RSS - xml

Kontrollerades senast: 2020-02-21 23:43:27

Fiaaolofsson

Fiaaolofsson blogg på Nouw

Slipp skämmas över din kropp!

2019-07-26 18:38
Från Fiaaolofsson

Du är värd mer än att behöva gömma dig i vassen!

I tre somrar på rad gömde jag mig i "vassen". Jag hade fått för mig att jag inte såg tillräckligt bra ut, inte var tillräckligt smal och inte hade ”the beachbody” för att ha ”tillåtelse” till att visa mig i bikini på stranden.

Tillåtelse av vem? Och vem ska jag visa mig för?

Jag är ju på stranden för min skull, för att jag älskar värmen, att sola & egentligen att bada. Men jag antar att alla löpsedlar, tidningar, annonser på tv & internet har en "otroligt bra påverkan" med deras texter om att ”det inte är försent, du hinner få bikinikroppen! Du hinner gå ner i vikt! Du hinner bli av med magen så du slipper skämmas!” Och ja, sistnämnda är helt sjuk men jag har läst flertal rubriker just om att ”slippa skämmas”.

Vem f*n tror sig ha rätt till att skambelägga våra helt unika & individuella kroppar egentligen!?

Ursäkta, men det är dags att någon tar ansvar för sådana rubriker! De gör folk (mig) fett osäker & läser man något gång efter gång så blir det till slut ens sanning. Det har fått mig, en västkusttjej, att gömma mig i vassen och bada 1g/sommar i 3 år. F*n. Men det som har varit har varit, de går inte att ändra på. Förra sommaren började de vända & de va stort för mig. Jag fortsätter med min ”taktik” om att göra tvärtom samt att utmana mig & öva upp min modmuskel. Jag försöker lära om trots att jag fortsatt blir påmind varje dag av bl.a. reklam om att jag ”behöver” gå ner i vikt för att slippa skämmas över min kropp, över mig. Men de är slut på det nu! Jag kan inte komma ihåg senast jag bada såhär mycket & det är UNDERBART! De är ju bra coolt att kunna se skillnad & utveckling. Att kunna bli starkare i sig själv trots att man ständigt påminns om att man måste ändra sig. Sluta du med! Det du gör, gör det för dig & inte för att någon annan säger det. Vill du gå mer i vikt fine - men gör det för dig & ingen annan. Jag jagade ständigt lyckan genom att tänka att ”jag automatiskt kommer bli lycklig om jag bara går ner x antal kilo”. Men det blev jag inte & det var aldrig tillräckligt många kilon. Lyckan börjar med dig på insidan. Lyckan är inte beständig utan rörlig så det går alltså inte att bara ”bocka av” den. Det kommer gå upp & det kommer gå ner. Acceptera mera & återigen göra dina val för din skull, för ditt välmående & din hälsa

KRAM

Dessert igår från Creperiet i Åre - Glutenfri crepes a la marängsviss!

Många sensitiva människor har en låg självkänsla

2019-07-24 17:15
Från Fiaaolofsson

Att vara känslosam eller särskilt sensitiv är både en begränsning och en gåva. Men genom att bli medveten om att du är sensitiv kan du få en bättre förståelse för dig själv, dina tankar, känslor, önskemål och behov. De är det som är det fantastiska med personlig utveckling - att lära känna sig själv mer och få en ökad förståelse för sig själv. Den förståelsen gör så att du inte klankar ner på dig själv lika lätt, du får en större acceptans för dig själv och kan förstå dig själv mer. Alltså kan du bli mer "ett" med dig själv genom personlig utveckling och lärande. Fascinerande eller hur?

