RSS - xml

Kontrollerades senast: 2019-08-21 04:21:33

Hudiksussie blogg

Hudiksussie blogg på Nouw

Mitt liv med PCOS

2018-09-02 20:48
Från Hudiksussie

September är månaden då vi uppmärksammar PCOS lite extra världen runt!

Jag har haft PCOS i hela mitt liv men det var inte förrän i tonåren som det började märkas. Då gick jag upp en massa i vikt över bara en sommar och fick mer problem med magen och med ökad behåring. De andra tjejerna i min klass fick sin mens men inte jag...
När jag gick på gymnasiet uppsökte jag läkare och fick rådet att "gå ner i vikt" plus att jag fick börja äta p-piller för att få igång min mens. Nu i efterhand så vet jag ju att det det inte var en riktig mens utan bortfalls blödning framkallat av p-pillren.

Jag kämpade med vikten men ju mer jag bantade desto värre blev det och jag gick bara upp mer och mer...
Läkaren bannade mig och ifrågasatte allt jag gjorde och allt jag åt. Hon skickade mig till en dietist och där fick jag stränga order om vad jag fick och inte fick äta! Jag kämpade vidare och fick byta p-piller om och om igen, och för varje gång gick jag upp mellan 5-10 kilo tills jag vägde nästan 100 kilo. Då mådde jag så dåligt både fysiskt och psykiskt att jag inte såg någon framtid! Jag lyckades få en tid hos en annan läkare och hon informerade mig om att den tidigare läkaren satt diagnosen PCOS på mig men inte upplyst mig om det. Men nu gjordes flera undersökningar på mig, bland annat gjordes en ultraljudsundersökning av mina äggstockar och det konstaterades att jag hade PCOS!
Det var som att fälla ner en rullgardin framför mig...
Jag skulle bli tvungen att leva med övervikt, behåring i ansiktet och på kroppen, risken för diabetes var extremt stor och jag skulle nog aldrig kunna få barn!
Det kändes som att mitt liv var över...

Men så fick jag plats i en studie om ett läkemedel för diabetes som skulle ha bra egenskaper och verkan på övervikt och PCOS, nämligen METFORMIN.

Jag såg detta som min sista utväg och satsade ALLT!
På mindre än 1 år gick jag ned från 98,5 kg till 66 kg och det var fruktansvärt jobbigt men det gick.
Mina symtom minskade men de försvann aldrig helt...

Nu flera år senare kämpar jag dagligen med flera symtom som insulinresistens, högt blodtryck och den förhatliga behåringen på halsen och ansiktet. Jag äter inte längre gluten, laktos och annat som ger inflammation i tarmarna vilket ger förvärrade PCOS symtom! Nu väger jag mellan 77-80 kg beroende på vårt jag befinner mig i menscykeln och jag trivs ganska bra med den vikten...
Det största problemet är blodtrycket och behåringen som hindrar mig från att kunna leva mitt liv som jag vill! Att ständigt hålla på med olika behandlingar och noppa med pincett, att rygga undan när någon rör mitt ansikte eller hals är psykiskt knäckande. Och att leva med ett ständigt högt blodtryck trots en massa mediciner är otroligt begränsande varje dag av mitt liv!!

Jag önskar att jag visste då det jag vet nu om kosten och hur den påverkar min kropp. Det skulle ha förändrat mitt liv på så vansinnigt många olika sätt!!!

PCOS är en hormonellt styrd sjukdom som är betydligt vanligare än man tror och alla har olika många symtom. Den drabbar många kvinnor och kan vara ett helvete att leva med... och därför är det sååå VIKTIGT att sprida kunskap om och hur PCOS är att leva med och att det faktiskt går att lindra de flesta av symtomen!!!

Jag kämpar vidare...

förändringar...

2018-05-29 16:34
Från Hudiksussie

Allt vi går igenom i livet och de människor vi umgås med de förändrar vårt sätt att se på oss själva och vår omgivning. Men vissa saker som de värderingar vi växt upp med förändras inte på samma sätt.

Man tror ju att alla andra kommer att vara som de alltid varit, men de förändras ju varje dag de också. Tyvärr så växer man ifrån vissa människor även fast man inte vill...

Förändringar är positiva sägs det men vissa saker man går igenom i livet påverkar inte bara en själv, och inte alla förändringar leder till något gott! Och ibland vill man inte att andra ska förändras till något man inte tycker om, till någon de inte varit tidigare...
Ibland tappar man förmågan att se saker på samma sätt som innan på grund av hur de förändrats. Glaset är inte längre halvfullt utan halvtomt...

Det enda man måste göra är att vara sann mot sig själv och följa sina egna övertygelser!

Trött... men ger mig inte!

2018-05-08 07:00
Från Hudiksussie

Att ta ett steg i taget är jäkligt jobbigt när allt man vill är springa mot sina mål!
Och när man då har blivit tvingad att backa ett par steg istället för framåt så sugen det rejält mycket...

Men jag lever ju som sagt på hoppet och tar en dag i taget och kämpar vidare. Dippade rejält när jag blev tvungen att ta tillbaka en av medicinerna jag kunde ta bort efter operationen i höstas! Men vikten kryper sakta men säkert neråt och våren är här för att stanna. Visst hoppas jag ju att jag ska vakna en morgon och ha ett helt normalt blodtryck, må jättebra och kunna börja jobba igen... det är en bra bit dit MEN jag kommer att ta mig dit!

Min största svaghet!!!

2018-05-03 16:13
Från Hudiksussie

Alltså jag ska vara helt ärlig med er nu...
Vissa dagar då MÅSTE man bara äta choklad och strunta i allt va dieter och liknande heter!!!

Speciellt när mensen är i antågande...
Då funkar inget annat än riktigt smaskig, äkta choklad

Visst finns det substitut som man kan välja i nödfall men för mig funkar det bara med riktig choklad...

Marabou
Fazer
Cloetta

Allt funkar för mig men favoriten är ändå Lindt

Vi har alla våra små egenheter och sånt som vi bara MÅSTE ha/göra och det är ju egentligen just de små sakerna som gör oss speciella!

Överväldigad

2018-05-01 21:05
Från Hudiksussie

Jag får ofta höra att jag måste " kämpa", eller "bita ihop" och visst det gör jag HELA TIDEN! Men det inte många förstår är att vissa saker styr jag inte över...
Bland dessa saker är mitt extremt tjuriga blodtryck som vägrar gå ner!
Jag håller alltid på att undersöka alternativa sätt att sänka blodtrycket och mina höga stessnivåer, utöver det jag redan gör som dagliga meditationer, andningsövningar, äter olika kosttillskott och följer slaviskt min läkares ordination. Men om nån har ett jättebra tips på hur man kan sänka högt blodtryck så är jag EVIGT tacksam!!!

Den senaste tiden har det hänt så himla mycket som är så vääääldigt avgörande för min framtid på många olika sätt och som på så olika sätt är avgörande för mig! Tyvärr har ju allt en tendens att hända på samma gång och då hinner min hjärna inte alltid med att ta in allt... Det finns ett engelskt uttryck som lyder
"When it rains it pours..."
vilket betyder att när något tråkigt/jobbigt händer som att man till ex får jobbiga kommentarer här på bloggen, så kommer det ofta fler tråkiga saker på samma gång...

