RSS - xml

Kontrollerades senast: 2020-02-26 04:43:20

ericaaocharvid blogg

ericaaocharvid blogg på Nouw

Renovering!

2019-10-11 17:58
Från ericaaocharvid

Som många av er vet som följer mig på Instagram så håller vi på att renovera vårat matrum!
När jag för ett tag sedan la upp om detta var ni många som ville följa renoveringen och självklart!
Vi började för en månad sen ungefär men så blev Mattias flyttad på jobbet många mer mil hemifrån än innan så tiden för att renovera har inte riktigt funnits. Nu är han tillbaka i Karlstad och äntligen kan vi bli klara!

Vi renoverar i samarbete med bästa Colorama i Säffle. Här har vi alltid köpt färg och tapeter till vårat hus.
Visste ni dessutom att dom har en grym tjänst där dom kommer hem till dig för att hjälpa dig med vad som passar perfekt för just ditt hem, allt från färg, tapet, textiler och övrig inredning så du får den där lyxiga känslan. Läs mer om det här.

Men nu till renoveringen, det har egentligen inte hänt så mycket som "syns" ännu, men gips är satt, lister är tillbaka spikade och allt är spacklat och slipat. I helgen börjar vi förhoppningsvis måla!

Vi ska blandannat måna pinnstolar att ha vid köksbordet och där har vi valt att ha gröna stolar meeeen grönt är seriöst den svåraste färgen någonsin att välja nyans på haha.. Så vi har målat upp våra 4 favoriter, vi är inte överens och nu tänkte jag kika med er vilken ni tycker!

Uppifrån från vänster 1 & 2, nedanför fårn vänster 3 & 4!
Skriv gärna här eller direkt på Instagram vilken du tycker är snyggast. Mattias tycker 4 och jag vet knappt själv vilken jag tycker haha..

• ”tyvärr ser jag inget tecken på graviditet”

2019-01-26 18:40
Från ericaaocharvid

Tack för så himla fin respons på mitt tidigare inlägg!♥️

Det jag kommer berätta nu är egentligen det som ”förstörde” min graviditet mest kanske.

Vi börjar från början igen, från plusset.
Jag var i vecka 5 när vi plussade och första tiden var vi väldigt oroliga över missfall, en rätt vanlig reaktion tror jag. Det var även här, i vecka som 5 min huvudvärk började.

Vecka 7, skrev vi in oss hos barnmorskan för att det skulle hinnas skickas remisser om medicinering, eftersom jag måste äta medicin från vecka 10.

Vecka 8 kom och med det kom också kramper i magen, det gjorde så ont att jag fick slänga mig på golvet och bara låg och grät, en fruktansvärd smärta. Det pågick i 2-3 dagar innan jag ringde barnmorskan som trodde att det berodde på min livmoder, jag har gjort två snitt och nu skulle kroppen ställa om sig igen, det började växa osv, rimlig förklaring även om vi nästan bara trodde på att det var ett missfall.
Dagen efter började jag blöda lite, inte mycket alls men ändå så vi kände att nu är det kört.
Vi åkte dock aldrig in eftersom jag 4 dagar senare hade en inbokad tid hos spesiallistmödravården.

Vecka 9 kom och också den dagen vi skulle till spec. Det var med gråten i halsen jag berättade om veckan som varit, kramperna och blödningen, eftersom jag var så säkert på att det var ett missfall. Våran läkare ville göra ett ultraljud direkt för att se så allt stod rätt till. Rummet där man gör vaginalt ul var upptaget så hon valde att göra ett vanligt ul på magen istället.

Det var nu starten på en otroligt känslomässig resa skulle börja.

Jag la mig där, hon knäppte på skärmen och började titta med ultraljudet. Jag såg inget, Mattias såg inget och det gjorde inte läkaren heller. Jag sa ”så det är dött?” Och hon bad mig vänta en stund. Hon kollade och tryckte, provade olika vinklar och tillslut så stängde hon av skärmen och sa ”jag ser inte ens något tecken på att det funnits en graviditet här”

Då rasade det, jag började gråta och ville bara gå därifrån direkt, ville absolut inte stanna kvar, jag har otroligt svårt att visa känslor inför andra än Mattias och ville därför bara ut.

Hon sa dock att vi skulle göra ett vaginalt ultraljud för att vara säkra och isåfall också se så allt är borta. Jag sa till Mattias att jag inte ville det, jag ville bara ut, bort därifrån.. Men då sa han till mig ”gör det, det finns ett barn där jag bara vet det.” Jag kände mig så ledsen över att han inte förstod att det inte fanns något, ingen av oss såg någonting varför skulle det då finnas på vaginalt ul?!.. Men jag gjorde det.

