boktok73

2018 visade sig bli alla tiders bokår för mig. Jag hade ställt som mål att jag skulle läsa 65 böcker under 2018 och idag avslutade jag min 93. bok! Det förra rekordet på 69 böcker från 2017 slogs med hästlängder. Nu känns det lite snopet att inte komma till 100 då jag är så nära, men ändå så långt borta.

Inläggen på bloggen uppenbarar sig allt mer sällan och jag har nu kommit fram till att jag inte kommer att anstränga mig för att hålla bloggen levande mera. Det känns som om bloggandet är lite 2017, i alla fall för mig. I stället läser jag som aldrig förr och vill bli mera aktiv på Facebook och speciellt Instagram i stället. Jag vill tacka alla förlag som har skickat böcker till mig under årens lopp. Jag har en hel del av dem ännu olästa och ska göra mitt bästa föra att läsa i alla fall de flesta och skriva om dem på sociala medier. visst tar jag tacksamt emot läsexemplar fortfarande, men kommer troligtvis inte att skriva om dem på bloggen men nog på andra medier.

Tusen tack också till alla er som har tittat in här på bloggen under årens lopp. Föga anade jag 2011 då jag försiktigt skrev mitt första inlägg hurudan värld som skulle komma att öppna sig för mig. En värld fylld av själsfränder, andra likasinnade boktokar som jag. Det har varit en oerhörd rikedom att lära känna er, både IRL och "virtuellt". Detta är inte ett farväl, det är ett "Vi ses på Instagram och Facebook"!

Om du inte ännu följer mig på sociala media, gör det gärna. Här hittar du mina inlägg om böcker och annat, men mest böcker:

Boktok73 på Facebook, Instagram och Goodreads. Jag heter boktok73 på alla ställen! Vi ses där!

Feelgood måste nog vara den bästa genren. Finns det något bättre än en bok som man sträckläser bara för att det känns så bra. För att man mår bra av att läsa. Som får en att känna sig bra. Dessutom med jultema, kan det bli bättre? Trots huvudpersonens tragiska historia finns det ett hopp genom hela historien och jag sjunker djupare in under filten och läser tills boken plötsligt är slut. Gärna kunde den ha fått fortsätta ännu lite till. Jag skulle väldigt gärna läsa en uppföljare. Helst nu direkt.

"Det finns tre saker du bör veta om mig:
1. Jag ligger i koma.
2. Min man älskar mig inte längre.
3. Jag ljuger ibland."

Amber Reynolds ligger i koma. Hon kan höra allt som sägs och som händer runt omkring henne. Hon är fångad i sin egen kropp och minns inte varför hon har hamnat på sjukhuset. Små fragment av minnesbilder pusslas ihop och Amber försöker febrilt minnas. Samtidigt känner hon sig hotad, någon vill henne illa. Ska hon hinna få rätsida på allting innan det är för sent?

Precis då jag läst klart Jag ljuger ibland vill jag läsa om igen. Det är svårt att säga något om boken utan att avslöja för mycket. Twisterna avlöser varandra och man vet inte vad som är sant. Ibland har jag lite svårt att hänga med, det blir lite väl skruvat. Men då den största twisten avslöjas tappar jag nästan andan. Obehagligt och skruvat. Det blir snudd på lite väl mycket och därför faller mitt betyg till tre stjärnor av fem på Goodreads.

Tack till Printz Publishing för läsexemplaret!



View all my reviews

Lazarus är den sjunde boken om Joona Linna. Den föregående boken, Kaninjägaren vill jag minnas att var en liten besvikelse jämfört med Stalker före det. Med Lazarus är paret Kepler tillbaka med besked. Det är pang på från första sidan. Ett obehag kryper inpå bara skinnet under läsningen. Det är rått, riktigt rått. Inget för känsliga magar. Spännande och fartfyllt, det är omöjligt att lägga ifrån sig boken. Samtidigt så mörkt, så mörkt. Så mörkt att boken bör läsas i dagsljus. Och cliffhangern i sista meningen lovar en fortsättning som kommer att bli minst lika spännande.

Jag har nu i en veckas tid haft en Storytel reader och läser tredje boken på den. Som många av er säkert vet har jag i många år haft en Kindle så läsplattan är inget nytt fenomen för mig. Storytel readern hade jag varit nyfiken på redan en tid i och med att jag lyssnar på ljudböcker regelbundet och vissa böcker inte finns som ljudböcker på Storytel. Då det blev dags att lägga fram födelsedagsönskningar nämnde jag att en reader skulle vara kul.

