RSS - xml

Kontrollerades senast: 2019-10-09 20:02:00

therebelhearts

Memphis

2014-09-13 20:56

I lördags var det den bästa dagen på evigheter.

Även om det kom en stor tråkig nyhet.

Men jag bestämde mig för att inte bryta ihop, lade nyheten i bagaget med allt annat skit och njöt av sällskapet, bilarna och musiken.

Värt varenda sekund och varenda krona.


Men hade hoppats på att det skulle ge en nya krafter eller lite uppmuntran.

Tyvärr inte.

Men har i alla fall lite nya minnen att fylla huvudet med istället för allt trassel.


Nyheten som kom var angående Memphis.

För andra gången hade han rusat in i en fårhage och attackerat fåren, varav två hade blivit skadade och ett fått sätta livet till.

Då hans nya matte är ren gotlänning så är det lite tvetydligt om det var ett vuxet får eller ett lamm han gav sig på då båda beskrivs med ordet "lamm" på gotländska.

Men detta var andra gången det hände och risken att han nästa gång går på en hund eller till och med en människa är stor.

Även om varken hon eller jag trodde att det kommer att ske så finns risken där.

Speciellt eftersom att hon har en dotter på 10 år och vi pratar om en stor Grand Danois med kraftiga käkar.

Jag vill verkligen inte ha det på mitt samvete...

Så vi pratade länge och väl.

Jag sa att jag förstår att det är ett oerhört tungt beslut och att hon självklart får göra som hon vill.

Jag förstår båda alternativen.

Hon grät när hon sa vad hon trodde var bäst, och jag kan verkligen inte göra annat än att hålla med henne.


Så i torsdags fick Memphis somna in.

Det känns tungt faktiskt.

Ännu någon betydelsefull borta... 5:e för iår!


Vila i frid finaste Memphis!


Annars är allt åt helvete som vanligt.

Fått diagnosen Depression nu av psykologen och ja... mörka tankar och hopplöshet är en del av vardagen.

Jag ser verkligen ingen ljusning alls...


Aldrig får det hända något bra känns det som.

Nederlag på nederlag hela tiden...


Just nu så lever man inte... Man överlever men det är inte mer.

Bara att kliva upp ur sängen och duscha är en stor kamp...

Äta?

Igår orkade jag koka pasta... Idag blev det bara mackor...

Känner mig så ensam här..

Ingen att umgås med direkt.

Inte råd att åka nånstans.

Inget jobb - inga pengar.

Ingen mening att ens lämna sängen...


Orkar inte ta tag i saker ens. På sin höjd tömma kattlådan och ge dem mat.


Insett att 2014 är det värsta skitåret nånsin! Och jag som trodde att nu kan det inte bli värre...

Man ska verkligen bli nertryckt i skorna gång på gång på gång...

Men hur rycker man upp sig igen?

Efter allt som hänt?



Hjulet

2014-07-06 17:47

Varje morgon vaknar man och funderar på anledningen till att kliva upp ur sängen.

Varje dag skrider sakta fram, likvärdig med den föregående.

Varje kväll lägger man sig i den tomma sängen och önskar att morgondagen blir bättre.


Fast i en cirkel där man spinner runt runt i ekorrhjulet utan att komma någonstans framåt, bakåt eller åt sidorna. Man kämpar för att ta sig upp och framåt men man står kvar på samma ställe - ännu mer utmattad än innan.


Jag kan räkna de personer jag känner tillit till på min ena hand. Ja, på mina tre fingrar. Jag vet att de finns där. Ändå vill jag inte lägga på dem för mycket då jag ser hur illa det påverkar dem negativt. Men jag kommer aldrig mer att släppa in någon annan så tätt inpå livet. För jag klarar inte fallet när de försvinner.


Undrar var mitt självförtroende tog vägen.

Var är hon som kämpar för sina mål och tar sig framåt på egna ben?

Hon som alltid reste sig upp trots alla nederlag och sorger.

Hon som alltid visste vad hon stod för - i alla lägen!


