Idag var vi på babysim med lilla Michaela hon är väldigt glad för att bada hemma i badbaljan men detta var ju lite annat. Hon var rätt så nyfiken och glad och sprattlade hej vilt med benen ser verkligen fram emot nästa vecka då det är dags igen minns när jag gick med Hampus när han var liten hur mysigt det var så det ska verkligen bli jättekul.
Dopet gav ändå en stor glädje ☺️ att ha så många fina nära o kära som ville komma uppskattades stort. Det var en fin ceremoni o Jenny sjöng så otroligt vackert i kyrkan ☺️ o lilla Michaela var så otroligt duktig sov första halvan o från det att hon fick vatten på huvudet tittade hon bara nyfiket omkring. Mitt lilla hjärtegull , en stressig men så otroligt meningsfull o lyckad dag❤️
Tack till ni som hjälpte till under dagen. Allt var väldigt hjälpsamt. Och tack till mamma o Thomas o Johan o Martina som hjälpte till med all städning efteråt så vi kunde komma hem i någorlunda tid
Tack till alla ni som kom och gjorde dagen minnesvärd för oss ❤️ och tack för alla fina presenter till Michaela.
denna dagen!!! ja jag vet knappt var jag sa börja.. uppe innan sju då Hampus o Michaela vaknade, ätit frukost o gjort färdigt allt för o lämna Hampus på förskolan 8,30. Hem o fixa lite smått innan man körde till Eslöv för o handla på KappAhl o ÖoB. Visste precis vad jag skulle ha! Men när jag väl kommer till KappAhl har jag glömt bort varför jag är där.
Varför skulle jag tvunget handla idag? Var det till dopet? Till Michaela? eller till Hampus?... nej det var det inte för det hade jag kunnat handla senare.. Var det för det var 25 % på en vara? nej det kan det nog inte ha varit,, jag skulle inte kört dit bara för det... men jag kommer inte på någon annan anledning så det måste det nog vara.... jaja jag tar dem här kläderna o går till kassan.
Hinner sätta mej i bilen, köra ut från parkeringen på väg till ÖoB när jag kommer på det. Just det, det var ju DET jag skulle handla på KappAhl, det var ju DÄRFÖR jag körde in idag. Jahapp nu glömde jag det, orkade inte köra tillbaka o gå in igen med lilla Michaela o vagn o hela köret så det får vänta till helgen. Tyvärr så märkte jag att jag tappat nappen till Michaela. Den ENDA nappen hon tar någorlunda bra,. Nappen jag fått beställa från apoteket som jag haft mindre än en vecka! :( fick beställa nya när jag kom hem,, har i alla fall en extra likadan hemma. O ja, jag vill gärna hon tar napp då hon e extremt tuttig o vill ha något som lugnar henne när hon e ledsen o inte alltid famnen funkar.. Då hampus aldrig tog napp o vi gav upp ganska snabbt vill jag försöka mer med lilla loppan i alla fall.
På väg till ÖoB. Bestämmer mej för att ta Michaela i babyskyddet i kundvagnen istället för barnvagnen.. så lyfter ur henne tar med mej en 10, (se där, det kom jag allt ihåg), o går bort till vagnarna. Inser jag inte behöver 10:an.. okej, tar en vagn o sätter ner babyskyddet. ehh ja good luck, babyskyddet går knappt ner i den trånga vagnen o jag kan ännu mindre handla något.. nähä... tillbaka med kundvagnen, går tillbaka till bilen, sätter fast babyskyddet i basen, ut med barnvagnen o Michaela ner i den. Väl inne på ÖoB e hon tyvärr inte på det bästa humöret.. hittar NÄSTAN allt jag ville ha, går förbi drickorna o märker hur törstig jag är. .. Alla som ammat vet hur törstig man blir av det.. o man dricker MASSOR, bestämmer mej för o ta en kall ifrån kylen vid kassorna istället... struntar i resten o går till kassan. Ska betala. FEL KOD, försöker igen, FEL KOD men vad!! jag vet det e rätt kod säger jag högt för mej själv..
"Har du rätt kort ? " frågar hon i kassan.. och då slår det mej.. Ehh nä det har jag inte … betalade med det "vanliga bankkortet (som jag inte använt på länge) istället för mitt ullaredskort skämdes o plockade fram rätt kort o ja nu gick det.. packar in i bilen o upptäcker klockan e över halv 12. kör hemåt. Halvvägs hem kommer jag på. Fasen jag glömde den förbaskade drickan, o inte hjälper det att jag började få så jäkla huvudvärk. jaja, jag har nog lite kall dricka hemma. Kommer hem, äter lite lunch för att sedan hämta Hampus på förskolan 13.30. Dagen fortsätter någorlunda utan några större incidenter, även om jag säkerligen har glömt något annat som hänt, men nu sover barnen o jag o sambon sitter framför tv. O ja just det ja.. sa jag det … jag ska kränga godis!! det känner jag mej verkligen förtjänt av idag. Imorgon får nog bli o bara stanna hemma.. för o vara på säkra sidan
Jag hade varit hos läkaren på förlossningen dagen innan, då de senaste veckorna hade varit extremt tuffa i graviditeten. Framförallt med tanke på magkatarren. Svårt att andas emellanåt och omöjligt att sova på nätterna var bara en liten del i det hela. Men det var inte tal om någon igångsättning. Inte fören jag hade passerat BF- datumet., eftersom tillståndet inte var kritiskt för varken mej eller bebis i magen. Vilket tack och lov var bra, även om det var tuff tid för mej. Det som gjordes var en hinnsvepning. Jag skulle även få en av min barnmorska veckan efter för att dagen efter det återkomma till läkarna på förlossningen för en ny bedömning. och då eventuellt få bli igångsatt eftersom jag mådde som jag gjorde. Efteråt var jag väldigt öm och hade ont vilket jag fick höra var normalt. Detta höll i sej hela dagen, och under natten. Det var inte mycket sömn jag fick. På morgonen vid 07.00 när Hampus vaknade och vi skulle gå upp fick jag ta två Alvedon. Det verkade hjälpa. Smärtan försvann ett tag för att sedan komma tillbaka lite igen. Sedan gick det över och kom tillbaka. Och så fortsatte det under förmiddagen. Vid 12 började jag förstå att det kunde vara förvärkar. Men jag kunde härda ut dem, det gjorde inte så fruktansvärt ont, därför trodde jag inte att det var lönt och ringa till förlossningen. Framförallt inte eftersom jag redan hade varit där under lördagen på grund av minskade fosterrörelser, under tisdagen för jag trodde vattnet hade gått och under onsdagen då jag skulle göra både TUL och träffa läkaren. Nu torsdag tänkte jag att det kommer säkert bara skicka hem mej igen. Jag hade dessutom fått höra från dem mer än en gång under gårdagen hur fullt dem hade det. Så jag avvaktade lite.
