RSS - xml

Kontrollerades senast: 2020-03-31 02:01:19

Aank´s blogg

Aank blogg på Nouw

True friendship!

2019-03-17 13:27
Från Aank

Thank you for being you and for letting me be me. Thank you for letting me feel so much like myself when I’m with you. Thank you for not making me wear any masks or put on any fronts. Thank you sharing in my happiest moments, and for genuinely feeling the same; for listening to my saddest stories and radiating compassion and empathy from wherever you are. I love you and I will never let you go! ❤

En insändare som stämmer så bra! ✔

2019-02-24 20:36
Från Aank

Denna texten sprider sig just nu som en löpeld på Facebook och jag kände att jag behövde dela med mig utav den. Mycket pga att jag själv jobbar på Förskola och blir sjuk minst en gång i månaden!

"Vi tar de en gång till, Mvh sjuk pedagog/vabbande mamma

Hej där småbarnsförälder❗️
Har du en minut?
Jag har nämligen något viktigt och chockerande att berätta.
Något som möjligen kommer att rubba din verklighetsbild.
Det är nämligen så att barnsjukdomar inte spontant uppstår på förskolan.
Jag vet, det låter helt orimligt, eller hur?
Jag vet att det är svårt att tro på, men jag lovar att det är sant.
Sjukdomarna kommer nämligen till förskolan med barnen.
Det är de sjuka barnen på förskolan som sprider sjukdomar till andra barn.
Det är barn som borde stannat hemma som smittar.
Det är barn som kommer tillbaka alldeles för tidigt som upprätthåller sjukdomarna och ser till att det kanske blir en andra våg.
Det är här ni kommer in i bilden, föräldrar.
Det är ni som ser till att de sjuka barnen är på förskolan.
Självklart är vi pedagoger också skyldiga, genom att vara alldeles för snälla.
Vi har överseende över att Kalle var hemma förra veckan så vi förstår att hans föräldrar måste jobba, eller att Lisa går hem om två timmar så då kan hon lika gärna stanna.
Eller också för att vi inte orkar med konflikterna.
Att möta er irritation och ert ifrågasättande i telefon, att behöva motivera varför ditt barn mår dåligt och behöver hämtas.
Det orkar man inte efter ett tag.
Vi kan bara råda och rekommendera, om du struntar i det kan vi inget göra.
Så om du står där i hallen med ditt barn som kaskadkräks och har 42 graders feber, kan vi inte neka till att ta emot barnet.
Så skeva är reglerna.
Genom att sjukdomarna tillåts sprida, äventyrar du inte bara ditt eget barns hälsa, det är 15-20 familjer till samt pedagoger också.
Så nästa gång du gnäller över att pedagogerna på ditt barns förskola är sjuka, fundera då på varför de blivit sjuka.
Fundera över din egen roll i problemet personalbrist.
Så visst blir barn sjuka av förskolan, men framför allt blir förskolan sjuk av barnen.
Du säger att du inte har råd att vabba?
Om du lever på existensminimum förstår jag det, men hur många av er gör det?
Handen på hjärtat, finns det inte något du kan dra ned på så att ditt barn ska få vara hemma och bli friskt? Inte?
Det var väldigt synd. Om barnet.
Ditt barn kanske blir sjuka ofta.
Du kanske behöver vabba flera gånger på en månad.
Det är så det är att ha barn.
Förringa oss inte genom att försöka lura oss. Vi ser mer än ni tror.
Vi vet vilka barn som lämnas med Alvedon i kroppen, och rings hem efter vilan när medicinerna går ur kroppen.
Vi vet vilka barn som egentligen är magsjuka, har feber eller är allmänt hängiga medan ni skyller på att det är tänderna eller att de åt för mycket godsaker igår.
Vi är med era barn hela dagarna.
Vi ser det här.
Så nästa gång du väljer att lämna ditt sjuka barn på förskolan, för att du har så mycket att göra på jobbet, eller för att det där mötet är så oerhört viktigt.
Tänk då en runda till.
Varje gång du gör det valet att lämna ditt barn, har du valt ditt arbete framför ditt barn.
Är det värt det?
Hur vet jag då allt det här?
Vad ger mig rätten att uttrycka mig om ditt föräldraskap?
Jag jobbar på förskolan.
Jag möter det här dagligen.
Det är jag som sitter till bords med ditt barn som hostar och nyser i min mat.
Det är jag som torkar upp när ditt barn kräks över sig själv.
Det är jag som byter diarréblöjorna.
Det är jag som sitter med ledsna sjuka barn i famnen och får ta emot snor och dregel.
Det är jag som står i andra änden av telefonen medan ditt barn bara ligger och gråter för att det mår så dåligt och du inte har tid att komma.
Det är jag som får avdrag på lönen med karensdagar för att ditt barn återigen smittat mig.
Det är jag som tröstar ditt barn när det hostar så att halsen värker och det inte kan sova.
Det är jag som ständigt måste försvara mig och förklara varför ditt barn inte bör vara på förskolan.
Det är jag som är där och tar hand om ditt barn när du inte hinner/orkar/har lust.
Så jo, jag anser att det ger mig rätten.
Gör det här inlägget dig arg? Provocerad? Bra. Det visar bara att du tar åt dig."

