Hello everybody 
Vet att jag inte har varit aktiv på bloggen på ca två år men idag infann sig lusten och ett inlägg började gro i min lilla överkokta hjärna.
Om några månader är jag färdig utbildad paralegal. Det har varit en väldigt rolig och omtumlade resa men snart är jag klar. Jag borde känna lycka över detta men jag är mest orolig. Jag har sökt jättemånga jobb och skickat iväg jättemånga spontanansökningar angående jobb men inget napp än. Som tur är har jag kvar min anställning på glasbruket. För pengarana måste ju rulla in efter utbildningen också. Jag är glad över att jag inte sa upp mig från min fasta tjänst men samtidigt känns det lite konstigt att behöva gå tillbaka dit eftersom jag gick ju utbildningen för att få ett nytt jobb. Men så ser det inte ut just nu. Hoppas att jag ska ha kvar orken och fortsätta söka jobb nu trots att det ser ut som att jag behöver gå tillbaka till fabriken.
Fast det hara börjat gro en annan idé i min lilla hjärna. Starta eget. Idéen är knappast ny jag har nog alltid drömt lite om att starta eget men aldrig vågat ta steget. Fast nu har jag en hyfsad bra idé men den vill jag inte yttra här. Innan har idéerna varit att man ska starta ett hotell, café och även ett nattöppet fik längs med 27:an (idéen kom till mig då jag skulle åka och jobba en natt och vara så hungrig men inget var öppet,,,)
Jag funderar och funderar men vet ej om jag vågar uttrycka min idé i det öppna än. Tänk om det inte kommer funka eller tänk om det funkar...
Trots att det är sol och varmt ute så känns det som en mörk dag. Mina tankar är inte riktigt med mig. Jag undrar vad sjutton jag håller på med egentligen. Jag har kuggat i två tentor och fick skitdåligt resultat på sista inlämningsuppgiften. Kanske är detta inte det jag ska göra i mitt liv?
Jag vet inte...
Praktiken är asrolig och jag trivs jättebra. Men skolan är tuff. Jag förstår inte varför vi ens gör hälften av de grejerna vi gör, det känns lite överkurs en del och några bra förklaringar får vi inte.
Funderar på att hoppa av. Vad är det för idè att fortsätta? Det kommer ju att bli svårare. Om jag inte klarar den lätta nivån hur ska jag fixa den svåra nivån? Jag ska ju bli en paralegal inte jurist.
Jag vet inte hur jag ska fortsätta.
Känns som att jag hjälper alla andra utom mig själv. När jag behöver hjälp är det få som finns där, om det ens finns en. Alla andra är själviska och lever på att mest tänka på själva. Jag däremot ska alltid finnas på armlängdsavstånd och säger man något som är sant men inte det de vill höra så blir man dumförklarad och sen snackas det bakom ryggen. Jag är trött på detta nu. Trött och ledsen.
Veckan har bara sprungit förbi. Redan fredag! Jag kan inte fatta det. Det har gått så fort med tenta och de andra. En riktigt rolig skolvecka har jag haft. Idag avslutades veckan med att vi började med fastighetsrätt. Ni som känner mig vet hur jag har befunnit mig inom det rättsområdet till och från. Med mina drömmar om ett eget hus. Nu ska jag djupdyka i det området. På två veckor kommer jag kunna lite om vad som gäller inom fastighetsrätt. Det är väl lite spännande.
Helgen som kommer nu är en billös helg. Vi har ju skrotat peaugoeten, så nu ska vi överleva på en bil. Den som drabbas hårdast är ju jag och barnen. Mattias drabbas inte så mycket. Fast det är bara tills jag är färdigutbildad eller om vi vinner en stor summa pengar.
Men nu är det helg. Ha en riktigt god sådan
Nackdelen med att pendla en längre tid varje dag är att min blåsa är inte byggd för detta. Det kvittar om jag kissar sekunden innan jag går hemifrån eller från skolan så blir jag likt förbannat jättekissnödig när jag åker buss. I Kinna där jag gör mitt byte idag så finns det ingen toalett man kan låna eller betala för att använda. Men i Borås kan man betala med swish eller kortet beroende på vilken toalett du ska använda. När jag upptäckte detta för ca en månad sen blev jag nästan lyrisk. Inga mynt och en blåsa som nästan rann över så kollade jag vilka möjligheter jag hade. BETALA MED KORT? Så genialt!!! Dagen var räddad. Tänk vad coolt!
