Hej på er! Varit ett tag nu som det har varit fullt upp i mitt liv kan man säga! Reste till min älskade bror i Norrland och väl hem därifrån så flyttade jag från Oskarshamn till Kalmar, jaaaa jag har flyttat hem till mina rötter igen! Känns underbart att vara nära alla mina nära och kära igen! Så nu bor också båda barnen hos mig varannan vecka, men Nellie är lite mer hos sin pappa nu för det skulle bli en bättre inskolnings period inför förskolan hon började i nu i Augusti! Undrar verkligen vart tiden tar vägen!? Min lilla STORA tjej som nyss var 1,5 år känner jag har plötsligast blivit 6,5 år, hua! Imorgon dessutom så fyller min lilla mini prins 1 år, hallå? Jag födde han ju nyss??
Så imorgon blir det lite kladdkaketårta och fira min lilla skruttunge!
Har som sagt varit stormiga månader elr ja sista året för min del! Jag försöker verkligen göra det bästa för barnen iaf, jag får sätta mig själv åt sidan en hel del, huvudsaken är att barnen mår bra och det gör dom nu!
Mina hjärnspöken är fortfarande med mig, dom har inte försvunnit tyvärr, men skönt att fått diagnos ”ångest & utmattningssyndrom” så man iaf kan få en diagnos att säga till folk som tror att jag är sååå pigg o glad jämt, skenet kan bedra!
När jag flyttade ner till Kalmar så trodde jag faktiskt att det skulle ge mig ett lugn i kropp och själ, men då började folk bete sig konstigt och illa istället! Var verkligen inte det jag behövde i mitt liv, behöver inte det nu heller men de där fortsätter liksom.. får bli ett inlägg till ikväll eller imorgon om hur mitt liv blev när jag flyttade HEM! Kram på er !
En förbannad och arg Emelie är ingen rolig Emelie!
Men jag blir så jävla arg, arg för hur andra ska ha rätten att kommentera hur man ser ut eller sätt ut innan! Att ens börja kommentera om hur ”fin” någon har blivit för den har gjort en förändring på sin kropp rent viktmässigt känns så fel o konstigt !
Går du ner i vikt så pratar folk, går du upp i vikt så pratar folk, dom pratar då fan inte med dig utan dom kommer prata OM dig! Hur du än gör eller vad du än gör så kommer folk ha åsikter både om dig och ditt sätt att göra sakerna på! 2016 valde jag tex att ansöka om en gbp operation! Kan säga att jag kämpade jävligt mycket innan den operationen för att kunna gå ner i vikt, gick ner 3 kg men sedan upp 5kg! Men när både läkare och sjuksköterskor och dietister förstod att jag kämpade men inget hände så fick jag ett hjälpmedel! Folk må se det som ”att glida på ett bananskal” ”lathet” m.m men kan meddela er att jag har fan i mig kämpat med näbbar och klor! Satan va jag har kämpat ! Jag har kämpat som fan fysiskt och det har gett riktigt bra resultat, men psykiskt är det inte ens i närheten av ok ännu! Men jag är nog elak emot mig själv, speciellt i spegelbilden! Skit jobbigt ! Jag tycker att alla andra är sååå fina oavsett form! Tycker att alla andra ska vara stolta och glada över sina kroppar men de där gäller inte mig själv.. varför vet jag inte... men snälla ni! Tänk efter innan ni kommentera andras utseende och alla tar
Inte åt sig och vissa suger åt sig som fan! Spara de för er själva!