Arbete/skola
Hälsa/välmående
Lycka/framtid
Dessa delar av mitt liv, väldigt stora delar, har plötsligt blivit väldigt osäkra och ALLT sker på samma gång...
För mig så har det varit möten om jobbet, strul med skolan till hösten, vilket leder till sömnsvårigheter och enorm stress vilket höjer blodtrycket direkt. Osäkerheten inför hur framtiden ser ut med relationer och eventuellt helt krossade drömmar...

Jag har senaste åren fått erfara att livet inte blir som man planerat och tänkt sig, men att man ändå måste försöka. Livet fortsätter ju varje dag oavsett om man väljer att agera eller bara betrakta det från sidan. Men jag kan bara inte ge upp vissa saker oavsett vilka kommentarer jag än får om vad jag "borde" göra utifrån andras perspektiv!

För mig är kärleken, min familj och mina nära det som får mig att orka vidare!
Men jag är värdelösatt be om hjälp...
Jag hatar att vara till besvär och störa andra, vill inte tynga ner alla med hur jag mår.
Det är därför jag känner att jag ville skriva det här blogginlägget idag, för att be om er hjälp och ert stöd, men också förståelse!

Just nu är allt bara för mycket och även om jag gör mitt allra bästa så känns det som om jag sviker någon för att jag inte orkar finnas där för alla.

Och till den person, vars kommentar jag förövrigt valde att ta bort, så tänker jag fortsätta berätta om mitt liv och hur jag har det även om du tycker att jag "klagar hela tiden..."
Det här är min blogg och mina ord och jag väljer vad jag vill dela!

Stor kram till er alla och glöm inte att ni är värdefulla och viktiga, och att jag uppskattar varje vänligt ord jag får

Bit ihop eller bryt ihop?!

2018-04-17 20:15
Från Hudiksussie

Egentligen är jag en väldigt glad och positiv person som ser det goda i alla och som tror på att allt ordnar sig till slut...
Men med allt som hänt de senaste åren, min hälsa och alla misslyckanden känns det bara så svårt att ta sig i kragen och gå vidare.
När ska det vända?! Kommer det att vända?! Vad måste jag göra för att kunna bli den jag varit?!

Man utvecklas och lär sig saker varje dag, präglas av människor man möter och har nära. Många saker tar man för givet...

Vänner
Familj
Jobb
Boende
Framtidsdrömmar

Men jag har lärt mig den svåra vägen att INGET är för alltid och ALLT kan försvinna innan man ens hinner blinka!
Plötsligt står man där utan något alls...

Så ta vara på det ni har och lev NU!
Jag kämpar med att bita ihop och gör allt för att inte bryta ihop...
Ta hand om varandra 💖

Musik och nostalgi

2018-04-10 14:15
Från Hudiksussie

Den här helgen har handlat mycket om återhämtning och själslig vila.
Ibland behöver man bara få vara, titta på tv, läsa en bok eller lyssna på riktigt bra musik!

Sambon och jag tittade på det första säsongerna av "Så mycket bättre" men de senaste säsongerna har vi inte känt varit så bra...
Men i helgen tittade vi på några avsnitt från säsongen med LillBabs, Berghagen, Plura, Sandelin, Petra Marklund, Di Leva och Petter. Fasen va bra de var!!!
Och så otroligt rörande att se den numera bortgångna Barbro "LillBabs" Svensson och hennes fantastiska utstrålning... Man fick torka bort både en och annan tår under programmens gång kan jag säga!

Musik kan läka många sår för många och så också hos mig, men oftast är så mycket känslor och minnen förknippade med vissa låtar. Man minns saker man gjort, människor man älskat eller upplevelser man delat bara genom att man hör en melodi eller refräng spelas. Och direkt blir man förflyttad tillbaka i tiden och om man blundar känns det nästan som att man är där...

Nostalgi är lätt att fastna i, minnen från när allt var lättare eller när man var lyckligare är ju såna som man oftare minns. I alla fall är det så för mig! Det är som att min hjärna inte vill minnas de sorgliga sakerna...

Jag antar att det är något slags självförsvar för att de var smärtsamma.

Ibland är det ganska nyttigt att ta sig tid att tänka tillbaka på saker man gjort och människor man mött. Att sakna dom och uppskatta det dom gjort eller hur de fick oss att känna så att vi aldrig glömmer dom!

Hormoner, huvudvärk och hopp...

2018-04-04 14:43
Från Hudiksussie

Sitter med min tekopp i handen och lyssnar till det snöblandade regnet som slår mot rutan, kämpar mot illamåendet och den sprängande huvudvärken som väckte mig halv 4 imorse och vägrar försvinna...

Mina hormoner är "All over the place" just nu efter vår misslyckade IVF.
Tack vare alla de extra hormonerna jag fick med alla sprutorna och tabletterna så är det fullständigt kaos i kroppen... Blodtrycket har gått upp igen tyvärr, pga ivf behandlingen, vilket gjort att jag blivit tvungen att öka medicinerna igen för att få ner.
Känslorna är extrema åt alla håll och jag kan liksom inte göra annat än låta dom få komma upp till ytan. Behöver extra många kramar just nu...

Att göra en IVF är inte bara ansträngande rent kroppsligt utan också väldigt jobbigt emotionellt. Man lever på gränsen mellan hopp och förtvivlan varje dag och speciellt tiden efter själva återinförandet av embryot då man inte kan göra annat än att vänta... och hoppas!
Tyvärr så lyckades vi inte denna gång och det är det jag kämpar med att hantera och processa på alla sätt jag kan, både mentalt och kroppsligt.

Mensen är jättekonstig och kommer och går, kroppen ömmar och är fortfarande svälld. Magen ser ut som en hel regnbåge av blåmärken till följd av alla sprutorna!
Men som man säger "tiden läker alla sår"

Jag behöver bara tid att hitta fotfästet igen, men det kroppsliga såren kommer att läka betydligt fortare än de själsliga...
Sömnen har försvunnit igen och tröttheten hjälper ju inte direkt läkningsprocessen, men jag hoppas hitta min inre glädje igen!

Meditation brukar ju hjälpa mig finna lugnet och stilla hjärnans speedade tankar men jag tror det kommer ta ett tag innan jag är okej igen. Men närheten till mina nära och kära hjälper så himla mycket.

Jag tar en dag i taget och hoppas att hoppet kommer tillbaka starkare än någonsin!

Ta hand om er ❤

Negativt igen...

2018-04-02 16:56
Från Hudiksussie

Hur mycket man än önskar och önskar så blir livet inte alltid som man vill...

Men när världen faller ihop runt omkring så behöver man stöd från sina nära och kära!

Att få höra att man borde "ge upp" eller att vi borde "adoptera" för att föra namn vidare är inte direkt det man vill höra när man redan mår skit och bara vill krypa ihop i fosterställning och gråta!