Idag får jag snällt vänta tills jag kommer hem. Skumpig buss och snart överfull blåsa... Lite spänning måste man ha.
Idag har vi lärt oss kommunikation på skolan. Det verbala, kroppsliga och det skriftliga. Så nu ska det skrivas ett pm av en intervju jag gjorde med en klasskamrat. Spännande... Eller inte men jag ska klara det. Sen hade vi IT kunskap. Jävlar vad jag inte är förtjust i Word. Kan inte någon göra ett lättare program? Klick här och klick där, dra in tab där, flytta tab dit, infoga och skriv av texter. Gaaaaaahhhh!!!
Blir galen. Öva måste jag göra.
Idag åkte jag en timme senare hemifrån så jag var lite piggare i skolan. Imorgon går bussen halv sex. *gäsp*.
Imorgon börjar vi på ett nytt område. Fastighetsrätt. Intressant. Får se hur det går. Jag gissar på att det är mest tvingade regler inom det området. Det gäller ju fast egendom. Imoegon får vi se om det stämmer.
Bjussar på en morgonbild av mig när jag satt på bussen imorse. Då sminket fortfarande satt där det skulle.
Nu blev den åt fel håll. Håll tillgodo ändå :)
Idag gjorde jag min första tenta. Den skukle sammanfatta allt jag har lärt mig under 4 veckor. Jag tyckte det kändes bra när jag lämnade in den. Hade skrivit mycket och svarat på alla frågor och var nöjd med de flesta frågorna. Önskade dock att hjärnan inte fått blackout vid Eurätt frågan... Men man kan ju inte alltid vara perfekt.
Sammanfattningsvis så har dessa fyra veckor vara fullspäckade med kunskap (tänkte skriva info men det kändes inte rätt). Vi har lärt oss om rättsområden, vilka de är vad utmärker dem och om de är tvingade eller inte.
Rättskällor och vilken rättskälla hör till vilket rättsområde.
Domstolars uppbyggnad
Avtal och lite mer avtal
EU konventionen
Mänskliga rättigheter (vad är det?)
Konstituell rätt
Grundlagen ( har ni koll på den? Borde vara en del av grundutbildningen i den vanliga skolan, enligt mig)
Det har varit mycket som skulle svaras på med fyra frågor.
Men det kändes bra att lämna in provet men min magkänsla har haft fel förr...
Så här såg det ut när pluggade igår. Lite rörigt men jag fattar vad jag menar.
Mycket har hänt sen jag sist uppdaterade här. Eller mycket och mycket... En stor sak har hänt. En MEGAstor sak. Jag har börjat plugga!!!! Det är så kul. Det känns som att jag har hittat hem och hittat folk som förstår hur jag i stort sett tänker. Den känslan är underbar! Givetvis så saknar jag del av arbetskollegorna och jag är ganska säker på att några saknar mig ?.
Nu ska jag berätta lite om mitt pluggande. Jag fick veta slutet av augusti att jag hade kommit in på paralegal utbildningen på yrgo i Göteborg. Snacka om en lycklig dag. Så den 4 september drog utbildningen igång med introduktion. Nervös och men väldigt lycklig så tog jag mig till gbg med en tidig buss och åkte buss i ca 90 minuter både till och ifrån skolan. Detta gör jag gladeligen men lite svårt är det att gå upp morgonen.
Fast på andra sidan så har jag funderat på att plugga juridik i 12 år. (Har fortfarande svårt att fatta att jag gör detta.) så det är inte så tungt när jag väl har fått av mig täcket.
Som paralegal så kan man få jobb inom just juridik. Domstolar, advokatbyrå, polisen, lantmäteriet är några ställen du kan få jobb på. Du blir lite av en förlängning av deras lagliga avdelning.
Utbildningen är på 2 år så en hel del lagar och rätt kommer att bankas in i mitt lilla huvud ?.