Sensitiva människor påverkas av kulturen vi lever i då andra beteenden och karaktärsdrag är högre prioriterade. Det är många sensitiva som kämpar för att vara så alerta som andra förväntar sig, och när de sedan går i pension upplever de äntligen att det är acceptabelt att ta det lugnt och vara eftertänksam. Det är inte ovanligt att du som sensitiv har fått höra att du ska låta bli att bekymra dig, lära dig tycka om sånt som andra tycker om och bli mer hårdhudad. Jag själv har klandrat mig för att inte alls vara spontan (och jag har även fått höra från andra att jag borde ta det mer lugnt, inte vara så allvarlig, vara mer spontan etc. alltså vara mindre jag). Det kan vara svårt att älska sig själv som sensitiv eftersom man ofta blir uppmanad till att vara på ett annat sätt. Du kanske har försökt att ändra och göra om dig för att leva upp till andras förändringar? Det har jag. Oavsett val har jag känt och upplevt att jag inte duger. Jag har även fått höra att "jag inte har några egna åsikter", vilket också kan kopplas till rädsla över att inte duga, vara tillräcklig för det jag tycker. Men det är också för att jag upplevt och blivit utesluten, nedvärderad och straffad för det jag tycker, val jag gör och åsikter som jag efter många om och men vågar uttrycka. Jag vill säga vad jag vill och vad jag tycker men jag får fortfarande uppleva (om än så lite) att jag då inte duger.

Hur ska man komma över detta och börja lära känna sig själv för att veta vad man själv vill, tycker, önskar och värdesätter? Att kunna leva upp till sina egna förväntningar, drömmar, prioriteringar och önskemål? Du behöver i detta fall lära dig att värdesätta dig själv precis så som du är. ett steg i den riktningen är att börja mäta dig själv i kvalitet och inte i kvantitet. Du åstadkommer kanske inte lika mycket som andra men kvaliteten på det du gör är förmodligen hög. det du tappar på bredden kan du vinna på djupet.

Ilse San skriver "under många år jämförde jag mig med andra. Jag tyckte inte att jag dög och jag skämdes. Jag var tvungen att arbeta med mig själv för att flytta mitt fokus från det jag inte kan för att istället se mina resurser. Kanske känner du igen dig i att mest se till det du inte kan? Det är nämligen det som oftast är mest synligt. Du kanske inte kan vara "på" så lång tid åt gången. Det lägger du själv märke till och det gör ibland andra också - ska du redan gå hem? "

"Ska du redan gå hem" kanske egentligen inte låter eller är menat som en spydig/nedvärderad fråga men för oss sensitiva kan det vara en mycket jobbig fråga att få. Den får oss att känna oss otillräckliga och som att vi inte duger. Vi försöker och vi är med så länge vi orkar. Våra val är för vårat mående och inte för att vara taskiga eller arroganta. Det lyder en stor oförståelse mellan de olika parterna och många bråk och onödiga konflikter uppstår pga. helt enkelt att vi har olika personligheter och karaktärsdrag. Och jag kan inte mer säga än att jag är fascinerad av det hela. Att få lära sig mer om detta och vara med att skriva och prata om ämnet för att försöka få en ökad förståelse - dock kommer det mest utgå från det sensitiva och introverta hållet men det är ju för att det är de som jag läser på om och lär mig om eftersom jag vill lära känna mig själv bättre.

Vad är dina erfarenheter som sensitiv? Upplever du förståelse från din omgivning? Känner du dig accepterad för den du är och att du är "annorlunda" i jämförelse med det större populationen i samhället? Vill du lära dig mer? Har du själv tips som du vill dela med dig av? Och tvärtom är extrovert och inte sensitiv skriv gärna då med och besvara ovanstående frågor. Vad vill Du förmedla? Om du inte vill kommentera skicka gärna ett mail till [email protected] "Sharing is caring"<3

KRAM


Att finna balans mellan krav och prestation

2019-07-23 17:04
Från Fiaaolofsson

Nämen hej! De va ett bra tag sen. Så vad hände? Jo precis som rubriken lyder så handlar det om att hitta balansen mellan krav och prestation. När jag höll på med bloggen så hade jag lite svårt med att hitta balansen - vad ville jag? Vad förväntade sig andra? Vad tyckte andra? Gör jag det för min skull eller för någon annans? Eller för båda parter?

