängen med laddaren i.
27. Har du varit med om en bilolycka? Ja det har jag. Fick en whiplash skada efter det.
28. Har du någon gång uppträtt inför massa människor? Ja, när jag var mindre så uppträdde jag på revy i ca 8 år.
29. Har du sett någon dö? Ja. Både i jobb och privat. Fruktansvärt.
30. Vad ska du göra när du svarat klart? Nu ska jag hålla om min fina sambo och sova. Godnatt på er!

Leos lekland, utedag och nu sjukstuga!

2019-01-29 12:35
Från lindamariedahlgren

Idag blev det en Alvin och Linda hemmamys dag! Och det tyckte Alvin var toppen! Igår var han hemma med pappa då han inte alls var pigg. Hosta, ont i halsen och helt slut i kroppen. Och igår kväll när han började känna sig piggare så upptäckte vi två vätskefyllda blåsor, men verkar inte dyka upp några fler så vi får hålla utkik. Men tills vi vet till hundra procent att det inte är vattkoppor så får han vara hemma och vila upp sig.

Helgen har varit bra! Vi spenderade hela Lördagen på Leos lekland och sedan shopping! Fredriks bror, Emelie och deras dotter Alice var på besök så Alvin fick rå om sin lilla kusin lite! Tycker det är super tråkigt att det är så många mil ifrån oss, så barnen träffas så sällan. Men iallafall, efter Leos så var vi en sväng på Birsta och efter det åkte vi till Toys R Us så Alvin fick shoppa lite leksaker för julklappspengarna han fick av min farmor. Naturligtvis valde han massa Play-Doh kits som han lekt med nu i flera dagar. Annars brukar han köpa leksaker, leker en dag och sedan är han less på dem haha. Det brukar vara vanligt. Precis som ena veckan är det bara babblarna som gäller och andra veckan är det cars och Blixten McQueen och nu är det Paw Patrol som gäller här hemma!

På Söndagen när vi v vaknade så hade det kommit en massa snö, då åt vi frukost och sen hoppade i kläderna och sprang ut. Fredrik skottade medan jag och Alvin åkte pulkan som han fick av Lena i julklapp och sedan åkte grabbarna Snowracer medan jag städade undan lite ute. En super mysig ute förmiddag helt enkelt!

Nu ska jag och Alvin äta lite lunch, köttbullar och makaroner har han beställt! Ha en super mysig dag allesammans!


Kyckling gratäng med broccoli & bacon!

2019-01-23 20:45
Från lindamariedahlgren

Idag gjorde jag en super god kyckling gratäng med bacon och broccoli till mina svärföräldrar & sambo. Den blev en favorit och kommer absolut göra den fler gånger! Kommer lägga in receptet nedan då det är många som frågat efter det.

5 kycklingfiléer
2 paket bacon
Broccoli
4 dl creme fraiche
4 dl matlagningsgrädde
3dl smakrik riven ost
4 msk sweet chili sause
3 st pressad vitlöksklyftor
4 msk kycklingfond
Svartpeppar och salt

1. Skär kycklingfilén längsgående i bitar.

2. Skär baconet i bitar.

3. Stek upp detta, salta och peppra.

4. Koka broccoli.

5. Blanda creme fraiche, grädde, sweet chili sås, pressade vitlöksklyftor och kycklingfond.

6. Lägg kyckling, broccoli och bacon i en ugnsfast form, häll blandningen över.

7. Grädda c:a 25 minuter i 200 gr.

8. Ta ur formen, häll över osten och ställ sedan in den igen och låt den vara inne i ca 5 minuter till.

Smaklig måltid!

En hjärtsjukdom som skulle förändra hela mitt liv.

2019-01-21 16:49
Från lindamariedahlgren

Första månaderna var svår, men hur skulle jag då kunna veta att det skulle bli sju resor värre inom loppet av några ynka månader.. Man tänker att man är förberedd för att bli sjuk när man lever med ångest, att man ska bli förkyld eller liknande. Att psyket kommer att klara det, men hur skulle jag någonsin kunna förbered mig på en sjukdom som plötsligt skulle förändra hela mitt liv?

I mitt förra inlägg berättade jag att jag skulle utredas för kranskärlssjukdom. Och som tur är så visade det inget. Det är alltså inte fel på mina kranskärl.

