RSS - xml

Kontrollerades senast: 2020-04-06 11:31:17

MatildaBjenelin blogg

MatildaBjenelin blogg på Nouw

Life update...

2018-12-01 19:00
Från MatildaBjenelin

Hej på er fina ni,

Som ni märkt har jag vart totalt frånvarande härifrån... Detta beror dock inte på att jag inte velat, utan livet kom helt enkelt emellan. Enda sedan 2:an drog igång har det gått i 110 för mig. Långa skoldagar med mycket plugg, hållt flertalet träningar i veckan, hinna med läxor, vara i stallet varje dag och att hinna träffa mina underbara vänner, har framkallat otroligt stor stress hos mig. Därför var jag tvungen att lägga något åt sidan och bloggen fick därav bli lidande... Jag kan dock inte påstår att mitt liv är så mycket lugnare nu, men att skriva får mig att rensa mina tankar och blir som en slags terapi för mig. Därav tar jag åter igen upp bloggandet, men denna gången ska det vara kravlöst och jag ska göra det för att jag vill, INTE för att jag måste.

Som ni kanske förstår så har ni missat en heeel del, men det ska vi ta ikapp nu.

Som jag skrev tidigare har jag börjat hålla allt fler träningar och har nu 4 fasta elever, samt några som kör då och då vilket är jättekul! Dessutom är det extra kul när man märker av skillnaden och utvecklingen från gång till gång. Nedan har ni några utav mina fantastiska elever, Ida, Emelie och Thea!

Jag har även fått äran att bli profilryttare för fantastiska Horseflow! Det är en instagram-liknande app för oss hästmänniskor där alla hästintresserade människor kan dela med sig av sin hästiga vardag. En superbra plattform för oss hästintresserade då man mycket lättare hittar andra personer som man peppas och inspireras utav! Om ni inte redan har appen tycker jag att ni ska ladda ner den och börja följa mig och massor utav andra användare så vi får appen att växa ännu mer! På Horseflow heter jag Matilda Barkhult Jenelin.

Skolan tar kol på mig. Alla prov, inlämningar, redovisningar och läxor växer sig allt större på en hög och det enda jag försöker göra är att beta av de så fort som möjligt. Dessutom har jag nu börjat läsa om Ma1b Kursen som jag inte klarade förra året samt att jag nu lämnat in en ansökan till rektorn att jag vill byta från ekonomi inriktningen till juridik. Jag försöker att göra skolan så rolig jag bara kan, och det funkar ju utmärkt då jag har mina älskade och underbara kompisar runt mig hela tiden!

Sen har det som verkligen inte fick hända, hänt. Chameur har efter nästan två år som skadefri , fått ytterligare en korsförlamning. Detta hände för ganska exakt två månader sedan, men det visade sig genom testerna man tar, att det var en ganska liten korsförlamning och att vi skulle sätta igång honom sakta och säkert. Förra veckan var han näst intill helt igång, men pang, så fick han ett anfall till... Nu står han åter igen med en korsförlamning som ska läka ut. Detta känns rent ut sagt fördjävligt och mina känslor ligger utanpå. Vi har skött honom efter konstens alla regler, men tydligen räcker inte ens det. Vi tror att dessa korsförlamningarna beror på de plötsliga väderomslagen från varmt till kallt, trots att vi hade och fortfarande har tredubbla täcken på honom.

Detta stoppar upp oss och allt känns hopplöst, för hur ska vi kunna ta oss till SM om jag inte ens kommer att våga rida ett joggingpass utan att vara orolig? Men en sak är säkert, Han är stark och gör mig stark så att jag orkar och det är den bästa egenskapen man kan ha. Nu låter vi detta få ta sin tid, sen tar jag Chamsen nya tag.


tillbaka!

2018-12-01 12:00
Från MatildaBjenelin

Bloggen har fått sig en uppfräschning och jag är nu på god väg tillbaka till bloggandet, SOM jag saknat detta!

Nu kan ni återigen förvänta er några inlägg i veckan där ni får hänga med mig i min vardag. Är ni taggade? För DET är iallafall jag! Redan idag kommer en life update upp, så om ni inte vill missa vad som hänt i mitt rätt så röriga liv borde ni kolla in lite senare idag.

Kram på er<3

Hur ska jag kunna nå mina mål, om dem känns miljontals mil ifrån?

