RSS - xml

Kontrollerades senast: 2019-08-12 08:44:05

rydanfjordan

May recap

2019-05-31 13:45

Image may contain: 1 person, smiling, text


May, 3-4 --> 3 tentor, 2 dagar


May, 8th --> Lucifer season 4 premiere on Netflix


May,11th --> First BBQ of the year 


Image may contain: food


May,12th --> Sebbe and I officially start dating


May, 20th --> Strangest day in a long time...


May, 25th --> Staff party Kåren



January recap

2019-01-31 01:30

1 jan - Sista säsongen av A Series of Unfortunate Events släpps

 

11 jan - 5 års väntan…

 

 

15 jan - Fick lägenheten!

 

 

17 jan - började (och avslutade) Sex Education

 

17 jan - Hämtade ut nycklarna till nya lägenheten

 

 

18 jan - Tredje säsongen av The Grand Tour börjar.



18 jan - Tenta

 


21 jan - Monka ner

 

 

22 jan - kursstart: Kriminologi: Från brott till påföljd

 

 

27 jan - första natten i nya lägenheten

 

 


31 jan - Lämnat tillbaka nycklarna till 31D

   

 

 

 

Bok: Ingen bok färdigläst, förskjuts till Februari...

 

Mål: Inga mål nådda


Changes

2019-02-02 00:41

För några år sedan vet jag att vi diskuterade faktumet kring ungdomar och hur ändran av moral eller hur man vill kalla det, kan påverka individen. 


För 3 veckor utspelade sig en händelse som tvingade mig att ändra på mina rutiner, vilket sedan har ändrat min moral/prioriteringar kring mathandling. Vilka produkter man bör köpa, vart man kan spara några kronor och vart man bör lägga lite mer pengar. 


Sedan jag kan väl även lägga till rasist till allt.


Lite bakgrundsfakta. Vi fick veta på torsdag att ÖBO och stadsmissionen gått ihop och ska hyra ut 20 lägenheter till hemlösa ur etapp 1 i 3 månader (alla lägenheter på kotten ska rivas och har delats upp i etapper). Detta låter väl toppen, och det håller jag med om! MEN, det känns otroligt surt då många av oss tvingats ut ur våra hem, alla har/hade inte ens lyckats hitta nytt boende innan de blev utkickade. Jag lyckades själv få lägenhet TVÅ veckor innan mitt kontrakt gick ut... 


Saken är det att vi blev "utkickade" mitt i vintern, då det tydligen inte ska börja rivas förrän slutet av våren (vilket säkerligen kommer skjutas upp ytterligare...) För vem börjar riva lägenheter mitt i vintern? Saken hör till det att de inte kan hjälpa de enstaka av oss som inte hittat nytt boende. Saken hör till det att de inte kunde använda etapp 1 som akutboende för de nya studenterna som inte hittat boende ännu till terminstart (akutboende är ett boende man får VECKOVIS medan man söker boende i samband med terminsstart för nya studenter). MEN det finns helt plötsligt, och med otroligt kort tidsintervall flertal lägenheter. Först till hemlösa, som sedan blev hemlösa barn som nu blir elever som faller inom gymnasielagen om jag fattat rätt. Det som sticker är inte att de hjälper dessa individer, utan att de enbart gör det för att dem ser det som en chans till bra publicitet (vilket gör det  surt att jämt se det på facebook).


Det hjälper inte att dem inte skottat eller sandat ordentligt under hela vintern, men gissa vad som händer dagarna innan dessa flyttar in? De skottar otroligt väl, sandar och till och med skottar fram till dörren. Men inte under snöstormen, inte när jag ska flytta, inte när det var som halast då dem tyckte det var smartare att göra saken värre. 


Behandla i allafall alla lika. Men faktumet att jag inte kan släppa detta gör väl mig till rasist. Another thing to add to the resume... 

