RSS - xml

Kontrollerades senast: 2020-07-14 05:51:18

alifelikeme

alifelikeme blogg på Nouw

...

2018-12-03 20:47
Från alifelikeme
Att ibland bara sitta och tänka på hur de va när man va liten och vilja resa tillbaka dit är nått jag gör ganska ofta.. med tanke på att folk tror jag är självmordsbenägen vilket jah inte är men att bara ta förgivet och allt bara ska gå åt helvete.. mina tankar på att bara gå är nått som cirkulerar i huvudet heltiden men jag egentligen inte vill. Men de kanske är de bästa för alla? Vad kan jag göra för att de ska bli slut på allt jävla skitsnack ?? Ne inget för folk bara tar mej förgivet. De tar allt förgivet.. prata me mej direkt istället för att gå å tro på allt jävla skitsnack!! Ni vet inte ett skit om mitt liv nån av er.. jag är den ända som vet nått om mej själv ingen annan! Vill ni veta nått om mej så fråga mej istället för att anta saker utifrån skrift... att snacka skit visar vara på att var svartsjuk! Att inte veta så mycket om sej själv eller att vara stabil i Sej själv! Men men vissa har inte nått annat än att klanka ner på andras liv men ibland kanske man ska öppna ögonen och se vad man har istället för att se de man inte har så man klankar ner på alla andra istället? Men aja jag lägger ingen energi på skitsnack men en sak ä säker iallafall.. ett självskadebeteende och självmordsbenägen är 2 heeeeelt olika saker de kan man läsa om överallt på nätet så läs där å fatta att jag är inte självmordsbenägen jag har haft självskadebeteende men vill inte ta mitt eget liv.. jag skadar bara mej själv ingen annan.. eller ah gjorde de förr men inte längre.... 


Ha de gött... 

Psykolog...

2018-11-22 17:34
Från alifelikeme

​jag trodde att psykologer var till för att hjälpa och inte att trycka ner en ännu mer än vad man redan är nertryckt i skorna.. jag har trott att de ska bli bättre med hjälp från psykolog men tyvärr är de mötena ingenting för mej.. 

så jag får börja ta tag i mina problem själv och försöka se vad jag kan göra istället åt denna ångest.. 

har ni några förslag så kommentera gärna under... 


Kraam

En dag...

2018-11-14 07:49
Från alifelikeme

Att en dag kanske få bli lämnad ifred från alla idioter som vill förstöra jämt.
det är min dröm.. att folk ska sluta förstöra och bara ge faan i mitt liv. att sluta snacka skit och att låta mej leva mitt liv som jag själv vill leva de.. men alltid ska de komma ett jävla klappträ som ska göra allt i sin makt för att förstöra..
Är du nöjd nu du har fått mej att backa du fick mej att sluta. du fick mej att gå iväg från nått jag kanske ville ha eller som jag hoppades skulle bli bra. men nu får jag inte se hur de skulle bli för jag orkar inte stå upp mer.. jag orkar inte leva mitt liv såhär som alltid.. jag vill ha ett liv med lugn och ro ingen stress intet stoj å stim men de är ta mej faan alltid så att jag får de ändå...

jag kommer hädan efter aldrig släppa in en människa på mitt liv för alla ska ändå bara komma med skitsnack och massa lögner för att förstöra allt i sin väg..

att få upp ögonen för en person är nått jag inte fått på länge men jag kan inte säga att jag är kär för de tror jag inte. däremot är jag nyfiken och kan se vart de leder. men jag glömmer den känslan och blir nu istället iskall inte visa några känslor alls för nån eller något.

jaja jag hoppas att du en dag finner den som har psyket till att vara stabil.. jag är inte stabil psykiskt och när folk hackar på mej blir jag sämre i psyket...<3


Kraam Jossi....

tankar

2018-11-03 23:14
Från alifelikeme

att dessa tankar kommer upp nu?
varför? jag orkar inte me detta längre...
kan jag inte vara få låta de flyta me istället...
ne men tänk istället dutt jävla miffo...
att dessa tankar inte kan komma på dan aå man slipper va uppe på kvällen trotts att man ä trött...

jag ä rädd för att han ska göra som alla andra å leka me mej ett tag sen bara dra..

eller att jag bara ska va där å fylla nått tomrum...

alla de snälla saker han säger kan jag inte ta åt mej nått av för de låter så likt av vad alla andra sagt innan dom sen drar...

jag orkar bara inte ....

kram å godnatt

grubblande..

