Hejsan.
Det här är till dig som läser. (Lyssna på låten medan du läser detta inlägget)
Sitter du bekvämt haha, orkar du läsa? Förmodligen inte för I know att läsa är så "jävla tråkigt" men till dig som faktiskt orkar läsa: HUR MÅR DU?
"BRA" - Fan va bra att du mår bra. Jag hoppas du inte bara säger för att bara säga något. Jag är otroligt glad att du mår bra, du förtjänar det. Allt ditt hårda arbete har lönat sig eller så har det kanske inte det, men du försökte. Du kämpade. Du ska vara stolt över dig själv oavsett vad.
"Jag vet inte" - Det är okej att inte veta hur man mår. Visst är det lite jobbigt när man inte vet varför man mår dåligt? Det kanske bara är en dålig dag? Eller så vet du inte som sagt haha. Hur som helst vill jag bara att du ska veta att någonstans i världen är det någon som mår exakt som du gör, för att det är helt normalt. Du behöver inte förklara varför du mår dåligt. It will be alright :)
"Dåligt" - Been there, done that. Jag vet inte varför du mår dåligt men försök att få det ur dig om du är bekväm med att prata med någon. (det är inte jag, så det är okej om du inte heller är det haha). Rita, lyssna på musik, va med kompisar, spela spel, gör vad som helst som gör dig glad. Vi alla har dåliga dagar och det är de värsta som finns. Sen ska alla va så jävla jobbiga och hålla på också men you know what? YOU DO NOT GIVE A FUCK. Eller du borde inte. Today is your day, Det är okej att tycka synd om sig själv, wtf ingen har ditt liv och ingen vet exakt vad du går igenom. Ingen kan sätta sig in i din situation helt och hållet SÅ LÅT INGEN TALA OM FÖR DIG ATT DU INTE KAN MÅ DÅLIGT.
Jag är inte glad. Så, nu skrev jag det. Fattar ni hur lång tid det tog för mig att säga det. Jag tar bort allt jag skriver på detta inlägget hela tiden för jag tycker allt blir dåligt.
Jag behöver sommaren, jag behöver någon som motiverar mig. Jag tänker så mycket att inget kommer ut. Jag vågar knappt säga något, jag håller käften och lyssnar på vad alla andra har att säga. Det är jobbigt för mig att börja på en ny skola och träffa nya kompisar. Det är jobbigt att bara visa den bästa sidan, det är jobbigt att plugga röven av sig och få ett D, det är jobbigt att enbart motivera sig själv, det är jobbigt att ha för "stora" drömmar när mina föräldrar inte stöttar mig, när lärarna säger att jag överarbetar, när min bror bor 5 h timmar bort.
Det är jobbigt att vara stark hela tiden.
Observera att jag inte skriver detta inlägget för att ni ska tycka synd om mig. Det är också jobbigt att jag måste komma med ursäkter för att jag skriver om mig själv på MIN EGEN blogg.
Okej, jag är klar med mina snyft historier. Fast att jag mår skit så finns det något i mig som lyser. Jag vill bli äldre. Jag vill bli så pass stor att folk har medkänsla och kan förstå.
Jag började med SÅ JÄVLA STORA drömmar, men sen jag börja på denna skolan har jag inte vågat tänka mig mitt drömliv. Alla går emot mig.
När jag får barn :), ska jag låta de drömma så mycket de vill. Det är de man kämpar för. OAVSETT VILKA DRÖMMAR MAN HAR. Kom inte med "tänk realistiskt". När jag får barn ska jag stötta dem med hela mitt hjärta OAVSETT VAD DE VILL BLI. När jag får barn ska jag fråga dem hur de mår, jag ska lära mina barn att inte bara göra goda gärningar för att visa andra.
När jag får barn ska jag vara den föräldern jag önska jag hade :)
Kapitel 2:
Jag skäms att jag beter mig på ett visst sätt, jag skäms att jag sa det är, jag skäms att jag är jag ibland.