2018-05-09 02:35 - Jag kunde inte sova, kände att något var på tok igen då jag hade bröstsmärta. Jag väckte Fredrik och bad honom följa med till akuten där dem konstaterade att jag än en gång hade väldigt låg puls och blodtrycksreaktion. Blev därför inlagd på kardiologavdelningen för vidare utredning. Jag fick göra lite undersökningar dagen efter men under hela denna period hade jag sån ångest. Jag har sjukhus skräck. Vilket betyder att för mig är det väldigt svårt att speciellt övernatta på ett sjukhus även om Fredrik var med. Vilket resulterade i min första panikångest attack på sjukhuset, jag började skrika, gråta och ville bara därifrån. Hjärtläkaren kom och försökte övertala mig att stanna men det funkade inte. Då beslutade dom sig att jag skulle få permission till 11/5 klockan 08. Så jag och Fredrik åkte till Kramfors för att vara hos mina föräldrar över natten.

2018-05-11 - Jag var tillbaka från permissionen. Natten hade fungerat bra och jag kände mig piggare och fick därför åka hem.

Jag hade börjat känna mig tröttare, sov mycket mer, hade också mer ångest och var rädd för vad som var fel med mitt hjärta. Den låga pulsen gav mig yrselanfall. Jag hade också börjat känna mig anfådd. Jag fick betablockerare för att försöka få ner extraslagen men tyvärr medföljde då att jag fick ännu lägre puls.

Jag fick en holter EKG 2018-06-04 som jag skulle ha 24 timmar och 2018-06-19 fick jag koppla på långtids EKG som jag skulle ha i 6 dygn. Det värsta med det var att jag fick klåda utav EKG-elektroderna och blev ilröd så jag fick åka tillbaka till sjukhuset efter 4 dagar för att koppla på nya. Då fungerade det bättre. Svaret på detta kom 27/6 och visade då på holter-EKG visar över 2000 VES per dygn, och påtagligt dålig pulsvaribilitet med maxfrekvens 73. Registeringen har markerat för förmaksflimmer vid ett tillfälle där man ser en oregelbunden långsam supraventrikulär rytm, oregelbunden med svårurskilda P-vågor där man kan misstänka om det möjligtvis föreligger ett långsamt förmaksflimmer. Och jag blev uppsatt för återbesök 2-3 månader efter för ILR-implantation.

2018-10-04 var jag åter tillbaka på sjukhuset för att operera in EKG i bröstet. Jag var så fruktansvärt nervös, hade panikångest och var livrädd men som tur var hade jag både min sambo och min mamma med mig som kunde lugna mig innan ingreppet. Jag kommer ihåg hur fruktansvärt det kändes. Dom la först lokalbedövning, och jag var vaken under hela ingreppet som tog ca 30 minuter. Det gjorde inte ont, däremot kunde jag känna exakt allt han gjorde. När han gjorde snittet, men framförallt hur obehagligt det var när han pressade EKG genom huden. Det går inte riktigt att sätta ord på den känslan. Mer än att det var fruktansvärt obehagligt. Jag fick sedan ett pacemaker kort för att kunna passera kontroller på tex flygplatser och liknande om det skulle behövas. EKGt fungerade så att jag fick en liten dosa med mig, när jag hade hjärtklappning så skulle jag sätta dosan mot bröstet och sedan trycka på en knapp så registrerade det sig och skickades till hjärtmottagningen på Sundsvalls sjukhus. Jag fick också en större dosa, ser nästan ut som en hemtelefon kan man säga, som jag ska ha stående bredvid sängen som ska mäta mina hjärtslag under natten för att sedan skickas automatiskt direkt till sjukhuset på morgonen.

2018-12-10 Ringde sjukhuset då jag haft symtomaktivering vid 83 tillfällen. Jag hade känt av under dagen att jag hade tryck över bröstet, jag kände mig trött och yr. Och läkaren berättar att dem ska skicka remiss till Sundsvall för magnetröntgen av hjärtat.

Än idag vet dom inte vad för bakomliggande sjukdom jag har. Under hela perioden som jag varit sjuk, så har jag varit rädd för att dö. Men jag har lärt mig att stänga av och fokusera på annat. Idag är jag mer positiv och tacksam för hur bra sjukvården varit! Sundsvalls sjukhus har verkligen gjort ett bra jobb, jag är glad och tacksam för hur snabbt allt gått och jag känner mig tryggare. Däremot orkar jag fortfarande knappt någonting. Känner mig trött, anfådd och ofta ont i huvudet pga den låga pulsen. Men redan nu kan jag meddela att jag kommer få ännu mer hjälp. En till operation väntar!