När ALLT man vill är att få lyckas bli förälder. ..

Först och främst måste sorgen ut och känslorna få utlopp utan några pekpinnar från människor som aldrig kan förstå hur det är att längta så mycket efter att barn att man går i bitar!

Därefter måste vi tillsammans med mina läkare komma fram till vilka nästa steg blir... det enda jag VET är att jag inte kan ge upp ännu!

Tro och positivitet

2018-03-16 09:55
Från Hudiksussie

Alla upplever att leva med infertilitet olika mycket pågrund av att alla har olika problem och förutsättningar, åkommor och livs situationer.
Men en sak har vi alla gemensamt...

LÄNGTAN EFTER ETT BARN

För mig personligen har jag aldrig haft några stora drömmar eller ambitioner. Jag har aldrig velat göra karriär eller resa jorden runt 17 gånger, tjäna en massa pengar eller bli känd.
Min dröm har alltid varit att få bli mamma!
Men tyvärr träffade jag min livspartner, mannen som jag valt som pappan till mina barn, relativt sent i livet. Och det jag redan visste kunde bli lite svårt pga min PCOS visade sig bli obeskrivligt svårt...

Att ha hoppet kvar efter 8 år av försök och kamp varje månad, varje år har inte varit lätt på något vis!

Jag är inte direkt troende men i desperata situationersituationer när man försökt ALLT och inget fungerat har jag bett en bön eller två...

Jag har tagit på mig så mycket skuld för vår infertilitet och hatat mig själv och min kropp fler gånger än jag kan räkna, men i slutändan så leder det inte till något positivt. Jag har insett att jag gjort ALLT jag förmår men vissa saker kan man helt enkelt inte påverka...

I slutändan måste man älska sig själv istället för att straffa sig själv, för det finns INGEN som kan skada dig mer än du själv!

Här och nu kan jag inte göra mer än försöka ta hand om mig själv, ha tro och tillit till läkarna och alla högre makter


Here we go again...

2018-03-13 21:53
Från Hudiksussie

Mitt inre är i kaos så här kvällen innan...
Vi har gjort detta en gång förut och förväntningarna är lika höga som då!
Oron över att misslyckas igen är hög och jag vågar inte tro att vi ska lyckas.

Jag är nästan lite rädd för att somna, vill inte bli besviken igen och vill INTE ge upp drömmen...

Jag vill tro på hoppet men vågar inte tillåta mig själv att tro...

Imorgon är en otroligt viktig dag och en väldigt avgörande dag, som har enormt stor påverkan på vårt liv och framtid!

Imorgon måste jag inse att utkomsten och resultatet är INGENTING jag kan påverka, hur mycket jag än försöker!

Imorgon får jag lite till läkarna och alla högre makter...

Ber om lycka, frid och goda resultat ❤ 

OvuSense, PCOS och rabattkod!!!

2018-03-07 11:22
Från Hudiksussie

I samarbete med OvuSense har jag fått möjligheten att erbjuda er
25% Rabatt

Genom att använda er av koden
SUSANNE
när ni beställer ert eget start paket på OvuSense hemsida så får ni 25% i rabatt!!!
Så passa på att skaffa er en egen fertilitetssensor för att få reda på NÄR ni har ägglossning med 99% träffsäkerhet!
OvuSense har en jättebra supportgrupp på Facebook, OvuSense user group, för sina användare, där kan man få hjälp och stöd med att tolka sina temperaturkurvor, man får chans att ta del av deras live sändningar med deras fertilitets sjuksköterska där de tar upp flera olika problem rörande fertilitet. OCH om man köper en egen sensor får man en GRATIS 1 timmes konsultation tillsammans med sköterskan via t ex Skype.

I många av mina inlägg så har jag berättat om denna fantastiska lilla sensor som är utformad speciellt för kvinnor med PCOS, nämligen OvuSense!
Jag är redan frälst och TOTALT överlycklig över att ha hittat denna snillrika uppfinning som är 99% korrekt!!!

Blodprover på dag 7...

2018-03-06 09:33
Från Hudiksussie

Imorse var det dags för att ta första blodprovet!
På dag 7 av cykeln men 6 dagen av sprutan, vilket föll in på just den 6e mars, ska man ta blodprov för att mäta mängden S-Östradiol i blodet.
Provet ska sedan skickas av patienten själv vilket i detta fallet är jag till kliniken som dagen efter hör av sig och berättar hur det ser ut och om jag behöver ändra på dosen jag tar på sprutan.

Så nu hoppas jag Postnord verkligen gör sitt jobb och ser till att expressbrevet med blodprovet kommer fram till kliniken snarast!!
Det enda jag kan göra under tiden är att fortsätta med samma dos på Menopur sprutan jag tagit fram tills nu och även spruta nr 2 Orgalutran, som jag ska ta för att inte ägglossningen ska starta i förtid innan själva äggplocket!


Barnlängtan med ett högt pris!

2018-03-05 12:02
Från Hudiksussie

Att skaffa barn är inte alltid så lätt och definitivt INTE billigt!

Jag kan inte ens räkna hur många gånger människor i vår närhet frågat oss om inte vi ska skaffa barn... Från början svarade jag bara att "Jo men visst", eller "vi gör vårt bästa".
Och eftersom jag alltid älskat barn och arbetat på förskola sen -94 så har jag ständigt fått höra att "...du skulle bli en underbar mamma!"

JA det skulle jag och det hoppas jag fortfarande att jag blir för jag har inte gett upp ännu!
Men tyvärr så kostar vår resa till att bli föräldrar lite mer än ett par öl eller en flaska vin...
Idag damp en räkning på 30.000 kr ner i brevlådan för en IVF. Men där slutar inte priset...
Utöver det så tillkommer kostnaden för alla sprutorna jag måste ta (som gör mig extra emotionell och som inte är ett dugg kul att behöva ta pga andra biverkningar), och sen är det även kostnaderna för att åka till och från Falun för provtagningar/ konsultationen/behandlingarna...
Plus att pga att jag är över den godkända åldern hos landstinget så måste vi söka oss till en privat klinik, och då får vi INGEN hjälp med blodprover och ultraljud för att se hur äggblåsorna utvecklas under spruttiden utan måste endera åka till en läkare i Härnösand eller ner till Falun.... för ett ultraljud som tar typ 15 minuter?!
Så istället för att åka till sjukhuset i min egen stad som ligger 5 min bort med bil så måste jag endera åka 22 mil eller 12 mil enkel resa...
GALET!!!!

Önskar vi kunde vinna en massa pengar!!!
För att försöka skaffa barn är varken lätt eller billigt och även om vi längtar efter ett barn så önskar jag att vi kunde lyckas utan IVF med ALLT som det innebär...

Så det blir inga extravaganta köp utöver budgeten framöver utan det blir till att snåla!
Men det barn vi får kommer all överösas med KÄRLEK var så säker

Förväntan och förhoppningar

2018-02-23 17:15
Från Hudiksussie

Alltså nu kan jag ÄÄÄÄNTLIGEN se lite ljus i tunneln!!!
De senaste åren har varit så sjukt kämpigt på många sätt med sjukskrivning och en massa annat, men nu i veckan så hände något som fick mig att hoppas igen...