Readern är liten och lätt, smidig. Designen är enkel, den består enbart av bläddringsknappar, menyknapp och on/off knapp. Skärmen är en 6 tums e-ink skärm med bakgrundsbelysning. Som de flesta läsplattor på marknaden.

Det största minuset är att plattan startar upp långsamt. Om man inte läst på en tid måste man hålla on/off-knappen intryckt fem sekunder för att plattan ska starta. Innan man kommer till sin bokhylla tar det betydligt längre än på Kindlen som startar på ett par ögonblick. Det att plattan alltid tar en till bokhyllan är också en sak som stör mig. Man måste varje gång välja läsläget och ännu trycka på läs för att komma till boken man håller på med. Jag hoppas att detta är något som åtgärdas i kommande uppdateringar.

Plattan ställer sig också automatiskt i flygläge. Det känns lite onödigt det med. Så länge jag är hemma inom räckvidd för wifi tycker jag att plattan kunde hålla sig online. Nu måste jag via inställningarna välja onlineläge för att kunna uppdatera bokhyllan.

Däremot laddas böckerna blixtsnabbt till plattan. Bläddringen sker smidigt, man kan lätt välja med vilken hand man vill bläddra. Knappen klickar däremot lite irriterande varje gång man bläddrar. Det går att bläddra genom att vidröra skärmen men menyn öppnas lätt om beröringen är lite felaktig.

Dessa minus kan jag leva med för smidigheten skull. Smidigheten att ha ett stort utbud av böcker på svenska, engelska och finska inom räckhåll. Så trots sina små brister så har jag och min Storytel reader blivit allt bättre vänner under vår första vecka tillsammans.

Bild från förlagetEn comeback jag har väntat på är Carin Gerhardsens. Skulle hon hålla nivån vi är vana med från Hammarbyserien? Tre år sedan sista boken i den serien kommer "nystarten" med Det som göms i snö.

En kör för fort på en blixthal väg. En ung kvinna får lift av en okänd och blir utsatt för ett övergrepp. Ett kärlekspar som letar efter en avlägsen plats för sitt möte. En olycka. Alla har passerat olycksplatsen men vem är skyldig?

Det som göms i snö är genialt uppbyggd. Bit för bit avslöjas nattens händelser och just då jag tror mig veta hur det ligger till avslöjas följande pusselbit och allt faller isär igen. En kul detalj är att det inte är någon polis som är i huvudrollen utan karaktärerna avslöjar händelserna. Jag tokgillar! Jag är helt såld.

Carin Gerhardsen är tillbaka med besked och jag ser fram emot nästa bok. Tack till Bookmark förlag för läsexemplaret!

Det ser ut att bli mitt bästa bokår någonsin samtidigt som jag jobbar mer än jag någonsin gjort. Sedan början av året har jag jobbat med projektet att ta i bruk och planera flytten till det Nya barnsjukhuset i Helsingfors. Normalt jobbar jag som diabetesskötare på den gamla Barnkliniken. Det här året har varit en unik upplevelse. Aldrig kunde jag ana vilka arbetsuppgifter en sjukskötare kan "utsättas" för. Det har varit utmanande, kaotiskt, intressant, jobbigt, roligt och så mycket mer. Vi är en grupp vårdare hopplockade från Barnklinikens olika enheter. Jag kände ingen i gruppen från tidigare men senast idag konstaterade vi att vi har en jättebra grupp och vi har blivit goda vänner. Vi har roligt tillsammans samtidigt som vi tacklar "bergen" som reser sig framför oss.

Svenskfinlands radioprofil och författare Eva Frantz fjärde bok, Den åttonde tärnan, gavs ut för någon dag sedan. Boken är del två i serien om äldre kriminalkonstapel Anna Glad.

En vinterbadare stöter på en obehaglig överraskning då han tar sig ett dopp en kylig morgon. En kropp hittas i vaken. Är det en olyckshändelse eller finns det ett samband med en tragedi som gick av stapeln för över trettio år sedan?