Book 0.5

2019-01-15 01:24

Hittade en bok som jag hade läst halva av och sedan slutat. Så då har jag läst 0.5 böcker av 10 detta år ;)



Bildresultat för it gets better shane dawson


Andra boken av Shane (första: I Hate Myselfie). Om man gillar Shane så kommer man gilla böckerna. Boken ger en inblick i olika händelser i hans liv på ett komiskt sätt. Klassisk Shane humor. Första boken var mer humoristisk, denna är mer "verklig". Jag älskar BTS och älskar därmed denna bok. Du kommer skratta och du kommer gråta. (så vida du känner till honom. Hmm vore intressant att se hur någon som inte känner till någonting alls om honom reagerar lol)


Man får läsa om hans Craigstlist ragg som Bi, (ni vet vad jag menar, kan inte svenska ordet), en hel del berättelser om du han var extremt överviktig, skolberättelser (har ni boken läs kap "Human Trash"). 


Jag gillar språkstilen, jag gillar upplägget, jag gillar innehållet. 10/10 would do it again. 

Check list 2019

2019-01-01 01:15

I wasn’t going to do this, but I feel like this might be a good thing for me.



——-



In 2019 my main goal will be to stop living life on auto. To stop doing everything the same way each and every day. Spice things up and don’t get caught in the trap.


I will start reprioritizing school. To start putting myself first. To take advantage of the good things and cut ties to the bad people who drains energy. I need to find a good way to make lists and make sure to follow them. Small, easy targets. Small, easy targets….


For the dogs, I will fix a better routine when it comes to training. Same thing here as with school work. I need to set up major and minor goals and check up on them. Small changes that will become routine. Last year, Kuna and I went to our first “competition” for nose work. It was an unofficial one, but it was my biggest goal for 2018. So this year I want to enter another one and my biggest goal will be to enter my first official competition. I also want to focus more on the training with Jemo. Not necessarily competing, but make sure that things are good enough that I feel comfortable bringing him along as well.


What about personally? I want to keep a list of books that I’ve read during this year. I NEED to make this into a habit. I read for like a week and loved it. I promised myself that I would keep it up and it did NOT happen. So I want to read 10 books this year. That’s about 1 book per month. 


I still have my books from Hammond, my trial book from Clarkson, and Stephen Fry, as well as books such as Patrick Melrose and the child in time. Ok,  that was 9, haha!


I also want to focus on the people that I spend time with and work with. I have to try and remove people who only want things from me and never give anything in return. And I have to maintain and nurture the good people I have. I also have to get better at opening up and not trying to fix everything on my own. I just have to figure out a balance between these points.




———



So my list thus far:


School:


Reprioritize

Start using flashcards.

Make summaries

Time management

Start planning my time



Dogs:


Get better at exposing Kuna to other dogs. It feels like shit whenever she keeps barking, but I guess you have to get used to it. It has to get worse before it gets better.

Keep training nose work now that we’re even closer to our place.

Getting a ribbon from unofficial competition with Kuna

Start at an official nose work competition with Kuna before the end of 2018

Keep working with Jemo so that we can start an unofficial competition at least once

Start TEM with Jemo. (Need to figure out which part) 



Personal


Read 10 books before the end of the year (1/month)

Work on the people in my life

Try something out of my comfort zone. 

Work once at Kåren

Go out one Friday

Go to time beer

Stop living life on auto-pilot

reprioritize differently. 

Make small goals and make sure to keep track of them


A small little rant

2018-05-22 13:03

I feel like the Netflix series 13 reasons why is soo important this day and age. We need to discuss these important issues, not look the other way. A lot of people were upset with how graphic and hands on this show is. But I defend it to 100%.

Yes, This show is heavy. I need a couple of days to digest and process everything, and I don't have any triggers. 


The second season was recently relesased and I'm curiously awating the opinions to roll in. And whilst I'm sitting here waiting my thoughts started to wander to my own experience.


I'm lucky enough to not have any hands on experience with this. I did however struggle quite a bit my senior year. I was quite the mess actually. I was feeling a lot of anger, resentment and lonliness. 

I started to skip classes, I wasn't paying attention in class and my grades dropped badly. 


Eventually a few teachers started noticing that something was wrong, but only one made an effort which led me to getting help from my contact at IESS. The first teacher more or less forced me to have a meeting with the school counselor. The second expressed concern and wanted to talk at a later time and I never heard any more from them. I don't even remember the third and last...