Jag har ju kämpat med utmattning, mitt höga blodtryck och ständig inre stress under en lång tid och det har känts som att försöka cykla genom ett träsk med gyttja upp till midjan!
Varje steg framåt har omedelbart drabbats av bakslag som pressat mig tillbaka ett par steg. Vänner har tagit avstånd till mig pga att de bara vill höra "det positiva" och det skär i mitt hjärta att inse att vänskapen endast var ensidig och helt upp till mig... MEN "Who cares? !"

Mitt blodtryck är fortfarande inte nere på normala nivåer och min utmattning och ångest är kvar men jag känner att jag åtminstone har något att se fram emot!
"Vad då?" undrar ni....
Jo nu har äntligen alla stjärnor på himlen, ankor i vattnet och allt annat man säger när något radat upp sig efter väldigt lång tid, så vi har fått klartecken för att göra vår nästa IVF
Jiiiippiiiieee!!!!

Och nu tänker ni ju såklart att jag blivit fuuuullständigt tokig som ser framemot något som är både dyrt, riskabelt, har osäkert kommande resultat OCH i vissas ögon fullkomligt onaturligt...

Men för mig handlar det om möjligheten att lyckas med något som jag drömt om sedan jag var liten, nämligen att bli mamma

Jag kommer inte att skriva så mycket om detta här på bloggen för det är nog stressande ändå att försöka hålla mig lugn och samlad, att inte stressa och bara tänka positiva tankar.
Men jag hoppas att alla NI skickar oss en stödjande tanke, säger ett vänligt ord om vi möts på affären osv, men huvudsaken är ju att ni håller tummarna för att vi ska lyckas bli föräldrar

Kärlek och kramar till er alla

Tro, hopp och kärlek...

2018-02-11 13:30
Från Hudiksussie

Snart är det dags för oss att ta nästa steg på vår resa och det kommer krävas så mycket av mig, vilket betyder att jag måste ta bättre hand om mig själv och min kropp. Så en rejäl utrensning av kropp och själ samt lägenheten står på schemat.

1. Göra en lever och njur det med grönt te och citron.
2. Se till att jag får tillräckligt med sömn.
3. Stärka min positivitet genom att göra roliga aktiviteter och träffa människor som gör mig gott.
4. Rensa bort all den kost som inte är bra för mig. Detta kräver en hel del av mig men det kommer löna sig i längden!

Att stå upp för det man VET är bäst för en själv men som kanske inte gillas av andra är inte helt enkelt men ibland är det nödvändigt.
Man får helt enkelt tänka "jag lever mitt liv för min skull och ingen annans"

Jag tror att det finns en mening med ALLT som händer i ens liv, men ibland förstår man inte varför det händer...
Många saker har hänt i mitt liv de senaste åren som jag verkligen INTE har valt, men har snällt fått acceptera. Som att jag blev sjuk.
Men jag kämpar vidare och har stora förhoppningar inför våren och sommaren!

Kärleken förändras genom åren i takt med att man själv utvecklas och växer i tanke och handling, men man måste vara två om att välja att utvecklas och växa tillsammans! Vi närmar oss ett 2 siffrigt årtal i vår relation och vi har gått igenom så mycket tillsammans...
Mycket tråkiga saker men mestadels positiva, som i de flesta relationer antar jag. Men vi hoppas att nästa steg ska bära frukt och göra så att vi 2 blir 3❤

OvuSense diary 2018 Bas temp - core temp Vad är skillnaden?!

2018-01-24 15:41
Från Hudiksussie

När man börjar känna att man vill skaffa barn så är det några väldigt viktiga saker att hålla koll på.
Ägglossningen är den viktigaste eftersom det är runt tiden för ägglossningen som man är fertil.
Det sägs att alla kvinnor har ägglossning på samma tid/dag i sin menstruations cykel men det stämmer INTE!!!
Alla kvinnor är unika och hormonerna som styr ägglossningen kan variera från månad till månad, speciellt om kvinnan har PCOS, är över/underviktig eller har vitamin/mineral brister pågrund av medicinering eller också en avsaknad av medicin.
Det är ofta när man försöker bli gravid och misslyckas, endera genom missfall eller att man helt enkelt inte blir gravid, som dessa brister eller obalanser upptäcks. En undersökning görs hos gynekologen och prover tas och ofta får kvinnan/paret höra att hon inte har ägglossning alls...
Kanske har man försökt pricka in ägglossningen hemma under den tid som läkarna/böcker/nätet säger att kvinnan ska ha ägglossning på, men trots massor med tester som går att köpa på nätet eller apoteket så lyckas man inte hitta ägglossningen. ..

Det är då man ska skaffa en OvuSense!!!

OvuSense mäter en kvinnas core temperatur (kärn/inner temperatur) genom att föras in i slidan, sensorn mäter regelbundet under natten och ger ett 99% korrekt resultat.

Vad är det för skillnad på BAS och KÄRN (core) temperatur?!

Jo när man mäter BAS temperaturen så använder man en vanlig termometer för munnen och tar sin temperatur varje morgon direkt när man vaknar (innan man klivit ur sängen) och skriver ner resultatet i kalender eller app. Detta är dock inte speciellt tillförlitlig och bara för några veckor sedan så var en app (appen namn nämner jag inte ) i hetluften för den hade inte fungerat och flera kvinnor hade blivit gravida trots att de enligt appen var i sin "säkra period"....

KÄRN temperaturen däremot mäts inne i kroppen under en längre period och ger därför ett 99% säkert resultat! Det enda man behöver göra med ​OvuSense 

är att föra in den medföljande sensorn som är i formen av en spermie/ägg med svans på kvällen när man går och lägger sig och sen sköter den sig själv tills man tar ut den på morgonen! Då öppnar man appen och väljer "Connect" och håller sensorn mot mobilen om man har en Android eller mot medföljande tillbehör om man har iPhone.

Appen gör sitt och du behöver inte göra något mer!

Hur enkelt som helst och OvuSense utformades speciellt med tanke på kvinnor som har oregelbunden menstruation som t ex PCOS men funkar ju lika bra även om mensen är regelbunden!

Merry Xmas to Everyone!

2017-12-23 14:11
Från Hudiksussie

Dan före doppare dan...
December har flugit iväg och i.orgon är det JULAFTON?!
När man var liten och gick i skolan hade jullovet börjat och förhoppningsvis hade man hunnit åkt en massa pulka på snöhögar som pappa skottade ihop med traktorn. Knäcken var klar sen länge och alla klapparna låg på den gamla vackra soffan inne i finrummet... några hade klämt och skakat på redan.
Spänningen och förväntan inför julaftonen var enorm och jag hade oftast valt ut vilken julklänning jag skulle ha och mamma hade lagt fram de förhatliga stickiga strumpbyxorna... usch!