Vi är människor eller hur? *Duuuuh*
Har du någonsin stoppat dig själv från att skratta för att ditt skratt är så jävla roligt? Har du någonsin gömt ditt sanna jag för att någon sagt till dig att du är jobbig? Har du någonsin velat räcka upp handen men inte vågat för du vet att alla kommer skratta? Har du någonsin låtsas vara någon annan?
För det har jag.
Låt oss alla konstatera att this is the society vi inte vågar stå upp för oss själva eller andra för att vi är rädda vad andra ska tycka om oss. Det handlar alltid om vad andra ska tycka om oss.
Vem är vi ens? Hur ska vi se ut? Varför frågar vi inte folket runt omkring oss? För vi är enbart uppbyggda av vad ALLA ANDRA tycker, tänker och vill ha.
Men vad fan vill jag själv ha? HUR VILL JAG EGENTLIGEN VARA? HUR VILL JAG SE UT?
How to not care/how to love youself:'
Step 1: SÄG VAFAN DU HAR I DITT HUVUD ( inget kränkande såklart). RÄCK UPP HANDEN. SJUNG. DANSA. BJUD PÅ DIG SJÄLV FÖR INGEN ÄR DU.
Step 2: Gör vad du älskar. Do your thing. Visa alla vad DU är bra på.
Step 3: Dela med dig av din hybris känsla. Alla behöver ha den där hybrisen i sig.
Alla behöver älska sig själva.
Detta året är snart slut, så låt oss markera vilka vi egentligen är.
Vem kommer du att vara utan din label?
Stora applåder till dig som har haft ett jobbigt, lidande år och står här idag. Du klarade det, du kämpade och nu, nu är det bara 2 dagar kvar till ett nytt år. ETT NYTT ÅR. Ett nytt år där du kan starta om på nytt och ladda till 100. Ett år där du kan starta det precis hur du vill.
Gott nytt år.
Hi! ( If you're new )
( Listen to the song above while you read, thank youuu <3 , Spotify: https://open.spotify.com/track/1s9i7W8zx7Nxx78MUIsvjV?si=9g6F03nwSZiByGS9VWxrBg)
I usually write this boring stuff in Swedish but heyyy why not use a language everybody understands?? ( And yes, I suck at English).
Sooo I just watched the first episode of the westside netflix show and that is the shit I live for. Music. I can't explain with words how much it really means and it's bad. Like for real. When someone asks me "what does music mean to you?", I can´t answer. It's like I´m going to another dimension where only I can explain to myself why it means so much to me. All the artists and musicians answer the question like it's nothing "It means everything to me"." I KNOW deep down that it´s more than that.
YOU CANNOT EXPLAIN MUSIC WITH THE SENTENCE "IT MEANS EVERYTHING TO ME".
The thing is that you can´t explain it. When words fail, music speaks. Listen to a song you LOVE. When you feel the happiness or sadness rush into your body, when you feel UNSTOPPABLE, when you feel the words that can't define what you have in your head. THAT IS WHAT MUSIC MEANS, but it's sooo much more than that. Only you can feel it. I can't describe what music means to you because we are different. Something that makes you happy maybe makes me sad. That is why we don't know how much music means to ppl, because no one feels the way you or I feel.
The only person that knows is you.
I´m 16 years old and the question "What do you wanna be when you grow up?" haunts me. I'm scared. I dont know?? Noshit I dont know, how am I supposed to know? I change my favorite color every week and I love different boys everyday ( no I don't lol ) but you get it. It feels like you only have one chance. Yes I wanna be an artist but is it so effortless to just sacrifice everything?
I'm crying my ass off while I'm writing this cuz I'm listening to the music you're listening to right now ( Or I hope you listen to the song I mentioned ). I feel unstoppable, i feel all the dreamy stuff when I let the sound take over my body.
I wanna make music. I wanna make songs. I wanna be on a stage and hear the crowd sing as loud as they can. I wanna make music about you. How you feel, how you can overcome the fearness, how you can be yourself. I wanna help you.
I wanna make music you can feel. That's all.