Kvar finns desperationen om att finna orken och styrkan igen.

Men hur långt jag än gräver så hittar jag den inte den här gången.

Det mesta känns så meningslöst.

Det är inte jag som håller mig själv vid liv längre... utan det är de tre personerna som bär upp mig så mycket utan att de ens vet om det.


Men aldrig mer ska jag lägga över mina problem på någon annan. Eller lita på deras ord. Allt som sades fick mig att vilja och orka kämpa.

För framtiden fanns där.

Nu när det är över så finns helt plötsligt ingenting kvar...

Bara tomheten.


Och jag förstår verkligen inte varför.


Men det är väl ödets lott - att när du behöver någon som mest så finns de inte kvar på grund av dina misstag.


Varför?

2014-05-15 21:11

När man kan räkna glädjeämnena på sin ena hand och inser att det finns gott om plats kvar ändå.

När man inte vet hur länge till man orkar kämpa och energin har tagit slut.

När den fysiska smärtan tar över hela din kropp.

När den psykiska delen aldrig får en chans att läka.

Vad gör man då?


Jag önskar att jag visste...


Tårar rinner dagligen, minsta lilla snedsteg får en att bryta ihop. Det händer bara mer och mer dåligt och jag skriker bara inombords att nu orkar jag inte längre.

Lyder psykologens råd - ta bort dem som får dig att må sämre. Gläd dig åt dem som finns för dig!

Hur tar jag bort alla problem då?

Varför kommer allt på en gång?

Hur får jag ett slut på det???

Kan man inte bara få må bra ett tag utan varför ska alla ens misstag alltid ligga och häcka på en?


Hade jag kunnat så skulle jag vilja starta om mitt liv med den vetskap jag har nu!

Men det går inte...

Mycket skulle lösas om man vann några större summor på lotto men lååååååångt ifrån allt.


Det enda som får mig att inte ge upp även om tanken växer sig större för var dag är kärleken till ett fåtal personer... Allra mest till dig min underbaraste Niclas!


Jag vill bara veta hur jag ska lösa detta...

God Morgon

2013-11-19 09:00

Så här tidigt har nog bloggen aldrig uppdateras och det lär väl knappast hända igen anar jag.

Men man ska aldrig säga aldrig.


Har ju gått hemma och skrotat senaste veckan, lätt panikångest som stiger allt mer och mer. Nu är det så att man ej tjänar pengar på att vara hemma och göra exakt ingenting, vilket är ganska viktigt för min del.


Anledningen?

Jo tydligen var Oslo-rundans ord. chaufför tillbaka... What? Bra att man får det bekräftat från början att det bara var tillfälligt... Men nu ringde chefen och sa att jag får tillbaka den =) Så humöret är på topp.

Även om det kanske inte är världens roligaste runda så gillar jag den (bortsett från bilköerna då^^).

Passar mig utmärkt så inatt åker jag igen.

Så gött så ni anar inte...


Jaha, förra söndagen anlände en sköldpadsfärgad liten tuss hit med fyra ben och svans. Har inga bra namnförslag så första veckan har hon hetat Skrutt. Inte passande på en sådan vacker och go kissekatt MEN hon är en Skrutta, allså blir det officiella namnet Skrållan... Eller Catalina. Eller nått annat, det hålls ganska öppet.

Men Hemi är la sisådär glad på den lilla busan...

Nykomlingar och förändringar är inte riktigt Hemis grej.... Men men hon får lära sig att acceptera det hela.


Vad har mer hänt?

Fortsätter att rasa i vikt, och jag förstår inte alls varför... Men inte för att jag klagar. Är nu över 41 kg som försvunnit och jag bara undrar vart det fanns plats för dem innan?!

Grejen är den att de flesta lägger om kosten, tränar och snackar om gbp men jag gör ingenting alls. Äter vad jag vill när jag vill och häller i mig cola och andra onyttigheter, ändå går jag ner.

Skumt...

Men som sagt jag är ganska glad över det hela.