Några jular så kom min mormor och morfar ner från Köpmanholmen utanför Örnsköldsvik, och vissa jular så kom även mina kusiner och firade oss. Det var de BÄSTA jularna i mitt liv!
Huset var fullt men det var så otroligt mysigt med mycket skratt och roliga aktiviteter, skidturer,  pulkaåkning, lek i snön med vår hund Ina och varm choklad på fälla tillsammans ❤

Som vuxen är det inte på samma sätt men innerst inne är jag fortfarande den där lilla tjejen med tindrande ögon som beundrar julgranen och som älskar julsånger. Jag älskar att fixa och ordna med julgodis, göra kalendrar (plågar min sambo eftersom vi inte lyckats få några egna barn), dekorera fint med glimmande ljusslingor här och där för att hålla mörkret borta och höja julstämningen lite mer!
Idag firar vi jul hos mina svärföräldrar och imorgon med mina, sen är det svägerskan födelsedag på juldagen och sambons födelsedag på annandagen... sen är det julfrid och jag hoppas på glädjande besked och en massa mys!

God jul på er alla och jag hoppas ni får en jul fylld av glädje och skratt❤

Sista utvägen- IVF

2017-11-28 14:04
Från Hudiksussie

Efter så många år av misslyckanden har jag nästan gett upp och jag har inte så mycket kämpar glöd kvar inom mig...
Månad efter månad hoppas vi och försöker vara positiva, men varje månad är ett nytt misslyckande. Varje månad dör en liten bit av mitt hjärta och efter 8 år av försök att bli gravid är det inte mycket kvar!
Så idag gråter jag och sörjer att vårt hopp ännu en gång har krossats.

Att se vackra runda gravidmagar och små gulliga bäbisar är underbart men samtidigt är det fullkomligt förkrossande!
Jag är glad för alla som lyckas men samtidigt är jag så otroligt avundsjuk!
Varje nederlag vi gått igenom under dessa 8 år av kamp har varit fruktansvärt och hjärtskärande men vi har lärt oss så mycket. Vi har lyssnat på alla råd och tips, provat allt möjligt för att lyckas, men idag är dagen då vi måste fortsätta planera inför vår IVF!

Idag tillåter jag mig själv att låta alla känslor få komma fram, idag håller jag inte tillbaka utan låter tårarna flöda!
Besvikelsen över ännu ett nederlag river inom mig och jag håller på att tappa hoppet..

Jag hatar min kropp och min PCOS som motarbetar mig men jag kämpar med min kost, medicinerna och kosttillskottet för jag VET att de minskar mina symtom. Tyvärr inte tillräckligt mycket för att jag ska lyckas bli gravid utan IVF...

När tårarna torkat och känslorna av misslyckande bleknat lite så är det dags att ta tag i våra planer för nästa IVF igen.
Det är dags att glädjas över de positiva sakerna i livet igen.

Att jag, trots min PCOS har lyckats gå ner 8 kilo senaste 3 månaderna.
Att vi får så fint stöd av vänner och familj.
Att vi har möjlighet att göra en ny IVF.
Att vi har 2 befruktade embryon i frysen i Faluns IVF klinik.

Super erbjudande på OvuSense!!!

2017-11-23 13:35
Från Hudiksussie

Spenderar du en massa tid, pengar och energi på att försöka pricka in din ägglossning för att kunna bli gravid?!

Då har OvuSense ett super erbjudande den här veckan (-26/11-17)!!! Detta är deras BÄSTA erbjudande någonsin!

30% i rabatt på abonnemang av 30dagars och 12 månaders startkit ( sensor + OvuSense tjänsten) , gäller även om du redan har en sensor men vill förlänga ditt abonnemang med ytterligare 12 månader. (Gäller EJ på 30 dagars fortsättning av endast abonnemanget!)  

Allt du behöver göra är skriva in koden:
BLACKFRIDAY
i OvuSense shoppen och du sparar massor med pengar!

Klicka på länken nedan⬇

OvuSense shop
https://www.ovusense.com/eu/store/

OvuSense diary: recension av 1 år med OvuSense!

2017-11-20 09:34
Från Hudiksussie

Förra året vid den här tiden satt jag vid datorn och försökte googla på billiga ägglossning tester (för jag behövde så många/månad pga min pcos) och olika sätt att se om/ när man har ägglossning...

Jag kände mig så deprimerad och ledsen, vi var på väg att ge upp efter alla år av infertilitet och längtan. Det kändes som att jag tappat kontrollen över min kropp och jag hade ingen aning om när jag hade ägglossning.... Vissa månader/cykler hittade jag inte ens ägglossningen trots att jag använt mig av massor med ägglossning stickor och till och med clearblues fertilitetsmonitor...

Men så hittade jag en sida med kvinnor i samma situation som jag och några där nämnde OvuSense. Eftersom jag aldrig hört talas om detta tidigare så blev jag nyfiken! När jag hittade OvuSense hemsida började jag läsa och tänkte direkt att det här är PRECIS vad jag letat efter!!!!

Klicka på bilden ⬇för att komma till OvuSense hemsida och beställ en egen sensor!!!

OvuSense

Vi diskuterade de olika alternativen min sambo och jag och kom fram till att OvuSense var det vi ville satsa på så vi beställde en sensor och ett abonnemang på 12 månader... nervöst väntade vi i ungefär 1 vecka på att den skulle anlända från England och när den kom var jag så himla förväntansfull!

Skulle den verkligen fungera?! Skulle den kännas obehaglig under natten och vad skulle resultatet bli... jag var så spänd och nervös och orolig för att vi kastat så mycket pengar i sjön...

Efter lite problem med att få sensorn att koppla till min mobil pga att vi gjorde fel och för att vi använde oss av den mottagare som följde med om man har en Iphone, men sedan vi kommit på det funkade det perfekt!

Första natten med sensorn var lite konstig och det kändes lite obehagligt eftersom jag inte förde in sensorn tillräckligt långt in och det kändes lite som om den skulle glida ut hela tiden... Det blev många skratt den natten!

Tiden gick och efter några nätter hade jag vant mig och kände inte ens sensorn när den väl var inne, vilket ledde till att jag glömde bort den när jag gick upp för att gå på toa på natten och den gled ur... Inte så roligt då men så här efteråt kan jag skratta gott åt det!

Det som fascinerade mig mest med att använda min OvuSense var att se hur min kurva ändrades i appen och hur jag för första gången i mitt liv kunde se hur min kropp kämpade för att nå ägglossning. Då hade jag tydliga tecken på obehandlad PCOS och med det menar jag en kurva som går upp och ner hela tiden, som har hög temperatur ena dagen och väldigt låg temperatur nästa dag!

Och när OvuSense äntligen bekräftade min ägglossning på cykel dag 34 var jag så lycklig att jag grät! Jag hade ÄNTLIGEN fått veta att min kropp faktiskt fungerade, trots att läkarna sagt att jag troligtvis inte hade någon ägglossning på grund av mina långa cykler, och jag kunde känna hoppet återvända om att vi trots allt skulle lyckas bli gravida!

Nästa månad såg min kurva lite bättre ut och tredje cykeln med OvuSense så hade jag ägglossning på dag 18?! Jag trodde inte det var sant... Dag 18!!!