Jag hade däremot ringt till Emil under förmiddagen och sagt att jag började få ont, men det var ingen panik och åka in till förlossningen men om han kunde komma hem lite tidigare, då det var rätt tufft och ha Hampus när väl värkarna kom. Vid 13.00 ringde jag in till förlossningen då jag kände att värkarna blev lite kraftigare. Det var fortfarande mellan 3-10 minuter mellan varje värk, och därför tyckte de på förlossningen att jag skulle avvakta tills de blev mer regelbundna. 50 minuter senare, ringer jag in till förlossningen igen. Nu hade jag värk var 3 minut och det började göra väldigt ont. Jag får höra att det e fullt i Lund så de skulle höra med Ystad. Jag får vänta kvar i luren. Denna väntan handlar säkert om mindre än 2 minuter men det kändes som en evighet,. Jag får höra att där är plats i Ystad så vi är välkomna dit. Jag ringer till Emil igen och sådan tur så är han redan på väg hem.
Jag hade pratat med Martina under dagen så hon var redan på väg för o hämta Hampus. Världens snällaste och finaste svägerska som alltid finns där och ställer upp oavsett<3. Ett stort tack till dej<3
Ungefär kvart i 3 sitter vi i bilen på väg till Ystad. En av de jobbigaste bilturer jag varit med om. Halv 4 ställer vi bilen precis utanför och går in. Jag blir mottagen snabbt och får ett rum direkt. Emil går snabbt ner för och parkera bilen och kommer tillbaka efter ett par minuter, Jag hade redan fått lustgas som jag var oerhört tacksam över. Den hjälpte. Jag var redan helt öppen när jag kom in och det tog inte lång tid innan jag kände att bebis var på väg ut. "ja jag misstänkte det" fick jag höra från barnmorskan, som faktiskt tog mej på allvar till skillnad från när jag fick Hampus i Lund. Snabbt fick vi försöka dra av byxorna som jag fortfarande hade på mej då vi inte hunnit längre. Jag kramade om Emils hand vid varje värk allt vad jag kunde. Efter några minuter tog jag ett djup andetag och tog i med alla krafter jag hade kvar och då kom vår älskade lilla bebis ut. Hela på en gång. Det var väldigt omtumlande och jag kunde först inte förstå vad som hänt. Var det färdigt? Gick det bra? jag hörde bebis skrika och såg hur de lyfte upp bebisen till mej. Jag var helt tom och visste knappt vad jag kände. Sedan kom den otroligt underbara härliga känslan. Den glädjen och få upp sitt nyfödda barn på bröstet. Jag tittade på klockan till höger,. Kunde verkligen detta stämma?
40 minuter tog det allt som allt från det att vi kom in till förlossningen tills det att bebis föddes. Vår lilla Michaela. Torsdagen den 12 juli 2018,. .kl. 16:19.
2955 g och 48m lång. <3
Det var väldigt omtumlande allting då det gick så fort och ibland är det svårt att inte tänka på "Tänk om"
Tänk OM vi inte hunnit in till förlossningen.
Tänk OM det varit stop i trafiken.
Tänk OM jag väntat lite till med och ringa.
Nu gick ju allting bra och vi mår bra, men det tog en hel del på kroppen och rent psykiskt då man inte var beredd på att det skulle gå så snabbt,
Med Hampus tog det fem timmar från det att jag började känna av någonting, och då med igångsättning. Denna gången tog det bara lite mer än fyra timmar till allt var klart från det att jag började känna av att någonting var på gång.
Men just nu är jag bara glad över att allt är över och att vår fina lilla tjej mår bra. Vi stannade kvar på förlossningen tills PKU testet var gjort och sedan åkte vi hem. Hampus hade först varit hos Johan och Martina och sedan hos mamma så det hade blivit mycket för han också. Även om han hade haft riktigt roligt under tiden:) Emil hämtade han under lördagen så han fick hälsa på en liten stund på sjukhuset innan vi alla fyra åkte hem tillsammans.
Hampus är en riktigt stolt storebror:) han vill gärna hjälpa till med att hämta blöjor, filtar och nallar till henne. Ser ha inte henne frågar han efter henne och han vill fram och vara nära och klappa på henne hela tiden. Och han är så försiktig så man blir riktigt stolt över honom :)
Min fina familj som jag älskar er<3
men om man ska gå ännu längre tillbaka.