Innan hon började sa hon ”jag vill inte att ni hoppas på något nu för det ser väldigt mörkt ut”

Hon började undersökningen, slår på skärmen igen och det första vi ser är ett tickande hjärta. Ett tickande hjärta?! Ett foster, ett litet litet barn, vårat barn. Och här kommer det jobbiga igen.. Jag kunde inte bli glad, inte ens lite. För att för 5 minuter sedan fanns det inget och det såg väldigt mörkt ut, allt hade redan rasat för mig. Det fanns ju inget barn där sa hon ju?

Vi fick undersökningen klar, vi fick mediciner utskrivna och hon la upp en plan för alla ultraljud som ska göras i graviditeten. Minns helt ärligt inget. Ville bara därifrån fortfarande.

När vi gick ut till bilen, gick jag med ultraljudsbilden i handen på vårat barn men kunde verkligen inte känna den minsta lilla lycka, jag bara grät för allt blev så fruktansvärt fel. Varför jag tog så illa upp berodde nog på att jag var så himla säker på att jag hade fått ett missfall pga kramperna och blödningen, i en vecka hade jag varit säker och jag fick det ju så gott som bekräftat först...

Men veckorna rullade på, hon sa till oss på ultraljudet att när ett foster ser så friskt ut i 9+0 kan man vara väldigt mycket lugnare för missfall minskar mycket då.

Det skulle ta långtid innan jag accepterade att det var ett levande foster i min mage, ända tills Kub egentligen.. Vi fick dock bara se en skymt av barnet då för det gick knappt att se. Barnet ligger så otroligt långt bak och hon som gjorde ultraljudet sa att detta kommer vi aldrig kunna mäta, så det fick bli ett nipt test istället.

Än sålänge har det varit en omtumlande graviditet. Det har varit så påfrestande med ultraljudet, men också otroligt påfrestande att må så dåligt som jag gör. Att vakna med huvudvärk som är på gränsen till migrän, att somna med huvudvärk, att inte kunna ha en fungerande vardag pågrund utav huvudvärken. Det känns otroligt jobbigt om det ska fortsätta, det är trotts allt halva tiden kvar..

Jag har fått prata med en speciallist läkare på medicin, som tror jag har kvar virus ifrån hjärnhinneinflammationen, att min kropp aldrig hann återhämta sig ordentligt och att kroppen helt enkelt inte orkat få bort viruset. Dom vill göra nytt ryggvätskeprov men min rädsla tar över helt, vi får se, jag ska snart träffa dom igen..


Jag ska svara på alla era frågor också, det kommer snart ett inlägg om det! ♥️



• mini rodini släpp!

2019-01-25 09:59
Från ericaaocharvid

Som många av er vet älskar ju vi mini rodinis kläder, dessutom älskar barnen kläderna, speciellt när det kommer till kläder med djur på! Thyra älskar aporna i detta släppet och det gör jag med!

Jag fastnade faktiskt inte riktigt för dom först, men valde ändå att prova och alltså wow dom är helt fantastiska i verkligheten, dom är så fina i färgerna och ett väldigt mjukt och skönt material, detta blev vårat favoritprint faktiskt!

Arvid som älskar krokodiler kommer bli överlycklig över sin dress han ska få, den är riktigt häftig i färgen dessutom! Inte super tjock i materialet heller så perfekt vårtröja och att sen ha sena sommarkvällar..

Ni hittar släppet HÄR och ni måste verkligen kika, jag älskar det!


• tiden innan och när vi blev gravida.

2019-01-24 18:46
Från ericaaocharvid

Hej fina ni! Det är evigheter sen jag skrev något här.. Har faktiskt saknat det lite ändå!

Jag tänkte ta upp en grej som faktiskt inte är det lättaste att prata om för mig, det beror på att det finns så mycket känslor inblandade i detta, från start till nu.. 


Jag får flera gånger i veckan DM från människor som undrar över min graviditet, varför jag inte lägger upp något om detta, inte lägger ut bilder på min mage , till och med har jag fått frågan om jag inte är lycklig över att vara gravid igen.

Jag tänkte att vi tar allt från början, från tanken på ett till barn, från plusset och till idag.