Jag tycker om att skriva, jag tycker om att läsa, jag tycker om att lära och jag tycker om att dela och lära vidare. Jag har fortsatt vara aktiv på Instagram men det kan också kännas som en press ibland. Att inte få "tillräckligt" med likes, att kanske ändra och lägga upp sånt som folk gillar och kommenterar mest etc. Jag har läst lite om "hur man ska s.k. sköta sitt IG konto" för att få följare - just för att prestera, öka etc. som jag faktiskt förstår handlar om en yttre press, ett yttre krav och att det inte är något som jag egentligen behöver göra och kämpa för. Mitt IG konto har alltid handlat om att dels lägga upp bilder som jag själv vill - från vardagen liksom och dels bilder med en koppling till min historia, min resa, för inspiration och för att dela för att någon där ute ska kunna koppla och känna sig åtminstone lite mindre ensam.

Ibland är det bra med en paus, med en funderare och ta sig tid till att svara på frågan "varför". Nu har suget för bloggen kommit tillbaka och jag har då gått igenom "varför" jag vill blogga och för vem. Det handlar om samma sak som med IG - jag vill dela med mig om min vardag, om fina bilder, om det lätta men också om min resa, min utveckling, det jag läser och lär mig för att dela vidare för att hjälpa andra. Jag älskar uttrycket "sharing is caring" och det är vad jag vill inkludera i både bloggen och IG. MEN, jag vill inte känna press eller att det är ett krav på att jag ska skriva varje dag, att jag ska skriva och strukturera upp inläggen etc. Jag vill kunna skriva precis när jag vill, hur jag vill och om vad jag vill. Bara det som faller in för dagen här och nu. Jag vill inte se det som en prestation om att synas, bli känd, bli en toppbloggare etc. jag vill göra det för min skull - för att hålla det till en positiv aktivitet, en hobby.

Jo visst jag vill synas men för att som tidigare nämnt dela med mig så att någon (helst några) därute ska känna sig lite mindre ensam. Det är vad som har hjälpt mig - dock kom det ju senare för min del men tack vare IG har jag själv kunnat fylla min vardag med att inte vara ensam om diverse "skit". Bloggar förr (innan vågen kom där man började prata öppet om psykisk ohälsa) handlade om mode, resor och att man skulle vara någon. Äta ute, shoppa dyrt, äga det senaste etc. Jag ÄLSKAR människor som vågar dela med sig av när de mår dåligt, när de är osminkade, när de äter "onyttigt", när de inte orkar träna osv. När människor visar helheten, när de visar att de "inte är mer än bara en människa". Det blir så rent, så fint, så genuint då. Det är ett sett att ta hand om varandra fast vi inte ens känner varandra. Nu menar jag absolut inte att alla måste göra detta, absolut inte. Ibland kan jag tänka på hur det hade vart om jag inte berättat och varit öppen med min historia, resa och utveckling - Gud va skönt att folk inte tittar försiktigt på mig och tänker "det är hon som har haft problem med maten, hon som varit deprimerad, nedstämd, haft sömnproblem och gått in i väggen". När jag skriver det såhär så känns de ju ändå helt otroligt och fantastiskt att det är passé, att jag kan se tillbaka på de, tillbaka på skiten. Vilken krigare jag är!!! Men det är väll just blickar jag kan få ibland
(som egentligen kanske inte är någonting utan något som jag själv tolkar och bara antar - som jag jobbar på och desto mer nu när jag förstått att jag både är introvert och sensitiv), som inte är nedvärderande eller negativa på så sätt utan mer "att folk tycker synd om mig", "oj hur går det för henne", "oj petar hon i maten nu" etc. Svårt att beskriva men på ett hum. Dock väger det över med allt jag har fått för ja det behövs en viss "bekräftelse" på att andra blir hjälpta av att man delar med sig. Men samtidigt så räcker det med att se på mig själv och att jag själv tycker om när andra delar - för att inspireras, bli motiverad, få stöd, känna en form av gemenskap och känna sig mindre ensam. Jag är otroligt glad att det är så många som delar med sig och jag är glad över att jag är med i denna rörelse.

Så, det är väll därför jag gör det, därför jag vill börja blogga så jag kan få skriva mer (funkar inte direkt på IG), få dela med mig av min vardag såväl det lätta som det svåra. För tillsammans är vi starka!