Bara den senaste veckorna har varit extremt tuffa. Till en början så vaknade jag upp en dag med smärta i ryggen. Tänkte att det säkert går över, jag hade nog bara sovit konstig. Alvedonen var slut där hemma, så tänkte att jag åker till jobb och köper med mej ett paket på hemvägen. När jag väl kom till jobb hade jag fortfarande ont, hörde med en kollega som tyvärr inte heller hade Alvedon. Jag tänkte att det går säkert över.. men det gjorde det tyvärr inte. det blev bara värre och jag kände mej rent spyfärdig av smärta. Tillslut fick jag gå in o lägga mej i personalrummet för att vila, bara för att ens kunna köra hem sedan. En annan kollega kom in med Alvedon till mej och jag är så tacksam att jag har så väldigt fina och omtänksamma kollegor som verkligen ställde upp och brydde sej på alla sätt!.
När jag väl kommit hem och fått vila hade smärtan fortfarande inte lagt sej, efter att ha pratat med 1177 ville de att jag skulle kontakta förlossningen och de vill ta in mej på kontroll. Allt var bra med bebis i magen och efter ett ultraljud visade det sej att det var min njure. Den vidgar sej under graviditeten och kan tydligen göra det olika mycket och nu hade den gjort det lite mer, och livmodern tryckte på vilket orsakade smärtan. Vila o Alvedon blev rekommenderat.. Efter ett par dagar blev det bättre men jag känner fortfarande av det emellanåt.
under lördagmorgon var jag riktigt orolig.. bebis i mage hade inte rört sig så mycket som vanligt. under nästan ett helt dygn. under fredagen kände jag inte av mycket, jag försökte tänka att den nog bara var trött och skulle känna av mer under kvällen då den brukar vara som livligast men nej det var inte mycket. o ingenting under natten. Känslan att något var fel försvann inte så efter att ha pratat med förlossningen under lördagmorron fick vi åka in och kolla upp så allt var bra, Det togs CTG och ultraljud och tack o lov var allt bra med bebisen. Den e liten men ligger fortfarande inom det normala. Men eftersom jag har väldiga problem med magkatarren och inte får sova på nätterna och det inte finns någon medicin som fungerar blev det bestämt att jag skulle få ett extra TUL och även ett läkarbesök ganska så snart., för en möjligen igångsättning. Måndagmorgon ringde läkaren mej och jag fick tid på onsdagen för både läkarbesök o TUL.
Tisdag morgon var jag övertygad om att vattnet hade gått. Vi fick tid under eftermiddagen för kontroll men enligt deras "tester" hade inte vattnet gått.. så vi fick åka hem igen,
Onsdag: vi kommer för o göra ett TUL o allt ser bra ut. Ska efteråt få träffa läkaren och tre timmar senare e vi äntligen klara. Tyvärr blev rekomendation dubbla doser omeprazol o gaviscon vid behov. Samt en hinnssvepning för ett litet försök att påskynda förlossningen. De ville inte sätta igång mej eftersom jag inte gått över BF datum än, och inte har några problem som kan vara farligt för mej eller bebisen. som tex preeklampsi som jag hade med Hampus. Ska på ny bedömning i nästa vecka om inte bebis har velat komma innan dess så får vi se vad som händer.
Just nu längtar jag så efter vårt andra lilla mirakel<3
Usch det var bland det värsta jag varit med om. :( min stackars lilla kille, han verkar iallafall må lite bättre och har inte direkt någon feber men rösten är fortfarande borta och är rosslig i halsen. Hoppas så att han blir bra snart ❤
Söndag. Sista dagen på ytterligare en händelserik vecka.
Under tisdagen åkte jag och hämtade ut mina nya glasögon. Usch och fy vad konstigt och annorlunda det känns med nya glasögon. Köpte två stycken men har fortfarande inte riktigt vant mej vid dem och tycker bara det känns konstigt och fel. Men det ger väll med sej som allt annat.
Onsdagen var planeringsdag vilket betydde att det blev föreläsning i lund hela dagen. En helt ok och givande dag. Föreläsningen på eftermiddagen toppade utan tvivel dagen, Dennis Westerberg bjöd på en hel del skratt, men också många tankar. Eller som han förklarade det: FLUFF. Det var så mycket som man började fundera på, och som han hade rätt i. Men så mycket skratt under en föreläsning var väldigt länge sedan, tror knappat jag var med om detta under min tid på högskolan ens.
Sedan blev jobb som vanligt resten av veckan. Lördagen åkte man hem till föräldrarna och Hampus fick leka av sig med kusinerna Frida o Oskar. Så kul de hade tillsammans och det är verkligen helt underbart att se dem leka tillsammans:) Vi passade även på att köra in till lödde (när man ändå hade barnvakt :P), men ja, det hade vi nog kunnat hoppa över. Då ica fyllde hundra år o det bjöds på kaffe o tårta o en hel del billiga priser var det fullt med folk. Kändes nästan som Ullared haha, och på tal om Ullared så börjar jag bli så otroligt sugen på o åka dit snart!!!
Ja semestern är i full gång. Har redan haft tre veckor har ytterligare tre veckor kvar.