2018-11-01 20:00
Från MatildaBjenelin

Hej på er fina ni!

Först och främst vill jag säga tack till er, för att ni tog er tiden och klickade in på detta inlägget, för att detta är ett inlägg som kommer betyda otroligt mycket för mig. Detta kommer bli ett känslosamt inlägg som tar upp många utav mina tankar som sitter långt bak i huvudet. Är ni beredda?


Det senaste året har jag funderat väldigt mycket över livet och vart jag faktiskt befinner mig i det, detta kan framkalla otroligt mycket ångest, samtidigt som att jag tror att det är extremt nyttigt att tänka på. Under denna perioden har det dykt upp olika frågor som - Hur ska JAG kunna bli den personen folk ser upp till? Hur ska JAG kunna ta mig till de största mästerskapen? Hur ska JAG kunna prestera på den nivån jag vill? Men även frågor som - Varför lyckas jag aldrig? Varför är jag inte bra på det jag gör ? och varför lyckas precis alla andra?

Dessa frågorna rör omkring otroligt mycket i mitt huvud och får mig även att tvivla otroligt mycket på mig själv. Jag menar, jag är nu 17 år gammal, alltså är det ETT ÅR kvar till att jag är myndig? När jag var liten trodde jag att man var jättestor när man var 18, man flyttade hemifrån och skaffade sig ett liv utanför familjen. Men nej, så är det inte. Jag känner mig fortfarande som den lilla tjejen som för 10 år sedan bara ville sitta i mammas och pappas knä hela tiden. Jag skulle med andra ord vela säga att jag inte är redo för att stå på egna ben ännu, trots att jag vill. För hur ska jag annars kunna lyckas? Tyvärr är jag ju den personen som tittar på vad andra gör och vilken framgång dessa personerna har i sitt liv. Bland annat kan vi ta upp idol, där personer som är yngre än mig, redan har en stabil plats här på jorden, Eller som de personerna som har fått den stora möjligheten att rida till exempel Europa mästerskapen. Det dessa människorna har gemensamt är att det uppnått en otroligt stor sak i sitt liv.

Om man nu ska kolla på mitt liv, vad har jag uppnått? Jo, jag har vunnit en LA:1 på 72,500% och fått några bra betyg i skolan. Jag tror ni förstår vad jag menar, Jag har insett hur olika livet är för precis alla personer , vissa får allt serverat på ett silverfat medans andra knappt får mat för dagen.


Jag har extremt stora ambitioner inom ridsporten och jag vill bli en utav de bästa ryttarna i världen, men åter igen kommer dessa frågorna och slår mig som en käftsmäll rakt i ansiktet igen. Dessa äckliga frågorna som säkert har grundats på gammal skit som människor uttryckt , osäkerhet och vad andra anser vad som är rätt och fel. Men denna skiten har format mig till den människan jag faktiskt är idag, stark och svag på samma gång.


Den människan jag är idag, är som sagt JAG, Och jag vet att jag har rätt till att vara stolt över mig själv. För att även om jag kanske inte har uppnått de målen som jag skulle ha velat redan nu, så har jag en extremt stor strävan efter det och det är även det, som jag tror, får en att uppnå sina mål här i livet.


Att jag tänker på detta tror jag till stor del har sin grund här i mina ponny-år. Om jag ska vara helt 100% ärlig har jag verkligen inte haft någon stjärnglans under denna tiden. Det har vart förlust, efter förlust, efter skador, efter förlust, en placering, skador igen, efter förlust och efter förlust om och om igen. Detta får mig ibland att tappa hoppet, för att om det går dåligt för mig på en tävling, då är det JAG som inte kan rida, eller om hästen är skadad, då är det säkerligen jag som får skylla mig själv att han är det. TROTS ATT JAG INTE KAN HJÄLPA DET!

Jag skuldbelägger mig själv något enormt, vilket nog är den sämsta egenskapen jag har. För att skuldbelägga sig själv för något sånthär är rent ut sagt orimligt, för jag kan INTE påverka om min häst blir skadad, och jag VET att jag INTE rider dåligt. Men det blir som en ond cirkel runt om mig.

Trots denna ponny-tiden som har vart en berg och dalbana, har jag alltid haft min älskade och stöttande ponny brevid mig, där kärleken mellan oss växer starkare och starkare för var dag som går. Han är den som får mig att komma äver dessa tankarna, och faktisk istället får mig att tro på oss, tillsammans som ett team.