2018-11-02 19:27
Från alifelikeme

att sitta å bara tänka å tänka å tänka får mej bara mer å mer förvirrad..
det är svårt att läsa av vad du tänker å vad du funderar över.
men nån gång kommer de väl fram..
är allt de folk säger sant? eller är de bara lögner?
vågar jag få svaret eller ska jag lägga de bakom mej å se efter själv?
jag är inte en person som dömmer någon om vad andra säger men de alla säger är saker jag brutalt hatar med tanke på att de ä sånt jag vart utsatt för innan. och dit vill jag inte tillbaka.
någon som du är den jag skulle kunna öppna mej för. men jag blir för rädd med tanke på vad andra säger. varför skriver jag de ens här jag borde ta de med dej direkt men jag klarar inte av de.

jaja
nu får jag sluta

godnatt

kraam...

ett liv me ångest

2018-11-02 09:13
Från alifelikeme

Många utan ångest förstår inte vad det innebär. 
många tror att det är ett beteende, men vad är ångest egentligen?
detta är bara vad jag tycker.
enligt mig är ångest ett funktionshinder, en sjukdom som man nästan aldrig blir av med utan det är en kronisk sjukdom. 
en kronisk sjukdom blir man inte av med, och lika dant är de med ångest, man blir inte av med de som många tycks tro. 
man kan hantera den men man blir inte av med den till 100%.
att ha ångest är inte lätt, det är något som hindrar en till att göra saker man älskar att göra. 
kan ta ett exempel, jag älskar att åka på bilträffar, street race, bil utställningar, träffa mycket folk, prata med människor m.m.
men vissa gånger när jag inte har 100% kontroll över min ångest kan jag inte göra de jag älskar att göra för man känner sig rädd, sårbar, panikslagen med mycket folk och många mer känslor på samma gång. 
det spelar ingen roll vem du är med även om det så är din mamma, pappa, syster, bror, mormor, morfar, farmor, farfar, bästa vän eller partner även om du känner dig trygg med den personen så hjälper inte det när du har din ångest. 
många gånger när man mår dåligt och egentligen behöver prata med den personen du känner dig trygg med så känner man att man är i vägen, att man stör eller att man bara är tjatig. 
men oftast är de inte så enligt personen du känner dig trygg med men de förstår man inte i den situationen. 
jag har levt med ångest i ca 14 år, jag är 24 år och kan fortfarande inte kontrollera min ångest till 100%, jag har mina dagar då jag stänger in mig och vill inte prata med någon alls, men ändå är alltid folk på en att prata med mig, varför har du ångest, varför är du lessen.
varje gång vet man inte vad som gör att ångesten kommer, alltid finns det inte en anledning till varför man får de utan det kommer bara som ett brev på posten. 
även när man har ångest är det oftast svårt att framföra via tal hur man mår men via text är enklare men då istället är det svårt att formulera sig rätt så att texten inte låter fel.
jag har de problemen att när jag skriver en text där jag berättar hur jag mår eller känner så kan allt bara bli så fel, och personen som då läser texten missuppfattar hälre än att fråga hur menar du eller r de så ä du menar.
en person med ångest känner oftast sina känslor mycket starkare än en person utan ångest, så om jag blir lessen känns de som hel livet går sönder, är jag arg känns det som jag snart exploderar är jag glad då är de som att dansa på moln , man känner sina känslor mycket starkare än andra. 
det är de som gör att folk med ångest skäms över att man har ångest, det är viktigt att inte göra, lär istället känna din ångest och försök hitta ett sätt att istället kontrollera den. 
det finns såklart medicin att äta för ångest, jag har testat 5-6 olika men kommer inte ihåg vad alla heter men jag kommer ihåg, atarax, venaflaxin och sertralin men ingen av dessa har hjälpt mej, jag får svårare ångest och mitt självskadebeteende blir mycket värre.
det finns alltid ett sätt att komma i kontroll med sin ångest men de tar tid. 
jag har inte full kontroll alltid men jag har kontroll så jag kan leva med de. 

men lov mig en sak, skäms inte över din ångest det gör de bara värre, va stolt över den.
Du är vacker precis som du är Precis hur du är.
Puss och kramJossi

Önska att tiden kunde stanna!!

2018-06-07 02:24
Från alifelikeme

​Ibland mår man inte sådär jätte bra när man förlorat en person man verkligen inte ville skulle försvinna ur ens närhet sådär, men jag har bara mej själv att skyla, jag gjorde ett litet misstag i en text där jag skrev och han tog de helt fel. att man kan sakna någon så mycket när man inte känt varandra så länge men man fastnar så jävla grovt för personen, han va alltid snäll underbar och helt fantastisk mot mej, jag fick min ångest attack och skrev en lapp till han där jag skrev vad jag kände och hur jag mådde men allt blev bara fel. jag tror allt blev missuppfattat för jag ville verkligen inte att de skulle bli så som de blev nu de va inte så jag menade. 
FAAAN ATT DENNA JÄVLA ÅNGESTEN SKA FINNAS!!! KAN DEN INTE BARA FÖRSVINNA UR MITT LIV!!!
jag hatar de. jag hatar att leva med ångest och deppression. den förstör hela mitt liv. att den inte bara kan ta sej nånstans där solen aldrig skiner, 
många kanske kan hantera sin ångest men varför kan dåå inte jag göra de ? 
Varför ska alltid jag göra misstag? 
jaja jag är kanske inte värd mer än att alltid leva själv...