För att börja med det roligaste så har vi köpt en ny bil :D:D en Saab 9-5 Turbo och vi är så sjukt nöjda med den:) Endast en ägare innan (om man nu inte räknar med bilfirman) och endast 10.000 mil. en 08 så är väldigt ny med tanke på bilarna vi har haft tidigare:P Bilen har vi än så länge bara haft sedan i söndags men det känns så otroligt bra och det är så skönt med en lite nyare bil:) Det bästa av allt är ju att den är lite större så det blir betydligt enklare när man ska ha med barnvagn och annan packning eller handla och så. Och mycket bättre komfort :)
Så en annan sak, vi införskaffade oss en ny säng, den andra vi hade var bara runt sju år gammal men alldeles för mjuk och man kunde inte alls sova skönt i den. Så det blev dags för en ny den beställdes för ett tag sen och kom levererad hem nu under semestern:)
Det tråkiga med DHL är väll att de aldrig håller riktigt vad de säger, för det första hade vi redan bokat en leveransdag, men fick ändå ett mail att jag skulle boka tid för leverans. Ringde DHL och det gick och välja samma dag som var tänkt från början men de kunde bara leverera mellan 0900-1200 vilket var helt ok. De skulle ringa ungefär en halvtimme innan de kom. Detta resulterade i att de kom 08.40 (20 minuter innan utsatt tid) o hörde inte alls av sej. Men allt gick bra ändå, bättre det än att de kommer försent ju. Sängen känns helt underbar och sova i,och det ärt en sådan stor skillnad, har inte alls lika ont i kroppen längre och jag tycker det är så underbart att sängen har en jättestor förvaring undertill :) Sådär kan man förvara hur mycket som helst:)
Ska försöka bli lite bättre på att uppdatera bloggen!
Dagen började med att vi körde hem till svärmor för att sedan åka o titta på kosläppet:;) Det var mycket trevligt o Hampus skrattade och tyckte det var jättekul): Fick även klappa några av kalvarna som var jättesöta:) Efteråt bjöds det på god fika:)
Senare lämnade vi Hampus hos svärmor då hon skulle passa honom över natten, jag o Emil skulle ha lite egentid tillsammans så det blev först bio, Pirates of the Caribbean 5 Riktigt bra!!
Efter det begav vi oss till en restaurang för att avnjuta en riktigt god måltid,.
Det var jättemysigt och väldigt länge sedan vi gjorde detta. Första natten vi lämnar ifrån oss Hampus för att göra något och det kändes verkligen., det var jobbigt vissa stunder men samtidigt skönt att kunna få slappna av sova ut:)
Hämtade han tidigt morgonen efter och han var hur glad som helst. Givetvis hade han också sovit hela natten haha
Den här veckan har vi haft inskolning för lilla Hampus:) Han ska gå på en förskola här i närheten och den verkar jättebra:) Personalen är jättetrevliga, miljön både ute och inne verkar super:)
Inskolningen gick bra. Vi körde en tredagars föräldraraktiv inskolning, vilket jag också trodde skulle passa Hampus bäst. Första dagen var han rätt mammig, han höll sig nära hela tiden, utom när han hittade en kille som var ett-två år äldre som han verkade tycka om:P när det var samling kramade Hampus om honom, satte sig och tittade på honom för att sedan sätta sig i hans knä:) Det gick jättebra och han började gå iväg själv mer och mer. Dagarna efter blev han mer och mer självständig och gick iväg för och leka ganska mycket. I fredags fick jag prova lämna helt, mellan 9-14. Hampus blev ledsen när jag lämnade och fy va ont det gjorde i mammahjärtat Jag försökte med en snabb överlämning då jag vet att det oftast är bäst, och så hade det varit nu också. Allt hade gått bra, han hade vara varit ledsen i ett par minuter så det kändes skönt för mej o höra:) han sov dessutom fortfarande när jag kom för o hämta honom:) haha, mitt älskade lilla hjärta<3.
Men även om det är tufft emellanåt så känns det riktigt bra och förskolan känns helt rätt :)
idag var det dop för min söta lilla brorsdotter Klara. :)
Hon var världens duktigaste lilla tjej som var hur glad som helst i kyrkan o skrek inte något alls:)
Efteråt blev det god smörgåstårta o kaffe o tårta:) det var riktigt gott:)
Tack för en jättetrevlig o mysig dag vill jag säga till Johan o Martina :) till min underbara lilla guddotter Ellen o till finaste lilla Klara för ett jättefint dop <3
I lördags så hade vi 1-års kalas för vår älskade lilla Hampus. Jag hade fixat o bakat (o städat typ sådär en 10gånger om) ett bra dag i förväg (så det e skönt det äntligen e över haha) Det bjöds på Cake Pops med mjuk pepparkaka eller Oreo, kärleksmums, kanelsnurror o nallekakor. Givetvis hade jag bakat tårtorna också:) Jag försökte göra mej på en prinsesstårta av Bobbo, (men ser mer ut som nåt ja jag vet inte vad:P haha) och jag hade även bakat en tårta som såg ut som en stor 1:a med fyllning av dumlefluff. Med tanke på stressen o ha en liten kille som e väldigt mammig så är jag ändå nöjd över resultatet:)
Hampus fick mycket fint av alla som kom och vi är så glad av att vi har så många nära o kära som ville vara med o fira hans allra första födelsedagskalas med oss:)
Tänk att han blir ett helt år på torsdag:) kan inte fatta hur snabbt allting har gått:)
I torsdags så hade jag o Emil varit tillsammans i hela 9år! <3 Detta firades med ett restaurangbesök under fredagskvällen. Det var första restaurangbesöket som jag o Emil var på helt själva utan barn. Nästintill första gången vi gjorde något bara han o jag, sedan Hampus kom. Om man inte räknar med en Ullaredresa :P haha, o lite passning under flytten. Men detta kändes verkligen som att det bara var han o jag som gjorde något ensamma tillsammans på väldigt länge, o trotts vi saknade Hampus en del, så var det faktiskt rätt skönt att bara kunna få sitta o äta i lugn o ro, o bara kunna få tänka på sig själva. Hampus fick vara hos mina föräldrar så länge:) Tackar mamma som var snäll och ställde upp som barnvakt :)
Idag så var vi på Leos Lekland:) jag, Emil tillsammans med lilla Hampus :) Det var kanske inte så jättemycket för honom o leka, men han tyckte det var jättekul att krypa runder o titta o känna på allting:) Som han skrattade:)
I torsdags blev ÄNTLIGEN renoveringen/målningen här hemma klart. Efter fyra långa veckor av trängsel o flytta runder på saker fram o tillbaka har det nu målats om i kök, vardagsrum, hall o de båda sovrummen:) Dörrar o fönsterkarmar har också blivit målade så här har verkligen blivit ett riktigt lyft för lägenheten o här har blivit jättefint:) Under fredagskvällen kunde vi då äntligen flytta in sängen till sovrummet igen efter att ha sovit ute i vardagsrummet i en hel vecka!