Åh, måste ta mig tid att skriva ner alla timmar jag har jobbat med. Haha totalmissat det... Men ganska lätt att räkna ut =)

Så fr.o.m inatt kör vi på att skriva upp allt!


Åhsså måste jag tjata på Rebecka med så hon sätter in pengar åt mig. För NU är det kris på kontot, hittade 50 kr där igår och bara " YES jag kan skaffa snus!!!" Total Lycka haha...

Men måste fylla på telefonen för känner mig helt handikappad annars.


Hm blivit en hel del tid på Fb senaste tiden, förstår inte alls varför haha ^^


Nej nu blire nog att gosa med katterna och kolla film. Samt tala om för Skrutt att hon inte behöver vara datateknikern i hemmet för jag har redan en sådan ett telefonsamtal bort ;)


Glöm inte att kolla:

www.younevercantell.bloggplatsen.se   ;)


Tänker inte påstå att vinden vänder....

2013-11-08 19:24

Jaha, det går fortfarande kanoners med jobbet och jag trivs :)

Haha charmiga "äldre" chaufförer att tjöta lite med under väntetiden i Oslo.

Torbjörn är en av dem och han är jätteglad när man kommer för han tycker att "di trenger vackre piger i Oslo"

En av truckförarna har talat om för mig att jag passar i ljusa färger, i svart , och numera även i rött!

Ja, ja...

Körningen går kanoners den med.

Visst kan det ibland ta nån extra minut med backningen om det är trångt överallt men allting går bara man ger sig fan på det!

Haha va nån som frågade vem som lärt mig backa. Jag bara " Ah jag vet att det är min svagare punkt men jag får ju in den till slut haha"

" Nej nej menade inte så, jag har kört bil och släp i 30 år och blev förvånad när en ung tjej backar bättre än jag!"

Haha hans min när jag sa att jag var ganska självlärd!

Obetalbar!


Nej haha har väl annat att skriva om än mitt jobb, bara det att jag trivs och har verkligen hittat rätt hoppas jag!


Så denna veckan har jag skrivit på ett kontrakt på en lägenhet så blir flytt antingen i mitten på dec eller efter nyår.

Ser verkligen framemot det och kommer närmare mina vänner och nåra mil närmare Östergötland!

YES!

Så just nu känns det bra även om man sitter här och ugglar en fredagskväll.

Har ju min lilla Hemi-katt här bredvid mig så klagar inte alls.


Nja annars äre la ganska lugnt.

Opeln rullar på och är duktig nog att snällt vänta på terminalen medan matte jobbar.

Tänker besiktiga den snart och sen får vi se om han överlever ett år till ;)

Bara komma igång med lönen oxå så man får råd med ev. reparationer.

Så nån ny bil blire inte än på ett tag.

Tanken är att försöka spara undan lite så man kan skaffa jänk igen i framtiden.


En stor del av mitt självförtroende dog i somras och jag ångrar mig skarpt...

Men vissa beslut måste tas...

Fast jag ångrar i stort sett hela sommaren!

Men nästa kan ju inte bli sämre i alla fall, det är då ett som är säkert!


Ja, det var väl det...

Oslo t/r x 2

2013-10-23 12:52

Två resor Oslo t/r med Lastbil och jag lever fortfarande haha!


Första resan var ju ganska panikartad, allt strular för mig första gången! JÄMT!

Okej kommer 45 min innan avgång från Jönköping för jag vet att det kan strula!

Men nu har jag god tid på mig ju!  Eller?

Kopplar ihop bil och trailer och ska köra framåt.... Nej, det går inte vad i helvete?!

Parkeringsbromsen släpper inte.

Ut och koppla om allt och testa igen.

Nej...

En timme senare och ett tips från en vän så har jag satt slangarna fel.

Hm det går bra nu Mia!

Idiot!

Fixar det och kommer i rullning för att upptäcka att det inte finns ett enda lyse på släpen.

Jippie!

Hm, vad gör jag nu då?

In på DHL och får tag i en glad skåning som hjölper mig med en provisorisk lösning på det hela.

