RSS - xml

Kontrollerades senast: 2022-06-25 08:31:13

josephinevictoria blog

josephinevictoria blog on Nouw

Status 2019 hittills

2019-03-05 21:09
Från josephinevictoria

Tjena bloggen! Long time, no see. Jag mår fan skit. Då har jag ändå mått sämre de senaste veckorna... Så jämför jag med dom dagarna mår jag fan bra idag, nu. Men det gör jag inte. Jag känner mig deprimerad. Låg på energi, livslust, framtidstro eller nån form av positivitet. Jag känner mig inte som "den vanliga jossi". Den glada spralliga jossi som är optimistiskt och fylld av genuin glädje. Men dessa stunder kommer i perioder för mig, så jag antar att detta också är "den vanliga jossi", men en annan skepnad och sida av mig. För ingen kan vara glad hela jävla tiden. Den som påstår det, ljuger.

Senaste tiden och året har verkligen varit nytt, påfrestande och utmanande. Jag har lärt mig mycket nytt om mig själv, vad som verkligen betyder för mig och vem jag vill bli. Så ja, ur jobbiga tider, växer alltid kunskap. Men det är fan jobbigt att ständigt få kämpa för sitt liv hela tiden. För det är så det har känts. Att jag ständigt fått kämpa för att hålla huvudet högt, för att inte drunkna i livets utmaningar. Jag orkar inte. Jag vill ba må bra och ha det stadigt för ett tag. Tacksam över alla lärdomar, men nu räcker det för ett tag.

Ska man vara lite positiv så vill jag gärna få ner de positiva saker som hänt på sistone. Förutom att jag lärt mig många nya saker om mig själv och livet, så ser jag med skräckblandad förtjusning fram emot hösten i HONGKONG<3 Rädd för om jag klarar mig andra sidan jordklotet själv, men ack så fantastiskt att jag kom in!!!! Jag är så stolt över mig själv att jag lyckas klara studierna trots alla senaste motgångarna, jobbat vid sidan av och samtidigt lyckas söka in till ett universitet i HK. Jag får inte glömma allt jag lyckats med. Att jag faktiskt har klarat det.

På återseende, J.

Powerdag med powertankar<3

2018-10-18 23:36
Från josephinevictoria

Eller ja morgonen började lite oväntat... Vaknar helt av mig själv kl.05.30 (INTE ENS KISSNÖDIG LR NÅT?) och försöker att somna om, men när jag tittar på klockan igen efter flertals ggr av försök att somna om så är klockan 6. Jaha, de högre makterna ville att jag skulle börja dagen helt enkelt. Sedan i tisdags har jag kört yoga "varje dag"('alla' två dagar innan lol), så jag satte på tevattnet, tände ljus och rökelse samt satte på skön yogamusik i bakgrunden. Första gången i höst jag får lite höst- och vintermys-känsla. I do ma yogathang i typ 10-15min (räcker gott för en noob) och fixar sedan klart mitt morgonte. Sedan spenderar jag resten av den tidiga morgonen att söka på typ woofing och workaway, gaaah vad jag bara ville packa mina väskor o dra!! Anyhow, efter 2h surfande bland drömmiga resplatser så lugnade jag ned mig och gjorde klart lite plugg samtidigt som jag åt min frulle jag så duktigt förberett kvällen innan. Chiapudding med mosad banan, havre, blåbär, jordnötssmör och lite annat gött.

Jag har iallafall blivit inspirerad idag! Jag har nämligen träffat en likasinnad person som jobbar med det jag typ drömmer att få jobba med. Hon driver en blogg, podd, jobbar som skribent etc etc. Äntligen får jag se en livslevande människa som gör det jag bara vågat drömma om!!! :') Inte nog med att hon inspirera mig till att göra utomlandsstudier(som jag dock redan visste att jag ville) men nånting gjorde att jag idag känner att aa fan jag vill börja inspirera folk på next level. Jag har inte helt bestämt mig för om det ska göras genom instagram, blogg eller youtube? Men det känns rimligt och tryggt att börja med typ instagram först. Där kan man ladda upp både bild och videos med text samt att det känns lättare att nå fler människor. Jag ska dock sova på saken och förhoppningsvis kunna bolla lite med mina syskon om tips på nisch och namn på mitt "varumärke". IIIIH jag blir så exalterad av sånhära grejer.