Min uppmaning till dig: kolla över dina hobbys och aktiviteter och ta dig en tankeställare om du gör det för din skull eller bara för andras. Ger det dig energi eller tar bara? Ställs eller ställer du själv krav på dig själv? Prestation? Rensa vid behov för att få mer energi till sånt som både ger och tar energi. Rensa för att få ett rikare liv.

KRAM [från Åre]

[ps. bloggen är under uppbyggnad och bloggadressen kommer att ändras]


ACAIBOWL

2018-06-21 12:29
Från Fiaaolofsson

Acaibooooowl

Jag har länge velat testa göra Acaibowl men har inte fått tummen ur, och så kan de bli ibland. Men nu när vi var i USA så stannade vi till på någon liknande vägkrog på vägen ut mot Hamptons. Utanför gjorde de reklam på Acaibowl och efter att vi beställt mat därinne gick jag förbi farbrorn som stod och gjorde dessa - bara för att läsa på skylten för intresset av Acaibowl. Han börja prata med mig och jag sa att jag tyvärr redan beställt mat och gick o satt mig med mitt sällskap. Då kom han efter mig och sa att han ville bjuda mig på ett litet sample haha! Vilket till slut slutade med att han bjöd resterande 9 personer också. Och det var då startskottet på att jag äntligen skulle testa göra egen ;)

Jag tror att hemligheten bakom Acaibowl är att man får testa sig fram. Finns så många sätt att göra Acaibowl på gällande ingredienser. Men jag ser grunden som 1 msk Acaipulver / person och ca 1-1,5 fryst banan / person samt minst 1 dl fryst blåbär/hallon.

Dessa olika har jag gjort:

2 personer

  • ca 280g fryst Banan
  • 2 msk Acaipulver
  • 100 g fryst Blåbär
  • 1 dl fryst Hallon
  • 2 dl Kokosdryck
  • Vaniljpulver

Samt

1 person

  • 1 msk Acaipulver
  • 1 fryst Banan
  • 1 dl Blåbär samt 1 dl Hallon frysta
  • Vaniljpulver + en skvätt sötströ och kanel
  • 1 dl Mandelmjölk

Sen då topping som ni ser på bilderna nedan. Så jag har 2 förslag till er :)

  1. Testa gör Acaibowl!!! ;)
  2. Prova dig fram, det bli gott oavsett typ ;)

Puss & Kram

Svenskt kosttillskott

Solsting

2018-06-20 16:13
Från Fiaaolofsson

Hej hallå Compadros!

Ja nu är jag här igen! Det vart ett abrupt stopp, inget planerat, men av det märkte jag att jag fick lite mer fritid. Ja det tar en hel del tid för en hobbybloggare också att hinna skriva, speciellt med den nisch som jag försökte skriva mest om - psykisk ohälsa, skriva ur självhjälpsböcker och övriga böcker som handlande om ämnet som jag själv tyckte var/ är bra. Men som tyvärr både blev en press för mig och tog mycket tid. Jag önska att jag kunde dela med mig av så mycket mer. Men då hade jag isåfall behövt "jobba" med bloggen, gå ner i tid från mitt jobb samt kanske börjat spela in likt en podcast för att det ska gå fortare och flyta på bättre än när man skriver.

Ni kanske ser och märker av att jag har ändrat bloggens utseende och även min nisch en aning. Psykisk ohälsa är det jag brinner för och vill skriva om, men ämnet är så brett! Min personliga resa har inneburit en resa kring matbeteende som påverkat min självkänsla. Det är dock inte maten som från grunden varit problemet utan jag hade en underliggande depression samt låg självkänsla innan mina ätproblem och ätstörning började. Jag ställde mig själv fråga "Vad representerar mig?" Och kom fram till att jag faktiskt vill att min blogg ska ha sin grund i just mat och bak och psykisk ohälsa runt detta. Jag har ett stort intresse för mat och bak, att testa nya recept, att göra rätter hälsosammare men utan restriktioner eller enligt dieter. Men som sagt det är ett intresse som satt käpphjul i sig själv eftersom det inte riktigt har kunnat utnyttjas eller upptäckas i den mån som jag egentligen velat pga mina ätproblem, matmissbruk etc. Detta intresse har också varit ett problem i sig i själva ätproblematiken eftersom tankar om mat och annat ätbart konstant upptagit mina tankar (inte lika illa nu som det har varit men ändå än så länge för mycket) - ja att just tänka på mat, hela tiden. Förr var det mer tankar kring om jag gick på diet eller hade restriktioner - då var det all mat och gott ag inte fick äta som snurrade och snurrade runt i huvudet och som kunde hålla mig vaken om nätterna samt störde en hel del under de 3 åren på Universitetet.