Tack! Tack!

NU kommer vi iväg.

Lite nervös då jag aldrig tagit mig igenom tullen med lastbil men där var det inga problem så det kunde inte varit enklare. =)

Närmar mig Oslo.

På påfarten inne i Oslo till E6 mot Trodheim tar det tvärstopp mitt i morgonrusningen.

Ja, allså tjurrusningen i Pamplona fast med bilar och all annan trafik ( Se inlägg från 2011 när jag jobbade i Oslo)

Fan! Luftslangen igen!

Så på med varningsblinkers och försöka fixa detta medan bilar, bussar och andra lastbilar med stor möda tar sig förbi.

Håller på som bäst när en snäll norsk chaufför stannar och frågar om jag behöver hjälp.

Ja tack!

Så han hjälper mig allt vad han kan när polisen kommer och frågar vad som hänt.

Min hjärna reggar knappt ett ord av vad han säger.

" Trenger du Viking?"

ÖHM nja du vet vikingarna existerar inte längre.

Via det engelska språket inser jag att Polismannen menar bärgaren.

Aha.. Nej, ge oss fem minuter bara.

Vi får ordning på det hela och efter det frågar Polisen hur jag mår och om jag behöver tala med nån ifall jag var rädd på grund av omständigheterna och allt.

Det var ju snällt av han.

Hade aldrig hänt i Sverige!

Men åker vidare och kan lossa på terminalen i alla fall.

Luftslangen strular rejält då gummipackningarna på den saknas men får hjälp än en gång att i alla fall få den på plats.

Så jag tog mig hem =)

Jösses, första resan är alltid värst!

Men glad att jag kör på Norge då folket där är ytterst hjälpsamma!


Igår insåg jag att världen är bra liten när man snackar med en av truckförararna på DHL i Oslo.

Han var svensk och när jag sa att bilen ska till Jönköping så svarar han att han oxå kommer från Småland.

Att han bor utanför Växjö.

"Aha, jag tyckte jag kände igen din dialekt!" sa jag och berättar att jag bott i Lammhult.

" Meen... det är ju där jag kommer ifrån! Det var nått bekant med dig! "

Haha rätt kul egentligen.

Så jag ska hälsa alla Lammhultsbor från David =)

Haha aja, tre pall fick jag med mig hem, känns ganska onödigt att köra tom hem egentligen men men...


Fick smärre panik då jag hade 18 mil kvar att köra och inser att jag kommer ca 13 mil på dieseln.

Hm vart fan tankar man truckdiesel i Trollhättan?

GOOGLE!

Okej, inne i stan ska det finnas en Statoil.

GPS!

Lätt att hitta men kommer jag ens under taket med bilen då detta är en vanlig mack...

In och fråga och mackbiträdet hjälpte mig att kolla så att det gick haha.

20 cm tillgodo...

Kände mig lite dum, in med Trailern under taket men det gick bra =)

Var sen som fan med på grund av bilköerna i Oslo.

Men men det gick det med.


Inatt är det dax igen!

För varje resa får man mer och mer koll på det hela, så hoppas att denna gången kommer allt att klaffa!


 

DCR:en Volvo i allla fall så en nöjd Mia



 

Hm, Läckage av luftslang till Trailer - Inte Bra!





Inte så illa backat av mig, då jag är ganska självlärd på att backa trailer överhuvudtaget.

Lite snett men men...


 

Utsikten i 2 timmar.... Bilkö på E6:an i Oslo p.g.a olycka

Och då tänker ni, varför tar du inte den inre filen?

Ja, den leder raka vägen till Stockholm och Sentrum så den omvägen vill jag slippa



 

Det gick ju ganska bra det där med =)






Rubriken saknas!

2013-10-15 23:13

Ja just det... Det fanns en liten blogg här.

Hm vad händer som är värt att skriva ner men inte så att man avslöjar allt?

Good Question.


Nej men livet rullar väl på. En del dagar mår man sämre, andra bättre.

Att livet är som en berg och dal bana kan jag skriva intyg på.