Jag ska ta det det till next level, förr eller senare, så varför inte bara göra det nu liksom? Are you with me??

x

2018-10-17 01:24
Från josephinevictoria

Det är nog första gången på flera månader jag gråter över vårt uppbrott. Snart 10 månader sedan det först tog slut, men sen gav vi det en andra chans under påsken och det är typ 5 månader sen dess. Däremellan flyttade jag till Norrpan i februari och det var förstås ett helvete. Inte en enda dag utan förtvivlan. Inte en enda minut utan tårar i ögonen. Inte en enda sekund utan ångest. FY-FAN va piss jag mådde. Än idag förstår jag typ inte HUR jag kunde överleva den tiden. Ni förstår inte, men jag hade helt tappat fotfästet. Hela min värld ock grund bara totalt undandrogs och jag var mer vilsen än jag någonsin varit. Jag som trodde jag mådde dåligt under gymnasiet med all ångest och utbrändheten i tvåan. Detta var utan dess like. Jag var till och med suicid. På riktigt. Somliga säger att man ska ta dag för dag, men jag behövde ta timme för timme och ibland till och med kvartar. Mitt bästa botemedel då var att sova, för då slapp jag känna och framförallt "leva". Jag tror jag sov bort halva första vintervåren, utan att överdriva. Jag sov 10-12h på natten. Gick till skolan i några timmar. Hem och "powernapa" i 1-4h. Sedan vakna o käka något litet, för att sedan gå o lägga mig igen och vakna till en ny dag. Det var så jag fördrev tiden ett långt tag. Så fort jag hade en dag eller två dagar ledigt flydde jag till Linkan och familjen. Tror jag sov mest där med, men där slapp jag laga mat eller vara ensam. Ibland till och med byta några ord och bli för stunden lite klokare. Sen får vi inte glömma den underbara varelsen Nala! Älskade älskade du, du kunde inte ha kommit mer lägligt i mitt och vårat liv. Inte nog med att du är världens sötaste bebis, så har ni barn någon magi i era ögon. Ni tindrar och får en att bara leva här och nu. Det va exakt vad jag behövde. Och din villkorslösa kärlek!

Vad vill jag få sagt? Ingen jävla aning. Jag borde sova då jag har föreläsning 8.15 "imorn". Dock kände jag att jag inte hade kunnat somna där med tårarna i halsen och på kudden samtidigt som att jag saknat att skriva av mig på bloggen. Bloggen där jag inte har några läsare och som jag håller hemlig. Men det är något befriande med det ändå.

Jag är lite chockad, samtidigt som att jag kunde se detta hända, över att det bara slog till. För vi har ju skrivit till varandra titt som tätt innan utan problem, men denna gång så stack det till. Jag vet inte ifall det va bilden på honom som han skicka eller om det bara rann över bägaren. Det är på ett vis väldigt skönt att få gråta ut, men det är också otroligt läskigt att tänka tillbaka och mer än vanligt längta tillbaka och typ ångra sig. Det gör verkligen ont i hjärtat och kolla tillbaka på gamla bilder då det va Vi. Jag var rundare och du var tanigare. Kanske var detta för bådas bästa? För det känns som att vi är varderas bättre version nu. Inte bara utseendemässigt utan även på insidan, eller nu kan jag bara tala för mig själv. Jag har lärt mig så otroligt mycket efter detta helvetes år om mig själv, livet och min omgivning. Tacksam för lärdomarna, men fruktar för händelserna.

Fan va du ändå betyder så mycket fortfarande. Du kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta och ingen kan ta ifrån vår fina tid. Du lärde mig inte bara hur man skulle bli vuxen. Du lärde mig också hur det är att bli älskad.

Till mig själv: Fan va jag älskar dig med! Du var och är så modig som varje dag tar dig upp ur sängen och tar dig an vad livet än ger dig. Du slutar aldrig leta utmaningar heller. Du är hungrig på kärlek och på att alltid bli en bättre version av dig själv. Så stolt över att du aldrig ger dig och är så driven. När du hamnar i en svacka så tar du dig upp, för det är det som gör dig starkare i livet.

Storstädning

2018-09-22 11:40
Från josephinevictoria

Vet inte om det har gått fort eller om det känts som en evighet. 2h har iallafall bara gått i ett. Hur fan kan man ha så mycket skitgrejer i ynka 25kvm. Det är det här jävla konsumtionssamhället. Ännu en gång vill jag slå ett slag för minimalism! Fatta va skönt att bara äga typ 20 eller max 50 grejer. Städning och rensning blir inte ens jobbigt och man slösar inte pengar på sånt man inte ens använder. Fyfan. Det tär på min energi och kraft, jag blir helt utmattad. Ändå har jag inte ens gjort det grejer jag skrivit upp i min to-do-list... Såsom att diska, dammsuga, moppa och fixa handfatet i badrummet. Suck!

Men jag börjar få i ordning på lilla stugan! Det börjar bli mysigt och formas ännu mer som MITT HEM. Det tar sin tid, men det börjar hända grejer. Bara man får upp lite växter, tavlor och nånting på väggarna så blir det genast mer trevligt. 