"LOOK, IF YOU HAD ONE SHOT OR ONE OPPORTUNITY TO SEIZE EVERYTHING YOU EVER WANTED,
IN ONE MOMENT, WOULD YOU CAPTURE IT OR JUST LET IT SLIP?"
Denna bloggen är tillägnat till dig. Till dig som gör din egen grej. Till dig som kämpar. Till dig som är stark. Till dig som är glad men mest till dig som är lost.
Under de kommande veckor kommer jag skriva chapters (som en bok alltså) till dig. BARA TILL DIG. Men du måste lova mig en sak? Du MÅSTE lyssna på en speciell låt till varje kapitel medan du läser, för då förstår man bättre.
Kapitel 1 - Verkligheten
Skrivet: 22:06
Lyssna på: Woke the fuck up (acoustic) - Jon Bellion https://open.spotify.com/track/7ocpW0qgXkvsc2OhKCDc0q?si=1_9p3LwNRuCUUJRpZv3p8Q
Livet suger ibland, I know. Man går i skolan halva sitt liv, man blir heartbroken om man blir kär, man har ingen fritid för man måste göra sina jävla läxor. Man kuggar i ett ämne, lärarna suger för de tror att allting är så jävla enkelt, föräldrarna fattar inget, kompisarna ljuger och misslyckas man så är allt kört.
Tro mig, att sova bort eller undvika problemen hjälper inte. Det hjälper inte att du ignorerar dina känslor, det hjälper inte att skjuta upp dina läxor, det hjälper inte att klaga, det hjälper inte att hålla inne allt.
Verkligheten där allt är pinsamt & jobbigt. Plötsligt är de pinsamt att visa upp sin talang. Tydligen är det cringe att prata, tydligen är de fel att ha ett hjärta, TYDLIGEN bryr man sig inte, tydligen är ingen sig själv för vi strävar bara efter att vara någon annan.
Ja, vi vill alla se ut som Cindy Kimberly eller Channing Tatum men när ska vi börja inse att det är din näsa, dina öron eller dina ögon som gör dig unik?
Varför vill du leva någon annans liv? För att han reser? För att hon är känd? För att han är rik? För att hon får vilken kille som helst? DU HAR ETT ENDA LIV. ETT LIV. DRÖM INTE OM NGT ANDRA HAR. DRÖM OM NGT SOM GÖR DIG GLAD. PÅ RIKTIGT.
Jag frågar dig nu, ärligt. "Vill du VERKLIGEN HA det där moderna, rika huset? Vill du VERKLIGEN HA ditt Gucci bälte? Vill du VERKLIGEN HA iphone X? VILL DU VERKLIGEN HA AIRPODSEN, LAMBORGHININ ELLER DITT A?
Eller vill du BARA HA ALLT detta för att visa alla. Visa alla att du har det lyxigaste huset, för att visa alla att du fick ett A, för att visa airpodsen för tyvärr så lever vi i den verkligheten :)
Sluta tänka på imorgon, sluta tänka "Åhhh va skönt om...", Sluta tro att det inte går. Varför tänker du på imorgon när du inte vet vad som kommer hända om 1 sekund? Varför tänker du att allt hade varit skönt OM du gjort det. Att klara ett prov, att vinna, att lyckas, att prioritera: Allt detta hänger på dig.
Verkligheten är inte en verklighet för alla, för vissa väljer att drömma bort den och vissa väljer att göra sin egen verklighet.
OBS MINA ÅSIKTER!
Jag LOVAR att 9/10 av personerna som läser detta, antyder att success bara innebär pengar. Ni tror alltså att siffrorna på banken gör en framgångsrik. HAHHAHA skrattar inombords.
En fråga. Måste man få ngt tillbaka när man gör en god gärning? Förväntar du dig pengar? Then block me. Jag förstår mig inte på människor som inte kan hjälpa en ENDA människa utan att tänka på pengar. Tro mig, jag vet att pengar är en del i livet och man kan köpa det mesta men KÄRA FUCKING NÅGON LUGNA NER DIG.