Det har varit tufft många gånger, att ha en målare hela dagarna i hemmet, inte kunna vara i alla rummen, o att det har varit så trångt. Under en viss tid kunde vi knappt ens vara hemma då vi fick försöka trycka ihop alla våra möbler så gott vi kunde i vardagsrummet. Samtidigt kunde vi inte vara i något utav sovrummen. Under en viss tid kunde jag inte ens gå upp o göra kaffe på morgonen:( Det har tagit mkt på krafterna o har försökt att vara iväg så mkt som möjligt med Hampus, för o göra saker så man slapp vara hemma. Men nu är det ÄNTLIGEN klart, trotts att vi fortfarande håller på o ställa iordning så är det så otroligt skönt:) Har inte ens kunnat packa upp allt från när vi flyttade fören nu, så det är verkligen nu som vi kan börja göra klart allting:)
i måndags börjades det så smått med renoveringen här i lägenheten:) o idag har det äntligen tagit mer fart:) väven börjar komma upp som sen ska målas.
Även om det e riktigt tufft just nu då vi ska göra om i alla rummen utom badrummet så e här väldigt trångt. Just nu kan vi bara vara i Hampus rum o i vårt sovrum, tills dess att de andra rummen är klara o det e dags för dem rummen att renoveras. Men vet att det kommer bli bra i slutändan:) Förhoppningsvis kan vi börja ställa i ordning i vardagsrummet i helgen, jag e inte säker än på att det hinner bli klart men håller tummarna :)✊
Igår lyckades Knoxi smita ut igenom dörren när vi gick ut. Han höll sig bara precis omkring men varje gång vi kallade på honom så sprang han iväg igen. Vi försökte låta han vara och vi såg genom fönsterna att han sprang runtomkring där vi bor hela tiden, snusade o var hur lycklig som helst. Vi hade dörren öppen o vi hade lagt fram lite blötmat till honom men inte hjälpte det. Efter ungefär 1,5 timme hörde vi ett jamande utanför fönstret som stod på glänt, o det var Knoxi:) Vi öppnade o en glad liten kisse hoppade in:)
Imorse körde vi iväg o handlade vars ett ordentligt halsband till de båda. Med telefonnr skrivet inuti. De är ju bara chipmärkta så inte så lätt för någon annan o veta att de tillhör någon om de skulle komma bort. För vi visste att han kommer vilja gå ut igen. Och mycket riktigt. När vi hade satt på halsbandet så öppnade jag upp terassdörren lite o Knoxi sprang ut. Det var likadant idag. Han höll sig runt omkring dör vi bor nästan hela tiden, men däremot var han ute ungefär tre timmar innan vi hörde ett jamande utanför terassdörren och när vi öppnade gick han in, hoppade upp på klösträdet och var hur nöjd som helst:) Onyx vågade sig sakta men säkert ut en liten stund när hon såg att Knoxi sprang ut, men hon var bara ute på baksidan, vågade sig inte längre bort. (faktiskt förvånad att hon ville ute alls, eftersom hon inte velat det tidigare).
Förhoppningarna är nu att vi ska kunna släppa ut katterna och att dem bara håller sig precis omkring där vi bor o sen kommer in igen efter en liten stund. Jag har svårt o tro att det håller i sej för tror att i alla fall Knoxi kommer våga sig längre o längre bort. Jag hoppas bara han e försiktig över vägen som går precis där vi bor, den som oroar mest.
Det känns i alla fall jättebra att katterna kan komma ut lite mer nu än när vi bodde i förra lägenheten för märks tydligt hur härligt dem tycker att det är:) Jag hoppas verkligen bara att det här kommer att hålla i sej o funka så bra som det gör nu:)
Tisdagen började med öppna förskolan för mig och Hampus :) Vi hade nästan precis satt och ner för o börja leka när vi ser Gudmor Martina o kusin Ellen i dörren:) Vi stannade kvar en stund för sång o lek innan vi körde hem för mer lek hos Ellen:)
Hampus hade verkligen jätteroligt o kröp efter Ellen o skrattade:) Dagen var verkligen lyckad:)
En trött kille somnade sedan i bilen innan jag knappt ens hunnit börja köra:)
Väl hemma var det sedan full rulle på lilleman igen:P
idag var det dags för babysim igen:) Hampus verkar verkligen tycka om detta:) Denna gången skulle bebisarna få prova på o dyka lite under vatten
Det kändes först lite läskigt men Hampus verkade tycka om det:) Lite förvånad först bara men vi testa ett par gånger till och han skrattade efteråt:) Så det var verkligen lyckat:) han skrattar allt vad han kan när han plaskar runder där i vattnet så det syns att det verkligen är uppskattat för honom:)
Igår blev han hela 9 hela månader:) lika lång tid utanför som inuti magen Tiden går så snabbt och det e verkligen så mkt som händer hela tiden :D han växer så det knakar :D
kan tillägga, nej jag kommer aldrig mer att handla en data där eller från den tillverkaren.