De 2 följande cykler hade sen ägglossning på dag 30, 34 men sen cykeln efter der dök ägglossningen upp tidigt igen och jag upptäckte ett mönster med 2 långa cykler och sen 1 tidig osv osv. Allt tack vare OvuSense!!!

Efter alla år vi kämpat med infertilitet så kändes det fantastiskt att hitta en underbar och stödjande grupp på Facebook där man kan få hjälp att tolka sina kurvor och ställa en massa frågor till andra kvinnor som också använder sig av OvuSense för att bli gravida. Det är många i gruppen som lever med pcos och OvuSense är ju utformat för bland annat kvinnor med pcos som ju ofta har ett förhöjt LH hormon vilket leder till att vanliga ägglossnings stickor/tester ger ett falskt resultat. "OvuSense users groupe" har blivit som en livlina för mig och stödet från dess medlemmar betyder så otroligt mycket för jag VET att de upplever samma saker, samma oro och samma motgångar som jag gör varje dag!

Eftersom OvuSense kommer ifrån England är gruppen engelsktalande men det upplever jag inte som ett problem utan tvärt om, för många läkare här i Sverige vet knappt vad pcos är och ännu mindre hur kvinnor upplever hur det är att leva med infertilitet, behåringen, övervikten osv. Tack vare OvuSense och Facebook gruppen så har jag lärt mig massor om olika behandlingsmetoder, mediciner och kosttillskott som kan hjälpa och det är utöver allt jag lärt mig om att tolka kurvorna och mina cykler. Utan OvuSense skulle jag ha gett upp för länge sedan och tappat ALLT hopp om att bli gravid!

Det här är 3 bilder på min senaste cykel och även om vi inte aktivt kunde försöka bli gravid denna cykel på grund av att jag opererade bort en sjuk binjure, så ser den bättre ut än någonsin och den ger mig hoppet åter. Tack vare den uppdatering som OvuSense gjorde nu i höst kan man avläsa/tolka kurvorna på ett bättre och mer tydligt sätt än tidigare. De höga topparna och djupa dalarna omvandlas till en slätare kurva vilket visar hur temperaturen verkligen ser ut. Dessa gör också att man som användare blir lugnare och man behöver inte stressa upp sig längre över en plötslig topp eller dal utan man kan se ett snitt av sin temperatur.

Idag, 1 år efter att vi beställde vår OvuSense så har vi lärt oss så mycket om varandra och om hur min kropp fungerar. Vi har INTE gett upp hoppet om att bli föräldrar! Tack vare OvuSense känns det som om vi fortfarande har en chans ❤

Det här året med OvuSense har varit fyllt av så många känslor, lycka över att kunna se min ägglossning och hur mina cykler förändrats till det bättre, och sorgen över att vi inte lyckats bli gravida ännu... Men jag har fått tillbaka hoppet tack vare OvuSense!

Nekad den hjälp jag har rätt till...

2017-11-05 17:18
Från Hudiksussie

Svensk sjukvård har försämrats en hel den de senaste 10 åren och de ibland ofattbart stora sparkraven gör det svårt för sjukhusen att hitta sköterskor och läkare... men vilka är det som drabbas, jo VI patienter!!!

Men det här inlägget ska egentligen inte handla om sparkrav och liknande utan om hur diverse läkare leker gud med våra liv och för att "effektivisera" sin verksamhet så inför de nya regler som gör att man inte längre bara kan ringa och få en tid när man år orolig för något, utan man måste skicka in en "egenremiss" och gissa vad man har för fel...
Jag har som jag nämnt tidigare något som heter PCOS (polycystisk ovarien syndrom) en hormonell sjukdom som gör att man inte har ägglossning som andra kvinnor, får ökad behåring osv osv..
Hur som helst så har jag haft PCOS sen övre tonåren och känner min kropp vid det här laget och jag har se senaste året känt att allt inte är okej med mina hormoner och min kropp, så jag ringde gyn i januari för att få komma och ta prover samt göra en gynundersökning. Men fick då svaret att om det inte var ngt akut så var det bättre att vänta eller be en läkare skicka en remiss...
Lite chockad över att inte kunna få hjälp direkt i Hudiksvall blev jag såklart eftersom jag aldrig haft problem att få en tid på kvinnokliniken på Sundsvalls sjukhus när jag bodde i Sundsvall. Men jag gick till min läkare på medicin kliniken som jag gick till för blodtrycket, och han sa att han kunde ta proverna jag ville ta men tyckte det var konstigt att jag blivit nekad och så skrev han en remiss till gyn.

Tiden gick och jag ringde flera gånger under våren till gyn för att höra varför jag inte fått någon tid... jag fick många olika svar:

"Jag ska kolla upp detta och återkomma"
"Tyvärr hittar jag ingen remiss... vad var det du hette sa du?!"
"Nä... jag vet faktiskt inte vad som kan ha hänt men om du ringer imorgon igen så ska jag kolla upp det..."

Jag väntade snällt och led under tiden av min ökade behåring samt av olika andra symtom kopplade till PCOS men i början på hösten kände jag att nu har det gått förbannat lång tid och snart måste jag få hjälp!!!
Så någon vecka innan min operation ringde jag gyn igen och bad ännu en gång om hjälp. Sköterskan jag pratade med började med att föreslå att jag skulle skicka in en "egenremiss" och då brast det TOTALT för mig och jag kände att nä nu väntar jag inte längre som en "snäll och duktig flicka"!
Jag förklarade lugnt och sakligt att min läkare på medicinkliniken skickat ett remiss redan i januari och att jag behövde hjälp NU!
"Jaha... ja men det remiss svaret gick ju tillbaka redan i februari..." svarade hon mig och jag blev skitförbannad helt ärligt och kände mig så överkörd. Jag ifrågasatte varför jag inte fått information om detta och det kunde hon inte svara på... och eftersom remiss svaret gått tillbaka så var saken utagerad i deras ögon.
Jag försökte förklara för henne att jag ju inte fått någon hjälp och att jag FORTFARANDE behövde få göra en gynundersökning och ta prover eftersom jag känt en längre tid att allt inte var okej, varken med mina hormoner eller med mitt underliv! Jag försökte gråtande och förtvivlat förklara för henne att jag behövde få hjälp eftersom vi (sambon och jag) skulle göra ett nytt IVF försök när jag läkt efter min operation. Att jag behövde få veta hur mina hormoner låg till innan IVF så den inte skulle behöva senareläggas pga medicinering eller liknande...
Svaret jag fick efter hon rådfråga deras fertilitets läkare var att den enda hjälpen jag kunde få var p-piller eller Spironolakton (en blodtrycksmedicin som har effekt mot ökad behåring genom stabilisering av hormonerna) men någon gynundersökning skulle jag inte få för, och jag citerar

"...de tänkte inte göra de privata fertilitetsklininernas grovgöra..."