När vi väntade Thyra, pratade vi ofta om att vi ville ha ett syskon till och det ganska tätt så vi valde att inte använda något skydd alls från start. Månaderna med Thyra utanför magen gick och vi försökte aldrig bli gravida med ägglossningstester osv utan tänkte mer ”blir det, så blir det” .. Men det blev aldrig. Vi började efter ett år försöka lite mer noga, tog ägglossningstest som så gott som aldrig gav utslag. Laddade efter ett tag ner en app som en vän tipsade om och fick bättre koll på menscykeln, vilket faktiskt funkade, det stämde med tester och allt.

 Men ändå blev vi inte gravida så vi bestämde oss faktiskt för att försöka senare i livet, jag bokade tid för att få preventinmedel den 10/9.

Den 8/9 började jag må dåligt, fick hög feber och fruktansvärd huvudvärk och jag förstod direkt vad detta var, hela min kropp förstod eftersom jag haft precis denna känslan innan - hjärnhinneinflammation. Det dröjde dock några dagar innan jag accepterade att jag var så sjuk och sökte vård, men till ingen nytta för jag vägrade göra ett ryggvätskeprov så inget kunde fastställas mer än att jag hade en crp på 410.
Några dagar senare stod jag inte ut med mitt mående så vi åkte in igen. Denna gången träffade vi en läkare som sa ”du kommer inte härifrån för än du gjort ett ryggvätskeprov” så det fick bli så. Jag är sååå nålrädd därav att jag vägrade ta provet innan, och detta kommer vi komma tillbaka till senare.. 


Provsvaret kom och mycket riktigt - hjärnhinneinflammation. Återigen virusinfektionen som det inte finns något att behandla emot mer än morfin och smärtstillande..

Veckorna gick och jag blev sakta bättre, som ni säkert förstår blev tiden den 10/9 för preventinmedel aldrig av pga detta. Inget vi ens tänkte på, var för sjuk för att ens tänka.
Den 15 oktober ”friskskrev” jag mig själv fast jag skulle varit sjukskriven till 10 november pga kroppen behöver den återhämtningen men jag var så trött på att vara hemma och mådde ändå rätt bra.

Jag jobbade på och dagarna gick, den 30:e oktober skulle jag ha min mens. Den kom inte och vi kopplade snabbt ihop det med hjärnhinneinflammationen. Dagarna gick och fortfarande ingen mens.. Den 8:e november bestämde jag mig för att köpa ett graviditetstest för att utesluta att jag var gravid, för under 1,5 år var det precis så vi gjort, fått negativa test och sen kom alltid mensen.

Tog testet och det visade direkt att jag var gravid.

Jag ropade på Mattias som inte ens visste att jag köpt ett test. Han förstod direkt, vi kollade på varandra och förstod nog inte riktigt vad som precis hände. Fick vi precis det där plusset? Är jag gravid nu? Hade svårt att ta in det och vi köpte fler tester. Alla positiva. Det var väl nu den där lyckliga resan skulle börja!...


• förskolan vid 1 års ålder?

2018-06-13 21:28
Från ericaaocharvid

Efter en lång välbehövlig paus (kan man ens kalla det paus numera? Haha) fick jag suget tillbaka att börja skriva lite!

Det jag kände att jag ville skriva nu iallafall är om Thyras förskola, jag fick många meddelanden och endel kommenterar som var negativa om detta.
Jag tänker att vi tar det från början.
Vi ansökte om en plats på samma förskola som Arvid går på, enligt oss den absolut bästa där fick vi reda på att det inte var start för än i höst och vi hade egentligen tänkt att jobba endel i sommar då Mattias kommer ha väldigt sen semester iår, vi snackar alltså september här.
Men så fick vi ett erbjudande om att Thyra kunde få börja på en annan förskola och där och då kändes det rätt och vi kastade oss in i att nu var det dags! Vi fixade allting som behövdes till förskolan, bunkrade upp med massa kläder och allt man kan tänkas behöva.
Måndagen då inskolningen skulle börja kom tillslut och det var blandade känslor såklart, både lite kul och jobbigt. Vi provade på inskolningen i 2 dagar och Thyra tyckte inte alls om det, 2 dagar är ju väldigt lite såklart men för oss kändes det inte bra. Hon var helt enkelt inte redo och det var inte vi heller kände vi i efterhand så jag ringde och sa upp våran plats och båda barnen fick istället ta sommarlov!
När jag skrev ut detta på instagram var det många som misstolkade mig tror jag, endel skrev privat att jag skuldbelägger dom som har barn som måste börja vid 1 års ålder. Så är såklart inte fallet! Jag har full förståelse för att man måste, vi var ju där själva. Bara det att det funkade verkligen inte för oss så då får vi helt enkelt få mindre pengar, för det är ju i grund och botten en pengafråga när det handlar om att en behöver jobba.
Man får prioritera om, pussla ihop livet och vara väldigt tacksam för att våra familjer hjälper oss med barnen dom dagarna dom kan.
Jag tycker att man är en lika bra förälder om man låter sitt barn börja förskola vid 2 år som vid 1 år. Detta handlade enbart om våra och Thyras känslor inför detta.
Så till hösten får Thyra börja på samma förskola som Arvid och det kommer bli så bra! Hon känner igen sig och har ju världens bästa brorsa i samma byggnad

• är det viktigt för dig?

