Gör så fruktansvärt ont,att ständigt behöva stå upp för nånting Jag inte gör el är.Har nog inombords.
Konflikthantering har jag inga problem med,däremot falska ord och anklagelser.Finns ingenting i denna grymma värld som egentligen kan få mig att le igen från hjärtat.För det togs bort från Mig då Du bara försvann :(
Tårarna tar Aldrig slut och det gör så ont,önskar inte ens min värsta fiende denna smärta.Men Jag får Aldrig tid till att bearbeta detta eftersom Du och Ni ständigt anklagar Mig för saker Jag inte gör el är.
Att forma sitt öde och framtid sägs att det ligger i ens händer,men det tror Jag inte ett dugg på.Då skulle livet Aldrig sett ut såhär.Det skulle varit helt gudomligt!Speciellt med Dig vid min sida!!!
Ödet står tyvärr skrivet i stjärnorna,ingenting vi kan ändra på.Vissa kallas tidigare än andra.Men det är så orättvist.Skulle göra vadsomhelst för att byta plats med Dig,givit Dig mina sista andetag.Bara få se Dig från ovan och se hur Du vuxit upp till den mest underbarste.Men så är det inte nu....
Jag Älskar Dig mer än ALLT annat Min Vackra Ian!!!!!!!!!!!!!!!!!
Ännu en dag gryr.
Hade ändå mer trevligt än vad jag förväntade mig igår.Fast och andra sidan kan jag inte låta mig förvånas då mina bröder är som dom är.Men ändå var saknaden där.
Hade verkligen önskat att Vi hade upplevt denna dag tillsammans,och Du hade fått busa så med dina kära morbröder.Du var och Är fortfarande Guld i deras ögon.Har bara så himla svårt att inse att Du inte längre är här.
Vet att Du är den första som möter Mig,kommer Aldrig släppa taget om Dig!!!!
Du är Den enda för Mig!!!!!!!!!
Åter igen en högtid,en högtid utan Dig :(
Är inte tjatig bara en realist.
Skulle varit Du och Jag idag i solskenet som var,bara mysa och le mot livet.Nu är det inte så,och fy vad ont det gör.Känner Mig verkligen som en förlorad själ utan Dig Mitt hjärta :( Är ju meningen att man ska skapa vackra minnen tillsammans,som håller livet ut och därefter.Som man kan le åt,minnas,och känna en härlig berusning åt,inte på det sättet Ni tror,hihi.Utan av kärlek.
Ställer Mig ofta frågan varför,el Nej nu ljög jag...ställer den frågan varje dag.Önskar att jag kunde få möta din blick igen,se ditt leende och din charm.
Du har lämnat spår hos Mig jag inte för någon kan förklara.
Men vet att vi kommer att mötas igen,då kommer Jag Aldrig menar verkligen ALDRIG släppa Dig med en blick.
I vilket fall,kanske låter känslokall efter mina raderJag skrivit om Min Eviga Kärlek till Dig,så måste jag finna en balans och en väg i detta liv.Är inte lätt alls :(
Snarare en evig kamp.
Brottas med Mitt inre dygnet runt :(
Som sagt,idag är det Midsommar måste ju ändå försöka.