"Pengar är allt"
"Pengar kan faktiskt köpa lycka."
BLABLABLA. Ja, pengar kan köpa glädje och lycka. Men bara under en viss period. Det mesta vi vill ha i livet är oftast materialism, så som bilar, hus osv och det är bara tillfälligt. Vi vill jämt ha saker, sen köper vi det. Vad händer sen? WIHOO vi är nöjda och livet är så jävla bra. MEN sen 3 veckor efter ser du ett par skor, den där jävligt snygga tröjan eller den nya IPHONE XS MAX. Du vill alltid ha något nytt. Om det gör dig lycklig att konstant köpa föremål, fine. Njut av ditt liv :)
Yes sure, det är en annan sak om man ska ut och resa. Personligen ÄLSKAR jag att resa och det skulle inte varit fel att få göra det året om men innan du ska ut på din resa, det är då du längtar. Och det är längtan som gör livet spännande. Har du inte räknat ner dagarna till din födelsedag någon gång? Eller när du äntligen ska resa utomlands? Vad händer när du fyllt år? VAD HÄNDER EFTER DU VARIT PÅ RESA?
INGET. Du längtar inte längre och livet är back to normal.
Så yes, pengar kan köpa glädje and lycka but just in the moment.
Hade du haft jävligt mycket pengar då hade du slutat jobba. Du hade slutat att sträva efter något. Du hade blivit kall, du hade tappat dina känslor om du var så fixerad av pengar. Du behöver inte kärlek, empati eller sällskap av någon för du har dina JÄVLA ÄCKLIGA PENGAR.
I accept att flera människor tänker såhär men om du är så obsessed av pengar och tror att man kan köpa vänskap, love, empati och kunskap PLEASE sluta influera andra människor för vi behöver inte fler av ditt folk :)
:(
.
. 
Lyssna på låten medan du läser.
One month later... (Depressed, no motivation)
Allt är en soppa. En soppa med läxor, jobb och jobbiga känslor. Enda sedan skolan börja har jag varit en liten lost hund som springer utan koppel. Jag kan inte ens tänka, jag kan inte ens drömma och JAG KAN KNAPPT LYSSNA PÅ MUSIK. And that people, is a huge problem. Allt är svart och jag vet inte vad jag känner. I hide my feelings och hatar att prata om det, det är som om jag skäms???
Ni vet när allt bara suger and it keeps going on? Så känns det för mig just nu och jag bara väntar. Väntar på att något ska hända. Väntar på att vändpunkten kommer.
Jag bara saknar det gamla. Mina friends. Jag kunde alltid ringa upp någon och skratta på vägen hem men nu? Nu föredrar jag att gråta på vägen hem HAHA. (Lägger till ett HAHA för att inte vara för depressing).
Men de senaste två veckorna har det blivit lite better, vill ni veta varför? *Ja*. Det är tack vare min prao. Vet inte hur jag ska förklara, men när man kommer från ett ställe där alla JÄMT klagar och bara gör en på ett dåligt humör och sedan kommer till ett ställe, där det där hårda arbetet lönar sig, där alla kan skämta om något eller där alla är som en stor familj, DET ÄR DÄR JAG HÖR HEMMA.
(För er som inte vet så praktiserade jag på JKAB ARKITEKTER.)
Ventilerar ut mina tårar när jag tänker på vilket jobb ni har. Det är basically drömjobbet. Inte bara själva yrket, utan hur ni alla umgås och hur ni alla bryr sig om varandra. Sättet ni spelar fotboll, sättet ni alla äter fika tillsammans. Wow.
Det var så skönt att vakna på morgonen och arbeta med något man tyckte var roligt samtidigt som man längtade till att träffa personerna istället för att vakna på morgonen, sitta på en lektion där alla pratar skit och kommer hem och gör läxorna. Det var så jäkla skönt. Jag kunde visa mina drömmar, jag kunde ta den friheten.