Nu hoppas jag bara på att jag får bra betyg, detta har jag ändå drömt om länge. Jag förstår att det ligger en hel del jobb för att få bra betyg men jag ska göra mitt yttersta för att fixa detta.
Tänkte använda bloggen för att uppdatera lite vad jag lär mig under dagarna då jag är i skolan. Kan hända att även ni kan få nytta av det jag lär mig. Kommer kanske inte att skriva allt här, men i stora drag ?.
Ha en underbar em alla ni där ute. Jag ska ha en underbar bussresa hem med att läsa på lite och göra lite plugg så jag hinner umgås med familjen lite innan de går och lägger sig.
Kram
MissHurtig ??
I dagsläget måste det vara ytterst jobbigt att vara förälder. Allt oftare läser jag att föräldrar (framförallt mammor) tjatar om något som kallas egentid. Vad är egentligen det där för något? Jag anser mig att ha egentid på väg till och ifrån jobbet och varannan söndag då Mattias jobbar natt. När ungarna har lagt sig och jag har plockat undan och städat bort dagens leksaker och äventyr. DÅ om jag hinner/orkar så slänget jag på någon halvkass film och slötittar på den. Det kallar jag för egentid.
Men jag har nog missförstått det där med egentid. För tydligen ska den innehålla en spaweekend och champagne och jordgubbar och ångest i för hemresan för att träffa baaaarnen eller baaaarnet (beroende på hur många du har eller inte har). Jag VET att om några år så kommer jag ha en massa egentid. Då Philippa troligen har flyttat hemifrån, Noel går i högstadiet och Elsa går i mellanstadiet. Då kommer jag säkert att ha så mycket egentid att jag ledsnar på egentid. Då kommer jag säkert kräva av dem att vi ska ha mer gemensamtid. Tycker faktiskt att vi föräldrar har blivit väldigt egoistiska. Vi ska ha allt på en gång. Barn, lyxiga villan, finaste bilen, det mest städade hemmet, lyxiga resor till höger och vänster, barnfritt, dyraste hobbyn och glöm inte den bästa karriären.
Missförstå mig rätt nu. Jag uppskattar oxå egentid och barnfritt. Men istället för att ha en långdragen weekend så har jag mer kompakt egentid. 40 min i bilen 4ggr i veckan, och lite egentid när jag går på toa eller duschar, eller en helkväll varannan söndag om jag orkar det innan jag somnar. Så till alla egebtidsföräldrar... Relax!!! Njut av tiden med barnen. Er egentid den kommer... Om ca 15-20 år :)
Imorgon är dagen D. Dagen vi har räknat ner till i många dagar. Vi vet alla vad jag pratar om... Och för er som har bott under en sten, det är JULAFTON. Äntligen imorgon är pressen borta med perfekta julklappar och perfekt julgodis. På söndag kan man bara ligga på sofflocket och glo på barnen när det förnöjt njuter av julklappar och är trötta och gnabbas. Underbart.
Just nu är vi på väg mot gekås. Årets årliga kvällsbesök på gekås. Hoppas att alla är hemma och spelar uppesittarbingo med starkvinsglögg.
Ha en trevlig kväll alla läsare :)
Julen närmar sig med stormsteg. Om tre dagar så är det julafton. Jag har tagit denna julen på största allvar. Eller jag och jag. Min kropp har gett mig en strålande röd näsa och en riktig basröst. I folkmun kallas det en förkylning men jag ser det som Rudolfsyndromet ( för er som inte fattar skämtet så syftar jag på Rudolf med röda mulen).
Någon vidare julstämning finns inte i vårt hem. Tyvärr. Vi får se hur det känns när granen kommer upp senare idag eller imorgon eller på fredag beroende på hur Rudolfsyndromet utvecklas.
Trots denna sjukdom så måste jag åka en sväng in till Borås. De sista klapparna ska inhandlas. Som tur är vet jag exakt vad jag ska ha så det är bara att hämta och betala.
Nu ska vi bara hitta orken att ta på sig hyfsade kläder och åka och handla det. Jippie.