Det här med växter är mitt nya mission i livet. Få gröna händer som man kallar det. Tidigare har jag alltid gått inför att mina växter dör förr eller senare, för att jag har varit sämst på att ta hand om dom. Men jag tror att om jag bara lägger mer effort så ska jag nog kunna ändra bilden om mig själv. Önska mig lycka till....

Att bo själv

2018-09-19 10:51
Från josephinevictoria

Jag har väl alltid varit en dagdrömmare, en som tror att gräset är grönare andra sidan och suktat efter förbättring i livet. Sanningen är att ALLT har sina för- och nackdelar, och det vet jag ändå djupt inne, men det är så skönt att längta efter något bättre. Ständigt jagande efter ett bättre, mer perfekt liv istället för att vara här och nu och vara tacksam över det jag faktiskt har och är. Jag försöker påminna mig själv om att stanna upp och vara nöjd med det jag har, för att också påminnas om att jag inte blir lyckligare för att jag får det jag inte har. Stundtals gånger kanske man blir lyckligare i för sig, men det varar inte länge. Det är mer långsiktigt att jobba med det man har. Där är minimalism en väldigt inspirerande livstil jag skulle vilja anamma.

Fördelar med att bo själv: Jag kan komma och gå när jag vill utan att ta hänsyn till någon eller några. Jag kan bjuda hem vem jag vill när jag vill. Inredningen behöver jag inte tillmötesgå med någon, utan det är MITT hem och JAG får inreda hur jag vill. Jag kan städa och diska när jag vill och passar mig. Behöver inte bli tillsagd eller tjata på någon, för det är bara jag som stökar och lever i mitt eget organiserade kaos. Jag får bestämma vad för mat jag vill äta eller vad som ska finnas i kylen och skafferiet. oändlig tid för ensamtid och utveckling. Jag blir inte påverkad av någon annans lathet eller dåliga energi.

Nackdelar med att bo själv: Att ibland känna sig ofrivilligt ensam. Inte komma hem till någon eller inte ha någon att vänta på. Man är inte längre två på ekonomin, hushållet eller ansvaret. Ingen som pushar dig när du själv inte har någon ork. Ingen serverad frukost på sängen. Saknad av närhet. Fast med ens egna tankar. Att numera få göra allt själv.

Oavsett vad jag vill eller inte, så är det såhär min situation ligger till. Finns ingen poäng över att gråta över spilld mjölk. Lika bra att acceptera situationen och göra den till den bästa. Lyfta fördelarna och påbörja min resa till en bättre version av mig själv. Förr eller senare kommer detta att vara nyttigt och bara stärka mig och mitt framtida förhållande. För jag tror starkt på att det är viktigt att kunna vara självständig i alla situationer som kan komma.

dåliga stunder

2016-03-20 22:34
Från josephinevictoria

Jag vill prata om dåliga stunder. Det hela har bara byggts upp de senaste dagarna. Jag har på sistone börjat kolla på flertal bloggar. Något som inte varit min vardag på flera flera år. Genom att läsa, se bilder & videos på andras bloggar har resulterat i att jag känner mig otillräcklig. Eller jag känner mig snarare vilsen i livet och ifrågasätter min vardag och mål med livet. Från att känna mig trygg och relativt nöjd med livet för stunden, så bara vändes det fort som en pannkaka. Egentligen vill jag bara rycka upp mig och påminna mig själv att bloggar ofta bara visar förskönade sidor av personens vardag. Men idag känner jag bara: vafan gör jag ens?

Jag vill både säga emot och ryck upp mig själv. Istället för att fokusera på det dåliga bör jag nu upplysa alla människor och ting jag borde vara tacksam över! Jag har en familj jag älskar och som älskar mig. Jag har helt fantastiska kusiner. Jag har världens bästa vänner. Jag har en lägenhet tillsammans med min underbara och genuint snälla pojkvän som jag är så kär i. Ni ser, listan kan göras lång.

Samtidigt som jag vill se denna nedgång som en uppladdning. Ni vet när man måsta backa några steg för att kunna ta sats och sedan få ännu mera kraft att springa längre. Det är påminnelse om att jag inte bara ska nöja mig i livet. Återigen påminnas om allt jag har sagt att jag vill uppnå! Kanske var det livets wake-up-call till mig. För att jag har så mycket mer att erbjuda livet. 

Du är inte ensam om att ha en eller flera dåliga dagar. Men se det inte som något negativt, för ibland är det bara livet som vill ge dig en wake-up-call.

surprise-party jonas 30år!!!

2016-02-28 20:34
Från josephinevictoria

Hejhopp kompisar! Fastklistrad i soffan sitter jag i skrivande stund med Så ska det låta i bakgrunden. Helgen har spenderats hemma i Linkan med vänner och familj. I fredags efter jobbet satte sig jag och Ivar på bussen mot Linköping för en överraskningsfest för min fina kusin Jonas. Släkt och vänner från olika kanter och håll samlades hemma hos oss för att sedan tåga till hans jobb och och skrika SURPRISE!!! Kvällen fortsattes med god mat & dryck och allt som hör därtill.