I fredags så var jag o Hampus på vårat första babysim:) Det var jättetrevligt:) Till en början var han inte så jätteglad. Det gick bra o vara i vattnet men han klamrade sej fast vid mej hela tiden när jag skulle hålla honom lite framför mej i vattnet. Men när han sen upptäckte att han kunde plaska med händerna i vattnet blev han överlycklig:) Han plaskade så det skvätte vatten överallt:) O nu gick det även bra att testa låta han ligga på rygg i vattnet. han låg på rygg o plaskade. Vattnet stänkte i ansiktet på både honom o mej men han bara skrattade :D Så det känns väldigt bra och ser fram emot nästa gång:)
Det var en tid sedan jag bloggade, men har haft fullt upp med allt som har med flytten och göra. Och det har varit en hel del strul:( Med EBO. Har ringt flera gånger, tex så var vår nya lägenhet inte helt ordentligt städad, så fick ringa (ett antal gånger, då det nästan aldrig går o komma fram till den man vill prata med), men det löste sej, de skickade över en som kom o städade det som behövdes.
Men att bli av med våran gamla lägenhet tidigare som vi hoppades på var ju inte lätt. Efter att de från första början glömde skriva in att den var tillgänglig redan från 1 aug lyckades de faktiskt efter ett antal samtal komma ihåg den andra omgången den var ute. (Det var bara ett par som kom på visningen som tackade nej). Men eftersom vi hade flyttat allting o lägenhet stod tom var det svårt för mej att komma in o låsa upp för o visa lägenheten. Sambon hade ju bilen i jobbet. Så EBO fick tillåtelse att gå in med huvudnyckeln. Men vad tror ni händer?? jo under visningen ringer EBO o frågar om jag e i närheten för huvudnyckeln fungerar inte!!! o något ordentligt svar på varför huvudnyckeln inte fungera hade han inte. "Nej det e jag inte jag e hemma i Harlösa o sambon har bilen..." Så Ebo frågade om han fick ge ut mitt nr till hyresgästerna så vi själva kunde visa lägenheten för dem när det passade. Ja vad skulle jag svara, vi ville ju bli av med lägenheten så fort som möjligt så ja det fick dem ju.En person ringde, som vi visade lägenheten för. Och hon ville gärna ta lägenheten den 1 augusti. YES!! tänkte vi. Men nej, eftersom EBO bara strular och aldrig svarar så (troligen) fanns inte tid till o hinna få den städad o besiktigad. (besiktning ska gärna bokas 2 v. i förväg),trotts mitt tjat om att det var ont om tid o vi måste veta så vi kan boka städning, men nej. Så efter en hel del med samtal fram o tillbaka (eftersom man aldrig får tag på rätt person då dem aldrig svarar när man ringer) så blev det tillslut att vi lämnar lägenheten den 14 augusti. Så 1 ½ dubbla hyror fick vi stå med. Så nu har jag bokad städfirman o ska ringa gamla fastighetsvärden imorgon o hoppas att han svarar så man kan boka besiktning.
Just det ja, vi måste använda mobilt internet, eftersom de håller på o koppla in fiber o vi kan inte använda en annan router eller internet på något annat sätt än.. fören tidigast 8 augusti. Pratade med några av grannarna o tydligen har det varit såhär i över ett halvår!!
MEN!! Vi trivs här något så otroligt bra o allt känns jättehärligt:) Grannarna o alla i byn e jättetrevliga o det känns jätteskönt med större plats :) Är så glad för att vi flyttade hit :D
Snart kommer det upp bilder på Facebook på nya boendet:)
Hampus sover middag och jag tar en välförtjänt paus med en kopp kaffe. Har varit i telefonen hela förmiddagen med fix inför flytten. Till en början skulle jag ringa EBO då vi sagt ifrån klart o tydligt att vi vill gärna lämna ifrån oss lägenheten 1 augusti, istället för 1 september så vi bara behöver stå med en månads dubbla hyror istället för två. Men när lägenheten ligger ute så står det att den har både tillträde och är tillgänglig den 1 september. (Annars skulle det stått tillträde 1 september och tillgänglig 1 augusti. Ebo skulle bara ha telefontid mellan 10-12 så kl. 10 ringde jag till han som har hand om det. Han var inte anträffbar fören 10.30 ringde då o det var bara upptaget, Provade ett antal gånger o tillslut ringde jag EBOS:s nummer för att se om någon kunde hjälpa mej. Efter en lång telefonkö var det någon som svarade och jag skulle bli kopplad till han som har hand om det. (även om han var upptagen,) väntade i över en halvtimme innan jag istället blev kopplad till receptionen, som inte svarade. Blev automatiskt omkopplad till EBOS: nr igen och vad tror ni händer? jag hamnade i telefonkö igen!! När jag långt om länge kom fram igen skulle det koppla vidare mej till receptionen igen, och det hade kollat upp så där faktiskt satt någon denna gången, när jag förklarade att jag blev omkopplad förra gången. Men hon var inte mkt till hjälp. Hon förstod inte riktigt hur det funkade o trodde att man berättade när den var tillgänglig på visningen trotts att jag förklarade att jag vet att man kan skriva in att den e tillgänglig tidigare. Hon skulle iaf skriva en lapp till han som har hand om det så han skulle ringa mej. Vilket jag inte har stora förhoppningar om att han kommer göra.