Men sommaren har verkligen förändrat mig och min tillvaro.

Jag värdesätter ett fåtal vänner allt högre, ja dem kan kan jag räkna på min ena hand!

Sedan har jag valt bort en hel del personer i mitt liv.

Släpper inte in några nya längre.

Bygger upp fasaden igen, mursten för mursten, sakta och säkert.  Ett steg i taget, ett litet kliv...

Det är bara skalet som ni kommer åt... Inget mer!


Klyschan att hoppet är det sista som överger en stämmer...

Men vad gör man när hoppet har försvunnit?

Drömmarna slås i spillror och blir omöjliga att plocka isär och tejpa ihop igen..


Jag har gått från att vara en livs levande zombie, utan vilja utan förmåga att ta egna intiativ, till att nu sakta börja känna mig levande igen.

Vissa dagar känns det som om jag verkligen har förlorat allt!

Men så dyker en strimma ljus upp med en av de handfulla personerna och jag ser mig omkring och upptäcker vad jag har i livet. 

Och vad jag kan!

Ingen ska sänka mig igen, därför håller jag er andra på avstånd!

Ni får inte komma in, för jag har verkligen lärt mig att vara godtrogen kommer du ingen vart med alls bland folk.


Låt folk bevisa att de går att lita på, tvekar du det minsta så följ den känslan!

Den stämmer oftast.


Därför är jag så glad över att ha Alex och Mathias i mitt liv.

( Och några andra såklart )

Ingen av dem har någonsin försökt vara någon annan eller ens fått mig att tveka på dem under alla år.

De två vet nästan allt om mig och får därigenom ta all skit.

Senaste tiden har de verkligen varit mina stöttepelare och jag är så glad att ni fortfarande finns kvar efter allt som hänt.

Ni kommer för alltid att ha mitt hjärta i era händer!

Önskar bara att jag kunde återgälda allt som ni på olika håll och vis gjort för mig...

<3


För tre dagar sen var beslutet fattat.

Det blir en flytt tillbaka till Östergötland!

Platsen som jag verkligen kan slappna av på och vara mig själv.


Igår lades det beslutet på hyllan då en chans till Trailerjobb dök upp.

Jönköping - Oslo t/r

Timanställning.

Börjar imorgon.

Lite nervös är man allt.

Har inte en aning om hur tullen fungerar eller nått haha men det ska väl kunna lösa sig det med.

Jag hittar ju till Oslo i alla fall =)

Men återigen, inga höga förväntningar för att underlätta besvikelsen OM den kommer.

Funkade förra gången.

Det gick inte lås.

Hem och deppa några dagar innan man tar tag i det hela ännu en gång.

=)


Övrigt då?

Nja.... det tar vi en annan gång då en film lockar mer just nu...


Men måste erkänna att jag saknar någon extremt mycket !!!!!!!!!!!!

Fast jag vågar inte ta reda på vad jag verkligen känner...

Kärleken är konstig då man vet att den finns där men uppenbarar sig på ett helt nytt sätt och perspektiv.

Det väcker en hel del funderingar.

Men det som sker, det sker av en anledning och under tiden får man ha tålamod.






Grattis!

2013-09-10 12:21

Ett stort


GRATTIS


på födelsedagen till Dig!


Du är saknad här nere på jorden ska du veta.

Det är många gånger jag önskar att jag kunde få dina råd eller tips..

Vet inte hur många gånger jag letat efter ditt telefonnummer på mobilen för att sen inse att det inte finns något.


Jag kommer aldrig att komma över sorgen och saknaden av dig, du lämnade oss för tidigt så som många andra.

Men vad som än händer så finns ditt minne kvar.


Sov gott lilla mamma

och jag hoppas verkligen att du har det bra nu.

Du behöver inte oroa dig för oss du lämnade...

Det kanske löser sig.


  


1954 -09- 10   2006- 04- 14

Mycket tankar idag...

2013-09-10 11:51

Ett riktigt Ego-inlägg detta! Bara så att ni vet.


