RSS - xml

Kontrollerades senast: 2022-06-25 10:30:41

Bonniedaquan blog

Bonniedaquan blog on Nouw

2019✨

2018-12-29 17:45
Från Bonniedaquan

Hej, nu är det 5 månader sedan Kian blev familjehems placerad och saknaden är verkligen enorm. Har även fått höra utav väldigt många att det tror att jag var den som bröt Kians ben, men för det första så är jag släppt och utredningen är nedlagd och för det andra så skulle jag ALDRIG skada mitt egna barn, inget annat barn för den delen heller. Så ni som får för er att kalla mig barn misshandlare, ni får gärna avsluta eran existens eller något. Men som sagt, det är 5 månader som jag varit utan min son och varje dag är en kamp, varje dag går jag runt med en sådan stor sorg och saknad efter min son. Min fina lilla Kian blir 1 år den 5e januari och han har växt något så enormt, han kan gå och pratar väldigt mycket nu, så mamma är extremt stolt över honom. Det enda jobbiga är nog att folk i min närhet inte riktigt förstår min smärta, för varje dag som går så är jag självklart glad och skrattar en hel del, men inombords är jag så krossad och inte hel någonstans, jag har allt dock för jag har mitt hem, fast jobb och extremt fina vänner MEN jag har inte min andra halva, jag behöver min son för att vara lycklig. Kian är min lycka rakt av och hans kärlek är den enda jag behöver och den som betyder mest. Att behöva leva utan sitt barn är det svåraste och värsta jag varit med om, men det är även en stor lärdom, för allt jag gör nu är för kian, allt som händer i mitt liv och allt jag kämpar för är för honom. Alla val jag gör är beroende på honom och jag kommer då aldrig sluta kämpa för mitt barn, även fast jag är svag ibland, även fast jag har mina ångest attacker så löser jag dem själv, precis som jag löst allt annat. Detta år har gått ut på att kämpa för mig själv och min son och jag har lyckats så jäkla bra! Jag har fixat jobb, jag har gjort om lägenheten, jag har gått ner i vikt och är mer aktiv nu, jag går på min medicinering och även till en psykolog om det så krävs, men huvudsaken är att under detta år så har jag stått själv och kämpat för både mig och Kian. Jag har hjälpt mig själv och löst allt själv, vilket jag aldrig trodde att jag skulle kunna klara av, men i made it. Trotts mina ångest attacker så kan jag lova er att 2019 är året då mitt liv blir komplett, jag har klarat det såhär långt och jag vet att nästa år så kommer jag vara klar med varenda problem som kommit på vägen. Tack till er som har stöttat mig när jag haft det svårt, ni betyder guld för mig✨ snart är det jag och Kian igen och då kommer ingen lyckas krossa oss❤️