We've had chats after. Apparently everyone was concerned about me, but I was left to struggle on my own for way too long. 


I was talking to one of the teachers and when we came to the topic of my experience, they told me: "I hope you know how difficult it can be to spot struggling students." And no, I hope I wouldn't make the same mistake. Should we ignore a student that initially doesn't let us in? (How did it go for Mr. Porter?) If it was me seeing someone with the warning signs I would talk to the student. If it didn't work, I would talk to their mentor (Sweden works with mentorship throughout school where each student is assigned a teacher that works as a mentor to help out with school, studies and whatnot) The mentor perhaps knows if something's going on in the student's life, or they usually have a better relationship with the student. It's at least a start, and it's better than simply ignoring the issue. 


My school didn't have the knowledge or resources to help me. I ended up getting the help that I needded from my old teacher at my Junior high. We had lunch once a week where we would talk and then plan the week's studies. I was also talking to a counselor outside of school that was... well... interesting. and the school counselor that was shit. So this teacher saved my assl. In three months she helped me getting from two grades to having enough credit to graduate. I can never thank her enough that she put up with me, that she took time from her busy schedule to help me, even though it wasn't her job, she had no obligation. I felt so guilty asking her for help since it was my school's job, not hers. But I'm SO thankful!


And after all the hard work she did what no one else did: she acknowledged my effort. She hugged me and said the words I never heard but needed so badly:



I'm proud of you.  

Time to step up

2018-02-12 23:44

Det är dags att vända blad. Allt för länge har jag låtit andra trycka ner mig och mitt arbete med mina hundar, specifikt Kuna.


Det är otroligt krävande att ha en skällande hund. Jag blir otroligt stressad vid sådana situationer. Jag tänker på hur de andra hundägarna tänker. Och till slut ändrades våra liv för att anpassas till detta.


MEN nu har jag helt plötligt vaknat upp och insett skiten jag får ta. Jag kämpar otroligt med Kuna som skäller på andra hundar men själv får jag bli upptryckt i djupa snövallar, även Jemo blir konstant utskälld, bitchblickar, ryktesspridning, rädsla, ilska, folk som inte kan hjälpa till med avstånd, folk som inte uppskattar att jag försöker hjälpa till genom att gå lite åt sidan utan tycker att det öppnar upp deras genväg genom att gå RÄTT brevid oss. Folk som hellre pratar i telefonen och låter sin hund göra anfallsförsök mot min hund på halvlångt koppel, hundar som går till attack får gå lösa och det är sedan mitt fel att jag går på den publika vägen.

Folk tränar upp sina hundar att skälla ut mina och jag har folk som blivit sur på mig för att jag inte jobbar med deras hund pedagogiskt efter att dennes hund har BITIT MIG. Ingen ursäkt ingenting. 


Man får skit för att ens hund skäller och man får skäll för att man jobbar på problemet och korrigerar hunden. 


Varför ska jag anpassa våra liv för att hjälpa till folket som behandlar oss på detta sättet?! Ja, detta ger mig bara fler anledningar att hata folk och få mitt blod att koka, MEN, det är dags för mig att kliva in i rollen som mina hundar satt mig i. Jag är flockledaren, mitt jobb är att hjälpa och guida min flock. Enda sättet för Kuna att reagera mindre på hundar är att jobba på det, inte gömma sig för problemet. 


Så tyvärr ni som bor i närheten av mig. Från och med nu får ni ta det att bli utskälld. Om ni inte uppskattar detta kan ni göra erat tillbaka: ge utrymme, håll uppsikt på din hund. För om din hund skäller på min så kommer min GARANTERAT att svara på tilltal. Vi borde alla kunna jobba tillsammans och visa gemensam hänsyn till varandra. Men tills dess tänker jag sjunka ner på er nivå och prioritera MIN flock, inte din! 


Jag vet inte varför jag brytt mig om mitt rykte med tanke på att den redan är skit! Varför ska jag vara rädd för att folk ska se ner på mig när alla redan gör det. Så nu är det nog!