Ja, vet inte hur jag ska kunna sätta ord på vad jag känner och tänker just nu..

Allt är bara så... Förvirrande!

Jag är så trött i sinnet att jag inte vet vad jag heter, samtidigt som rastlösheten är olidlig.


Har i alla fall sökt några jobb idag!

Får jag chansen så tar jag den...

Men just nu känns det som att jag slits åt olika håll.

En del till Östergötland.

En del till Jönköping.

En del till Ljungbyhållet.

En del till Vetlanda.

Resten av mig vill bara kasta pil på kartan och se vart det bär hän.


Prestationsångest har jag då hur jag än kommer att göra blir det alltid någon som blir besviken.

Och det vill jag inte.


Sen har vi personen som jag verkligen har känslor för och vill finnas för... Ena dagen är det positivt och andra dagen är det negativt därifrån vilket får mig att tveka. Jag vill inte backa undan eller ge upp oss. Men jag kommer snart att göra det på grund av att min ork är slut.

Att han mår dåligt på grund av helt förklarliga orsaker är inte konstigt.

Men snälla, låt mig finnas för dig! Även om det bara är som vänner...


Men men... allt är bara så... förvirrande just nu.

Suck, vad ska man göra?

Känner av ett uns av panikångest som bara växer.

Värdelöst.


Sen har vi dagens datum, men right now är det gos med Hemi som gäller.


Katter är en bra terapi när man mår dåligt och känner sig ensam.

Hennes lugnande spinnande, närhet och kärlek ger mig tryggheten.

Det är något som jag alltid letar efter.

Ständigt saknar i mitt liv.

Någon som kan ge en omfamnade kram och bara tala om att det KOMMER att bli bättre....


Men aldrig att jag skulle välja bort min lilla prinsessa mer...

En sådan underbar katt som anpassar sig till läget, finns där och den enda som inte blir besviken för att jag visar mig svag.  Hon håller sig max två meter ifrån mig och ligger i sängen för att se till att jag har det bra <3


I alla fall, ett stort fett TACK till dig Mathias.

För att du finns mest.

Utan dig hade jag aldrig klarat av den här sommaren.

Förlåt att du är den som får höra allt och lite till.

Men jag har ingen annan som förstår på samma sätt som du gör.

Det är nog därför jag älskar dig för den du är!


Får avsluta med något positivt.

Ser fram emot helgen i alla fall! :D

Hoppas att planerna går igenom som de ska :)

Nu ska vi se...

2013-09-03 19:22

 End of Summer Power Meet i Emmaboda 2013

spenderades i en blå Olds Cabbe med goa vänner och nåra öl.

Hur gött som helst och yes Mia fell in Love. 

Chrysler Newport 1965 Cabbe bara 145.000 :- bort 

GAAAAAAAAAAAASSH

Men trevligt vare :D


Ja ja...

Nån gång i livet kanske...

Bara hitta en rik sugar Daddy först hahaha...

Eller inte.


Mja fortsätter att vara en bitterfitta rent ut sagt.

Eller är det bara för att dölja hur man egentligen känner?

Troligen jaaa...

Men men whatever.


Nu är det storgos med H.K.H Hemi-katt som gäller.

Kisse lämnar inte mattes sida för många minuter men det var inte så rock n rolligt att följa med och duscha för där fanns det vatten...

Hjärtat då!


Näe men nu är jag mest sugen på att dra till Ö-götland igen..

Åh vad jag saknar vissa däruppe

Mathias <3  och Alex <3 mest då ja :D

Hm får se hur det blir....


Nästa planering...

Cruising i Jönköping eventuellt.

Men jag vet inte... =)

Tisdagsfunderingar.

2013-08-27 09:43

Jahapp, Nu finns det det bättre ljus i lilla Opeln i alla fall :D

Fick Baslådan ikopplad igår, hmm hade rett ut det själv eventuellt men lika bra att få hjälp av nån som kan med det.

Så tack till er två som hjälpte till med nya ljudgrejerna och det!!!!