Eva Frantz böcker genomsyras av författarens eget språk. Det är ordval och formuleringar som jag kan höra sägas med hennes egen röst. Då Eva Frantz är en välkänd radioprofil och har en bekant röst hör jag historien läsas upp av henne medan jag läser. I Den åttonde tärnan kan jag tidvis tycka att det blir lite för mycket av det goda. Lite väl mycket tossigheter och tassigheter. Inte i handlingen men nog i språket i boken och jag märker att jag tidvis stör mig lite på det.

Texten flyter bra på ändå, man läser gärna vidare. Anna Glad håller på att återhämta sig från sitt uppbrott från sambon och går väl igenom något som kan kallas en kris. nojar om utseende, vikt och kläder. Jag hoppas att hon i nästa del fått lite mer självförtroende och kan släppa nojorna.

Historien är riktigt bra. Tyvärr blir den lite i skymundan under Glads personliga virrvarr av tankar. Jag hade önskat att själva "deckarhistorien" hade utvecklats och bearbetats lite mer. Handlingen är en aning spretig, jag har lite svårt att hålla reda på nutid och dåtid ibland. Ljusbärerskans roll förstår jag inte förrän riktigt i slutet och jag hade gärna läst lite mer om det.

Summa summarum är Den åttonde tärnan lättläst och underhållande. Jag kommer nog också i framtiden att läsa böckerna om Anna Glad.

Tack till Schildts & Söderströms för läsexemplaret!

Bild från förlaget"En psykopat mer skrämmande än Hannibal Lecter rör sig på Londons gator. Han planerar allt i minsta detalj och lever två helt olika liv. I det ena är han som vem som helst. I det andra är han föreståndare för sin familjs ytterst makabra museum."

Så börjar baksidestexten på Fiona Cummins debutbok Skallra (Rattle). Hm, knappast nu ändå som Hannibal Lecter tänkte jag och öppnar kavat boken. Ganska snart får jag äta upp mina tankar. Det är obehagligt, rysligt. På snäppet till för otäckt faktiskt. Jag är inte jättekänslig och kan inte minnas när jag senast skulle ha känt en riktig motvilja mot en bok men Skallra går över min gräns. 

Ändå, just som jag överväger att sluta läsa vänder det och blir mindre obehagligt, mera spännande. Det gör att boken får två stjärnor på Goodreads av mig. För det blir bättre mot slutet. Kanske jag är extra känslig av någon anledning så rata inte boken pga det jag skriver. Har du läst boken? Vad tyckte du? 

Tack till Modernista för läsexemplaret!

Johanna Holmström är en etablerad finlandssvensk författare. Själarnas ö är femte boken hon gett ut och den första som jag läst. En liten kuriosa är att Holmström är uppväxt alldeles nära där jag bor nu. Jag tvekade länge innan jag läste boken trots att jag hört mycket gott om den, skulle den vara för grym och påträngande?

Själarnas ö bygger på en avhandling av Jutta Ahlbeck-Rehns avhandling "Diagnosticering och disciplinering: medicinsk diskurs och kvinnligt vansinne på Själö hospital 1889-1944". I inledningsorden av boken beskriver Holmström grymma metoder som franska läkare hade på 1700-talet och det går en liten rysning igenom mig, är detta vad boken innehåller? Som tur var det inte riktigt så illa. Det är grymma människoöden, grymma vårdmetoder men också värme och mänsklighet.

I Själarnas ö får vi möta Kristina. Kristina som genast i början av boken dränker sina två barn för att hon inte orkar ta hand om dem och blir skickad till Själö. Året är 1891. Vi får också möta Elli som 1934 förblindas av kärleken och begår brottsliga handlingar. Då hon blir fast och kärleken kommer undan förlorar hon vettet och hamnar på Själö. Den tredje huvudkaraktären i boken är vårdaren Sigrid som dedikerar sitt liv till att vårda kvinnorna på ön.

Johanna Holmström har i boken gett liv åt sina karaktärer. Verkligen gett liv åt dem. På ett stillsamt sätt beskrivs kvinnorna och händelserna så att man tar dem till sig. Det är grymma människoöden och man känner verkligen med dem.

Språket i boken är vackert, det är lätt att föreställa sig kvinnorna och platsen de befinner sig på. Efter att ha läst boken skulle det vara oerhört intressant att åka ut till Själö och se platsen med egna ögon.

Själarnas ö är en viktig bok. Tack Johanna Holmström för att du skrev boken. Har du inte läst den ännu så bör du göra det.