October Repcap

2017-11-06 05:45

Här kommer recap för oktober

 






Oktober 1: Las Vegas Shooting

 


Oktober 2:  Grundläggande Medicinsk Genetik på UU Startar


Oktober 5:  Hämtar ut nya bilen <3

 


Oktober 6-8: Resa ner till Stockholm med moster, kusin och mamma

   

Choklad, sprit och kort - sämre finns det


Bra början, uselt avslut




Oktober 19:  Jemo rymmer över natten




Oktober 21:  MH Med Kuna och Jemo


Alla tre överlevde. Inget test blev avbrutet och ingen anmälan till SBK.




Oktober 23: Avslutning grundkurs med Kuna

 

Vinst på avslutningstävlingen



Oktober 25: Tjejkväll på berners, första besöket på kasinot.

 


Oktober 1-31:  Russel Howard Marathon






September recap

2017-10-03 15:12

 



September har varit en månad med mycket spännande saker som hänt:




  • Den 1a Var det en stor översvämning i stan då ett rör brast. 

   


  • Den 6e startade med simskola. Två dagar, 7 grupper



  • Den 8e gick min bil in i produktion. Hurra!

 



  •  Den 14e fick jag provköra en Golf R! Hurra!

 



  • Den 15e var Jonas disputation som han blev godkänd på. Hurra!

 


  • Den 16e for jag ner till Märsta/FHTE och hämtade Jemo. Hurra!

   


  • Den 18e började grundkursen som jag och Kuna på på hos Amni's. Hurra!

 


  • September har bjudit på många serier att bingea: You're the worst, click for murder, atypical, please like me

                      Top pick: Please like me





Samma visa om och om igen

2017-08-13 21:53

Jag är en person som när jag väl har bestämt mig för någonting så är det 110% så…


Detta är både positivt och negativt. Det gör mig tillexempel väldigt stressad när jag inte har den där säkerheten i att så ska det vara.


Ett område där jag ofta kollar, tänker och känner mycket är vid inköp. Och 9/10 gångar när jag bestämt mig så är den slut eller något annat dumt.

“Nej, jag ska inte köpa täcket, det är dumt och onödigt.” “Tja, efter att ha tänkt efter så är det nog inte så dumt ändå” Går till affären och tada, slut. Borta. Finito.


När jag var yngre hade jag en väldigt låg tävlingsperiod inom ridsporten. Jag gjorde väl helt okej ifrån mig, men jag är mycket dålig på tävlingsnerver och på senare dagar så har jag lagt ner allt tävlande.




När jag fick mitt körtillstånd (whatever you call it) för att få börja övningsköra var jag “avstängd” från gymnasiet. Vilket gav mig tid att övningsköra. MYCKET tid. Jag lever för att köra och en dröm jag har är att utöka mitt körkort…. Fatta coolt att ha alla tillhörigheter. Total frihet! 

Ultimata för mig i dagsläget är att ha två bilar: en snål och praktisk bil för vardag  (golfen) samt en lekbil som inte behöver vara bra eller praktiskt, utan mer fokus på rolig. Hittade en opel (återigen, lekbil, opel är accepterad) men fick inte ha två bilar för monka….


Jag har under senaste tiden varit inne på att börja med folkrace.

 

  

 

 

Simpel inkörsport och enkelt att få tag på en bil. Min personlighet avspeglar sig på min körstil. Problemet är att jag inte får någon chans att ta reda på om jag har något racing i blodet och om det går att finslipa på detta. Skulle jag ens kunna klara av det med nerverna? Problemet är dock att helt plötsligt går det inte att att få licens. Det går inte ens att se när andra kör folkrace. Letat igenom internet utan att hitta någonting. Inte om varför de försvann eller vart närmsta aktiva ställe är…..


Det kliar i högra foten och sinnet. Hur ska jag nu kunna arbeta mot det ultimata målet: Le Mans 24h

 

  

Well played

2016-12-28 19:47

I'm so frustrated over this whole situation...


There is one job that I want but will never get, there's one thing that I want to study but will never be able to... ...and it reminds me each time that I enter the hospital. I get bummed when I can't read the EKG, and it got me excited when no one understood what the nurse said when he was explaining, apart from me who understood everything. 