Igår var jag hundvakt till Cross, jättego schäferkille så vi åkte en sväng och hans lycka blev total när han fick bada haha.

Saknar att ha hund jättemycket just nu, men finns inte pengar till det.


Kan säga att gårdagen var en bra dag över lag.

Blev ett akutbesök till läkarn under förmiddagen dock.

Så sjukskriven under två veckor på grund av utmattningssyndrom, stress, ångest och svag deprission :/

Beror dels på jobbet och en stor del på allt som hänt runt omkring senaste tiden.

Men jag är rastlös! Vill ha nått att göra....


Ska kolla på en lägenhet i Sandhem idag men tvekar.

Vill jag bo där eller närmare Vetlanda?

Svårt det här...

Får ju betydligt närmare till jobb som kommer bli fortsatt i Jkpg.

Men längre till umgänget...

Meen det kanske funkar sålänge?

För jag vill ha ett eget hem åtminstone...

Många beslut just nu.


Försöker ta en dag i sänder och koncentrerar mig på att bli av med stressen.

Det kommer att lösa sig, och jag har ju min finaste storebror och min bästaste Mathias som stöd i alla lägen!



Yahooooooo

2013-08-22 08:42

Haha åhfan, vilken duktig lastbil som talar om att hon vill ha diesel :) Men bara att man BÖR tanka snarast, inte att man måste...
Tur att jag stod vid macken.

Jaha har denna veckan insett att jag visst kan backa med släp! Ja, ja det tar nån minut extra men ekipagét är ju 24,80. Bil & Släp ( 80 cm hit eller dit )

Nä om man kunde få lossa nångång? Hade tid 07.00 så det lär ta ett tag...

Annars går det bra, BUP 007 är min nuvarande adress känns det som ;) Möe timmar i telefon blir det men ett bra sätt att komma ifatt verkligheten.

Känns som att man sitter i en dvala, vet ingenting om vad eller vem jag ska tro på, orkar inte med allt skitsnack, lögner och svek längre.

Är så glad att jag har ett fåtal personer som står mig nära. Utan er hade jag inte orkat kämpa eller ens försöka reda ut allt.

Och nu har jag faktiskt hittat en låt som EXAKT beskriver hur man känner sig.. Mavericks " I Don't care if you love me anymore" så checka den.

Stress?

2013-08-08 17:56

Potatismos i huvudet, inget minne, trött och allmänt förvirrad är dagens status.

Känner en stor ångest inför att åka och jobba, har verkligen ingen lust alls.

En vän påstår att jag lider av utmattningssyndrom, så kollade upp det på nätet.

Stress i privatlivet och stora oväntande händelser och förändringar under en längre tid....

Är 7 år en lång tid eller?!

Orsakerna fanns ju med allihopa och en ganska bra beskrivning på hur man mår och känner sig.

Så gjorde ett test och resultat blev: Sök Hjälp!


Hm, nej tack...

(läkarskräck)

Låt mig bara vara!

Det blir bättre.

Önskar jag.


Nu ska man bara samla sig för ännu en lång helvetesnatt i Vetlanda och sedan a-post så det blir ännu mer stressande än när man kör Tranås. :(

Men det gäller att bara svälja tårarna och dra på det falskaste leendet nånsin, komma över tröttheten och kämpa vidare.

Men att man inte orkar längre - Det är ganska uppenbart!

Tro Rätt, Tro Fel

2013-08-04 23:08

Jag trodde verkligen på oss...

Att tillsammans kunde vi skapa något bra, trots en orolig början.

Men uppenbarligen känner du inte samma sak för mig som jag gör för dig.

Det enda jag vill just nu är få ligga i din famn och allt är bra igen....

Men det går inte...


Just nu är jag tacksam över en handfull personer som finns vid min sida.

Även om dem jag behövt mest är för långt bort....

Jag är en enda röra nu och tårarna vill inte sluta rinna.

Ska man krascha in i väggen så ska man göra det rejält eller hur?

Trodde i alla fall att Kärleken fanns kvar... 