Tack o hej:)
Hej på er! Istället för att jag ska svara på alla meddelanden på telefonen jag har fått så kommer här ett blogginlägg istället! Vet inte ifall ni läst innan, men sedan 2013 har jag haft problem med mina händer! Det började som karpaltunnelsyndrom och efter flertalet operationer i båda mina händer så beslutade man att operationer i just handlederna inte är hållbart! Sedan 2015-2016 började dock en smärta klättra upp mot axlarna och nacken, det var hanterbart första året och blev sedan 2017 inte längre hanterbart för mig, december -17 blev jag sjukskriven på heltid och varit det sedan dess och är fortfarande det! Jag försöker göra som läkarna säger att vila och inte ta på mig för mycket för jag skadar mina händer mera ju mer jag håller på! Samtidigt är det svårt, svårt att göra så att andra ska förstå vad min kropp håller på att gå igenom, dessutom vad den har gått igenom! I fredags var jag hos läkaren och där pratades det om två diagnoser! Så nu hoppas jag att medicinen jag dessutom fick i fredags ska börja hjälpa! Men diagnoserna tar jag upp nästa gång då jag förmodligen fått detta på papper i handen dessutom! Men ah det är diagnoser som jag kommer få leva med resten av mitt liv och inte bli frisk ifrån, man kan medicinera för att ta bort toppen på smärtan eller operera in en elektrod i nacken som kan stimulera lederna o nerverna i kroppen! Efter i fredags så känner jag mig grymt nere, orkeslös och en deppighet som är riktigt jobbig! Jag är såklart tacksam för hjälpen som sjukvården nu kan hjälpa mig med, men känner mig sjukt nere för hur min kropp har blivit! Har liksom gått igenom så jävla mycket och istället för att jag lyckas med kroppen så sviker den mig fullständigt! vill ni fråga mig något om sjukdomen/diagnoserna eller bara vill veta något annat, så bara skriv en kommentar... kram Emelie
Tänk egentligen så knäpp vår värld är!
För snart 7 veckor sedan så födde jag en son, en perfekt liten kille och som har förgyllt vårt liv med vakna nätter massa skrik men så mycket kärlek! Men vad händer med mig när jag har gått i nio månader som gravid, min kropp har burit på ett barn i nio månader plus att min kropp innan det har burit på ett barn i 9
Månader ! Jag har alltså lyckats få två små underbara barn och burit dom med min kropp, ändå så är jag så fruktansvärt elak emot min kropp nu efteråt!
Att jag ens kan ställa mig framför spegeln hemma och bara må riktigt skit, för den som jag ser i spegeln är hemskt ful och tjock och stor på alla sätt, det klär inte mig!
Jag ser två ledsna ögon i den där spegeln och två bröst som verkligen har sätt bättre dagar och är lika ledsna dom! Ser ett par armar som värker från axlarna ner till fingertopparna och dom vill jag helst bara såga av! Benen, jadu benen, dom bara är där dom är mest, hängiga lår och för att inte påtala den där jävla magen som är hemsk!!! Den ser mest ut som
En dålig bulldeg! Jag längtar verkligen till att en dag få känna mig fin och vacker, att få känna mig helt duglig precis som
Jag är! Men fan vad det känns långt borta!
Även att jag är duktig på att klanka ner på mig själv och har världens sämsta självförtroende så är jag samtidigt så sjukt stolt över vad min kropp orkar och orkat med under mina 27 år!
Gjort många operationer pga min kropp som inte fungerar och lider fortfarande varenda dag och natt med smärta men ändå fixar jag att bita ihop för att få min familj att de ska få de bästa av mig!
I fredags damp det ner en tidning ”mamma tidning” ” såhär går du ner dina Mammakilon” ”perfekta mammakroppen skaffar du såhär”.... men va fan tänker jag. Vart är vi på väg!? Nu ska man bli trackad med massa tidningar i brevlådan som dessutom ska påpeka våra kroppar!!!?
Men det måste fasen någon gång ta ett slut, all denna kaos och publicitet av hur andra ska se ut är inte alls okej!