Min drömprins är borta, så jävla nära men ändå så jävla långtborta. 
jag ångrar allt jag skrev. ialafall de sista :'( 
Livet kanske bara är bättre att lämna då blir ingen sårad. 
FUCK LIFE AND FUCK EVERYTHING! 

lifa gæti verið betri en að lifa.


I LOVE YOU to the stars and back forever and ever! 

Du vet vem du är men tror knappast att du kommer läsa detta.. 


Kram från lilla mej<3...


Ja men lite tankar

2018-01-07 01:07
Från alifelikeme

​ibland blir man fundersam på vad som egentligen livet har att ge, men i nuläget känns de som att allt bara är skit. 

Jag har inte förstått mej på varför man egentligen borde finnas vid liv när de ändå bara skiter sej vad man än gör, 

Alla  säger till mej att jag kan få vad jag vill ha! 

Men ne där har dom fel för de jag vill ha kan jag inte få å jag vill inte ha nått annat än de. Så nä ni har fel! Jag önskar bara att någon kunde förstå hur jag känner och hur jag mår.

Jag förstår att det är inte lätt men någon borde väl kunna förstå. 

Alla tror att jag har ett perfekt liv men de har jag inte... 

Men nån gång hoppas jag att någon kan förstå mej..


Kram från lilla mej... 

Nästan 1 år

2017-12-27 13:26
Från alifelikeme

I nästan ett år kunde jag hplla mej borta frpn att skada mej själv. Men efter denna kvällen/natten bröt de ut igen. Nästan ett helt jävla år. Varför skulle de brista nu för ? Varför ska all jävla ångest komma nu? Pallar faan inte mer... 2018 ska faan bli mitt år. Singel inga tjejer å inga killar. Jag ska va själv. Jag ska inte ha nån. Jag ska bli den bitchen jag va när jag va yngre. Iskall brydde mej inte om nått eller någon. Från 1 januari 2018 ska jag skita i allt bli en helt ny människa. 

Fuck detta ! 

De va ett tag sen nu!

2017-10-24 21:35
Från alifelikeme
Nu va de ett tag sen jag skrev,

Men mitt liv idag,

Ja vart ska jag börja? I lördags valde jag och min underbara pojkvän att gå isär då vi bråkar dagligen, det va de tuffaste beslutet jag gått igenom eller ah i från min sida iallafall. Från hands sida verka de inte direkt bry sej så mycket. Men jag har en stor salnad men tror de är bäst såhär. Jag och K va tillsammans i 1 år och 8 månader. De har vart både med och motgångar. Vi va förlovade och bodde i egen lägenhet, tillsammans har vi två katter Lina och Tyzon. Lina är K's katt och Tyzon är min katt men efter som jag flyttade då K stog på lägenheten så sa jag att han skulle ha kvar Tyzon så länge jag får träffa honom när jag vill:/ de gick han med på så de va inga större problem.

Efter allt detta mår jag frukansvärt dåligt:/ jag har fått tillbaka mina ångest attacker och panik attacker. Men trotts detta står jag upp, med fejkade leenden och skratt. En fasad att inte visa mina kännslor.

Frågan är ju om jag någonsin kommer att kunna finna samma kärlek igen?

Jag är sååå rädd för att bli sårad, utnytjad och slagen. Jag har försökt att gå till psykolog och kuratorer men inget hjölper. Min rädsla av att vara själv men även rädslan att vara med någon som kanske utnytjar mej eller slår mej? Hur ska jag få bort mina rädslor?

Mitt liv är upp och ner!

Min trygghet är borta!

Nu är de bara börja om från noll och hitta tillbaka till mitt jag som ligger långt ner under all jord. Jag har grävt ner mej så djupt ner och jag vet inte hir jag ska kunna ta mej upp...

Alla tankar som jag haft förr är påväg tillbaka igen...

Betyder jag något för någon?

Kommer jag alltid att vara ensam?

Borde jag leva eller ska jag bara försvinna?

Är de nån som ens vill ha mej vid liv?

Tankarna på att skada sej kommer fram mer och mer, trycket i mej blir bara värre och värre. Jac måste släppa på mitt tryck som sitter under huden och irriterar mej. Men gör jag de vet jag att jag får höra att jag är ett psykfall och att jag borde läggas in på psyket. Orkar inte meed detta snart. Jag vill inte må eller leva med självskada igen !!

Vad ska jag göra? Helvetes jävla faan vad livet alltid ska va så fruktansvärt jävla muppigt!!!


Ne nu får jag fortsätta någon annan dag!

Puss och kram från lilla mej ❤❤❤