RSS - xml

Kontrollerades senast: 2021-04-13 22:22:29

SMHIs rapportserie: RO (Oceanografi)

De senaste rapporterna i SMHIs rapportserie RO. Rapporterna i serien är huvudsakligen skrivna på engelska för en internationell publik.

The Swedish National Marine Monitoring Programme 2018 Hydrography Nutrients P...

2019-06-03 11:01
Den här rapporten sammanfattar de huvudsakliga resultaten av det svenska nationella marina övervakningsprogrammet av pelagialen under 2018. Resultat från mätningar av hydrografi, näringsämnen och växtplankton diskuteras för haven runt Sverige; Skagerrak, Kattegatt, Öresund, Egentliga Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Den nationella miljöövervakningen inom delprogrammet fria vattenmassan utförs av SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut), Stockholms Universitet och UMF (Umeå marina forskningscentrum). Data är insamlade, analyserade och rapporterade med stöd från svensk miljöövervakning och på uppdrag av HaV (Havs- och vattenmyndigheten). SMHIs övervakningsprogram sker genom ett samarbete mellan den nationella miljöövervakningen inom delprogrammet fria vattenmassan och SMHIs oceanografiska mätprogram för övervakning av haven runt Sverige och samfinansieras av HaV och SMHI.Denna årliga sammanställning av den nationella miljöövervakningen görs av SMHI i en rapport som finansieras genom avtalet mellan HaV och SMHI. Vädret under 2018 präglades av hög värme och ett par stormar som fick konsekvenser för tillståndet i havet. Våren kom snabbt och havsvattentemperaturen ökade mycket mellan april och maj. I augusti och september drog två stormar förbi, benämnda Johanne och Knud, och ytlagret blev på flera håll väl omblandat. På östkusten noterades uppvällning både längs med kusten i Egentliga Östersjön och iBottenhavet. Under året var det två mindre djupvatteninflöden till Östersjön och dessa förbättrade syresituationen temporärt i de sydligaste delarna. Ingen förbättring av syresituationen noterades i Östra- och Västra Gotlandsbassängen och istället ökade mängden svavelväte i dessa bassänger under året. I mars var vårblomningen igång i Skagerrak och Kattegatt, och koncentrationerna av fosfat och löst oorganiskt kväve var nära eller på detektionsgränsen från april till september. I Skagerrak och Kattegatt dominerades vårblomningen av kiselalgen Skeletonema marinoi. I Östersjön startade vårblomningen i april. Den omfattande blomningen av cyanobakterier i Östersjön var igång redan i maj och var fortfarande pågående under expeditionen i andra halvan av september. Under hösten observerades dinoflagellaten Prorocentrum compressum i höga cellantal vid alla stationer på Västkusten. Den här flagellaten är sällsynt och även om den inte är skadlig så är det intressant när en art plötsligt dyker upp och stannar under en längre period. Det potentiellt skadliga kiselalgsläktet Pseudo-nitzschia blommade i början av december. Koncentrationerna av fosfat och löst oorganiskt kväve i ytvattnet var i huvudsak normala förutom i Skagerrak och Kattegatt där de var lägre än normalt i december. Koncentrationerna av kisel var högre än normalt före vårblomningen vid de flesta stationerna och i Östersjön var de även höga under hösten. Under 2018 var det en del svårigheter med tillgängliga fartyg för expeditionerna och några expeditioner behövde ställas in. Många planerade observationer uteblev därför, speciellt under sommarperioden.
 
Typ: Rapport
Rapportserie: RO 66
Författare: Karin Wesslander, Lena Viktorsson and Ann-Turi Skjevik
Publicerad: juni 2019