Imorgon är det torsdag och då ska vi nog köra det sista julstöket. Philippa ska göra köttbullar och vi ska baka lite lussekatter och pepparkakor. snickers måste vi oxå göra. Listan är oändlig. Som tur är så är det bara en gång per år.
Vad alla höstpiffar nu!!! Det är snart jul. Ingen idé att höstpiffa nu. Om ca en månad ska ju ändå julsakerna upp då är det ju ingen idé att höstpiffa. Eller?
Att höstpiffa har blivit det nya fredagsölen på vår och sommren. Vad kommer hända under vintern? Väntar nervöst...
Idag har varit en typisk söndag. Noel har varit på dåligt humär vilket har smittat av sig på Elsa som i sin tur har smittat mig. Strax innan fem kom jag på den briljanta idéen om en promenad ner till Ica. Vad kan möjligen gå fel? Jo, typ allt nu med facit i hand. Noel ville cykla men ville oxå fånga pokémon. Han fick välja. Det blev cykel för honom, pokémon för mig. Elsa ville hålla Ludde. Det fick hon. Men tog även med vagnen, utifall duracellkaninen skulle bli trött i benen. Det blev hon två minuter efter att vi hade låst dörren. Man kommer ej så långt på två minuter med barnvagn, 1 åring med hund och att jag hade två stora pappkassar med pantburkar. Lika bra att hon fick åka. Tydligen så kör jag vagn fel. Det var "NEJ" och andra påhittade skällsord hela vägen ner till Ica. På Ica vart hon sur för hon kunde inte sitta i vagnen och köra en barn kundvagn samtidigt. Motade bort det med en gratis banan.
Noel gick och fångade pokémon där inne. Han var nöjd.
Färdighandlade och en pantcheck på 87:- så gick vi till kassan. Fick betala, då någon annan i hushållet använt bonuschecken. Kassörskan ville att jag skulle betala med pantchecken. Men vi ville ha pengar. Efter lite tjat så fick vi pengar för panten.
När vi skulle gå hem så sätter sig hunden och skiter på trottoaren. PINSAMT!!! Vi var precis jämte en gräsmatta. Men han sätter sig på trottoaren. Bara för att antagligen. Stå där i halv rusningstrafik och plocka hundbajs gjorde mig inte på bättre humör. Sen när man märkte hur snabbt det mörkna så blev man trött på sig själv för att man inte hade plockat fram reflexvästarna. Väl hemma så uppdagades det att jag hade låst men glömt nyckeln i dörren. Livet är fantastiskt!!!
Nu ska vi värma på lite tacos från i fredags och käka det till kvällsmat. Hoppas bara drn inte har möglat.
Trevlig söndag på er.
Stod på Svenljunga torg i onsdags, väntade på att få höra Robin Bengtsson och Mimmi Werner sjunga. Alla tre barn plus vi två vuxna. Mattias och Elsa gick en sväng, kvar stod jag, Philippa och Noel. Noel ville gå och leka lite på en lekplats ca 50 meter från där vi stod. Han sprang dit. Kvar nu var bara jag och Philippa. Sen stack även hon någonstans. Kvar stod jag... Bara jag. En massa andra människor stod ju oxå på torget så helt ensam var jag ju inte. Men jag kunde ju inte gå någonstans, jag skulle ju stå och där när alla kom tillbaka.
När blev Philippa och Noel så stora att man skicka iväg dem och man kan stå ensam kvar. Första åren i deras liv så har man följt med dem på allt. Nu klarar de sig bra en bit från mig. Tur att man fortfarande har Elsa som fortfarande behöver att mamma eller pappa är med hela tiden. Men vad hände med de två stora? När blev de stora?
Idag har jag och Mattias lyckats flytta våran underbara soffa som väger bly! Nu står den i lägenheten och jag är så stolt över att vi lyckades. Mest var det Mattias som lyckades. Men jag lyckades lite. De två sofforna väger verkligen bly. Men de är så sköna att sitta i oxh att somna i. Fast nästa gång vi flyttar så får de nog flytta till tippen. De är så utslitna och det känns som att de börjar bli dags för en ny... Tyvärr.