Jag & Moffis

Shit is getting real och alla väntar in tiden. Bästa moffis var inte särskilt kamerarädd.

Här är det moffisen som står för selfien. Haha<3

Handsome birthday kid!!

​Kvällen rundades av med SpyKids med mina två söta kusiner som sov över. Filmen rullade dock inte mer än 15min tills vi att vi somnade. Supertrevlig fredag minst sagt.

Me now jao

2016-02-25 14:29
Från josephinevictoria

Hola! Tog bild och gjorde ett utkast-inlägg med mobilen för att sedan nu kunna skriva på datorn. Hax. Annars då? Jo tack det ser fint och prydligt ut på matbordet. Viktigt om jag ska sitta här och skriva, annars ballar jag ur. Som gammal perfektionist sitter vissa grejer/beteenden kvar. Bland annat detta med att det måste vara cleant och städat om jag ska sitta och göra en uppgift, läsa eller numera blogga(hehe) på matbordet, skrivbordet eller vart jag än sitter. I övrigt är jag väldigt mån om att ha det städat i lägenheten iallafall mestadels. Jag får ryck och sätter på hög pepp musik och städar lägenheten, SEN kan jag sätta mig ner och andas.

Nu tänkte jag bara chilla, boka biljett till Linkan för imorgon, läsa bloggar och kolla ekonomin då lönen bör ha trillat innan idag hoho. Ikväll har jag som vanligt min textilkurs som jag har varje torsdagskväll i en termin. Jag går en grundkurs i sömnad. Så kul att jag har tagit tummen ur och börjat min stig mot textilen. Vi får se hur det fortsätter, kanske är det en början till något stort eller så är det ännu en grej jag inser inte var min grej. Spännande och samtidigt lite frustrerande. Än så länge tycker jag det är superkul!

Kap Verde avec la famille

2016-02-25 09:56
Från josephinevictoria

Tänkte dela med mig av några bilder från vår familjeresa på Sal-ön i Kap Verde. Faktiskt vår första riktiga familjeresa tillsammans. Tidigare har vi bara rest på skilda håll, att någon fattats eller att vi åkt och hälsat på min syster som förut bodde i Paris. Otroligt kul att spendera en hel vecka med min älskade familj. Alla under samma tak. Nu kände man att våra likheter var så påtagliga, vår humor samt humör haha. Trots att jag inte hade tackat nej till att stanna någon vecka till, så räckte det dock med en vecka. Fanns en känsla av att vi annars hade rivit isär varandra i bitar om vi hade stannat längre. Haha. Trots likheterna vi har i många sammanhang, så finns också olikheterna. Dock inte så överraskat då vi alla bor åt olika håll i landet numera. Jag i Gbg, brorsan i Lund, syrran i Linkan med föräldrarna. Allas vardag sker liksom på egna sätt och villkor. Nog om det, här kommer bilderna.

Hotellets ''inergård'' med bassäng intill stranden. Huset åt vänster gick vi till varje morgon för frukost.

Jag har på senare tid blivit en djurfantast minsann. Alltså på riktigt!

In-action-pic tagen av moi från bilutflykten runt Sal-ön. Sjukt fränt att åka där bak. Safarikänsla bara att de vilda djuren fattades. Vi befann oss trots allt inte på Afrikas fastland. Så det var inte fler djurarter än vi har i Sverige typ. Vackra miljöer bjöds det på däremot.

Le beach ett stenkast från hotellet

Ett roligt hus som de flesta kan relatera till. Samt en vacker vägg från hotellet.

Syrran och jag tog kite-surfinglektioner. Så jäkla ballt. Bara att vi inte hann med allt pga otur med väder och att vi hade behövt några veckor till på oss. Nu har vi de grundläggande kunskaperna dock!

Sammanfattningsvis var denna resa överförväntan helt underbar. Kvalitets tid med familjen som inte alls händer lika ofta nuförtiden och framförallt inte i en varm och tropisk miljö. Hoppas det blir en uppföljare innan alla blir gamla o vuxna :l :p

En sommarkväll i Gbg

2016-02-21 22:02
Från josephinevictoria

​Ni vet när solen går ner och det skiftar vackra färger i himlen o man ba hallå ta kort på mig när jag ser sådär casual ut. Aa precis så va det i somras när Sandy hälsa på mig och vi strosa runt på gatorna i Götlaborg. Som för övrigt var några av dom mysigaste dagarna ever den sommarn. Älskade SandyCandy. Vi har alltid så jävla roligt tillsammans. Lika knäppa och fjantiga. Men framförallt swagiga. We don't care and we don't share. Haha! Jag e så tung asså.