Linking process rates with modelling data and ecosystem characteristics

2017-12-04 08:29
This report is related to the BONUS project “Nutrient Cocktails in COAstal zones of the Baltic Sea” alias COCOA. The aim of BONUS COCOA is to investigate physical, biogeochemical and biological processes in a combined and coordinated fashion to improve the understanding of the interaction of these processes on the removal of nutrients along the land-sea interface. The report is especially related to BONUS COCOA WP 6 in which the main objective is extrapolation of results from the BONUS COCOA learning sites to coastal sites around the Baltic Sea in general. Specific objectives of this deliverable (D6.4) were to connect observed process rates with modelling data and ecosystem characteristics. In the report we made statistical analyses of observations from BONUS COCOA study sites together with results from the Swedish Coastal zone Model (SCM). Eight structural variables (water depth, temperature, salinity, bottom water concentrations of oxygen, ammonium, nitrate and phosphate, as well as nitrogen content in sediment) were found common to both the experimentally determined and the model data sets. The observed process rate evaluated in this report was denitrification. In addition regressions were tested between observed denitrification rates and several structural variables (latitude, longitude, depth, light, temperature, salinity, grain class, porosity, loss of ignition, sediment organic carbon, total nitrogen content in the sediment,  sediment carbon/nitrogen-ratio, sediment chlorphyll-a as well as bottom water concentrations of oxygen, ammonium, nitrate, and dissolved inorganic  phosphorus and silicate) for pooled data from all learning sites. The statistical results showed that experimentally determined multivariate data set from the shallow, illuminated stations was mainly found to be similar to the multivariate data set produced by the SCM model. Generally, no strong correlations of simple relations between observed denitrification and available structural variables were found for data collected from all the learning sites. We found some non-significant correlation between denitrification rates and bottom water dissolved inorganic phosphorous and dissolved silica but the reason behind the correlations is not clear. We also developed and evaluated a theory to relate process rates to monitoring data and nutrient retention. The theoretical analysis included nutrient retention due to denitrification as well as burial of phosphorus and nitrogen. The theory of nutrient retention showed good correlations with model results. It was found that area-specific nitrogen and phosphorus retention capacity in a sub-basin depend much on mean water depth, water residence time, basin area and the mean nutrient concentrations in the active sediment layer and in the water column.
 
Typ: Rapport
Rapportserie: RO 61
Författare: Kari Eilola, Stina Lindqvist, Elin Almroth-Rosell, Moa Edman, Iréne Wåhlström, Marco Bartoli, Dorota Burska, Jacob Carstensen, Dana Hellemann, Susanna Hietanen, Stefan Hulth, Urszula Janas, Halina Kendzierska, Dorota Pryputniewicz-Flis, Maren Voss, Mindaugas Zilius
Publicerad: december 2017

Oxygen Survey in the Baltic Sea 2017 - Extent of Anoxia and Hypoxia, 1960-2017

2018-05-29 07:36
En klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIs Report Oceanography No 42. Sedan 2011 har årliga uppdateringar gjorts då kompletterande data från länder runt Östersjön har rapporerats till ICES. I denna rapport har resultaten från 2016 uppdaterats. De preliminära resultaten för 2017 baseras på data insamlade under Baltic International Acoustic Survey (BIAS) och nationell miljöövervakning med bidrag från Sverige, Finland och Polen. Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten. Resultaten för 2016 och de preliminära resultaten för 2017 visar att de extrema
syreförhållanden som observerats i Egentliga Östersjön fortsätter. Utbredningen av anoxi fortsätter att vara konstant förhöjd till nivåer som bara observerats i Östersjön enstaka år före 1999. Trots ett flertal inflöden under perioden 2014-2016 beräknas ungefär 18% av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten vara påverkade av anoxiska förhållanden och omkring 28% av hypoxi under 2017. Inflödena 2014-2016 har minskat poolen av svavelväte så att den nästan helt försvunnit i Östra och Norra Gotlandsbassängen. Dock är syrgashalterna fortsatt noll eller mycket nära noll i djupvattnet och tecken på ökade halter av svavelväte har noterats under 2017.
 
Typ: Rapport
Rapportserie: RO 63
Författare: Martin Hansson, Lena Viktorsson & Lars Andersson
Publicerad: maj 2018