Det bandet jag och Chameur har emellan oss är så otroligt starkt, vi känner varann utan och innan och vet precis vad den andre behöver. Trots stora motgångar har vi kämpat oss igenom stormvindar och rest oss upp starkare efter varje gång. Det är Chameur som har fått mig att våga tro, hoppas och till sist lyckas. För jag vet att vi vill och att vi kan nå våra mål tillsammans och att vi en dag ska visa det för alla. Inklusive de personerna som aldrig trott på oss, de som sagt rakt upp i mitt ansikte att jag borde byta ponny, till de personerna som anklagat oss för att vara farliga när vi rider eller till de personerna som aldrig i hela sitt liv trodde att jag skulle klara av Chameur.

Det är till ER jag ska visa mig som starkast och mest oövervinlig.

Det ovanstående är nog det största målet jag har, och när jag tittar på det, inser jag faktiskt att jag har kommit en bra bit påväg upp för det. Och det ska ni veta, gör mig stolt!


Ännu är ponny-tiden inte slut för mig, Chameur och jag kommer en dag stå där som de lyckligaste ekipaget i hela Sverige och visa att vi är oövervinnliga. För att det är sånna vi två är.


Även om det har vart svårt att formulera sig och få ihop en bra text för detta inlägget känns det otroligt bra att ha det nedskrivet. Jag känner mig redan lite starkare och jag har även fått se det hela från ett helt annat perspektiv än tidigare, jag skulle nästan vela säga att detta var rent ut av terapi att skriva av sig precis alla tankar man har gått runt och grubblat på mycket. Om vi tar och knyter tillbaka detta till min inledning, kan jag nu se att jag har lite större svar på mina ”varför och hur” frågor, men även att jag har besvarat vissa utav dem, vilket jag har uppfattat som extremt stärkande för mig.

Därför uppmanar jag er alla som går runt och tänker på något, att bara skriva av er, för redan där är man på det första steget mot framgång. Precis som min framgång genom detta inlägg.

Tack för mig!

Yttre tistlarna !

2018-07-29 22:38
Från MatildaBjenelin

Vilken underbar dag vi har haft idag!

Klockan ringde 07.00 och jag vaknade som i vanlig ordning inte utav mitt alarm, som tur var vet min kompis Vilma om att jag är expert på detta och ringde därför och väckte mig...
En stund efteråt så möttes jag och Vilma upp i stallet för att släppa ut Chameur innan vi åkte till Hemköp där vi skulle köpa lite fika osv inför båtturen vi skulle ut på. Däremot fick vi inte med oss allt första gången, och inte andra gången heller... men den tredje gången vi gick ut var allt med. Vaddå virriga?

Efter detta åkte vi och mina föräldrar till Lerkil där vi har våran fina båt. En Winga 87.
Efter en stund tuffade vi ut mot yttre tistlarna, det var väldigt mycket sjö påväg dit vilket gjorde så att det gungade en heeel del.. Efter ca 2 h ute på havet kom vi fram till den fina ön. Väl där blev det mycket bad, solning, prat och härliga promenader, helt underbart.
Påväg hem hade det mojnat lite vilket var väldigt skönt.
Detta var med andra ord en helt underbar dag!

Efter båtturen blev det såklart till stallet där Chameur bjöd på ett fantastiskt pass ute på vallen. Dagens pass gick mest ut på att få honom avspänd samt att få fram hans fina gångarter med hjälp utav tempoväxlingar med mera.

Nu sitter jag iallafall hemma igen och ska alldeles strax krypa ner i mig säng för att se på Netflix.

Hoppas att ni har haft en underbar dag, kram

Trött?

2018-07-28 23:21
Från MatildaBjenelin

Godkväll på er!
Just nu är jag så extremt trött så att jag knappast vet vad jag heter... därav kommer detta inlägget bli kort haha...
Min dag idag har mest bestått utav städning vilket inte är min starka sida om man säger så, heheh.. Dessutom kom min ena syster och hennes barn hit, vilket såklart tog min uppmärksamhet.
Efter detta kallade stallet på mig, Chameur gick idag ett dressyrpass och han var helt underbar!

När jag sedan kom hem igen var det snabbt att byta om innan jag, mamma och pappa åkte mot lerkil och åt på deras trevliga resturang, dessutom tog vi en kvällspromenad förbi vår båt och kollade till den.