Med detta inlägg vill jag bara förtydliga att jag ville inte att någon skulle känna sig påhoppad eller kränkt, men det är såhär livet är för oss som jobbar på Förskola. Det är så här dagligen, året runt!

Att leva med Reumatism!

2018-11-06 20:34
Från Aank

I det här inlägget så tänkte jag dela med mig utav hur det är att leva med Reumatism men detta är inget "tyck synd om mig" inlägg men känner att jag vill kunna skriva om detta öppet utan en massa negativitet! Vill dessutom säga, ni som inte lever med Reumatism har ingen aning om hur vi har det eller hur vår smärta är.

Det hela började sommaren 2014 då jag och pojkvännen hade varit hos ett par kompisar för en trevlig kväll med grillning, sol och bad. Vi hade jätte trevligt som vi brukar ha med dem personerna. Men när vi promenerade hem så känner jag hur det smäller till i mig rygg och min första tanke var att jag hade fått solfrossa, då jag frös lite efter den extremt varma dagen och efter att ha varit i solen hela dagen, att det kanske påverkade min kropp på det sättet att jag blev utmattad och trött. Jag märkte inget mer den kvällen men på morgonen så visste jag inte vart jag skulle ta vägen för jag kände inte mitt ben, det var som att det inte fanns, att jag bara hade ett ben. Min pojkvän ville att jag skulle åka in till akuten för att kolla så att det inte var en stroke, vilket det som tur var inte var. Jag fick blodförtunnande i benet, för att dem ville vara säkra på att det inte skulle kunna bli en propp vid senare tillfälle. Blev hemskickad med Alvedon och dem ordinerade vila. På kvällen så hände samma sak igen men då kunde jag inte känna min högra sida, jag kände ingenting i ansiktet, benet eller armen och det var så otroligt läskigt så jag var tvungen att åka in igen och där skickades jag på MR-röntgen av huvudet för dem ville kolla så att jag inte hade fått en stroke, tumör eller hjärnblödning. Allting såg völdigt bra ut och läkarna visste inte vad dem skulle göra. Dem tog alla sorters prover och jag blev inlagd på Neurologen i 3 dagar. Efter dessa tre dagar, alla prover, röntgen flera gånger så kunde dem fortfarande inte hitta något så dem skickade hem mig igen och rekomennderade mig att uppsöka sjukgymnasten på min Vårdcentral. Sagt och gjort så gör jag det dagen efter, berättar hela historien om dem senaste dagarna och jag får en fantastisk sjukgymnast som tog mig på allvar. Samtidigt så hade vi kontakt med min läkare på Vårdcentralen som tog en massa prover osv. Sjukgymnasten kände, klämde, knakade rätt min rygg och höft. För tydligen var min höft lite sne och ryggen var "avskalad" som det heter när ens ryggrad inte är som vanligt.

Läkaren och sjukgymnasten trodde först att jag hade Bechterews sjukdom vilket är inflammation i muskelfästena och lederna. Denna sjukdomen gör så att brosket i kroppen bryts ner ungefär. Jag blev helt knäckt för jag var ju så ung, vad kommer hända med mig nu liksom? Kommer jag kunna leva normalt eller vad? Mina tankar snurrade framåt tillbaka, jag var ledsen typ hela tiden. Jag kunde varken, gå, sitta, stå eller ligga för länge så jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Efter några månader med övningar hos sjukgymnasten och hemma (30 olika om dagen), spikmatta, pilatesboll, liniment och en massa mediciner så blir jag äntligen kallad på röntgen igen, men denna gången ska dem röntga min rygg. Jag som har klaustrofobi hatar att röntgas, det är så trångt. Men läkarna var väldigt snälla och pratade med mig under tiden så att jag höll mig lugn.