Nä visst, så må det ju vara men eftersom jag är 42 år har jag redan överskridit åldersgränsen för rätt till hjälp med "fertilietsrelaterade problem" som IVF, det är ju därför vi sökte hjälp av fertilitetskliniken i Falun och gjorde vår IVF och vårt FET (frozen embryo transfer) där. Jag begärde INTE att vi skulle få göra ivf i Hudiksvall men nu handlade det om att få göra en gynundersökning som jag väntat på att få göra i nästan 1 år!?

Efter att ha gråtit och känt mig förtvivlad och heligt förbannad på gyn och på fertilitetsläkaren på gyn, som jag dessutom stöter ihop med då och då eftersom vi bor så nära varandra, så har jag bestämt mig för att göra en anmälan till patientnämnden!
Jag känner mig väldigt illa behandlad och rent ut sagt kränkt av det dåliga och nedvärderande bemötande jag fick när allt jag ville vara att få hjälp för att jag inte mår bra! Och eftersom jag ofta möter kvinnor som har PCOS som inte får den hjälp de behöver eller möter läkare som har uppenbart bristfällig kunskap om vad PCOS är och hur det bäst behandlas så tycker jag det är viktigt att jag delar med mig av mina upplevelser!

​Dela gärna detta till andra med PCOS 

Inre och yttre stress...

2017-11-02 19:01
Från Hudiksussie

De flesta av oss är mer eller mindre stressad över olika saker i våra liv, men vi hanterar den på olika vis.
Stress kan vara det man upplever i sina arbeten, i skolan eller i livet i stort. Beroende på hur man mår och vilket stöd man har omkring sig så kan man klara av mer eller betydligt mindre yttre stressiga situationer...

Kroppsliga tillstånd som nedsatt immunförsvar, infertilitet, depression, vitamin/hormonbrist i olika former och sömnbrist är bara några orsaker till att man har en låg stresstolerans i vissa perioder av sitt liv. Men sen tillkommer saker som ökad arbetsbelastning, vantrivsel på arbetet, ekonomi, förändrade familjeförhållanden (separationer, skilsmässa, tillökning osv) och hot om arbetslöshet osv osv...
Listan över det som stressar upp oss är väldigt lång...

Vi behöver ALLA ha ett stödnät omkring oss med familj och vänner som visar att de verkligen bryr sig när det krisar och stormar som värst!

Ironi på hög nivå...

2017-10-30 12:48
Från Hudiksussie

Ibland är livet fyllt av ironi på hög nivå...
Man undrar ju vad meningen egentligen är där och då men i efterhand inser man att man får helt enkelt ha hopp och tillit inför det som ska ske.

Jag har i snart 1 år använt min OvuSense och även om jag inte ännu blivit gravid så har jag lärt mig mer om mina hormoner och min mens cykel än någonsin. Nu vet jag att mina olika kosttillskott och mitt Metformin har hjälpt mig att stabilisera min cykel och min vikt.

Denna månad har varit förlorad fertilitetsmässigt för mig/oss oavsett pågrund av den operation jag genomgick för att ta bort en sjuk binjure, men det har också ironiskt nog varit den bästa cykeln på flera månader...
Första ägglossningen på 2 månader och en otroligt fin kurva men alla de starka medicinerna jag var tvungen att ta och själva operation, både under och efteråt gjorde det omöjligt för oss att ha samlag.

Men det är bara att gilla läget och inse att tidpunkten var fel men "verktygen" är de rätta, nämligen OvuSense!
Vi tar nya tag nästa cykel och fortsätter tänka positivt.

OvuSense har de senaste månaderna utfört uppdateringar och är bättre än någonsin! Nedan ser man 3 olika sätt att tolka sin cykel kurva i OvuSense appen.

Den övre delen av bilden visar temperaturen som den är när man kopplar sin sensor till appen och de två under visar hur OvuSense filtrerar bort diverse febertoppar eller stigningen i temperaturen pga alkohol osv.

Jag tycker den här uppdateringen är jättebra och ger ett bättre och mer exakt resultat så man verkligen kan vara säker på att tiden för ägglossningen stämmer!

Även om det snart gått 1 år utan en graviditet så är OvuSense fortfarande det bästa köp vi någonsin gjort!!!

Operation av sjuk binjure

2017-10-30 11:04
Från Hudiksussie

Som jag berättat tidigare i bloggen så var min ena binjure sjuk och läkarna trodde att eftersom man inte kunde se någon tumör på den så skulle hela vara påverkad,  "överstimulerad" vilket gjorde att den producerade för mycket Aldestoron.
Vilket ledde till att min kropp höjde blodtrycket mer och mer och mer...

När datumet för operationen var bokat blev jag tvungen att inse att den skulle kunna få 3 olika resultat...
1. Att min ärftliga faktor för högt blodtryck och stressen de senaste åren inte skulle göra tillräckligt stor skillnad även med operationen för att sänka blodtrycket tillräckligt mycket.
2. Att operationen skulle gå bra men att jag skulle få problem med infektion och liknande efteråt.
3. Att operationen skulle gå bra och att jag inte bara skulle få minska mina blodtrycksmediciner utan kanske också få ta bort 1 eller flera totalt!

Tisdagen den 24/10 klev jag och sambon upp väldigt tidigt och körde ner till Uppsala för många möten med sjuksköterskor och läkare inför operationen. Vi var minst sagt trötta efteråt och jag var sjukt orolig och nervös. Inte ens en tur ut till IKEA Uppsala kunde pigga upp eller få mig att slappna av...
På morgonen den 25/10 tog jag en Sobril (lugnande tablett) jag fått av sköterska dagen innan att ta innan vi satte oss i en taxi till sjukhuset. Jag blev inskriven och fick byta om till en ovanligt ful och väl använd sjukhusdräkt med tillhörande hemska lårhöga strumpor. Sen gick det ganska fort och när de rullade iväg mig från min oroliga sambo var jag så himla tacksam för min lugnande tablett! En massa nålar sattes i mina armar och man tog blodtrycket innan jag fick order om att andas djupt 3 andetag i en stor mask, och sen minns jag inget mer förrän jag vaknade upp på uppvaket med sjukt torr mun...

Uppvaket var sjukt jobbigt pågrund av två saker. Det första muntorrheten som var överjävligt jobbig men lindrades lite av någon spray de hade och de få klunkar vatten jag fick, och det andra var när de hämtade min älskade sambo som väntat oroligt på att få veta hur jag mådde. Tyvärr fick jag veta av sambon att trots att vi blivit informerade om att han skulle hållas uppdaterad om operationen och hur jag mådde på uppvaket så hade han inte fått någon information alls. Och visst, det var ingen hjärt eller hjärnoperation, men om de säger att han ska få veta "fortlöpande om operationen" då ska det ju vara just det!

Efter några timmar på uppvaket kom jag upp på avdelningen och sov och var vaken om vart annat. Sov oroligt på natten och hade lite ont, men mest på grund av alla nålarna i armarna och på grund av upprepade väckningar av nattsköterskorna som tog prover och mätte blodtrycket. På morgonen längtade jag hem och efter min älskling. Och tursamt nog tyckte läkarna att mina resultat var tillräckligt bra för att jag skulle få åka hem!!!
De hade kunnat ta bort 2 av mina blodtrycksmediciner direkt efter operationen och alla kalium tabletterna, och minskat doserna på 2 andra!