Det är alltid lite spännande att läsa debutböcker. Håller boken måttet? Är den bra? Kidnappad är S.B. Caves debutbok. Och visst håller den måttet. Han har helt klart inspirerats av Amerikanska thrillerförfattare och Kidnappad går i samma anda. Men jag gillar Linwood Barclay och Karin Slaughter. Och jag gillar också Kidnappad.

På tioårsdagen för dottern Autumns försvinnanade får Francine ett meddelande instucket under hennes dörr. "Jag vet var hon är" står det på lappen. Följande dag kontaktas hon av en tjej som vet saker som bara någon som känner Autumn kan veta och Francine inleder en desperat jakt efter sin dotter.

Det är Hollywood-stuk över historien och jag kan tro att någon kan störa sig på det. Boken är ändå välregisserad, nerbantad till 272 sidor, så det blir inte för mycket av det goda. Det är spännande (inte jättetrovärdigt) och underhållande och bladen vänder nästan sig själva. Igen en bok att ta med sig till stranden!

Tack till Modernista för läsexemplaret!

Jem och hennes pojkvän blir inbjudna att dela ett strandhus i välkända Hamptons. Ett vackert hus på ett glamouröst ställe. Jem kan inte tro att det är sant! Efter en tid visar det sig att en kvinna drunknat i poolen sommaren innan. Alla andra i huset visste om det förutom Jem. Vad hände egentligen? Var Alices död en olycka? Jem blir ombedd att undersöka saken lite närmare tillsammans med den berömda författaren Michael Kearney. Huskamraterna gillar inte utredningen, det verksar som om någon har något att dölja.

Huset i Hamptons är en perfekt bok för lata sommardagar. Det är glitter och glamour, men ändå inte för mycket. Lagom spännande och berättelsen går framåt. En underhållande historia utan långa inslag med våld. En feelgoodthriller!

Tack till Printz Publishing för läsexemplaret!

Den elfte boken om barnmorskan Cecilia Lund är troligtvis den sista i serien. Utan att veta någonting om svensk politik och samhällsdebatt förutom någon rubrik här och där så kan jag inte undgå att reflektera över det överspännande ämnet i denna bok. Cecilia skriver en ilsken krönika om politikers ansvarslöshet efter ett fruktansvärt terrordåd. Hon attackeras på nätet och beskylls för att vara rasist. Också hennes egen familj ställer sig tveksam till Cecilias krönika.

Om man helt ovetande Katerina Janouchs uttalanden läser boken är det helt ok underhållning, precis som de tidigare böckerna om barnmorskan Cecilia Lund har varit. Man kan tycka att ämnet är aktuellt även om man inte håller med Cecilia i hennes åsikter. Men jag kommer inte ifrån känslan att författaren velat förklara och rentvå sig själv med boken. Jag kan ha helt fel, detta är bara en magkänsla jag har. Men ändå överskuggar detta hela läsningen. Tyvärr.

Den andra tråden i boken som handlar om invandrarflickan Leyla som är hårt hållen av sin familj och planeras giftas bort med en betydligt äldre man är en tråd som blir i skymundan. Tyvärr. Jag vet inte om det är så eller om det bara känns så.

Jag hade hellre läst en avslutning i serien med helt annat innehåll. Det hade Cecilia Lund varit värd. Det är dags att avsluta serien och det har författaren också insett.

Tack till Palm publishing för boken!

Det putsas och fejas i det boktokiga hemmet den här veckan. På söndagen firar vi nämligen sonens konfirmation. Ett bekymmer jag haft är bokhögarna som ligger här och var, som inte får plats i hyllan. De olästa böckerna som förtjänar att läsas. På Instagram har det under den senaste tiden figurerar fina bilder på bokvagnar och jag passade på att införskaffa en sådan då jag hade ärende till Ikea idag. Förvånansvärt många böcker får plats, mina bokhögar fyllde inte ens hela vagnen! Är supernöjd! Har du redan en #bokvagn?

Lättsam sommarunderhållning. Julia och Jack är en kärlekshistoria om när livet inte blir det man trott och drömmarna kolliderar med verkligheten. Små lögner blir stora och till slut rämnar allt.

Läsningen flyter på och boken läses på en dag. Julias ältande stör mig lite grann men historien går ändå framåt så boken får helt klart godkänt. Passar bra som en "mitt i mellan tegelstenar-bok". Omslaget är som en karamell och jag gillar formatet danskt band. Perfekt läsning en efter-midsommar-söndag!