Imorgon ringer klockan tidigt för att släppa ut Chameur för att sedan ta båten ut till en ögrupp, väldigt mysigt!

Kram, Matilda

Hästbytar-dag samt Pinchos

2018-07-27 22:38
Från MatildaBjenelin

Hej på er!
Klockar 06:30 imorse ringde klockan då jag och Julia skulle träffas i stallet 07:30, för att vi skulle hinna rida innan det blev alldeles för varmt. Tanken var ju bra, men i praktiken var det varmt redan då...
klockan 08:15 satt på på hästarna och började efter en stunds framskrittande bygga fram hinder.
Julia satte upp några olika roliga övningar vilket stärkte självförtroendet hos både mig och Chameur. När vi nästan var klara bytte vi hästar en liten stund då Chameur har lätt för att bli lite osäker, och osäker häst + osäker matte är ju inte bästa kombinationen. Så Julia hoppade upp och tog några språng så att han avslutar på bästa sätt. Under tiden fick jag låna Julias fina häst Charlize!
När vi sedan hade fixat klart allt i stallet tog vi mopparna till Hemköp och köpte var sin välförkänt glass, en super morgon/förmiddag helt enkelt!

När jag kom hem stod min syster och väntade på mig då vi skulle åka till veterinären med vår ena katt, Cesar, då han på den senaste tiden blivit väldigt mager osv. Det togs massa prover på honom och vi hoppas nu på det bästa!

Efter veterinären slocknade jag i min säng någon timme tills att mamma kom hem, vi bestämde då lite spontant att vi skulle in och äta på Pinchos i Göteborg. Väl där mötte vi upp pappa och hade en trevlig middag. Vägen hem som brukar ta ca 30 minuter tog ca en och en halv timme då jag och mamma var ute och åkte runt på massa gamla platser där blandannat hon har bott osv. Mycket mysigt!
Nu är jag iallafall hemma och tänkte sätta mig framför datorn för att kolla på lite tävlingskläder som jag kan uppdatera garderoben med !! Himla kul!

Hoppas att ni har haft en fantastisk dag!
/ Matilda

Extremt svettiga!

2018-07-26 20:42
Från MatildaBjenelin

Hej på er!
Det är ju näst intill outhärdligt så varmt det är nu dessa dagar... men som sagt, vi ska ju inte klaga;).

Idag vaknade jag rätt så tidigt och tag det bara allmänt lugnt och solade tills att klockan var runt 2. Då åkte jag bort till Juppe och hade lite kvalitets-tid med honom samt fixade alla hans sysslor, supermysigt! Efter detta tog jag moppen bort till Chameur och fixade alla sysslor även där samt att jag red honom. Tanken var ju att vi skulle rida dressyr idag, men det var alldeles förvarmt för det så jag red ut istället, men det var ju inte så mycket svalare det heller hahah. När vi hade ridit klart rann det näst intill om både mig och Chameur... fräscht!
När vi kom in o stallet igen så fick han en avsvalkande svabbning innan han fick en hink med mash och vatten för att han skulle få i sig vätska, vilket såklart är extremt viktigt i detta vädret.

Efter stallet mötte jag upp min kompis Vilma och åkte och badade en stund vilket var extremt skönt, hela 22 grader!
Nu sitter jag iallafall framför tv:n och ser på Netflix, vilket jag förmodligen kommer att göra resten av kvällen!

Imorgon blir det att få upp tidigt för att träffa Julia i stallet kl 07:30 så att vi hinner rida innan den värsta värmen kommer. Hoppas ni har haft en fin dag!

Kram

Spanien i Åsa?

2018-07-25 22:14
Från MatildaBjenelin

Hej på er!

Wooow vilken värme vi har, fast det är ju inte något nytt... Idag var det iallafall närmare 30 grader så jag och en kompis bestämde oss att åka ner till vita sand i Åsa, eller ja det var snarare som om det skulle vara en strand någonstans i Spanien. Galet mycket folk. Efter en stunds letande efter plats hittade vi ett litet utrymme vi la oss på haha. Efter mycket prat, mat och bad gav vi oss hemåt, trötta som aldrig någonsin innan typ.