Visst sa de att jag skulle vila och inte lyfta tungt i 3 veckor men deras förhoppning var att jag skulle kunna inom några månader även ta bort fler tabletter... kanske alla!
Väl hemma igen har jag haft lite ont och blivit tvungen att ta de starka tabletterna jag fick utskrivna, men för varje dag som går blir jag lite mjukare i kroppen och smärtan minskar lite i taget.
Jag ser lite ljusare på framtiden och visst kommer det säkert bakslag men förhoppningsvis inte alltför stora eller alltför många...

Lever på hoppet!

2017-10-25 05:36
Från Hudiksussie

Idag tisdagen den 24/10 var en intensiv dag med en väldigt tidig resa ner till Uppsala, en massa fjärilar i magen och tusen frågor i skallen!
Efter en massa prover både här och där, möten med överläkare, narkosläkare och diverse olika sköterskor så var vi rätt så darriga båda två... eller mest jag
Sambon var verkligen en riktig klippa idag och ett otroligt stöd!

Ikväll har jag kämpat med mina rädslor och farhågor inför operationen jag ska genomgå för att ta bort min ena binjure.. jag har förträngt eller lagt locket på det mesta för annars kommer jag inte kunna få en endaste blund inatt!

Jag vet att jag är på ett väldigt bra sjukhus, att kirurgerna gjort detta massor med gånger och jag ska som min moster säger "lita på de professionella"... men det är ändå min första operation, min första sövning och jag är livrädd för att inte vakna igen, att inte få en chans att leva mitt liv!

Men trots rädslan inom mig så lever jag på hoppet! Men ni får gärna skicka lite positiv energi och styrka till mig onsdagen den 25/10 vid kl 8:00 tiden då operationen är beräknad

Oro och rädsla...

2017-10-19 21:18
Från Hudiksussie

Att vara rädd och orolig kan ibland vara fullständigt förlamande!  

Rädslan gör att jag inte kan sova på nätterna utan ligger vaken och försöker att inte lyssna på hjärnspöken som viskar negativa saker till mig... 

Rädslan begränsar ofta mitt liv och ställer sig ivägen för det jag skulle vilja göra.

Rädslan får klumpen av ångest och oro i bröstet att växa lite mer för varje dag... 

Rädslan för att inte duga, att inte räcka till och att misslyckas om och om igen...

Men mest av allt är jag rädd för att ingen av mina drömmar ska bli sanna och att jag ska bli ensam och bitter på livet och allt som kunde ha varit! 


1 sak i taget!

2017-10-18 11:02
Från Hudiksussie

I normala fall klarar man att flera saker händer samtidigt och man får prioritera när och hur man ska ta tag i det, men jag har lärt mig de senaste åren att jag klarar inte av det på samma sätt som förr!
Den här veckan har lärt mig att jag kan INTE längre tro att jag klarar av att hantera stress som jag gjorde innan jag blev sjukskriven...
Innerst inne så VET jag ju det redan, men det är svårt att inse sina begränsningar och att man har förändrats. Och ibland måste man helt enkelt prioritera BORT saker för att man inte klarar av det!

För några år sedan var stressiga situationer min vardag och något jag gillade. Jag arbetade på en förskola med många barn, och det var högt tempo hela tiden och vi var väldigt ofta för lite personal till den stora barngruppen vi hade. Vi var 3 pedagoger som jobbade tillsammans på ett väldigt bra sätt och i hade otroligt roligt med många roliga aktiviteter och påhitt. Jag saknar den tiden och de skratten...
Många gånger var man ensam med hela barngruppen och det var mycket att hålla reda på med vanliga rutiner, konflikter mellan barnen eller aktiviteter man behövde styra upp. Utflykter som skulle fixas till samtidigt som man skulle få alla barnen att klä på sig osv.
"Tusen järn i elden" som man säger och visst var man trött och slut när man kom hem på kvällen men det var den bästa tiden i min yrkeskarriär!

Nu för tiden är det som om min hjärna bara stängs av när det blir för mycket... Som om alla de där små cellerna bara gått på lunch. Visst, det som hänt senaste tiden är inte vanligt förekommande speciellt ofta men ändå!
En väldig massa av min tid de senaste dagarna har gått åt till att sitta i telefon och försöka få kontakt med mina läkare i Uppsala inför min kommande operation, koordinations sköterskan och min läkare i Hudiksvall. Papper ska fyllas i, uppgifter ska lämnas och ändras beroende på vad läkarna ordinerar.
Min oro inför operationen och om den kommer lyckas som tänkt och verklugen kan sänka mitt blodtryck påverkar både min sömn och min vakna tid på ett väldigt negativt sätt... och det hjälper inte direkt till med att hantera stressen.
Och tyvärr fick familjen även det sorgliga beskedet att en anhörig gått bort...
Detta blev lite droppen som fick bägaren att rinna över och min hjärna tog semester och känslorna tog över istället.

När det blir för mycket då måste man ta ett steg tillbaka och bara försöka andas... Försöka tänka positivt och vända det negativa till något hoppfullt. Såklart är det inte lätt och när det varit så mycket tråkiga besked så är det fan inte lätt att se ljuspunkterna i mörkret!

Det är då som jag behöver dra mig undan och bara andas, tända ett ljus och fokusera på det som gör mig lugn och glad i mitt liv. Min familj och mina vänner
Jag hoppas fortfarande på en bättre framtid och operationens utgång är så himla avgörande för så många saker för mig och för oss som par...

Ta mig som jag är!

2017-10-13 15:07
Från Hudiksussie

Vi påverkar varandra på olika sätt beroende på hur vi mår, vilka upplevelser vi haft och beroende på vilka värderingar vi har.

Endel människor sätter sig själva främst i alla situationer och anser att det som de vill/tycker är det enda rätta oavsett hur det påverkar deras omgivning...
De anser sig alltid har rätt att ta plats och uttala sig om allt oavsett hur det påverkar andra människor.

Men så finns det de där människorna som lyssnar, som känner med andra och som, även fast de vet att de som skrävlar högst inte alltid har rätt! Dessa människor är extra värdefulla i mitt liv, de är de människorna som jag skulle göra allt för!

Ibland måste man ta ett steg tillbaka och tänka på hur andra människor har det, hur de mår och vilka motgångar de genomlevt eller som de är mitt uppe i... Och vad kan JAG göra för att hjälpa/glädja istället för att stjälpa?!

Nödvändig själavård

2017-10-12 14:57
Från Hudiksussie

Idag behöver jag koppla bort omvärlden och bara tänka på mig själv... bara gå in i mig själv och försöka hitta lugn och ro utan en massa jobbiga känslor och krav från alla omkring mig!

Tända mina ljus och lyssna på min favorit guidade meditation...
Lyssna på den lugna mörka rösten som så vackert beskriver den där trygga, lugna platsen i mitt inre där jag duger... där jag räcker till och där jag får vara den jag är utan krav!