Oxygen Survey in the Baltic Sea 2019 - Extent of Anoxia and Hypoxia, 1960-2019

2020-03-10 08:23
En klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIs Report Oceanography No 42. Sedan 2011 har årliga uppdateringar gjorts då kompletterande data från länder runt Östersjön har rapporerats till ICES datacenter. I denna rapport har resultaten från 2018 uppdaterats och preliminära resultat för 2019 tagits fram. Resultaten för 2019 baseras på data insamlade under internationella fiskeriundersökningar, nationell miljöövervakning och forskningsprojekt med bidrag från Danmark, Estland, Sverige, Finland, Ryssland och Polen. Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten 1960-2019. Resultaten för 2018 och de preliminära resultaten för 2019 visar att den extrema syrebristen som observerats i Egentliga Östersjön, efter regimskiftet 1999, fortsätter. Under 2018 noterades den största utbredningen av syrefria bottnar sedan tidsseriens start 1960. Omkring ~24% av bottnarna var syrefria och ~33% var påverkade av syrebrist. Liknande nivåer återfinns 2019. Resultaten från de senaste två åren indikerar en ny fas då utbredningen av syrefria bottnar har nått nya områden. I de södra områdena av Egentliga Östersjön; Hanöbukten, Gdanskbukten och Bornholmsbassängen har syrebrist  förekommit i djupvattnet tidigare men nu återfinns syrefria områden regelbundet. Mängden svavelväte, som på grund av inflödena 2014-2016, helt försvann från Östra och Norra Gotlandsbassängerna, ökar åter i dessa bassängers djupvatten. Inget större inflöde till Östersjön har inträffat under perioden 2017-2019.
 
Typ: Rapport
Rapportserie: RO 67
Författare: Martin Hansson, Lena Viktorsson & Lars Andersson
Publicerad: mars 2020

The Swedish National Marine Monitoring Programme 2019 Hydrography Nutrients P...

2020-07-28 09:14
Det svenska nationella marina övervakningsprogrammet av pelagialen, den fria vattenmassan omfattar månatliga mätningar av hydrografi, halten av  näringsämnen och växtplankton för haven runt Sverige; Skagerrak, Kattegatt, Öresund, Egentliga Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Uppdraget att samla in, analysera och rapportera data kommer från HaV (Havs och vattenmyndigheten). Den här årsrapporten tar upp intressanta observationer från övervakningen och sammanfattar de huvudsakliga resultaten från 2019. I slutet av rapporten och i appendix redovisas även tidsserier från 1960 till 2019. 2019 blev det 10e varmaste året sedan rapporteringen startade år 1860 och var också rikare på nederbörd än normalt, men trots det var grundvattennivåerna låga framförallt i södra Sverige. Några kraftigare stormar passerade Sverige under början av året, Alfrida (1-2 januari) och Jan (10-11 januari). Höststormarna uteblev under 2019 och hösten var något kallare än normalt i norr men varmare i söder. Årets vinter var mycket mild och den maximala isutbredningen blev endast 88 000 km2 vilket är mindre än normalt, issäsongen klassades också som mild. Issäsongen var slut i mitten av maj. Under året skedde endast några mindre inflöden av vatten från Kattegatt till Östersjön genom Öresund som beräknats genom vattenståndsskillnader mellan norra (Viken) och södra (Klagshamn) Öresund (l). Tre inflöden var tillräckligt stora för att förbättra syresituationen i södra Egentliga Östersjön, men hade ingen effekt längre in i Egentliga Östersjön. Det största skedde i slutet av november till mitten av december, effekterna av detta inflöde kommer att kunna observeras under våren 2020. I början av året observerades en liten förändring i syrekoncentrationen i Östra Gotlandsbassängen till följd av ett inflöde under hösten 2018. Vårblomningen startade i februari i Kattegatt och pågick mellan mars och april i Skagerrak. I april observerades en mindre blomning av det för fisk skadliga släktet Pseudochattonella vid stationerna Anholt E och N14 Falkenberg. I Egentliga Östersjön observerades vårblomningen i mars-april med höga cellantal av kiselalger och en dinoflagellat typisk för våren, Peridiniella catenata. Cyanobakterier observerades i förhöjda mängder redan i maj och ökade i juni för sen att kulminera i slutet av juli då de även hade spridit sig upp i Bottenhavet. Mängden trådlika cyanobakterier minskade i augusti, och kolonibildande pico cyanobakterier ökade. Näringsämneskoncentrationer i ytvattnet var i huvudsak inom normala nivåer förutom i Skagerrak och Kattegatt under början av året då något lägre nivåer av fosfat, silikat och löst oorganiskt kväve uppmättes. Även i Skagerraks och Kattegatts djupvatten var halterna av löst oorganiskt kväve lägre än normalt under delar av första halvåret, i Kattegatt och Öresund var också fosfathalterna låga. Halterna av löst oorganiskt kväve var också låga under början av året i Egentliga Östersjön, medan fosfat halterna var mer normala. I Egentliga Östersjön observerades förhöjda silikat och fosfathalter i djupvatten med lågt eller inget syre.
 