Killen jag skulle ringa angående bredbandet (har riksnet från qmarket genom ebo) svarade inte, efter att ha ringt ett x antal gånger kommer en telefonröst att han väntas åter imorgon 23.59. (jättetroligt!)
Väldigt kul att det har extremt begränsad telefontid o när man väl ska prata med dem så är dem inte där eller svarar inte.
Nästa problem uppstår när jag kontaktar kraftringen. Tydligen så är det inte dem som har hand om vårt nya boende utan det är skånes energibolag kollade dem upp. Så då måste jag teckna ett avtal med dem och ringa och fixa med det.
Det e inte det lättaste med alla samtal hit och dit och fram o tillbaka man ska ringa o fixa o säga upp o teckna o allt vad det nu är.
Sen måste vi fixa med adressändringen så det e mkt o tänka på.
Snart ska jag fortsätta och packa lite. Fem stora flyttlådor e redan packade men har väldigt mycket kvar. Så det är bra o börja i tid:) får inte mkt gjort när lilla Hampus e vaken o när han sover e man själv också rätt trött:) Blir o dricka mer kaffe så man orkar:)
Men det e inte långt kvar:)
Igår fick vår älskade lilla Hampus sitt 5-månaders vaccin. Stackars lilla killen:( Han var verkligen jätteduktig, fick två sprutor samtidigt, ett i vart ben. Till en början sa han ingenting, sen började han skrika:( min älskade lilla kille, så ont det gjorde i hjärtat när jag vet hur ont han fick. Han lugnade ner sej efter en liten stund o vi satt utanför o myste ett tag innan vi promenerade hem igen. Hampus somnade i vagnen på vägen hem o sov sen en liten stund här hemma. Fram mot eftermiddagen blev det jobbigare för honom, han fick ingen feber men jag märkte tydligt hur ont o jobbigt han hade det så han fick en alvedon o en stund senare var allt mycket bättre:) han var så go o glad o nu kände man igen honom igen. Det var inte fören fram mot kvällen som han började bli lite kinkig igen, men han somnade o sov sen så sött.
Han vaknade vid midnatt med ett stort skrik:( lilla killen hade troligen drömt en mardröm, han tystnade så fort han fick komma upp i famnen, gav han lite mat o han somnade om igen inom tio minuter. Efter det vaknade han bara två gånger till, som vanligt. Fick lite mat o somnade igen. Idag har det varit lite bättre. Han har sovit den mesta tiden så det är ju skönt för honom. Ingen feber idag heller, och den mesta vakna tiden är han glad o skrattar.
vår underbara lilla kille vad tiden går snabbt. Nu är han 5 månader på söndag o han är 64cm lång o väger 6510g. Enligt bvc så följer han kurvan otroligt bra! Alldeles perfekt säger hon:) det är så härligt o höra:)
Idag, för fem år sedan satt jag i Harlösa kyrka. Tårarna rann ner från mina kinder och jag kunde inte sluta gråta. Jag kunde inte förstå hur detta kunde vara sant. Att du inte fanns hos oss mer.
Jag tog ett sista förval av dej min vän. Att det har gått så lång tid kan jag inte förstå. Saknaden efter dej har varit enorm. Jag hoppas att du har det bra där uppe där du nu är.
Jag tänker så på dej min vän.
https://www.youtube.com/watch?v=akgT-vllorA
Vila i frid Sara <3
Igår fyllde jag år. 27 år gammal. Inte klokt vad tiden går.. Det blev en rätt så lugn dag. Emil jobbade så hade min familj på besök bara lite under dagen. Men det var trevligt:) Blev så mycket och göra när vi hade dopet för Hampus så denna gången ville jag inte fira så stort. Annars brukar det lätt bli det.
Igår var det också exakt ett år sedan jag o Emil visste med säkerhet att jag var gravid:) Jag minns att vi hade misstänkt det ett litet tag men vågade inte hoppas på det för tidigt, så valde att ta reda på det den dagen jag fyllde år - vilket resulterade i världens bästa födelsedagspresent:) Jag blev så glad så när jag skulle ut till Emil som stod i köket och fixade frukost råkade jag slå i lilltån i dörrkarmen haha. Men vad gjorde det, vi väntade barn! :)
Problemet var ju bara att vi skulle ha fullt med folk på kvällen, och vi skulle inte berätta för någon, Det var lite svårt att hålla det hemligt för vi var så glada.
Kan inte fatta att det är ett helt år sen nu. Det känns nästan som att det var igår som detta hände:) men nej ett helt år har gått, och det har varit ett underbart år, trotts en jobbig graviditet så har det känts helt underbart och nu är vår älskade Hampus hela fyra månader:)
Äntligen, nu har jag satt mej ner för första gången sen tidigt i morse. Jag har hållit på hela dagen med förberedelserna inför dopet imorgon, och är fortfarande inte helt klar. Det är iallafall dukat och klart nere i prästgården så det slipper jag tänka mer på. Det tog lite tid och få dukat och försöka få plats med alla bord och alla platserna. Det var inte det allra lättaste men det löste sig tillslut iallafall. Tårtorna har jag börjat förbereda men ska göra klart dem tidigt imorgon. Jag har lagt ihop dem så att de hinner gotta till sej ordentligt, sen imorgon är det bara att göra det sista och ska även fixa lite med dekorationerna. Det blev tyvärr inte riktigt som jag hade tänkt mej från början. men det får gå ändå:) Det tog ju sin lilla stund med tårtorna, sex stycken skulle göra, och det hjälper ju inte mycket att man inte har så stor plats här hemma så jag kunde bara göra tre i taget. Imorgon blir det att gå upp tidigt, efter att jag har gjort klart tårtorna (som måste vara klara innan 10.00) så ska vi ner till prästgården och fixa med maten till dopet. Det är en del men vi får ju lite hjälp iallfall så tur är det. Nu ska jag ta mej en skön dusch och sen gå och lägga mej. Måste upp tidigt imorgon och har en hel del och stå i för klockan 2 väntas det dop för vår älskade lilla Hampus <3
Imorgon blir Hampus tre månader så idag på BVC blev det vaccination. Det blev båda sprutorna samtidigt, ett i vart lår. Han satt i mitt knä under tiden och var go och glad till en början. Även precis när de stack. Men efter några sekunder började han skrika. Usch va ont det gjorde i mammas lilla hjärta:( Men det släppte ganska så snabbt. Han fick komma upp i famnen och då tystnade han. Nu har han sovit lite fram och tillbaka, ätit lite och sen somnat igen. Till och med lite skratt och prat har man fått :) Får bara hoppas han slipper feber. Nu väntar man och ser hur kvällen och natten blir.