2018-04-23 18:19
Från ericaaocharvid

Ända sen Arvid var liten har jag haft ett favoritmärke på barnkläder, vilket är Mini Rodini! Till en början köpte jag Mini Rodini för att det var fina och lite annorlunda plagg, vilket det fortfarande är. Men det har även fått en annan innebörd för mig och det är att de är ekologiska. Börjar man läsa på och kika runt förstår man att det är bra med ekologiska kläder. Vi använder även kläder på barnen som inte är ekologiska, men försöker mer och mer byta ut garderoben.
En undran när det kommer till detta, vart köper ni era ekologiska kläder till barnen? Köper ni ifrån en stor kedja? Eller stöttar ni dom mindre företagen?
Om ni köper från de stora kedjorna tycker jag absolut det är dags att börja stötta dom mindre! Varför? Enkelt, dom är oftast väldigt måna om ett fint och personligt kundbemötande, det är riktigt bra service. Tänk dig själv att du då oftast gör en, två möjligtvis tre personer väldigt glada för att du stöttar just dom! En stor kedja med flera tiotals anställda kanske inte ens är nöjda med 100 sälj på en dag, medans en liten företagare är glad för varenda kund. Förstå mig rätt.
Jag har en favorit och det är Fridafritiof en sida ni verkligen borde kika in på där det finns så galet mycket fint och ekologiskt för våra små. Fri frakt över 200 kronor också, vilket jag tycker är toppen!




Ni hittar alla kläder på bilderna inne hos Frida & Fritiof!

Jag hittade detta hos barntema.se om ekologiska barnkläder, läs det gärna, intressant läsning!
Varför ska du välja ekologiska kläder?
Gör en insats för natur, djur och människor genom att välja ekologiska kläder till ditt barn. Intresset och försäljningen av ekologiska kläder ökar ständigt. Men vet du varför du bör handla just ekologiska kläder?
Ekologiska produkter är oftast dyrare men priset är inte det enda som gör skillnad. Kemikalier finns överallt och många av dem har ett bevisat samband med sjukdomar och allergier. Vi har tagit fram några fakta om ekologisk bomull och textilproduktion som är viktigt att veta.
Bomull och ekologisk bomull

Människan har använt fibrer från bomull och ull till klädplagg och annan textil i över 5 000 år. Bomull odlas i varma och torra områden och är mycket vattenkrävande vilket har en stor påverkan på omgivning och miljö.
Enligt Naturvårdsorganisationen WWF går det åt mellan 7 000–29 000 liter vatten för att få fram ett kilogram bomull. Bomull är också världens mest besprutade gröda. I odlingen används många jordbrukskemikalier och extremt mycket insektsbekämpningsmedel. De flesta bekämpningsmedel är skadliga enligt Världsorganisationen och människor som exponeras för kemikalierna är utsatta för stora hälsorisker.
Ekologisk bomullsproduktion ser ut att öka trots att en ekologisk odling ger sämre skörd och kräver mycket mer arbetsinsatser. Ett av kraven för att bomull ska kunna certifieras som ekologisk är att marken där bomullen odlas inte har bekämpats med kemikalier under minst 3 år.
Därför ska man köpa ekologiska kläder

För många är det idag en självklarhet att köpa ekologisk mat av den enkla anledningen att man inte vill stoppa i sig vad som helst. Konsumenter har blivit allt mer medvetna och information är idag mer tillgänglig än någonsin. Jämfört med maten som vi äter, så vet vi inte särskilt mycket om ekologiska kläder.
Barn är generellt mer känsliga för hälsofarliga ämnen i kläderna, än vad vuxna är. Barnets hud är mycket tunnare och de mindre barnen brukar även stoppa kläderna i munnen.

• nytt till Thyras rum.