Typ: Rapport
Rapportserie: RO 69
Författare: Karin Wesslander, Lena Viktorsson, Peter Thor, Madeleine Nilsson and Ann-Turi Skjevik
Publicerad: juli 2020

Syresituationen i Östersjön 2018

2019-05-08 09:51
En klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIs Report Oceanography No 42. Sedan 2011 har årliga uppdateringar gjorts då kompletterande data från länder runt Östersjön har rapporerats till ICES datacenter. I denna rapport har resultaten från 2017 uppdaterats och preliminära resultat för 2018 tagits fram. Resultaten för 2018 baseras på data insamlade under internationella fiskeriundersökningar, nationell miljöövervakning och forskningsprojekt med bidrag från Danmark, Estland, Lettland, Sverige, Finland, Ryssland och Polen. Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten. Resultaten för 2017 och de preliminära resultaten för 2018 visar att de extrema syreförhållanden som observerats i Egentliga Östersjön, efter regimskiftet 1999, fortsätter. Utbredningen av anoxi fortsätter att vara konstant förhöjd till nivåer som bara observerats i Östersjön enstaka år före 1999. Trots ett flertal inflöden under perioden 2014-2016 beräknas ungefär 22% av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten vara påverkade av anoxiska förhållanden och omkring 32% av hypoxi under 2018. De preliminära resultaten från 2018 indikerar att de anoxiska områdena är de största som har noterats under den analyserade perioden, som startar 1960. Mängden svavelväte, som på grund av inflödena 2014-2016, helt försvann från Östra och Norra Gotlandsbassängerna, ökar åter i dessa bassängers djupvatten.
 
Typ: Rapport
Rapportserie: RO 65
Författare: Martin Hansson, Lena Viktorsson & Lars Andersson
Publicerad: maj 2019

The Swedish National Marine Monitoring Programme 2017 Hydrography Nutrients P...

2018-06-12 07:42
Den här rapporten sammanfattar de huvudsakliga resultaten av det svenska nationella marina övervakningsprogrammet av pelagialen under 2017. Resultat från mätningar av hydrografi, näringsämnen och växtplankton diskuteras för  haven runt Sverige; Skagerrak, Kattegatt, Öresund, Egentliga Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Övervakningen utförs av SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut), SU (Stockholms Universitet) och UMF (Umeå marina forskningscentrum) och övervakningsprogrammet samfinansieras av HaV (Havs- och vattenmyndigheten), SMHI, SU and UMF. Data är insamlade, analyserade och rapporterade med stöd från svensk miljöövervakning och på uppdrag HaV. Den Baltiska strömmen längs Västkusten medför stora fluktuationer av  salthalten i ytan och det ovanligt höga utflödet med bräckt vatten från Östersjön under 2017 avspeglades som låg ytsalthalt i Skagerrak och Kattegatt i början av året. Det var inga stora djupvatteninflöden till Östersjön under 2017 men ett par av mindre storlek. Dessa mindre inflöden förbättrade syreförhållanden endast temporärt i Bornholms-bassängen och i södra delen av Östra Gotlandsbassängen. Salthalten under haloklinen var högre än normalt i Gotlands-bassängerna och i Norra Egentliga Östersjön samt även i ytlagret i Östra Gotlandsbassängen. Koncentrationen av fosfat och oorganiskt kväve i Skagerrak och Kattegatts ytvatten var normal medan silikatkoncentrationen var hög, speciellt under våren. I Östersjöns ytvatten var det höga nivåer av silikat i alla bassänger. Enligt det uppskattade totala innehållet av kisel i Östersjön har det pågått en ökning av kisel sedan början av 90-talet. Koncentrationen av fosfat i ytvattnet var över normal i Gotlandsbassängerna och Norra Egentliga Östersjön medan koncentrationen av oorganiskt kväve var mer än normalt i Arkona- och Bornholmsbassängen. Under vår och sommar var det djup där det oorganiska kvävet tar slut i Egentliga Östersjön större än normalt. I djupvattenlagret var det lägre koncentrationer än normalt av särskilt fosfat och silikat. I stället för de sedvanliga kiselalgerna var det det för fisk skadliga flagellatsläktet Pseudochattonella som blommade på Västkusten i februari till april. Under hösten förekom däremot en utdragen kiselalgsblomning. I Östersjön förekom vårblomningen i april. Cyanobakterieblomningen startade redan i maj med Aphanizomenon flos-aquae. Under juni och juli fanns alla tre av de filamentösa cyanobakterierna, A. flos-aquae, Dolichospermum lemmermannii och den potentiellt skadliga Nodularia spumigena, i växtplanktonproverna i varierande mängd. I Bottenhavet var ytvattentemperaturen lägre än normalt och koncentrationen av syre var under normala nivåer, men ändå högre än kritiska.
 