Allt brast

2018-08-18 02:47
Från Bonniedaquan

Hej. Kl är 02.20 natten till lördagen den 18e augusti och här sitter jag och lyssnar på kindest regard av witt lowrey, minns du den låten Kian? Klart du minns, jag sjöng den för dig varje natt när du låg i magen, när jag rullades in på operations borden den 5e januari kl 09.47, när du kom ut och jag äntligen fick dig på mitt bröst 12.07. Jag sjöng den låten för dig första gången jag fick hålla om dig och varje natt efter det sjöng jag JUST den låten för dig. Varför du blev så lugn av den, varför du blev så lycklig, varför, det vet jag inte. Men just den låten kopplar du till mig. Du vet att det är mamma och Kians låt. Men kian, den 8e augusti 2018 kl 11.37 så togs du ifrån mig, 1 vecka sedan idag som jag såg ditt vackra ansikte senast. 1 vecka sedan jag hörde din röst. 1 vecka har det gått och vet du vad jag gjort denna vecka? Jag har lyssnar på kindest regards varje natt. Jag har varit vaken varje natt och sovit någon timme om dagen, varför? Jo för att vem ska jag sjunga för? Jag sitter i denna säng dag in och dag ut och äter äpplen. Jag pratar knappt med folk för hur ska jag inleda en konversation? ”Hej idag gjorde kian det här”. Det kan jag inte säga för jag vet inte vad du gör.. jag vet inte hur du mår, jag vet inte om du sover klokt på nätterna, jag vet inte om du har coey när du sover på nätterna, äter du klokt? Får du i dig pure varje dag? Får du titta på babblarna varje dag? Har du alla babblare kvar? Får du hålla i din sked själv? För du höra bä bä vita lamm varje dag? Får du kärlek? Är du lycklig? Men viktigast av allt, är du trygg älskling? Är du trygg där du är utan mamma och pappa, mår du bra? Är dina ”syskon” snälla mot dig? Jag vet ingenting och får inte veta något heller och det gör ont. Det gör ont att mitt kött och blod inte är här, att min son som jag fött inte bor med mig längre. Jag vet inte vad kärlek är utan dig, jag vet inte vad lycka är utan dig och jag vet verkligen inte vad styrka är. För utan dig min son så är jag så svag, så svag och tom och helt förstörd. Jag älskar dig min son, min lilla lilla Kian, mamma älskar dig från djupet av mitt hjärta och mer än någon annan! Ingen kan någonsin förstå min kärlek till dig förutom du! Men jag är utan dig. Men värst av allt är att du är utan mig! Utan din mamma som kan dig in och utan till, som vet exakt hur du fungerar, som vet hur du är. Jag är tom utan dig min son. Men jag vill att du ska veta en sak, jag vill att du ska veta att det här inte var mitt val! Soc valde att placera dig hos en familj, varför? Jo för att de anser att du kanske kan få en bättre uppväxt med äldre föräldrar som har flera barn, som har väldigt bra ekonomi och hus o så. Soc anser att jag som haft en hemsk uppväxt, som bott på hem tidigare, MEN som gjort allt i sin makt och fixat sitt liv HELT SJÄLV! Jag har kämpat själv för mig själv, för att jag skulle bli en bra mamma och jävlar du, jag blev världens bästa mamma, jag gav dig allt, mer än vad jag ens visste att jag kunde, men mest av allt, jag ger dig den starkaste kärlek en mamma kan ge sina barn! Och jag gav aldrig upp, jag blev en så bra människa tack varje dig, du visade mig vad kärlek var, men även vad sorg är. Du visade mig att oavsett vad så är en mammas band till sin son det starkaste som finns och INGET, absolut ingenting kan bryta det bandet.. Men kian, mamma kommer aldrig ge upp, aldrig någonsin kommer jag sluta kämpa för att få tillbaka dig. Vi är Daquan’s och en daquan viker sig aldrig! Jag älskar dig Kian, så så så mycket älskar jag dig. Så min fråga till dig är, kommer du fortfarande älska mig? Kommer du vilja komma tillbaka till mig, kommer du komma ihåg mig? Tänker avsluta detta inlägg med en del från låten kindest regards och jag kommer aldrig ge upp på oss kian, aldrig någonsin.❤️Been barely believing in love
I still really don't even know if I do
But if someone was ever to make me believe
Then that someone is you, I promise it's you.

Uppdatering!