Tack till författaren Anna Lönnqvist och Louise Bäckelin förlag för boken!

View all my reviews

Pernilla Ericson har senast nu med den tredje boken i serien om Erlagruppen etablerat sig bland deckardrottningarna i Sverige. När du vänder dig om (klicka på titeln för att läsa vad boken handlar om) är en bladvändare. Spännande och ryslig. Jag får inget gjort innan jag läst klart. Jag gillar karaktärerna, de är inte helt typiska men åndå inte för atypiska heller.

Boken utgår från verkliga händelser. Det är trovärdigt och samtidigt skrämmande. Vanligtvis är deckare påhittade historier men då det ligger verklighet bakom blir det genast betydligt mera läskigt. Det enorma hatet mot kvinnor som florerar bland vissa hittar sina likasinnade djupt nere i det svarta nätet och utvecklas till oerhörd ondska och oerhörda handlingar.

Boken tangerar indirekt också frågan om nätsäkerhet och hur försiktig man borde vara ute i världen, nära och fjärran. Öppna, allmänna wi-fi nätverk kan vara ödesdigra om en hacker sitter och lurpassar och tränger in i mobilen, plattan eller datorn. Internetsäkerhet borde vara ett läroämne i skolan!

Jag ser fram emot att läsa böcker om Erlagruppen också i framtiden. Serien har blivit en "måste läsas så fort böckerna kommer ut"-serie!

Tack till HarperCollins Nordic för läsexemplaret!

Redan omslaget säger mig att jag inte kommer att bli besviken. Också bokens format tilltalar mig, danskt band är något mitt emellan pocket och storpocket. Jag gillar inte riktigt pocket (nu får jag väl hela bokvärlden emot mig) men danskt band-formatet gillar jag.

Sheila O'Flanagan är feelgooddrottning och hennes böcker har sålts i stora mängder världen över. Livet kan börja är en pärla.

Imogen försvinner spårlöst och hennes närmaste står handfallna. Hon lever ett utåt sett perfekt liv tillsammans med sin till synes kärleksfulla man Vince. Hela hennes liv är ändå en kuliss och när Imogen ser chansen att försvinna under en jobbresa tar hon den. Hon har gjort upp en plan över hur hon ska kunna börja ett nytt liv. Ska hon kunna börja om på nytt eller kommer hennes förflutna ikapp henne?

Trots att boken är översatt till svenska kan jag skönja den irländska tonen. En utmärkt översättning av Emö Malmberg. Böcker från Irland har något speciellt, något som jag inte riktigt kan sätta fingret på. I Livet kan börja figurerar karaktärer som man tycker om (och någon som man inte tycker om) och jag lever mig in i händelserna, miljöerna och intrigerna. Feelgood då den är som bäst!

Tack till Louise Bäckelin förlag för läsexemplaret!

Maj visade sig bli en läsmånad utan like. Hela 10 lästa böcker, trots heltidsjobb och andra sysslor. Och bara bra böcker dessutom! Deckare blandat med feelgood, en skön blandning. Så här kunde varje månad se ut! Jag är nästan halvvägs i min läsutmaning på Goodreads, så det ser lovande ut.

Brutalt spännande!

Den femte boken i serien om kriminalkommissarien Helen Grace håller måttet. Grace försöker desperat hemlighålla sitt privatliv och de demoner hon tampas med men händelserna i den här boken verkar hon inte rå över. Det blir en fartfylld och brutal kamp. Klicka här för att kolla in baksidestexten.

Jag har efter varje bok sagt att jag antagligen kommer att läsa följande del på engelska men hittills har jag läst alla böcker på svenska. Det finns sju delar i serien plus två noveller med Helen Grace. Det återstår att se om jag orkar vänta på att nästa del ska översättas. Lite tråkigt tycker jag att det är att omslagen har ändrat stil. Titlarna är strofer ur barnvisor och tidigare har layouten på pärmen varit "skriven". På Nu i ro slumra in är titeln tryckt. Men det har i och för sig inget med innehållet att göra så det är bara en liten bagatell. Det blev 4/5 stjärnor på Goodreads för boken.

Tack till Lind & co för läsexemplaret!