Typ: Rapport
Rapportserie: RO 64
Författare: Karin Wesslander, Lena Viktorsson and Ann-Turi Skjevik
Publicerad: juni 2018

Summary of the Swedish National Marine Monitoring 2016 - Hydrography, nutrien...

2017-08-02 07:33
Resultat från Sveriges nationella samlade nationella marina övervakning i den fria vattenmassan under året 2016 presenteras. De nationella utförarna är Sveriges metrorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Stockholms Universitet (SU) och Umeå marina forskningscentrum (UMF). De parametrar som presenteras i rapporten är salthalt, temperatur, syre, löst oorganiskt fosfor, totalfosfor, löst oorganiskt kväve, totalkväve, löst kisel, klorofyll och växtplankton. Även siktdjup, djurplankton, humus, primär produktion, pH och alkalinitet provtas men de presenteras inte. Säsongsfigurer tillsammans med statistik presenteras för ytvatten i Bilaga I. Tidsserier för ytvatten (0-10 m) och bottenvatten presenteras i Bilaga II. Mängden närsalter i Östersjöns delbassänger under vintern presenteras i bilaga III.

Speciella händelser 2016
  • Flertalet högtryckspassager orsakade en ovanligt varm septembermånad, vilket gav yttemperaturer mer än en standard avvikelse över det normala vid nästa alla stationer i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön.
  • I Kattegatts bottenvatten var det mycket låga syrgashalter under hösten men förhållandena återgick till det normala under vintern. Detta syns framförallt i säsongsfigurerna för Anholt E och Fladen.
  • Syresituationen i Östra Gotlandsbassängen har förbättrats något och anledningen är att antalet inflöden har blivit fler sedan det senaste stora inflödet som skedde i december 2014. Inflödet på 30 km3 i början av året kunde senare under juni spåras i bottenvattnet i Östra Gotlandsbassängen. 
  • Nivåerna av kisel i Östersjön har under de senaste åren varit över det normala och så även detta år men främst i de centrala och norra delarna av Egentliga Östersjön.
  • I juli noterades förhållandevis stora mängder av dinoflagellaten Dinophysis acuminata. Detta orsakade förhöjda halter av Dinophysis-toxiner i blåmusslor vilket i sin tur ledde till att Livsmedelsverket förbjöd musselskörd i vissa områden längs Bohuskusten.
  • Ovanligt lång blomning av cyanobakterier i Östersjön.
 
Typ: Rapport
Rapportserie: RO 60
Författare: Karin Wesslander, Lena Viktorsson
Publicerad: augusti 2017

Bringing climate change into ecosystem based management of the sea: Data and ...