SÅ det kommer alltså vara en matblogg men med inslag av ätbeteenden, ätstörning, tankar, självkänsla, bekräftelse och KBT samt tips som jag själv använt mig av, läst om eller sånt som hjälpt mig. Och något dagboksinlägg kommer med störst sannolikhet också dyka upp. Sen kommer det även ta ett tag innan bloggen är i ordning som jag själv vill ha det med inlägg och kategorier så ni vet;)

Jag är väldigt exalterad över att jag äntligen har kommit på just det som jag vill skriva om, känns verkligen som det är pricken på I:et nu!

Något som har hänt under tiden jag varit borta är att jag Ä N T L I G E N har fått börja med KBT!!! Efter 4 års slit om att få hjälp genom KBT, omkring slungandes, tomma samtal, väntetid, nekandes osv. har jag nu hunnit med 3 besök med en person som det känns så fruktansvärt bra med! Och det bästa av allt är att under vårt första möte så hade hon fått information om att mitt största problem och det jag behövde hjälp med (enligt den som skicka vidare mig), var GAD - Generaliserat Ångestsyndrom... Men efter att vi hade pratat så tog hon papperna som hon hade förberett och sa "dessa papper behöver vi ju inte för ditt problem är ju inte GAD, det är din självkänsla och behov av beteendeförändring". Tänk att det behövde ta 4 år innan jag fick träffa en person som förstod mig, som verkligen lyssnade på vad jag behövde! 4 år som jag själv vetat om vad jag behövt men inte fått den hjälpen jag bad om. Jag fick antidepressiva och lugnande och fick träffa olika enheter som inte var de rätten ställena för mig och placerades i kö som de först missade göra. Det är många som hade kunnat välja en annan utväg alla de gånger som jag bokstavligt talat mått för J Ä V L I G T. Det är något som jag kan se tillbaka till att jag trots allt fortsatt. Och det är någonting som jag alltid kan bära med mig som en bekräftelse och som en stolthet till att jag faktiskt är en väldigt stark person. Trots alla hjärnspöken och allt jag mått dåligt av psykiskt så har jag ändå haft ett starkt psyke, för jag står ju fortfarande här?

Så du som läser detta, fortsätt! Ni vet, "kan jag kan du" som oftast förknippas med viktminskning, är nu dags att börja användas för att överleva psykisk ohälsa! Min framtidsplan inom min yrkeskategori är att vidareutbilda mig till skolsjuksköterska just för att komma åt de barn och ungdomar som mår dåligt eller är på väg åt det hållet. Jag vill vara med att hjälpa de som mår dåligt och hjälpa till att förebygga psykisk ohälsa och självmord. Det är i den yrkesroll som jag känner att min mening är, det är där jag kommer göra nytta och som kommer ge mig något tillbaka.

Ta hand om er så länge ∞

Rawfood fika a la Tropisk Granolakaka

2018-04-08 20:56
Från Fiaaolofsson

Gó kväll!