Hampus väger nu 5326 gram (födelse 2800)
och är 60,5 cm lång (födelse 46 cm)
Han följer sin egen lilla kurva perfekt :)
Barnmorskorna hade berättat att de inte trodde han skulle födas den dagen eftersom det brukar inte alls gå så snabbt vid en igångsättning, så de var rätt förvånade. Men vår fina lille son ville ut.
Vi blev kvar på förlossningsavdelningen ett par timmar till innan vi blev skickade till perinatalavdelningen (avdelning 44). Eftersom jag hade havandeskapsförgiftning och blev igångsatt så kom vi inte till det vanliga patienthotellet utan till en avdelning för de som haft komplikationer under graviditet eller förlossning.
Tiden där inne var tuff emellanåt. Vi kom upp till ett rum delat med några andra. De skulle just bege sig hemåt. Vi hann nog inte stanna mycket längre än bara någon timme innan de kom in och frågade om vi ville ha ett eget rum. Det ville vi. Vi fick ett eget litet rum tillsammans. Fast det tog rätt mycket på en, att bara sitta därinne hela tiden. Utan varken tv eller radio eller någon som fick komma och hälsa på. Man fick inte lov att ta emot besökare på denna avdelningen. Vi försökte sova en hel del, iallafall när lille Hampus sov. När vi inte sov så låg vi och tittade på denna vackra lilla bebis som hade fötts. Med jämna mellanrum så kom det in en barnmorska för att känna och trycka på magen och tog blodtryck och ibland blodprov. Blodtrycket var ännu högt så vi fick fortfarande inte komma hem. Men allting var iallafall bra med vår lille Hampus. Det var det som var det viktigaste. Ena dagen körde Emil hem om för att hämta lite ombyte och fixa i ordning lite där hemma. Under tiden kom det in en läkare som ville göra PKU provet på Hampus. Alla tester visade bra, men bilirubin värdet var lite förhöjt, enligt apparaten. De ville vänta lite för och se vad blodprovet visade innan vi skulle göra något mer. Just i den stunden blev jag så trött. Jag ville bara få komma hem med vår älskade lille son, men just i den stunden så kändes det som att vi aldrig skulle få komma hem. Emil ringde strax efter och berättade att han var på väg tillbaka och jag berättade om testerna. Efter att ha fått prata med honom så lugnade jag ner mej. Senare fick vi veta att blodprovet visade bra och det var ingen fara. Vi skulle bara låta honom ligga så mycket mot solljuset som möjligt och jag skulle amma så mycket jag kunde, men det var ingen fara. Vi skulle få åka hem så snart läkaren gett klartecken att allt var ok med mig. De var inne och tog blodtryck under eftermiddagen och nu väntade vi på klartecken från läkaren att vi skulle få åka hem. När läkaren kom så visste han först inte riktigt vad han skulle säga. "Ja vi har nog letat efter någonting som kanske inte riktigt finns", sa läkaren. Det är tydligen väldigt ovanligt att få så pass hög havandeskapsförgiftning så pass sent, och ändå inte ha eller ha haft några andra symptom. Eller ja han frågade om illamående och jag berättade att jag har varit illamående under hela graviditeten, redan från första början. Men eftersom det inte verkade vara värre än vanlig graviditetsillamående, trotts mina dagliga kräkningar, så skulle det inte vara någon fara. De skulle däremot ha extra koll på mej och ta fler prover under min nästa graviditet berättade han. Men han ville trotts detta inte skicka hem mig. De ville ha kvar mej under observation åtminstone under en natt till. Så äntligen kom morgondagen. Barnmorskan kom in och tog ett nytt blodtryck på mig. Detta visade sej vara jättebra. Men vi skulle avvakta och vänta tills läkaren kom in och sa att vi skulle få åka hem. Det gick några timmar och äntligen kom läkaren (en annan från gårdagen plus två praktikanter och en barnmorska), in och frågade hur jag mådde. Jag berättade som det var att jag mådde bra, var lite trött och öm efter förlossningen, men inget annat. Då äntligen fick vi klartecken att få åka hem!
Vi åkte in på söndagen och äntligen fredagen den 18 december fick vi åka hem. Jag kände en sådan stor lättnad. Men jag fick order om att minsta lilla skulle vi ringa in till dem direkt, de hade ju även ansvar för mej upp till en vecka efter förlossningen. Men allting gick bra. Vi kom hem och det kändes lite nervöst att vi nu var ensamma med detta lilla underverk, men det kändes samtidigt så underbart!
Allt har gått så bra och lille Hampus äter och växer som han ska och han är världens finaste underbaraste lille pojke!
Jag kan fortfarande inte riktigt fatta att jag o Emil har skapat detta underbara lilla liv<3