2020-03-04 11:04
This report is a review of available data and information sources for climate proofing the tool Symphony as a part of Work Package 1 (WP1) in the Formas project ClimeMarine - Integration of climate-change impacts into the ecosystem-based management and planning of the Swedish marine environment. The aim of ClimeMarine is to climate proof planning and management of the Swedish marine resources by using and further developing the tool Symphony, the cumulative assessment tool developed for the Swedish Marine Spatial Planning. ClimeMarine is a cooperation project between the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI), Swedish Agency for Marine and Water Management (SwAM), University of Gothenburg (GU), and Geological Survey of Sweden (SGU), all involved in marine science, management, and planning. In this report, we give a short description of Symphony as well as its underlying assumptions. These assumptions are explicitly selected to make the tool sufficiently simple for transparent interpretations. We also summarize the latest climate and nutrient load projections for the Baltic Sea that are incorporated into Symphony and elucidate the uncertainties in these climate projections. In addition, we investigate the potential to include connectivity and changing habitat distributions into Symphony, which are important aspects for Swedish Marine Spatial Planning and for understanding climate change impacts. Habitat change modelling is a complementary method, which can lead to improvements of the Symphony datasets. We describe possible ways to study habitat vulnerability and the impact from climate change, utilizing the same climate projections as implemented into Symphony. The results will lead to further understanding of climate change impacts on the interactions between human-induced pressures on habitats and ecosystem and analyses how the knowledge can be included in the Marine Spatial Planning.
 
Typ: Rapport
Rapportserie: RO 68
Författare: Iréne Wåhlström, Jonas Pålsson, Oscar Törnqvist, Per Jonsson, Matthias Gröger, Elin Almroth-Rosell
Publicerad: mars 2020

Revidering av fysikaliska och kemiska bedömningsgrunder i kustvatten Underlag...

2018-02-14 08:17
Detta är ett underlag för revidering av bilaga 5 i HVMFS 2013:19, Bedömningsgrunder för fysikaliskkemiska kvalitetsfaktorer i kustvatten och vatten i övergångszonen. Underlaget innefattar främst en uppdatering av referensvärden för näringsämnen samt förslag på uppdatering av viss text i föreskriften gällande syrebalans och siktdjup. Den generella metoden för var och en av stödparametrarna i bedömningsgrunderna bibehålls. I rapportens sista kapitel presenteras de uppdateringar av föreskriften HVMFS 2013:19 som rekommenderas utifrån detta uppdrag. Efter en jämförelse av tidigare framtagna referensvärden för näringsämnen och de som tagits fram i den här rapporten rekommenderas att nya referensvärden i tillrinnande sötvatten används men att tidigare referensvärden för TN och TP vid utsjösalthalt samt att klassgränser behålls. En mindre justering av referensvärden för DIN och DIP utifrån havsmiljöförordningens G/M värden föreslås dock. De nya referensvärdena är framtagna med modellen S-HYPE (Lindström m.fl. 2010) för tillrinnande sötvatten och utifrån utsjövärden för oorganiskt fosfor och kväve (HVMFS 2012:18) samt effektsamband i mätdata. Det förtydligas också att ett konstant referensvärde för näringsämnen används vid salthalter ≤2 psu. Den S-HYPE körning som använts för referensvärden i tillrinnande sötvatten är en bakgrundskörning som är anpassad till definitionen av bakgrundsbelastning i PLC6 (Pollution Load Compilation 6, HELCOM). Utöver uppdatering av referensvärden för näringsämnen så föreslås en förändrad sammanvägning av kväve och fosfor i bedömningsgrunden. Det innebär att de ingående parametrarna för kväve och fosfor sammanvägs var för sig. Bedömningsgrunderna ger då en separat status för varje näringsämne (kväve och fosfor) baserat på de ingående parametrarna. Detta ger både en större möjlighet till att se vilket näringsämne som bidrar till att eventuellt sänka status och stämmer överens med hur rapporteringen till EU-kommissionen ska ske. För syre rekommenderas en uppdatering om vilka mätmetoder som får användas, så att även mätningar med sensorer kan användas för statusbedömning. För siktdjup var ambitionen att ta fram ett humusgränsvärde för när kvalitetsfaktorn inte ska tillämpas. En fullständig statistisk analys har inte hunnits med och en tydlig rekommendation kan inte ges. Det har under arbetet med att ta fram nya referensvärden för näringsämnen enligt nuvarande metod blivit tydligt att metoden för att bedöma näringsämnen behöver en mer övergripande uppdatering. Till exempel kan metoden för salthaltskorrektion troligen förbättras med hjälp av en analys av mätdata i kombination med kustzonsmodellen.
 
Typ: Rapport
Rapportserie: RO 62
Författare: Lena Viktorsson, Karin Wesslander
Publicerad: februari 2018