Jag är väldigt duktig på att alltid höja andra, att andra alltid är fina och att alla andra får se ut precis som dom vill och att alla är fina på sina egna sätt! Men tydligen så gäller inte dom reglerna och dom tankarna för mig själv. Varför? För att jag är inpräntad i huvudet av media och av folk som jag umgåtts med och levt med att jag inte duger som jag är! Att jag aldrig kommer duga som jag är! Men vet ni!? Nu tänker jag dricka min coca cola och äta en näve chips och bara vara Mamma Emelie med den hängiga o ledsna kroppen som jag har, over and out ✌
Det är LITE jobbigt just nu med känslor som ligger utanför min egna kontroll, jag kan inte direkt styra över hur jag varken mår eller hur jag känner eller hur mycket ork jag har! Att vara gravid i vecka 38 nu sätter sina spår kan man säga! Från att gått ner en helvetes massa kilon till att nu gått upp lite pga graviditeten gör mig psykiskt påfrestad men jag försöker att tänka att dom kilona är bara att jobba bort sen!! Det är inte bara att säga att ”Emelie tänk inte på dom kilona, det är klart man går upp av en graviditet” har man varit i min situation som jag var i förut och fortfarande är i inuti mitt huvud så har detta en stor betydelse! Det är verkligen jätte jobbigt, nu känner jag mig som en heffaklump igen!! :( jag känner mig bara stor och ful och tjock och äcklig och ja fy! Det är verkligen jobbigt!!!
Jag önskar att bebis kunde komma ut nu så jag kan fortsätta min resa med att bli lite nöjd över min kropp! Iaf kunna få känna sig ok någon dag när man kollar sig i spegeln!! Nu är det mest en stor mage och ett par bröst som bara blossar upp och ett stort ansikte som sväller och jag ser inte mina fötter pga magen... jaaaa jag vet att detta ingår i graviditeten! Men det är inte så förbannat lätt när man varit stor innan och nu är det igen!!
Jag tycker det är OK att få känna såhär just nu!
Tror nog någonstans att alla någon gång känner att dom/man inte är fin eller känner sig mest bara som en stor klump och känner blä, och det är okej! Men jag är alltid så jävla duktig på att peppa alla andra att tycka om sig själva och ge komplimanger men så fort saker handlar om
Mig så är jag så fruktansvärt självkritisk!! Så dumt! Men jag kan inte styra det! Svin jobbigt!
Igår var jag på ”Amanda samtal” på sjukhuset, barnmorskan där har träffat mig två gånger och har redan läst av mig som person fullständigt! Det kändes LITE jobbigt! Hon försökte förklara för mig att jag INTE behöver fixa saker jämt, jag behöver definitivt inte hjälpa andra och jag behöver verkligen inte kämpa envist ända in i väggen med att alltid ha lösningar på allting! Att jag är en fruktansvärt envis människa det hade hon redan räknat ut, men hon bad mig att när jag kommer till förlossningen så måste jag släppa på min envishet och ta all hjälp jag kan få och verkligen BE om hjälpen! Fick dessutom veta att det kanske kan bli igångsättning pga att inte magen växt speciellt mycket sista kontrollen, men gud så skönt det vore med igångsättning, kanske någon som har tips angående det?? Tar tacksamt emot det isåfall... nu ska jag mysa med dottern här hemma och bara gosa ner mig i hennes famn ❤️! Kram
Idag är en sån dag jag saknar Kalmar något extremt mycket! Kan det bero på att jag har alla
mina vänner där omkring? Kan det bero på att jag saknar att ha mina föräldrar nära mig och som alltid stöttar mig? Mina syskon, ah förutom min älskade bror som bor alldeles för långt borta:(
Jag tror att alla dessa saker spelar in just nu!
Snart kommer bebisen och alla känslor ligger på utsidan av mig och jag saknar nog allt det där jag känner mig trygg med och hos!
24 dagar till bf och tårarna kommer utan att jag kan styra över det, vilket är jätte jobbigt för jag är ingen sån känsloperson i vanliga fall! Men tänk att kunna ha 5-7 minuter till sina föräldrar igen och få krama om dom istället för att ha en hel timme att köra bil till dom:(
Nellie lämnades igår till sin pappa så nu är det pappavecka för henne och det var också sjukt jobbigt igår att lämna henne för mammahjärtat gjorde så ont när hon klappar mig på kinden och säger ”mamma jag kommer snart hem igen” ❤️! Älskade fina fantastiska lilla tjej!! Hon har ett hjärta stort som universum!