Denna röntgen visade att jag inte hade den sjukdomen som dem trodde utan istället så har jag Sacroiliit - vilket är en inflammatorisk reumatisk sjukdom. Då det sitter i ländryggen, bäcken leden och i nacken. Smärtan och värken kommer i skov, men den är väldigt intensiv. Eftersom jag har Reumatism så har jag ofta ont, är ofta sjuk, trött och stel. Jag går på medicin regelbundet, får massage och ska börja träna mer. Men ni som inte har denna sjukdomen, Reumatism överlag har ingen aning om vad vi går igenom, ni kan inte känna vår smärta och ni kan defenitivt inte döma oss ifall vi inte orkar göra något eller om vi rent ut sagt kanske gnäller lite för mycket ibland. Jag har haft denna sjukdomen i snart 5 år och visst har den blivit bättre, men man lider faktiskt speciellt när det är olika vöderlekar, t ex speciellt när det börjar bli kallt. För då får vi så ont i lederna och svullnar upp lite, vi blir otroligt stela och vill bara ligga i ett varmt bad hela dagen.

​Till alla er som har någon sjukdom, psykiskt eller fysiskt - ni är otroligt starka människor och även om dagarna känns jobbiga och ni är allmänt trötta på livet så upp med huvudet. Förr eller senare så lär man sig att leva med det, låt det få ta sin tid och tillåt dig själv att läka. Du är den som måste acceptera din sjukdom för att kunna fortsätta, för att fortfarande kunna följa dna drömmar trots hinder. En stor eloge till oss alla som visar att vi faktiskt kan leva ett "normalt" liv trots vårt funktionshinder!

Omgiven av psykopater!

2018-11-04 10:36
Från Aank

Hej! Ville bara slänga in ett snabbt inlägg om boken som jag har börjat läsa. Och som dem flesta kanske vet så läser jag inte så ofta eller köper böcker för den delen, men denna gången gjorde jag det!

Och jag måste säga att även om jag inte har läst så mycket än så är jag fast - fast i denna boken. Omgiven av psykopater, är en bok som faktiskt dem flesta borde läsa. Man lär sig så otroligt mycket om detta beteendet osv. Kommer uppdatera sen lite mer om vad jag tyckte om den men just nu så är den otroligt lovande och intressant

Lång lista!

2018-10-10 16:45
Från Aank

DET/DEN
Du åt? Rostade mackor med ost och sylt.
Du titta på tv med? Kenth
Du sov med? Kenth
Du åt/med? Jag åt själv just då
Du bråkade med? Har inte bråkat med någon på ett tag.
Vad ska du göra? Tvätta
Vad vill du ha just nu? Nya kläder, gymkort
Är du kär? Väldigt Vad vill du göra nu? Ta ett varmt bad

SKULLE DU HELLRE...

1. Pierca näsan eller tungan? Näsan
2. Vara seriös eller rolig? Rolig :)
3. Dricka röd eller grön mjölk? Röd
4. Brinna upp eller drunkna? Usch vet inte
5. Umgås med dina syskon eller föräldrar? Båda?

SVARA ÄRLIGT...

1. Tycker du om någon? Ja, min man
2. Sol eller måne? Måne
3. Vinter eller höst? Båda faktiskt
4. Vänster eller höger? Höger
5. Soligt eller regn? Soligt men mysigt med regn
6. Vaniljglass eller chokladglass? Vanilj

OM DIG...

1. Hur mycket är klockan just nu? 16.43
2. Fullständigt namn? Annika räcker ;)
3. Var vill du bo? Där jag bor fast i hus.
4. Hur många barn vill du ha? 2
5. Vill du gifta dig? Ja någon gång men inget måste
6. Rullar du spagettin eller skär?  Rullar
7. Har du ätit sushi? Ja, inget fanav det
8. Favoritglass? Mjukglass
9. Hur många olika flingor har du i skåpet? 2
10. Humör? Trött

HAR DU DE SENASTE 24 TIMMARNA...

1. Pussat någon? Ja
2. Sjungit? Haha ja
3. Blivit kramad? Yes
4. Känt dig fånig? Nej
5. Saknat någon? Ja
6. Dansat galet? Nej
7. Klippt håret? Nej
8. Gråtit? Nej
9. Ljugit? Nej, varför ska man ljuga?
10. Blivit kysst? Japp

Tjejkväll!

2018-09-30 20:03
Från Aank

Igår så var jag på fest hos min älskade @thejacornelia det var verkligen super trevligt Träffade både gamla och nya människor, vilket alltid är lika trevligt! Tack för en väldigt rolig kväll, detta är ett minne för livet ❤

Idag har vi bara tagit det lugnt, förutom att vi har tvättat men utöver det. Det har bara varit massa mys och filmtittande med världens finaste fästman. Blir nog sängen tidigt ikväll eftersom man fortfarande är lite bakis, haha åldern tar ut sin rätt eller?

Slänger in lite bilder från igår

This or that!

2018-09-18 20:30
Från Aank

​1. lja året du dör eller välja hur du kommer att avlida? Hur i sådana fall.