Men flytten är iaf påbörjad och snart är vi där. Kommer bli konstigt att bo så smått när man är van vid så stort men det blir nog väl med det. En sak jag kommer införskaffa är en robotdammsugare. Vi är fruktansvärt dåliga på att ffå tummen ur och dammsuga. Trots hund så görs det oftast för sällan. Nu är frågan vad ska man ha för robotdammsugare? Några förslag?
//// Varm, svettig men nöjd misshurtig :)
Tanken slog mig häromdagen att folk verkar spela ett spel. Alla spelar ett spel. Helt beroende på var de är. Jag har tillbringat en hel del tid i väntrummet på vårdcentralen. Många träffar folk de känner där, utom jag av någon konstig anledning. Så jag sitter och läser i en tidning eller i mobilen samtidigt som man råkar höra vad de andra pratar om. Ibland är det familjen, ibland är det jobbet men oftast handlar de om varför de har uppsökt läkarvård. Den ena ska alltid vara värre än den andra. " jasså äter du kortison? Jaaaaaa,, det har jag oxå ätit men nu på sistone har det varit myckeg citadon". Jag kan inte skillnaden på de olika läkemedeln. Jag brukar nöja mig med Alvedon och ipren.
Sen är det krämporna, sen är det läkarvården sen är det utslagen osv osv. Inte konstigt att man känner sig sjuk när man kommer in till läkaren efter att ha lyssnat på detta.
Spelet i väntrummet är; mig är det mest synd om!
Sen har vi spelet på jobbet. Det är ganska intressant, de finns de som tänker " när jag ändå är här så är det bättre att få något gjort". Sen finns det de som tänker " åh, nu kan berätta om hur jag hade det på vårdcentralen idag".
Kan man lära sig att känna en person helt och hållet nu för tiden? Du är person på nätet, en annan på jobbet, en hemma med familjen och en privat... Går det verkligen att lära känna en människa helt och hållet?
Nu blommar det i våra små papperskaffekoppar. Eller blommar och blommar. Det växer!
För ca två veckor sedan testade jag och barnen att plantera paprikakärnor, tomatklyftor och en gurkbit. Några små paprikaskott har dykit upp och även några tomatskott men ingen gurka. Vi var jätteglada över detta, tills jag kom på "hjälp! Hur tar man hand om paprika- och tomatplantor?"
Googlade detta och jag kan lova att jag blir inte klok på det. Det är ju jättemycket pyssel med plantor. De ska omplanteras, ges näring, bindas upp, tjuvas (tomatplantor). Tur att det finns Google ändå. Jag är lite lugnad. Massa vatten kommer få åt iaf och en massa tålamod.
Problemet är dock att på de flesta sidor på nätet säger att man ska plantera i januari - februari för att få färska, egenodlade grönsaker i augusti. Vi planterade i slutet av mars så lagom till jul får vi väl riktiga Eko grönsaker på vårt bord OM det blir någon tomat eller paprika. Ska bli spännande att se. Jag har ju absolut inga gröna fingrar. De är snarare lite grisfärgade. Den som lever får se.
Läxan är iaf nerskriven om hur dessa ska skötas. Nu ska vi bara inte tappa bort detta viktiga papper.
Ha det gött
Jag blir snart galen på grannens hundar. I två dagar har de skällt nonstop utomhus. Skällt, skällt och skällt. Det är väl lugnt så länge man själv inne. Då hör man inget.
Fast Elsa som ALLTID sover ute blir ju lite störd av detta skällandet. Och så ger babywatchen hela tiden utslag på att Elsa är vaken. Den surrar hela tiden. Och ibland hör man ett "vov". Så när Elsa är ute och sover så är hunden eller hundarna här inne, via babywatchen. Så anledningen till att jag blir galen är " surr, surr, surr, vovvov, surr, surr, vovovovov, snörvel".
Snörvlet kommer från Noels näsa... Den är täppt... Så det är alla dessa små ljuden som gör mig helt GAAAALEN!