Ska försöka samla mig i soffan nu och försöka låta tårarna hållas tillbaka och försöka vila upp mig.... kram!
Jag är verkligen så hjärntrött! Skitjobbigt är det att inte känna att jag orkar tänka eller ens kommer fram till ett svar när någon frågar mig saker! Jag vill absolut inte behöva ta beslut heller för fy vilken panik jag får då! Nu har jag opererat båda mina händer och jag väntar på att dom ska börja fungera som ”vanligt”igen! Jag försöker verkligen att anpassa allt jag gör så att jag inte överanstränger händerna, men har så hiskeligt jävla ont så jag gråter när ingen ser mig och skrattar och ler när jag umgås med familjen eller med vänner för att ingen ska börja tycks synd om
Mig! Det är inte synd om mig, jag vill bara ha två fungerande händer och en avslappnad hjärna så hade jag varit så nöjd! ✌
Det är rätt jobbigt hur vårt samhälle är uppbyggt med allt hur man får och inte får säga och tycka och tänka!
Du får inte ogilla dig själv för då söker du bara uppmärksamhet och du får inte tycka om dig själv för då är du så självkär så det stör andra! Det är ju skit svårt att alltid vara det där mittemellan!
Jag är absolut inte mittemellan, jag har länge avskytt min kropp och mitt utseende! Men det är tabu att säga!
Man ska gilla sig själv som man är, det håller jag absolut med om när det gäller alla andra förutom mig själv!
Jag har gått från att vara JÄTTE överviktig till att nu ligga precis under undervikt för Min längd men jag har fått hjälp med en operation och därefter kämpat så satan för att gå ner i vikt! Jag uppmanar INGEN att banta och hålla på för att gå ner i vikt! Jag vill att alla ska må bra i sig själva! Jag mår absolut inte bättre idag än när jag var överviktig! Jag mår dåligt psykiskt för jag inte kommer över det där psykiska måendet! Jag hoppas verkligen en dag att jag kommer till den där dagen då jag kan känna att jag är bra precis som jag är! För vet ni, alla är perfekta som dom där oavsett vad andra säger om
En! Men jag pushar alltid alla andra att må bra och sträcka på sig och inte ta skit
Medan jag själv gör helt tvärtom emot mig själv! Men jag kämpar på!
Så tand om er❤️!!
Längtar så extremt mycket hem till Kalmar nu! Mamma o pappa o vännerna! Men speciellt tror jag att jag längtar efter familjen, min älskade trygghet och stöd i allt! Hade varit underbart om
man kunde typ”flytta hem” i en vecka och få krama om allihopa och få umgås med dom! Jag tänker kanske åka ner till helgen och verkligen få tid med mamma och pappa och få kramas och mysa och stanna där fre-sön...
behöver komma iväg lite med känner jag! Börjar bli deppig här då jag inte har några vänner omkring mig som man umgås med eller ens familj nära:( nu ska jag fixa mig en kopp kaffe o mysa ner mig i soffan, kram!
Imorgon är det dags för att åka till Kalmar igen och träffa min fantastiska ortoped! Jag vet inte ens vilken omgång med sprutor vi är på just nu men detta är tydligen sista gången han gör det på mig och sedan är det dags för operationer! På fredag måste jag ner till Kalmar igen för då ska jag till sjukhuset och gå igenom en elektrod kontroll av händerna för att se hur skadade mina händer är eller ja snarare mina nerver! Lederna vet vi redan är jätte kassa! Jag önskar verkligen att detta skit med smärta och svullnad och stickningar m.m kan försvinna snart!!
Dock är jag sjukligt nervös för jag vet hur jääävla ont både sprutor och op gör !!