2018-03-19 17:57
Från ericaaocharvid

Jag är såå sugen på lite nytt till Thyras rum, har spanat in massa fint hos frida&fritiof i deras webbshop finns både kläder och inredning och nu har jag helt snöat in mig på inredningen.. vill göra en riktigt mysig hörna med massa fina kuddar och filtar
Kolla in dessa:



Just nu har hon bara en hörna i hallen uppe men vi funderar på att låta barnen dela rum snart. Det är bara två rum på våran övervåning då det ena rummet är jättestort, vi har länge tänkt att dela på det genom att sätta upp en vägg men eftersom Arvid vill dela rum med Thyra så börjar vi där.
Så opraktiskt med ett hus med lite rum, haha..

Så allt detta är jag så sugen på till Thyras hörna i rummet:



Ni hittar allting HÄR hos fantastiska Frida & Fritiof.

• en fin men jobbig dag.

2018-03-13 06:23
Från ericaaocharvid

Först måste jag hälsa TACK från både Arvid och mig för alla grattis hälsningar på hans födelsedag! Ni är så fina ♥️



Som många av er vet träffade inte jag Arvid på hans födelsedag då han var hos sin pappa eftersom det var pappavecka. Har fått många frågor om hur vi gör, om vi delar på dagen, ses ändå, eller hur det kändes att inte vara med sitt barn på födelsedagen.

Vi träffades inte så självklart är det jobbigt att vara ifrån sitt egna barn på en födelsedag, dessutom mitt första barn som gjorde så jag fick titulera mig som just mamma ♥️
Saken är ju att man måste ta sig igenom sånna här saker, som tur är har jag världens finaste vänner och framförallt världens absolut bästa sambo som ser till att allt blir bra ändå.
Det var en tung men ändå fin dag, jag fick fira att jag varit mamma i 4 år till en riktig kämpe som inte ens var självklart att han skulle klara sig när han kom till världen, även att jag var så sjuk som jag var, att läkarna tog beslutet att plocka ut Arvid för att jag skulle överleva. Så det kommer alltid firas oavsett om Arvid är här eller inte, för han är alltid oavsett vart han befinner sig med oss i livet och bara det är ju värt att fira ♥️

Självklart ringde Arvid och berättade om sina presenter osv, bara att höra att han är glad räcker för mig. Är han lycklig är jag det.

Nu kom Arvid dagen efter så vi firade honom då med massa paket och hans favorit fika. Spelade spel hela kvällen och bara myste!

Har ni fler frågor är det bara fråga på, tror jag fått med det mesta här..



• Frida & Fritiof

2018-03-12 16:17
Från ericaaocharvid

Nu ska ni få en riktigt bra tips om ni precis som jag gillar GOTS-certifierade eller motsvarande kläder och andra barnsaker så som inredning och leksaker.

Jag har sedan en tid tillbaka fått upp ögonen för en fantastisk butik vid namn - Frida & Fritiof
Där det finns massor av kläder, inredning, leksaker, det finns olika matprodukter och även saker till mamman.
Här hittar du bland annat giftfria produkter, miljömärkta och även en mycket hög kvalité.

Det finns massa olika märken, en av mina favoriter som dom har är mini rodini som många av er säkert vet!

Här om dagen fick jag hem ett stort paket med kläder jag beställt därifrån, titta här!



Det jag tycker att ni verkligen borde göra är att följa dom på Facebook den hittar ni här detta pga att dom delar med sig av grymma erbjudanden, tävlingar, inspiration och mycket mer!

Just nu har dom kört igång med en ny tävling som ni inte vill missa, kika in deras Facebook eller instagram för mer information om den.


• en känslig tid.

2018-03-07 05:50
Från ericaaocharvid

Då var vi här igen, början utav mars månad. Lika känslig och jobbig som de andra tre åren.

Vid denna tiden för tre år sedan låg jag på sjukhus, hade legat inne ungefär en månad, var gravid i vecka 29 och helt ovetandes om vad som skulle hända.

Första graviditeten och jag hade aldrig ens hört talas om havandeskapsförgiftning, men det var det jag hade. Jag fick det i vecka 26, en måndag, som jag aldrig kommer att glömma det heller.

Egentligen är tiden på sjukhuset väldigt defus, noll tidsuppfattning och ingen koll på hur många prover som egentligen togs.

Men jag har idag, 4 år senare vågat läsa igenom mina journaler och det är först då jag förstår hur sjuk jag faktiskt var.

”Svår preeklamsi med organpåverkan”

Denna veckan skulle komma att förändra mitt liv för alltid, till det bästa någonsin såklart.







6:e mars, lagom trött på att ligga i en sjukhus säng, helt ovetandes om att inom fyra dagar skulle jag få bli mamma.