Igår gjorde jag detta ljuva bakverk ~ en så kallad rawfood fika! Den stod i frysen till idag, fram tills 2h innan vi skulle iväg till Crossfiten, då stod den i kylen hemma i 1h ~ och ja du gissa rätt, jag hade med mig den dit och bjöd som "påfyllnad" efter söndagsslitet!;) Och där stod den i kylen i 2h innan den fick avnjutas;)

Spännande att testa och det blir absolut inte sista gången som jag kommer att baka rawfood fika!
Recept nedan:

TROPISK GRANOLAKAKA

Du behöver:

Bottenlagret
4 dl Granola
6 st Dadlar
1 tsk Kokosolja
En skvätt vatten

Mittenlager
2 dl Grekisk yoghurt (funkar med annan också, men denna använde jag)

Översta lagret
1 pkt Mango (225 g)
1-2 Passionsfrukter
2 Kiwi

Gör så här:
  1. Mixa ingredienserna till Bottenlagret. Pressa sedan "smeten" ned i en bakform.
  2. Smeta över yoghurten.
  3. För en "ombre" effekt, mixa först mango och passionsfrukten.Täck över yoghurten som ett första lager. Mixa det som är kvar med kiwin och täck över som ett andra lager. Det går alltså att mixa ihop allt samtidigt om man vill.
  4. Frys i minst 1 timme innan servering. Om du fryser kakan längre behöver ta ut den en liten stund innan så den hinner tina lite innan du kan skära upp den.

Smaklig spis!

På Svenskt kosttillskott finner du massor av spännande livsmedel för din tid i köket!

Zucchinilasagne a la Paleo

2018-04-01 14:03
Från Fiaaolofsson

Hej och goddag!

Här kommer det efterlängtade receptet på Zucchinilasagnen som jag gjorde häromdan. Jag säger bara VÅGA TESTA! Den är väldigt god.

Du behöver:

  • 2 Zucchinis

Fyllning:

  • 500 g Nötfärs
  • 1/2 dl Tomatpuré
  • 500 g krossade Tomater
  • Salt, Peppar (och övrigt efter smak)
  • 1 knippe basilika
  • Kokosolja eller Olivolja till stekning

Äggstanning:

  • 3 Ägg
  • 1 dl Mandelmjölk
  • 1/2 dl Mandelmjöl
  • 1 tsk Fiberhusk
  • Salt & Peppar

Gör så här:

  1. Skiva Zucchinin i tunnar skivor på längden och lägg ut zucchiniskivorna på tallrikar eller skärbrädor och strö över salt. Låt stå i cirka 10 minuter så att saltet drar ut vätskan ur zucchinin.
  2. Gör fyllningen under tiden. Fräs nötfärsen i olja i stekpannan tills den blir genomstekt.
  3. Blanda ner tomatpuré, krossade tomater och hackad basilika. Låt puttra på medelhög värme i cirka 10 minuter. Smaka av med salt och peppar och andra kryddor efter önskemål.
  4. Torka av zucchiniplattorna med hushållspapper och lägg ett lager med zucchini på botten i en ugnsform. Lägg över ett lager av köttfärsen och varva sedan med zucchiniplattor och köttfärssås. Avsluta med ett lager zucchini.
  5. Separera äggulorna från äggvitorna. Vispa samman äggulor, mandelmjölk, salt och peppar. Vispa äggvitan till hårt skum och blanda ner i äggblandningen.
  6. Häll äggstanningen över lasagnen och grädda mitt i ugnen i cirka 30 minuter.
  7. Servera gärna med något ytterligare grönt.

Smaklig Spis!

Ugnsbakad Omelett

2018-03-18 19:39
Från Fiaaolofsson

Hej söndagkväll!

Hoppas helgen har varit skön och ni fått vilat upp er på något sätt. Imorgon väntar en ny vecka, ny måndag och ja, en ny dag! Har ni gjort upp några mål och/eller planer? Är det något speciellt som du vill åstadkomma? Planerat någon maträtt, träningspass, kompisträff? Annat kul som du har framför dig nästa vecka som du kan se framemot? Glöm inte prioritera Positiva aktiviteter! <3

Nedan följer receptet på en enkel rätt som funkar lika bra som frukost, mellis eller som lunch/middag (med ev. komplettering). Det går snabbt att göra och funkar fint att göra när man kommer hem från jobbet för att få något ordentligt i sig.