När jag kom hem väntade middagen på bordet, väldigt skönt;). Därefter åkte jag bort till stallet och hade tänkt rida ett dressyrpass på Chameur, men det hade han aaaaldeles för mycket energi för, så det blev ett härligt pass där han bara fick galoppera runt och sträcka på sina små ben. Imorgon däremot väntas ett dressyr pass innan (hör och häpna) jag ska hoppa på fredag (!?!?).

Nu kom jag just hem från stallet och tänkte sätta på en film på Netflix och bara ta det lugnt.

Hur har eran dag varit?

Kram Matilda <3

Hembys Jupiter, Vem är det?

2018-07-24 19:00
Från MatildaBjenelin

Förutom Chameur har jag ju även Juppe, så här kommer en liten beskrivning utav honom.

Juppe (Hembys Jupiter) är en valack född 1993 efter Rolökke Swallow, han är med andra ord 25 år! Juppe är en snäll B-ponny som alltid ställer upp för sin ryttare, oavsätt ålder eller kunskap. Då jag vuxit ur honom har han numera medryttare som tar hand och sköter om denna lilla prins, däremot brukar jag ge lite lektioner till dessa medryttare för att ge dem en chans att lära känna Juppe ännu mer samt få en ännu bättre känsla.

När jag var 8 år klev denna underbart vita sagoponnyn ut från transporten här hemma i Onsala, snacka om att jag var en glad och lycklig liten tjej som hade fått världens finaste ponny. Och när jag säger fått, så menar jag faktiskt detta. Det var nämnligen så att vi fick honom helt gratis då han hade ett pågående fånganfall och de gamla ägarna inte ville ha kvar honom. Tjejen som hade honom innan tränade för min mammas bästa vän som nu även är en av mina tränare, efter lite prat emellan oss så var det sedan klart att vi skulle ha Juppe. Vilket kap!

Under en tid fick Juppe bara vara så att hans fånganfall kunde läka ut, under den tiden började vi att skapa vårat starka band.

Denna ponnyn är en så otroligt bra läromästare som ställer upp för alla! Men man ska inte luras av hans ålder för att ibland kan även han, fast bara när matte sitter upp en stund;). Juppe är pigg och glad och har ett sinne utav guld. I stallgången står han som ett ljus och vill alltid ha gos, samt en liten morot.

Juppe och Chameur är helt olika i ridningen, som ni vet måste man vara extremt försiktig med Chameur, medan man måste kräva lite mer utav Juppe för att han ska göra det man ber om. Juppe tuffar på bra i lagom takt utan att varken bli för snabb eller för långsam. Han blir nästintill aldrig rädd och tycker att livet är allmänt chill.

Förutom att Juppe kallas just Juppe kallas han även Uppe, Uppson, Juppson, Prinsen och ponnin.

Juppe lever lite utav pensionärs livet genom att för det mesta ta det lugnt och få dagliga borstningar samt att lunka runt lite lätt, ett bra liv helt enkelt;). De flesta som möter Juppe brukar säga att de aldrig någonsin träffat en så snäll och pålitlig häst som honom.

Juppe har däremot inte alltid haft det så lätt pga återupprepade fånganfall, Chursings syndrome och avmagring, men ändå har han visat livsglädje och att han faktiskt vill kämpa emot dessa hemskheter. Vill ni ha detta mer detaljerat får ni gärna säga till nere i kommentarerna!

Denna ponnyn är verkligen ones in a life time ponny som alla borde ha fått äran att någon gång i sitt liv få äga. Juppe kommer att få stanna hos oss i hela hans liv, och det kan jag skatta mig lycklig åt!

Bjuder på några härliga

Mysfika och kvällsridning!

2018-07-23 21:04
Från MatildaBjenelin

Godkväll på er alla!
Jämfört med igår har denna dagen vart superduper-bra och mitt humör var detsamma! Jag vaknade runt 10-tiden och gick upp och gjorde frukost, sen tog jag det bara lugnt till 13-tiden då jag och Alva bestämde oss för att åka in till Kungsbacka och fika. Efter ca 4 timmar av konstant pratande och skratt bar det hemåt för mig och då även till stallet. Chameur var heelt fantastisk idag. Jag red på vallen och konstigt nog var det väldigt fint underlag och inte det minsta hårt.
Imorgon väntas tidig ridning innan jag och pappa drar ut med båten en stund, mysigt!
Kram

Den fina stallkatten Bill!