Idag har jag, tillsammans med mina tre sketongar, besökt helvetet på jorden. Ni andra kallar det för Gekås. Jag hade ju tänkt att det nästan skulle vara folktomt. Det är ju början av en månad och Vasaloppet på tv. Så vi åkte. Det borde ringt en massa varningsklockor när vi kom dit och det var fullt på parkeringen. Men inte! Jag fortsatte att leta parkering, hittade en *woopwoop *. Sen var det kundvagnssökning. Det fanns en stackars sate kvar i skjulet. Den räddade vi. ( ding ding ding varningsklocka nr 2!). Och in mot varuhuset. Vid entrén står tio familjer och diskuterar kundkorgens icke vara eller vara med på shoppingtur. (släpp in oss!). Och så fortsatte det. Folk, folk, FOLK! Överallt! Kundvagnar lämnade mitt i gångar så man knappt förbi och folk med STORA hattar(?) som försöker tränga sig före. (GAAAAAAHHHH)!
Så höll det på hela tiden! Tacka gudarna för att vi kom ut i ett stycke!
Fattigare men i ett stycke! Ett MIRAKEL! Hallelujah! Vi överlevde. Vi kom hem.
Vi köpte en liten pool som jag hade tänkt att Elsa kunde ha som som bollhav. Jag tänkte det. Elsa hade andra planer...
Hon ska sitta i poolen och ha en boll med sig. Resten hällde hon ut.
Noel köpte sig en deo. Nu ska han lukta som en man. Som han själv uttryckte sig.
Philippa blev väldigt nöjd när hon fick köpa kläder, hör och häpna, på vuxenavdelningen. En pyjamas i stl xs.
Jag köpte två par jeans till mig. Så jädra tajta att går jag upp minsta lilla så kommer de ej passa på benen. Inte mitt smartaste drag men så blev det.
Nu hägrar sömnen. Hoppas jag slipper Gekås mardrömmar...
Klockan är nu halv elva och jag ligger redan i sängen. Så är det, livet som glamorös småbarnsmamma. Antingen kommer man i säng lagom till gryningen eller så är man i säng redan halv elva. Men man får passa på att sova/vila när tillfälle ges.
Vattenkopporna här hemma verkar ha torkat nu. Båda tjejerna är pigga och busiga. Jag och Noel har återhämtat oss från kräksjukan som vi åkte på i tisdagskväll. Den var inte trevlig. Som tur var så var den bara på snabbesök. En natts springande på toa och en dag energilös och sen var det full rulle igen. Nu har vi varit fast här hemma på tok för länge. Skulle vilja hitta på något med barnen snart. Stackarna har ju legat sjuka och jag har inte velat ta med dem någonstans.
Idag har det varit full rulle. Elsa har inte hittat ron att sova länge på dagen idag så två 40-minutare har hon klarat av. Det är inte illa, men det är mycket mindre än vad hon brukar sova. Kanske börjar min lilla bli stor?
Bus i soffan med de prickiga tjejerna. Tänk att det skiljer tio år på dem...
... Denna gången på Elsa och Philippa. Elsa har energi som vanligt men Philippa ligger utslagen hos sin pappa.
Jag vet fortfarande inte om jag har haft det men det återstår att se. Får jag det inte nu så har jag garanterat haft det.
Jag och Elsabus ska nu iväg och söka efter Noel. Han är spårlöst försvunnen. Han var ute med bästisen. Fast de frågade om de fick gå upp till fotbollsplanen. Så jag gissar på att de är där. Det börjar nämligen bli mörkt nu. Dags för den lille killen att komma hem.
Bjuder på en bild av vår "sjuka" lilla dam.
Inatt har det inte blivit många timmar sömn. Mattias har snarkat som en hel by med sågverk, jag somnade på soffan på kvällen och hade dels svårt att somna pga att jag somnade där och Mattias snarkningar. Men ikväll ska Mattias få testa sådana där snarkplåster man har över näsan. Ska bli intressant.
Noel vaknade även på natten, tur att jag inte hade somnat. Han kände sig yr och törstig. Lite Alvedon och vatten så somnade han om. Nu på morgonen så upptäckte jag röda små prickar på honom. Troligen vattkoppor. Jag ska kolla strax om det har dykt upp fler vattkoppor på honom. På lördagen hade vi tänkt ha kalas men vi får se hur det blir med den saken. Kanske blir det inställt eller så får man lösa det på något vis. Nu ska nog liten hostfia ha lite mellanmål innan hon ska vila.