2018-06-17 12:52
Från Bonniedaquan

Efter nästan 2 månader utan min son är jag nu placerad på ett boende i Värmland tillsammans med min son. Vi har övervakning dygnet runt igen.. Personalen här tar kian kl 21 varje kväll och kommer in med han när han ska ha mat och sen får jag tillbaka honom kl 8 på morgonen ungefär. I 5 månader har jag kämpat varje dag för min son, i nästan 2 månader har jag varit utan min son, har inte fått sett honom utvecklas och dagen jag kom hit den 8e juni så kände min son inte igen mig. Han grät och skrek så fort jag kom nära honom för han kände inte igen sin egna mamma. För soc valde att placera min son utan sin mamma, utan hans största trygghet. Jag anlitade en advokat, jag gick till psyk och började med min concerta igen för det var soc villkor till att jag fick komma hit. Varje dag så mår jag illa, har hjärtklappningar kanske 4 gånger om dagen, jag är yr konstant pga min medicin men jag tar den, för min son, för att jag skall få vara nära min son igen. Och även personalen här och min advokat säger det att den största barnmisshandel är att soc tar mig ifrån min 5 månaders bebis som bara var 3 månader när dom tog honom. Det dom gör är fel för kian behöver sin mamma, han behöver tryggheten från mig. Det tog någon dag tills kian blev bekväm med mig och nu är han med mig konstant, han somnar alltid i min famn och varje gång jag måste ge honom till personalen ger han mig en blick som säger ”Mamma snälla lämna mig inte igen”. Jag ser rädslan i min sons ögon att han skall behöva vara utan mig igen. Jag ser att han mår dåligt av att vara bland ny personal varje dag, nya människor som skall prata med honom, nya människor varje natt som är där när han vaknar. Min son mår inte bra av att vara med nya människor hela tiden. Men det förstår inte soc.. soc anser att jag inte kan ge Kian den känslomässiga kontakten han behöver, vilket inte är sant för all personal vi varit nära både på det här boendet och det andra säger att dom ser kians lycka när han är med mig, dom ser hur han lyser upp och skrattar när han får vara med mig. Han sover på mitt bröst varje dag, han är alltid nära mig och jag kommer inte släppa honom, aldrig igen skall någon säga till mig att jag är dålig för mitt barn för jag är hans första kärlek, jag är hans trygghet, hans allt. Och han är min. Jag gör allt för min son, allt som behövs för att han ska må bra men soc ser inte det. Men personalen och min advokat gör det. Men soc sätter hinder på mig dagligen för att se hur jag hanterar det, dom förstör för mig dagligen för dom vill testa mig och se ifall jag brister. MEN jag kommer aldrig brista, dom kommer aldrig knäcka mig och dom kommer ALDRIG kunna ta min Wentworth Kian ifrån mig. Sen jag kom hit har kian vänt sig från rygg till magen för första gången, han har ätit fast mat för första gången, han har börjat prata! Han har börjat skratta som tusan, för han mår bra nu, han mår bra med mig och känner sig trygg med mig. Och jag lovar er alla att jag kommer aldrig ge upp för rätten av min son, jag kommer aldrig vika mig för någon för det är min son som jag fött, som jag är så brutalt kär i, som jag skulle dö för om det så krävdes. Jag kämpar dagligen oavsett hur jobbigt det är men det är han värd. Vi är planerade att sitta här till den 13e juli och går allt bra får jag hem honom igen. Men man ska aldrig lita på soc för dom hugger än i ryggen så fort man vänder sig om. Jag älskar dig kian och mamma kommer aldrig ge upp på dig❤️

Förlåt hjärtat.

2018-04-30 01:09
Från Bonniedaquan

Det var ett tag sen jag uppdaterade nu så nu förklarar jag allt så jag slipper alla tusentals frågor! Den 9e mars stormade polisen lägenheten och tog in mig och Elias på förhör, dom kastade in oss i varsin cell i 9timmar. Kian var hemma med min mamma sålänge. Men under de där 9 timmar hölls förhör angående kians ben, angående nästan allt faktiskt.. trodde det var den värsta dagen i mitt liv men hade fel.. utredningen pågår ännu och vet inte vad som kommer hända nu men misstankar om benbrott är iallafall borta, det som är kvar nu är misstankar kring ett blåmärke kian hade på benet.. men nu till det värsta av allt. För 6 dagar sedan kom soc till boendet och jag visste att nu går allt åt helvete! (Varför) jo för att vi skulle ha möte 2 dagar senare men dom kom tidigare.. jag grät för jag hade på känn att nu tar dom min son.. väl på möter säger soc till mig att dom har en oro för kian hade ett blåmärke på rumpan nära anal öppningen som var mindre än 0,5 cm alltså mindre än en 1 krona. Bvc såg märket och sa att det var ytligt och inte invändigt så inget farlig med det och inte skapat via våld. Men pga det där blåmärket och pga att kian inte har ögonkontakt 24 timmar om dygnet så säger dom till mig ”vi sätter Elias och kian på ett boende i Värmland och du får inte träffa dom” (varför) jo för JAG HAR ADHD! Står i mina papper att beslutet om vård och ändrad vårdnad är för att mamma fia har adhd och autism. Så dom tror att jag misshandlar min son för jag har adhd. Dom tror att jag slagit honom på rumpan. MEN vi hade maximal övervakning (personalen satt till och med utanför vårat sovrum när vi sov) alltså hade vi övervakning 24 timmar om dygnet så dom hade sett om kian farade illa. VILKET HAN INTE GJORT! Men jag, jag som är hans mamma får inte ens träffa min son! Jag förlorade min 4 månaders bebis för jag har adhd så soc påstår att jag kanske skadar honom i framtiden.. kan ni förstår att pga mina diagnoser så blev jag av med min son, som JAG fött! Som jag tagit till denna värld! Som jag älskar med hela mitt hjärta, som jag skulle dö för. Jag får inte träffa mitt barn. Och om allt går bra där för Elias och kian så får Elias vårdnaden (för han har ingen diagnos) så får han bo hos sina föräldrar och jag får ha övervakade umgängen med min son.. förstår ni hur sjukt det här är.. min lilla söta underbara prins! Som jag älskar honom.. jag brister det gör jag, jag är inte mig själv utan min son, utan mitt barn är jag inte fia. Jag känner mig inte som en mamma utan mitt barn.. och vill ni veta det värsta av allt? Tänk om han glömmer mig, tänk om han inte minns mig.. tänk om han kallar någon annan mamma.. det här förstör mig verkligen. Nu till min son kian! Mamma älskar dig vet du det? Vet du att jag gör exakt allt för dig, visste du att jag köpt Alla babblarna till dig nu? Även en keps så du kan vara som mamma. Jag skulle kunna ge dig allt om det så krävdes!! Att aldrig få ha dig på mitt bröst sovandes igen gör ont. Det gör så förbannat jävla ont kian.. snälla kian, snälla mammas älskling glöm inte mig. Jag ska kriga för dig, jag ska göra ALLT i min makt för att få tillbaka dig! Jag älskar dig så mycket kian. Så mycket!! (Förlåt för ett rörigt inlägg men nu vet ni, jag får inte ha mitt barn för jag har adhd och om någon ifrågasätter det så har jag skriftligt bevis på det.)