Vet inte om ni kommer läsa detta men:
Oscar: Tack. Tack för att du varit jobbig för det mesta, tack för att du inte är lättkränkt (hoppas jag), tack för att du stått ut med min blatte svenska, Tack för att du hjälpt mig att drömma igen, Tack för hamburgaren HAHA men framförallt tack för att du jobbar hårt. Du förtjänar det. Du förtjänar beröm för att du orkar. so thank you. Jag gillar dina strumpor hihi
Hej Matilda: Förlåt för att jag störde dig idag med allt mitt pratande AHAH, "Eeeehhh, eehhhh" - Matilda. I appreciate alla tips och förresten jag gillar din klädstil hahahah. <3
Pontus: SIX FIGURES I WAS ONLY FOUR. Jk lmao. Ung och framgångsrik, I can see it. (utom att du kör en volvo HAHAH).
Och alla andra på jobbet, tusen tack.
Marre, innan du läser detta vill jag bara att du ska veta att jag skriver detta blogginlägg på olika dagar, 6 månader innan du ska flytta.
( Maria, lyssna på låten medan du läser, spola till 0.48 )
3/3-18. Sitter just nu på min säng och gråter en flod. Asså verkligen Niagarafallen.. Det är helt mörkt i mitt rum, och jag lyssnar på can´t stop the feeling. Throwback till när vi studsade studsmatta och levde i vår egen värld. Throwback till när vi blev varma och la oss under studsmattan för att bara prata all the time. Vi snacka skit, vi sjöng, vi dansa. Varje gång jag kmr höra can't stop the feeling, vår låt, kommer jag tänka på dig.
9/04-18, 22:29. Tårar rinner och rinner. Det bara kommer. Ja jag har säkert gråtit en hel del när jag skrivit klart HELA detta inlägget lol. Lyssnar på Who you are, med Jessie J och försöker att gömma tanken om att du inte kommer vara nära mig om några månader månader. Visst, här sitter jag och bölar för att du ska flytta. Flytta till en stad, äsch kom igen Dunali det är inte så att hon ska flytta till ett annat land. Ehhh jo, för mig känns det som det. Jag minns på fritids, när vi bakade. När vi två ville bli bagare, för att vi ville äta upp allt det sockriga och leka med degen. Jag har ännu idag, kvar den bilden, när vi koncentrerat bakar kanelbullar.
31/05- 18, 02:50. Jag kan inte sova. Jag tänker på det där samtalet. Samtalet med din mamma, om att budgivningen skulle börja. Jag försökte verkligen hålla mina tårar i bilen. Men ännu nu kan jag inte sluta tänka på det.
14/06-18, 22:07. Idag slutade vi skolan, och alla grät typ förutom jag. Är jag kall? Nej jag höll de bara inne :) Maria, just nu är du säkert på en fest och har jädrans kul and I’m thinking about you. Jag börja i sjuan utan dig. Det var fruktansvärt. MEN sen hände det ett mirakel, du bytade till min klass. Under alla dessa 3 år har du funnits vid min sida och gjort mina dagar. Att börja gymnasiet utan dig är heartbreaking. I Will miss you.
9/08-18, 00:03. 6 dagar tills skolan börjar. 6 dagar tills jag inte längre kommer se dig. 6 dagar tills jag inte längre kommer äta tsm med dig. Hela detta sommarlovet och jag har bara träffat dig EN gång. En ENDA fucking gång. Jag önska vi hade mer tid. Jag önska vi kunde spola tillbaka tiden. Jag har såååå mycket jag vill skriva ut men det kommer inte ut. Allt bara hålls inne i huvudet.
04/09-18, 21:09. Tomt. Allt ät tomt utan dig. Jag saknar dina facetime samtal, jag saknar din mamma, jag saknar din hund,
jag bara saknar ALLT.
Maria. Du är den enda jag behöver.
( Lyssna på låten medan du läser. Läser du på mobilen, finns den på spotify )
Lost. Lost in my dreams and this freakin' world.