Hämnaren är tredje boken om Anton Brekke av Jan-Erik Fjell. Jag har gillat de tidigare, men den här boken tar mig med en smäll. Så mycket bättre än de tidigare! En historia där trådarna långsamt flätas in i varandra för att till slut bilda ett tjockt rep. Brilliant! Jag hade mina aningar ungefär vid halva boken om hur det ligger till. Det gjorde ändå inget, hemligheten hölls bra till slutet. Anton Brekke är just så egen så man bara måste gilla honom. Han har sina inre demoner som han kämpar med och emot.

Jo Nesbö har fått hård konkurrens i och med Jan-Erik Fjell. Hämnaren är spännande och rapp och om varje bok tar ett stort steg framåt så betyder det braksuccé. Det finns ännu två böcker till i serien som ännu inte är översatta till svenska. Hoppas de kommer ut så fort som möjligt!

Tack till HarperCollins Nordic för läsexemplaret!

Bild från förlagetSofie Sarenbrant är tillbaka med den sjätte boken i serien om Emma Sköld. Syndabocken är utan tvekan den bästa boken i serien!

En inbrottsvåg sveper över Bromma. En tonåring hittas död och Emma Sköld kopplas in. Många familjer har anlitat samma städerska och misstankarna riktas mot henne. Samtidigt blir Emma utsatt för små händelser som gör att hon misstänker att någon är ute efter henne.

Emma Sköld har en hel del händelser i bagaget redan. Nu lever hon tillsammans med dottern Ines och kollegan Nyllet i Emmas systers Josefins hus i Bromma medan Josefin befinner sig i Spanien med sin familj. Förhållandet knakar i fogarna och det går till en del ut över jobbet.

Jag var försiktigt förväntansfull över den här boken. Sarenbrants två senaste böcker har varit utanför Emma Sköld serien och jag tyckte att de var lite hafsigt skrivna, som om det varit bråttom att få ut dem på marknaden. Syndabocken är till min stora glädje väl skriven, väl genomtänkt och med en trovärdig historia. Jag tycker ändå att det är lite onödigt med de personliga intrigerna mot Emma och hennes närstående, boken behöver inte det. Det känns lite konstlat och tillgjort, som att det är skrivet in i historien för att det ska finnas en sådan intrig med. Själva historien hade bra gjort sig utan detta.

För Syndabocken är fartfylld och spännande. Språket är rappt och kapitlen korta så läsningen flyter på. Jag läser boken på en dag. Jag kommer att fortsätta läsa böckerna om Emma Sköld och nu har mina förväntningar skruvats upp rejält. Jag läste härom dagen att Sofie Sarenbrant har sålt tre av sina böcker till Finland, kul att finska läsare också ska få läsa hennes böcker!

Syndabocken är en perfekt bok för hängmattan eller stranden. Men det gäller att ha på en hög solskyddsfaktor för när du väl börjar läsa så kommer du inte att sluta innan boken är slut!

Tack till Bookmark förlag för läsexemplaret!

Läsningen flyter på för tillfället och jag har samlat böcm´ker på hög att skriva om. Här kommer tre bladvändare jag läst under de senaste veckorna. Klicka på titlarna så kommer du till handlingen i boken.

Vill man ha spänning och en bladvändare så kan man alltid lita på Linwood Barclay. Sveket är medryckande och jag sträckläser. Lättsmält underhållning i vårsolen!

Tack till Louise Bäckelin förlag för boken!


Slaktaren är del fyra i serien "Morden i Hudiksvall". Jag gillar Gabriella Ullberg Westins berättarstil. Händelser, miljön och personerna skildras klart och utan extra krusiduller. Polisen med det finskklingande namnet Johan Rokka har ett mjukt hjärta och han vill göra det rätta för de utsatta. Samtidigt är händelserna riktigt råa, vilket får mig att blunda lite grann. Men med finess knyts trådarna ihop och ett intresse lämnas kvar. Ett intresse att läsa vidare.
 Tack till HarperCollins Nordic för boken!

En klurigt skriven bok! Jag hinner redan bli rätt så störd på Amber innan perspektivet vänder och man får en helt annan syn på händelserna. Underhållande och beroendeframkallande. Jag läser på och plötsligt är boken slut.
Liv Constantine är en pseudonym för systrarna Lynne och Valerie Constantine. Trots att de bor tre stater ifrån varandra i USA så har de lyckats väva ihop en historia som heter duga. Den sista Mrs Parrish är deras debut. Jag kommer absolut att lägga namnet på minne och ser fram emot fler böcker av syskonen!