2. Ha gratis Apple produkter för resten av ditt liv eller ha gratis Wi-Fi vart du än går? Gratis produkter tror jag, även om jag inte gillar Apple längre ;)

3. Fullfölja din största dröm eller ta tillbaka det som du ångrar allra mest i livet? Fullfölja min största dröm såklart, varför ta tillbaka något som gjort en till den som man är idag?

4. Kunna läsa andras tankar eller kunna förflytta dig lika snabbt som ljuset? Helt klart att kunna läsa andras tankar.

5. Ha presentkort värda fem miljoner kronor eller ha två miljoner kronor som rena pengar? Två miljoner rena pengar.

6. Vara bästa kompis med din favoritkändis eller dejta din kändis-crush i två år? Bästa kompis kanske?

7. Gratis bensin i 25 år eller äga din drömbil? Gratis bensin faktiskt.

8. Vara osynlig eller se in i framtiden? Våra osynlig, hur skönt hade det inte varit ibland?

9. Fortsätta ditt liv eller börja om från början? Fortsätta mitt liv ❤

10. Spela basket i klackskor eller fotboll med rullskridskor? Spela basket med klackskor :p

11. Kunna kommunicera med djur eller kunna prata och förstå alla språk i hela världen? Kunna prata och förstå alla språk i världen, då jag älskar att lära mig nya språk :)

På balkongen.

2018-09-17 20:27
Från Aank

Life is a gift!
Wake up everyday and realize it.

Sitter här ute på balkongen med lite kvällstankar, dem brukar oftast komma nu när det börjar bli mörkt ute igen.

Jag tycker att man ska ta vara på varenda dag som man har, för livet är en gåva och man måste komma ihåg det. Man vet aldrig vad morgon dagen innebär eller vad den bjuder på. Man ska uppskatta dem sakerna som man har - även det lilla. Och det gör jag, det räcker att någon ger en komplimang eller om man unnar sig något litet för jag är lika nöjd för det!

Har lärt mig att uppskatta livet mer sedan jag blev äldre och efter alla saker som man har varit med om i unga år, som har satt sig som ett ärr.

Det jag vill komma fram till är, sprid kärlek och inte hat. Berätta för någon att dem är värdefull för dig, beröm folk för små saker men som kan vara stora för dem. För man var aldrig vad en annan människa har innanför sitt skal, man vet aldrig vad en annan människa bär på och det allra viktigaste, stötta dem som lider utav psykisk ohälsa. Det är så många som lider av det även om det inte alltid syns och döm aldrig en person för deras mående!

Nä nu får jag sluta skriva för annars kan jag skriva en hel novell om sådant här. Men ville som sagt bara dela med mig! Ha en fortsatt trevlig kväll och var rädda om varandra!

Bästa vän!

2018-09-11 21:01
Från Aank

För ett tag sedanskrev jag denna texten till min bästa vän och kände för att dela med mig utav den för att hon är värd att nämnas och hon är värd det bästa i hela världen, fina @ThejaCornelia ❤

En sann vänskap tar sig igenom det starkaste av alla världens berg och den vänskapen har du och jag! För mig är du en av de viktigaste människorna i mitt liv, min bästa vän och det räcker för mig att veta att jag har dig. Vi har delat både sorg och glädje men av allt vi har varit med om i vårt förflutna har bara gjort oss starkare. Både du och jag har vi besvikelser i våra liv och många gånger har det varit tufft men tack vare dig så har det svåra blivit mycket lättare för du har alltid lyssnat och förstått och tvärtom. Vår vänskap är unik, något jag är väldigt glad och stolt över att få ha i mitt liv. Att vi bara har känt varandra i snart ett år, det har jag svårt att förstå för det känns som jag har känt dig i hela mitt liv. När vi blir gamla och sitter i varsin fåtölj på hemmet med en kopp kaffe och pratar gamla minnen så har vi mycket att vara stolta över. Stolta över vad vi har åstadkommit och vilka personer som vi har blivit, men framförallt att vår vänskap fortfarande består! Jag älskar dig och finns för dig i vått och torrt, dygnet runt alltid! ❤

Tidig morgon!

2018-09-11 06:22
Från Aank

Just nu sitter jag och väntar på tåget som ska ta mig till jobb, men hade hellre legat kvar i sängen då jag har sovit dåligt inatt!

Men man får väl inbilla sig att helgen är nära fast att det bara är tisdag. Varför kunde inte helgen börjat redan på fredagen? Så att man hade jobbat fyra dagar i veckan med fullt betalt, hur bra hade inte det varit? ;)

Idag efter jobb så blir det bara att ta det lugnt med min älskling, känner att jag behöver mysa ner mig och bara vara. Och det gör jag bäst med Kenth bredvid mig ❤

Undrar om ni skulle kunna ge lite tips på vad man ska blogga om? Då jag lätt får bloggtorka (vilket ni kanske märkt)

Ha en bra dag och var rädda om varandra.