Låt mig vägleda er läsare genom mina föregående FANTASTISKA veckor:
1. Stoppad av polisen= Indraget körkort + 4000kr böter.
2. Ny skola= Måste vakna 05:00 am + kommer hem typ 16:00. ( Ja, jag får skylla mig själv, I get it )
3. Ny skola= Jag börjar bli insecure, no joke. Nya människor och nya standards. Alla är superfina och har friends haha. I'm not gonna lie but jeeez I gotta get my shit together.
4. Killar. qwertyuiopå. Ahh vet inte ens vad jag ska skriva wtf, but ya ni fattar. (HAHA nej ingen fattar Dunali). Let me tell you something about my love moods: The feeling that you're not good enough ELLER I prefer music instead,
5. Min bästavän, min soulmate, MIN BROR är inte här för att få mig att skratta längre. Inga fler FIFA matcher, trots att jag suger. Inget mer "JAG KOMMER SLÅ DIG OM DU INTE GÅR OFFLINE" eller "ASSÅ CHILLA DU HAR FKN TEMPERAMENT". Du är BARA 5h ifrån mig men jag är inget utan dig.
6. Jag saknar marre, alleballe and nellsan :(
7. Min mattelärare är sämre än en sten.
No I'm not depressed, det är bara en tradig period trust me.
Till er som har fått en kass skolstart, till er som mår dåligt, till er som kämpar:
Lev idag. Just nu. Glöm allt shit. Du kan börja om varje morgon om något går fel. And most of all ITS OKAY NOT TO BE OKAY.
And a reminder för både MIG och DIG: Varför skämmas när ingen är som dig? Du är inte gjord för att vara en kopia, du är gjord för att visa alla vem du är. HOW THE ACTUAL FUCK kan vi vara rädda och ledsna för att vi inte är som alla andra. Vi drömmer om andras kroppar och talanger medan vi själva GLÖMMER våra egna.Vi drömmer alltså OM ATT VARA NÅGON ANNAN. I get it, du vill ha hennes kropp, du vill ha lika många tjejer som gillar dig som han snygga, du önskar att du var lika motiverad som henne, du vill också vara känd, du vill ha märkeskläder, du vill vara lika smart som honom.
JA, YES I GET IT BUT LET ME SAY SOMETHING: YOU GOTTA WORK HARD OR START LOVING YOURSELF.
Ingen är som du. Ingen är som mig. We gotta show that.
We all are special.
16.00. Lonely
17.00. Läxor
18.00. Musik.
19.00. Tomt
20.00. on the bed, doing exactly nothing.
Sanningen:
Har försökt att skriva detta inlägget minst 5 ggr men jag kommer ingenstans. Detta betyder att jag döljer något, vilket stämmer till 100%. Jag har så sjukt mycket i mitt huvud att jag bara vill explodera, en stor del kan jag tyvärr inte skriva ut men den mindre delen är skolan. Ganska komiskt hur jag för ett par veckor sedan skrev ett inlägg om att vara sig själv när skolan börjar och att man inte ska vara rädd men guess what? jag sitter i samma situation. Detta är bara en temporary känsla men känslan av att inte känna någon och sitta löst i en kompiskrets gör mig rädd. I dont want your pity, utan jag är bara lite lost atm.
Jag är 80% säker på att någon från min klass kommer läsa detta, så hejsan. Visst tror du säkert att jag är en attention- hoe nu, MEN jag kan frivilligt säga att det är helt korrekt för annars hade jag inte haft en blogg lol. Jag är även säker på att du kommer återkomma till min blogg för den definieras som cringe HAHA. Välkommen <3'
Till dig som då är ny här: Random facts
1. Jag har grovt torr humor tyvär,r haha jag är den tjejen som skrattar åt allt & även den tjejen som gillar att läsa ;). Fun fact, tydligen gillar ingen att läsa.