Tack till HarperCollins Nordic för boken!

Ett mästerverk!

Boken baseras på verkliga händelser under andra världskriget, händelser som tystats ner i decennier. Jag hade aldrig hört talas on Japanska arméns sexslavar förut, historien har tystats genom skam. Det uppskattas att uppemot 200 000 koreanska kvinnor utsattes för tvångsprostitution under Japans ockupation av Korea.

Boken berättar två parallella historier om systrarna Hana och Emi, Korea 1943 och Sydkorea 2011. 1943 jobbar Hana tillsammans med sin mamma som djuphavsdykare och riskerar dagligen sitt liv för att skaffa mat och sälja sin fångst för att familjen ska överleva. Emi är ännu för liten för att dyka på djupa vatten. En dag ser Hana att en soldat närmar sig stranden där Emi leker. Hana skyndar sig dit och låter sig tillfångatas så att systern ska räddas. Hana skickas till Manchuriet till en militärbordell.

2011 har Emi i över 60 år levt med vaga minnesbilder av händelserna i sin barndom. Pga skam har hon försökt förtränga bilderna som hemsöker henne men ju äldre hon blir desto svårare blir det. Emi vill veta vad som hände hennes syster. Men klarar hon av att konfrontera minnena?

Vit Krysantemum är en mästerlig bok. Historien är oerhört rå och rakt på sak men samtidigt vacker. Hanas fruktansvärda öde förskönas inte och det gör att det känns äkta. Emis förtryckta skam har påverkat hela hennes och hennes barns liv och det är inte lätt för henne att berätta om sina upplevelser. Jag känner att också den här boken är en viktig bok, det pratas on koncentrationslägren för judarna under andra världskriget men utan att förminska det ett dugg så hände det mycket annat fruktansvärt också på andra håll i världen. Det är viktigt att händelser som dessa blir kända, hur kvinnor har förtryckts. Jag är oerhört tacksam över att leva just nu, vi kvinnor har kommit långt, i alla fall här i Norden, och det får man vara tacksam över.

Tack till Bookmark förlag för läsexemplaret!

Problemet med Henry och Zoe är en melankolisk historia med både djup och lätthet. Den blir inte för melankolisk vilket gör att läsningen flyter på bra. Kanske det är det långsamma tempot som gör att det känns melankoliskt. Det är en fin historia trots att förhållandet mellan Henry och Zoe är komplicerat. Båda två är sympatiska och man vill dem allt gott i livet. Speciellt Henrys val och handlingar är inte alltid särkilt mogna men då det verkligen gäller gör han i alla fall det rätta.

Boken innehåller både glädje och sorg. Äktheten i känslorna är påtaglig och det är bokens största plus. Man får skratta och jag fäller också en tår i något skede. En utmärkt bok att ta till sig när som helst.

Tack till Louise Backelins förlag för recensionsexemplaret!

En stor bok som tar andan ur en. En omvälvande historia. Jag har svårt att hitta ord för att beskriva läsupplevelsen. Jag har inte (ofattbart nog) läst något av Jodi Picoult tidigare. Det får lov att bli en ändring på det men måste nog låta den här boken smälta in lite först. Picoult lyckas (så vitt jag som vit kvinna kan förstå) måla upp problematiken mellan vithyade och mörkhyade som lever kvar än idag, förvånansvärt nog. Jag får under läsningen jämt påminna mig om att bokens händelser är lagda till nutid, inte 1950-talets USA. Och det är kanske det som slår mig hårdast. Att mörkhyade än idag möts av daglig rasism. Att trots att man som vithyad inte anser sig vara rasist inte ändå fullt ut kan förstå vad de mörkhyade får gå igenom varje dag.

Karaktärerna är mästerligt skildrade. Turk, vitmaktanhängaren framstår som mänsklig och faktiskt också kärleksfull trots sina vidriga rasistiska handlingar. Förhållandet mellan Ruth och offentliga försvararen Kennedy är komplext och Ruths son Edisons kamp mitt i känsliga tonåren skildras trovärdigt och ärligt.

En mästerlig bok som borde ingå i högstadie/gymnasieutbildningen. Alla, precis alla borde läsa Små Stora Saker av Jodi Picoult. 5 stjärnor av 5!

Tack till Louise Backelin förlag för att boken blivit översatt till svenska och för recensionsexemplaret! Läs!