Recept 2 personer

  • 4 Ägg
  • 1 dl Äggvita
  • 1 dl valfri Mjölk
  • ca 150 g strimlad rökt skinka/ kalkon (öka/minska mängd)
  • 1 - 1,5 dl Cocktailtomater
  • En näve Bladspenat
  • Salta & Peppra

Gör såhär: Sätt ugnen på 200 grader. Vispa ihop äggen, äggvitan och mjölken. Salta & peppra. Häll i blandningen i en ugnsform. Skiva cocktailtomaterna och hacka bladspenaten. Strö över skinkan(/kalkonen), cocktailtomaterna och bladspenaten. Sätt in i ugnen på ca 20 minuter.

Servera gärna med extra grönsaker, exempelvis morotsstavar.

Smaklig spis!

Självbild & Självkänsla

2018-03-16 17:44
Från Fiaaolofsson

Hur vi ser på oss själva och vad vi känner inför våra kroppar beror i hög grad på hur vi "tror" att andra uppfattar oss.
Vår självbild är till stor del en social konstruktion vilket innebär att självbilden skapas när vi umgås med andra och ser oss själva i deras ögon. Vår bild av oss själva blir viktig först när den blir viktig för andra och Jaget utvecklas i samspel med andra människor.

Alla de olika sidorna av oss själva, vår kropp, våra intressen, våra ansträngningar, vårt värde & vad vi tänker om oss själva i vår ensamhet utgör vår självkänsla.

Den första känslan eller upplevelsen av Jag ~ det vill säga när vi en gång började uppfatta oss själva som en individ ~ är starkt kopplad till vår kroppsliga sida. Men föreställningen om vårt Jag utvecklas i snabb takt med språkets och tänkandets utveckling, så att vi snart upplever oss själva ~ inte bara som en kropp ~ utan också som en person med tankar, känslor, minnen, relationer, upplevelser, ambitioner, förmågor, intentioner etcetera.
Till skillnad från kroppen ~ som är gjord av biokemiskt material ~ så består vår självbild av mening och innehåll. Självbilden är således en symbolisk, social och språklig företeelse. Utan symboler, utan språk & utan förmågan att tänka, så skulle det inte finnas någon självbild och inte heller någon upplevelse av Jag.

Vi blir dem vi är först när vi börjar förstå att vi har en kropp som är VÅR
~ skild från omgivningen & andra människor.

  • Tack vare omhändertagande, beröring & socialt samspel när vi är små så börjar vi upptäcka att vi är just dem vi är.
  • Den fortsatta utvecklingen av hur vi uppfattar oss själva blir mer och mer ett resultat av hur vi tror att andra ser oss, vad vi tycker att vi kan åstadkomma i livet, vad vi är bra och mindre bra på, vilken kapacitet & kompetens vi tror att vi har & vilket värde vi har bortom alla krav & prestationer.
  • Kroppen & utseendet utgör en viktig del av hur vi uppfattar oss själva.

Kropp & utseende kan få en central och i vissa fall alldeles för stor betydelse för vår självbild, vilket kan bero på många olika saker. Exempel som kan påverka oss alla och som kan ge kroppen & utseendet ett ofta för stort utrymme i vår självbild är:

  • Vad vi får uppmärksamhet för
  • Hur mycket uppmärksamhet vi får
  • Hur väl vår medfödda kroppsform och utseende "stämmer överens" med tidens ideal.
  • Tidsandan ~ det som anses vara vackert & tilldragande i vår tid & den kultur vi lever i.
  • Vad vi tror att vi kan påverka i våra liv för att det ska bli som vi vill.
  • Vad vi gör med vårt liv, vår tid, vår kropp & våra förmågor.

Andra faktorer som kan spela in är:

  • Att vi inte tycker att vi fått tillräckligt med uppmärksamhet och uppskattning för vår figur eller vårt utseende.
  • Att vi inte har tillräckligt god kontakt med vår egen kropp ~ det vill säga att vi inte använt kroppen till de saker som vi skulle vilja använda den till. Kanske på grund av att vi inte tyckt att kroppen eller utseendet duger.
  • Mobbning, psykisk eller/och fysisk misshandel, sexuellt övergrepp eller bristfälliga tidiga relationer.