2. På sistone har jag kollat på ALLDELES FÖR MYCKET romantiska skit filmer så nu cravar jag en prince charming BUT jag nöjer mig med Pizza :)
3. Innan du lär känna mig vill jag bara att du ska veta att jag är sjukt jobbig HAHAH jag pratar för mycket.
4. Det bästa jag vet är när man duschat, bäddat sängen och lagt till NYA LÅTAR till sin spellista.
5. Jag ÄLSKAR att dansa.
6. Älskar även pingis, innebandy, kläder, fotografering and MAT.
7. I dont drink.
8. Jordgubbar <3
9. Kan igge leva utan musik.
10. Okej detta va pretty much it. Ber om ursäkt i förväg för att detta inlägget sög ;). I swear I can do better haha (okej det va inte ens roligt), just wait.
Till dig som har en tuff skolstart: asså bjud på dig själv, du har 30 sek på dig att göra ett gott intryck, låtsas inte vara någon annan under dem 30 sekunderna. I promise att du inte kommer ångra dig. Du kanske inte klickar med någon nu på direkten but the time will come. Keep going and do ya thing
Hoppas du där ute mår prima, thumbs up <3
*Lyssna på låten medan du läser.*
En fråga. ( till dig som har ångest inför skolan )
Vad är du rädd för?
Att du kommer bli dömd? Att du inte kommer få kompisar? Att du inte kommer kunna klara av skolan?
Fine om du inte kan svara, let me answer:
Exakt det här var jag rädd för, för några år sedan. Att bli judged och att inte få kompisar. Detta gjorde mig så sjukt osäker, att jag började jämföra mig med andra. "Varför är jag inte lika fin som henne" "varför har jag inte lika många kompisar som hen" "varför fick hen A och jag bara* ett B". VARFÖR VARFÖR OCH VARFÖR.
I´ll tell you why DUNALI, Sluta jämför dig med andra. De har inte din hjärna, din kropp ELLER DITT LIV. Vi är olika, dont try to be som alla andra. Va dig själv.
Här sitter jag idag, trots att jag "skämt ut mig". Här sitter jag helt enkelt trots att jag har haft det jobbigt. (ja I know de lät såååå attentionhoeigt*) BUT poängen är att ja livet suger ibland och det kommer hända saker som du kommer ångra men varför oroa sig över problem som bara är temporary? (vad heter det på svenska?)
"Jag är bäst, du är bara depressed" starterpack:
1. "Va dig själv" BLABLABLA BULLSHIT med alla dessa labels.
How to avoid labels: Be strong. no joke, cut the crap and rise up.
2. "Du övertänker allt, fan chilla". Kära Birgitta, Some of us har dåligt självförtroende. Vi har komplex, vi gömmer oss, vi skäms och vi vågar inte. Why? För att vi är rädda att bli dömda. Det är normalt att övertänka saker, its nothing wrong with that.
svar på det: INGEN i hela världen är du. Det borde göra dig stark, stark av att ingen jävel är som dig. Så varför vara rädd för att bli dömd när INGEN kan dömma dig? Get it? Inte jag iaf, så lets take that one more time. INGEN är du. Du är du. ( shoutout till dig som fattar )
3. "wtf du är konstig". Okej okej hold up det finns två sätt att säga denna mening. Det ena sättet att säga det är "Wtf du är konstig och det är därför jag älskar dig" and that people is the key to happiness. Vi behöver fler av sånt folk. Sen har vi det andra sättet, "Wtf du är konstig, jag är för cool för att umgås med dig". Jag spyr på sånt folk. Personer som får en att känna sig som att man precis gjort bort sig eller som att man är helt fucked i huvudet behöver gå och läsa lite böcker :) (Läs boken: How to be good at pretending to be cool ) ( Det skulle bli en roast lmao ) (nej jag lyckades inte )
If you´re reading this, u made it. Applåder till dig som orka läsa hela denna texten. Som ett tack får du ytterligare en text, men bara för dig:
Hej. You Matter. Hoppas du mår bra. Om inte? Det kanske bara är en dålig dag? Ät något gott, sov lite eller gå ut och ta lite frisk luft. ( PAHAHA "ta lite frisk luft"- fritidslärare. ). Okej back to reality, dont worry be happy. <3