Till min son❤️

2018-03-08 23:05
Från Bonniedaquan

Kian. Jag bar dig i 9 månader, jag gav dig liv, jag födde dig, jag tog dig till denna värld och älskling förlåt mig för att allt blev såhär! Dina första dagar spenderas på sjukhus och sen tillbaka på sjukhus flera gånger pga magen och nu här. På ett boende.. det här är inte ditt hem, ditt hem är i våran lilla lägenhet med lucifer och grannar som springer varje dag så det dånar i hela lägenheten. Inte här där allt är tyst, där du aldrig hör din mamma skratta, här är vi inte lyckliga men sålänge vi har dig så gör vi det till hem, vi har varandra. Varje dag kommer ett nytt förhinder, varje dag får vi hat, varje dag här känns som en evighet.. jag vill få se dig utvecklas, jag vill vara här när du tar dina första steg, när du pratar, när du äter citron för första gången. Jag vill vara med hela ditt liv och min son jag kommer aldrig lämna din sida! Jag och pappa kommer kämpa för dig varje dag! Du har ändrat mig, du har gjort mig till en stark kvinna och du ger mig hopp men älskling just nu är mamma svag, just nu känner jag mig som värdelös sämsta mamma för det är det alla myndigheter får mig att känna, dom får mig att känna mig som en hemsk person, dom försöker ta dig ifrån mig. Jag älskar dig så oändligt mycket och kommer aldrig släppa taget om dig. Så förlåt mig Kian, förlåt för att vi är övervakade dygnet runt, förlåt för att du får lyssna på när din mamma får så mycket skit, förlåt för att du inte får en perfekt uppväxt, förlåt mig för att jag är så värdelös. För dig är jag hela världen, för dig är jag din trygghet men för socialen är jag en hemsk människa. Men vet du vad min son, du är det absolut vackraste jag vet, ditt skratt förgyller min dag, ditt leende får mig att smälta och gråta av lycka, men när du ligger på mitt bröst och sover så känner jag sån trygghet, jag känner lycka så fort jag är i din närhet, jag mår bra med dig och din pappa! Och jag lovar dig att när vi kommer ut härifrån, när vi blir fria så är du nästan 7 månader och jag kommer ge dig allt, vi ska åka till farmor och farfar och bada i polen, du ska få lyssna när din pappas kusiner diskuterar om fidgetspinners och slime. Du är så älskad utav så många och även folk som inte ens träffat dig! Mamma och pappa älskar dig våran vackraste son. Förlåt för det här.❤️

Soc..