Dumma Flicka!

Ge inte ut ditt hjärta igen... Du vet att det brister förr eller senare!

Frågan är bara hur många gånger det går att laga?

Söndag igen... och bloggen lever !

2013-07-28 10:54

Lite Scary men ändå blir man glad inombords.

Träffade en person igår som betyder så mycket för mig och har gjort det i hela mitt liv.

En gemensam vän till honom och min mamma kom förbi och mannen bara stirrar innan han ger mig ett stort leende.

" Nej, men är det inte Ancis flicka? " säger han förvånat.

" Jo, det stämmer..."

" Du är din mamma upp i dagen!!"

Ja, jag försöker i alla fall.

Kul att folk ser likheten mellan oss bara sådär.

Då blir man glad och stolt över att jag lyckas med något i mitt liv ;)


Jaha, vart fullt upp denna veckan. Haft och har massor att göra. Känns som att alla sliter i en åt olika håll med.

Men men det lugnar väl ner sig så småningom.

Kanske.

Nu är det bara att få alla saker på plats efter flytten.

Skönt att lämna Vrigstad även om hyresvärden klagar på allt i lägenheten :(

Hoppas jag hittar en städfirma som har tid att flyttstäda lgh för min insats dög ju inte.

Suck.

Ja, ja problem är till för att lösas...



Snäll pojkvän jag har då som rev mig i ögat igår haha.

Fasen vad ont det gör och svider hela tiden ^^

Men det gör inte så mycket ....


Nej ska väl ta tag i den här dagen med.

Fullt upp!

2013-07-15 16:00

Strålande bra det går med bloggeriet va?

Ohja!

Verkligen!

Eller inte...



Börjar jobba sent ikväll... visst är det fint att börja senare men det betyder att man inte kommer därifrån förrän runt halv nio.

Ska köra vetlandaturen inatt... Haha har väl glömt var minst hälften av alla ställen ligger men det kommer väl.

Jag är ju bäst på Tranås/Eksjö numera. Rekordet där är att lastbilen är parkerad på terminalen 04.20! 

Haha !

Så det rullar på kan man ju säga ^^

Lite drygt bara när man får jättetunga cp-pallar att dra av bilen på knölig mark men skam den som ger sig!


Jag vet inte om jag har så mycket att berätta för er som läser detta...

Mitt uppe i allt just nu känns det som.

Flytt, bilar, kärlek...

Och ber om ursäkt om jag åsidosatt vissa av er... Men om sanningen ska fram så har jag inte orken att umgås så mycket då alla man känner bor en bit bort...

Sen är det knapert att åka jkpg t/r i nästan 2 månader innan lönen kommer.

Det lilla jag fick för i maj räckte inte långt kan jag säga.

Har i alla fall bytt bil, insåg nu att diesel är det enda alternativet.

Men inga mer folkvagnar!

Så är numera ägare till en Opel Vectra från 1998.

Pålitlig men ser ut som fasen haha... Han är söt på sitt sätt.


I övrigt är det ganska bra, bättre än vad jag trodde efter ett mycket mycket hårt beslut.

Men det kanske var bäst för oss båda?!

Än så länge tyder allt på det.

Ja, ja...


Lämnar min lägenhet nu den 26:e och har en hel del att sortera, slänga och städa innan dess så det kommer att bli full rulle även där.

Blir bra när det är klart!


Nej ska ta och sova lite granna... Ha det!

<3

2013-06-19 23:56

  


<3

Söndag

2013-06-16 14:51

Äre visst idag.


Attans vad dagarna går fort nu... Hinner knappt med alls. Sen blir man ganska slut i huvudet av att jobba natt och gå och lägga sig mellan 07.oo och 10.oo sen vakna och inse att det INTE är en ny dag haha...


Ja, ja...


Idag har det mest varit slöardag, vart i v-stad och hämtat hit Leijon så han får bli lite bortklemad :)



Börjar jobba 04.45 inatt så får la fortsätta att slöa så man är pigg och glad!