Många gånger bottnar missnöjet med den egna kroppen i en kombination av olika faktorer. Men för de flesta handlar det om att "kropp & utseende har fått ett alltför stort utrymme i den egna självbilden ~ genom att man ägnat så mycket tid och energi åt jämförelser och värderingar av sin egna och andras kroppar och utseenden". Det blir lätt en vana att hänga upp sig på saker som inte är lika perfekta eller lika bra hos oss som vi skulle önska och att glömma bort det som verkligen är bra.

Vår negativa syn på oss själva påverkar alltmer våra liv ~ vi kanske låter bli att festa, gå iväg på middag, att bada och slutar ha på oss åtsittande kläder. Vi slutar ägna oss till det vi värdesätter mest och verkligen gillar eftersom vi tycker att vår kropp och vårt utseende inte duger. Ju längre det här undvikandet får pågå, desto mer centralt och större plats tar vårt yttre i vår självbild. Allt för att slippa det obehag som dyker upp när vi jämför oss med vårt ideal eller med andra människor runt omkring oss.

Därmed blir kroppen & utseendet en allt mer viktigare del i ens liv. Mycket av det du egentligen vill göra får vänta tills du får den kropp eller det utseende som du tror krävs. Du klarar inte gå in för saker helhjärtat utan är istället hela tiden upptagen av tankar på hur andra upplever dig, vad andra tycker om ditt utseende, din figur, din utstrålning, attraktion, intelligens & din förmåga. Efter ett tag bekymrar vi oss inte "enbart" över vår vikt, utseende eller figur ~ utan också i hög grad börjar jämföra, figur & ifrågasätta oss själva även när det gäller andra saker:

  • Verkar jag kunna det här? Verkar jag tillräckligt begåvad? Tycker andra att jag är tillräckligt bra? Vad tänker andra egentligen om mig?

Vi går från att ifrågasätta vår kropps och vårt utseendes duglighet till att ifrågasätta hela oss.

Känner du igen dig i denna beskrivning??

  • Hur stor betydelse ska vi låta figuren och utseendet ha för vår självbild!?
  • Ska vår självkänsla till stor del bestå av just dessa kroppsliga aspekter? Vad får det för konsekvenser?
  • Hur kan man vidga sin självbild & ge vikt, utseende & figur ett lagom stort utrymme i sitt liv?

Fortsättning följer...

Under tiden, läs texten gärna någon gång extra och fundera och skriv ner tankar kring texten, frågorna, vad du kan relatera till din uppväxt och vad som kan ha påverkat till din nuvarande självbild. Och börja göra tvärtemot om du undviker saker som du egentligen tycker om ~ exempelvis som att gå till badhuset, skita i den där dieten för att äta va du själv vill, träna det du vill för att det är kul och ger tillfredsställelse istället för att fokusera på att det ska bränna fett.

Puss & Kram

Tekakor utan mjölk, gluten & socker

2018-03-11 20:26
Från Fiaaolofsson

Gó kväll!

Här kommer det efterlängtade receptet på Tekakorna ~ fria från gluten, mjölk och socker. Och det bästa av allt är att de var superlätta att göra! Och smakade bra såklart! Jag körde på dubbelsats direkt så nedan följer recept för 12 stycken tekakor.

För 12 st

  • 4 dl Glutenfritt Mjöl (jag körde på 2 dl Mandelmjöl & 2 dl Havremjöl)
  • 1 dl Linfrö
  • 1 dl Solrosfrön
  • 1 dl Chiafrön
  • 2 Ägg
  • 1 dl Äggvita
  • 2 dl Vatten
  • 2 tsk Bakpulver
  • 2 tsk Fiberhusk
  • 1 tsk Havssalt

Gör så här: Sätt ugnen på 200 grader. Blanda alla ingredienser i en matberedare. Lägg bakplåtspapper på ett par plåtar. Rulla smeten till 12 jämnstora bollar och tryck platta på bakplåtspappret. In i ugnen på ca 10 minuter.
Och KLART!!!
Det går bra att frysa tekakorna.

Smaklig spis!

På Magkliniken finner du hjälp med kost för att få bukt med krånglig mage.