2018-03-07 14:09
Från Bonniedaquan

Hallådär! Idag den 7/3 så hade vi mötet med socialen och det förvånar mig inte att dom är lika elaka. Idag fick jag höra att vi inte får ha tv igång på kvällen när Kian sover för det skadad honom? Asså jag måste titta på något för att sova dessutom men tydligen så gör jag fel även fast både BVC och sjukhuspersonalen har sagt att det är bra att han hör ljud! Försökte snällt förklara för soc att dom är inga barnmorskor så dom har inget att säga till om angående det men då tyckte hon bara att vi skulle släppa konversationen. Förklarade även hur Kian skadade benet och direkt när jag berättat klart så säger dom ”vi avslutar nu, ni kan gå” dom svarade mig inte ens när jag förklarade vad som hänt (inte jag eller Elias som råkat skada honom för att förtydliga det) men dom är fast beslutna om att jag är den som brutit av hans ben för jag har adhd och jag tar verkligen det som en kränkning. Dessutom så bor vi i en lägenhet på ett hvb hem och våran ytterdörr måste stå helt öppet DYGNET RUNT! Kan ni förstå att jag kan inte ens gå runt utan byxor i mitt hem.. och dom kommer även in hit 4gånger om natten och dom har satt en babymonitor i lägenheten så dom ständigt kan höra vad vi pratar om. Asså vi har inget privatliv alls, är ju iallafall glad att jag får gå på toa ifred men annars så håller dom koll 24/7. Men är verkligen inte besviken på personalen här för dom är hur trevliga som helst och dom måste ju tyvärr göra det här för soc har bestämt det :/ känns dock så hemskt att få höra att dom påstår att jag är en fara för honom, min alldeles egna son som jag fött, som jag gett liv, jag skulle aldrig någonsin skada mitt barn och att soc påstår det gör så ont i mig så jag brister bara inombords. Jag är här för min son och kommer aldrig lämna hans sida,han är mitt kött och blod och ärligt så kan alla myndigheter dra åt helvete för allt dom gör är att förstöra folks liv. Men jag kämpar vidare varje dag och gör allt för min son. Kian mår mycket bättre nu och han är mer vaken om dagarna och ska gärna gosa med mamma och det bästa som finns är ju när mamma pussar honom på magen för så ska det skrattas ❤️ lägger in några bilder som jag tog igår på Lill skit ❤️

Kians ben är av..

2018-03-03 21:27
Från Bonniedaquan

Hej, tänkte förklara lite nu om vad som hänt så alla förstår och slipper springa runt och hitta på massa historier.
Allt började med att den 26/2 så vaknade vi och då märkte jag att kians vänstra ben var gigantiskt och stenhårt så jag ringde 1177 i panik för trodde Kian fått en blodpropp så dom sa att jag skulle åka in till akuten direkt vilket vi snabbt gjorde. Väl inne på akuten så fick vi träffa en läkare direkt då dom såg att han hade sån smärta i benet. Vi fick därefter komma in på ett rum på barnavdelningen och blev inskriva för Kian behövde röntgas.. timmarna gick och Kian fick en infart i handen så han kunde få lite lugnande för han hade så ont, vi gick senare till akuten och hon som skulle hålla i kians ben hon verkligen slet i hans ben och vred det avigt så han skrek så pass mycket så han tappade andan mellan varven och även jag för tyckte så synd om min lilla prins.. vi fick därefter reda på att kians ben var helt av.. jag blev helt förstörd för hade ingen aning om hur det gått till i början och fick reda på att det var en spricka bara men sen hade det brutits av och är nästan 99% säker på att det var den där jävla läkaren som bröt av hans ben när hon röntgade honom för så mycket han skrek då har han aldrig gjort.. vi fick gå ner till akuten igen för han behövde gipsas och då brast allt för mig, Kian var helt lugn under tiden han gipsades som tur var, sen när ortopeden var klar så ställer han sig med armarna i kors och säger till mig ”en 7 veckorna bebis skall inte ha ett sånt här benbrott så vi kommer att anmäla dig för barnmisshandel” och jag bröt ihop helt för jag skulle ALDRIG skada min son, aldrig någonsin skulle tralla mig in, jag har inte ens höjt rösten i hans närvaro! Men där satt jag med min son som jag inte ens fick hålla i och flera sköterskor som bitch blickade mig och ville inte låta mig byta hans blöja ifred.. dagen efter det så kom socialen dit och säger att vi inte får åka hem med Kian för dom måste skydda honom från mig och då vill jag lova att jag grät och sa åt henne det att min son ska inte behöva skyddas från sin egna mamma! Just då hade jag även Kian bredvid mig och han höll mig i handen och jag sa det att han är inte rädd för mig för då hade han skrikigt. Men blev flyttade till ett hvb hem med Kian och har övervakning 24 timmar om dygnet för soc låter mig inte vara nära Kian även fast jag själv sagt hur han stukade foten (vilket inte var jag som gjorde) så jag har inget med saken att göra men ändå är det mig dom anklagar FÖR ATT JAG HAR ADHD! Så soc tror att jag brutit min sons ben för jag blivit arg på honom.. men nu bor vi fortfarande tillsammans med övervak men sålänge jag får vara med min son så bryr jag mig inte. Personalen här vet dessutom att jag kan ta hand om honom och är glad att dom inte tvivlar på mig men så fort det här är slut så kommer jag anmäla läkaren på sjukhuset och även socialtjänsten för deras beteende! Men under omständigheterna så mår Kian bra och han har inte ont i benet längre men får alvedon för magknipet han fått efter all morfin han fick på sjukhuset❤️ men jag älskar min lilla kämpe och kommer göra exakt allt i min makt för att allt ska bli så bra som möjligt❤️

Alla hjärtans dag❤️

2018-02-14 19:50
Från Bonniedaquan

Hallå! Idag åkte vi in till stan för att umgås lite med min mamma och syster, dom hämtade upp oss vid 8 imorse och det uppskattade inte Kian alls då han brukar vakna kl 9 halv 10 så han var på lite dåligt humör idag vi åkte även förbi min farmor så hon fick bebis mysa, lägger ut en bild här nere på det. Men nu byter jag ämne lite hastigt här, det är många som frågar mig varför Kian är så extremt prickig i ansiktet och det är för att han är mjölkallergiker. I början så trodde vi att det var hormon plitar men sen fick han utslag på öronen och magen så vi bytte ersättning 4 gånger men ingen funkade och han skrek dag in och dag pga magont :/ Nu får han en laktosfri ersättning och han mår betydligt mycket bättre och prickarna börjar försvinna nu. MEN kan ni förstå att burken är brutalt liten och kostar 240kr!! Det blir nästan 500 i veckan då burken är så liten så det går åt, men vad gör man inte för sin son Ikväll så blir det väldigt lugnt, lär kolla på en film eller 2 och käka glass medans Kian sover, han somnade för någon timme sedan så han lär vakna snart och vilja ha mat. Imorgon lär vi bara vara ta det lugnt, kanske åka in till stan och storhandla för på måndag så kommer mina polare från Uppsala för att umgås med oss, dom har aldrig träffat Kian så det blir spännande. Men nu ska jag kolla lite film och mysa. skriv gärna frågor på snapchat om ni vill veta något om förlossningen eller om mig och Kian, jag heter Fiauknow på snap och Fiadaquan på instagram❤️ ha en bra allahjärtans dag önskar vi.

Vem är jag?

2018-02-13 23:23
Från Bonniedaquan

Hallådär! Mitt namn är Fia men kallas för Bonnie och jag bor på Gotland tillsammans med min son Wentworth Kian som är född den 5e januari 2018. Jag själv är 19 år och kian är mitt första barn. Jag tänkte starta en blogg och skriva lite om vad vi gör om dagarna och hur livet går med en liten bebis hehe. Hade tänkt försöka skriva minst 1 gång om dagen om vad vi gör om dagarna, hur kians utveckling går, hur det går för mig som nybliven mamma osv. Tänkte skriva kanske imorgon om hur min förlossning gick och ifall det blev några komplikationer och isåfall vad. Skriv gärna vad det är ni vill veta om mig/oss eller ifall ni bara har några allmänna frågor. Ni kan även följa mig på instagram där heter jag Fiadaquan, där får ni se mer utav både mig och Kian. Men det var allt jag hade att säga ikväll så vi syns imorgon igen. :)