I'm not normal and I'll never be. So it's not so surprising that I want to work with something that not many want to work with. Dead people... Up until a few years ago it was possible to work as a me without going the typical route. It feels stupid to spend 5,5 years on something that you'll only partly need. What I wish was that there was a specific program. But I can also see why it would be useful to get a medical degree so I won't say anything else. 


It is stupid that your only change of getting into a program in Sweden is by your grades. Grades can be really misleading. I had the lowest merit points while studying in Uppsala, but was not the worst student in my class. #JustSaying. Besides, why do you need  A in subjects like Spanish, Music or Art for that matter?


It will take years for me and plenty of cash to raise my grades, but no matter how hard I try there are a few subjects that I'll never get an A in.. By the time I'll be ready to study it'll be time for me to retire. It is extra stupid since I don't want to work as a doctor per se. 



Which leaves me the option of going to Canada. Which is ridiculously expensive. Besides, I'm not even allowed to go back and work in Sweden afterwards. Hilarious. So I get the knowledge that I seek, but no use for it. Excellent. Besides, leaving Sweden means that I have to give up my dog. Great. 


I'm not even allowed to take any classes in Sweden. What's even better is that there are some way, to beat the system, take the long way round but still. However, Sweden is incapable of hiring people who are qualified to do their job (so why can't I work, when everyone else can?) which means that there's no way to get the answers that I need. 


This morning I was thinking about how glad I was that I don't live in England, that Sweden is better despite its flaws. Way to prove yourself wrong. You just had to. 


Komvuxkursen är härmed avslutad!

2016-07-21 12:30

Muntliga examinationen är härmed avklarad, och vi har ett resultat....


and it's a B, as in a boy.


Nej men seriöst. Jag läste kursen för att läsa upp poäng så att jag kan få CSN bidrag när jag börjar studera igen. Valde den simplaste kursen så att jag kunde göra kursen med noll arbete och få betyg. hahah tji fick jag. 


Delmoment 1: D

Delmoment 2: B

Delmoment 3: A   (wait, wait, wait, WHAT)

Slutbetyg: B


 

ahh älskar mig själv. När jag svarade på frågorna för delmoment 1 tänkte jag att det var chill. Svaren fanns ju i en blogg på internet. Jag vet bättre än att copypasta, jag vet hur man undviker plagiatsökmotorerna (haha sorry). Fick dock ett D med motivationen att jag måste utveckala mer, gå bredare och uttrycka mina tankar bättre än att enbart gå på fakta. jahaja, måste man arbeta i denna kurs? 


Sitter med några timmar till godo och skriver klar sista delen på moment 2, var 3 uppgifter som skulle in. skrev typ ingenting på labbrapporten eftersom det fanns NOLL fakta och jag visste fan inte vad jag kunde skriva.


 

Hur man underhåller en hund medan man kämpar på med en uppgift timmar innan deadline.   


Tabbade mig på sista laborationen tidsmässigt, vilket ni på facebook fick uppleva. Sista uppdraget var segt när motivationen tröt. Jag behöver enbart ett E för att få poängen jag behöver, så varför sitta och kämpa mot ett A?


Frågorna diskuterade celler, kolhydrater samt fotosyntes och cellandning. VI HAR HÅLLT PÅ MED DETTA SEDAN LÅGSTADIET, INGENTING HAR GÅTT DJUPARE ÄN DET VI LÄST PÅ LÅGSTADIET, NÄR FÅR VI GÅ VIDARE?!"?!?!?!?!?!


Ja, jag är ganska less på det området. Skrev typ 5 meningar på den frågan. Pajjade tiden så gjorde en egen variant av laborationen. Hittade inte tillräckligt med information (WTF Colagte och alla andra inblandade parter!) så kunde återigen inte skriva en vettig bakgrund samt diskussion. Skrev även väldigt personlig diskussion, vilket inte ens jag skulle godkänna. Därför jag garvade nu när jag såg att jag fått ett A. Så när jag kämpar och skriver väl går det dåligt och när jag gett upp får jag A. aah älskar livet. 

 

Lyckades få fram ett resultat, trots tidsbrist och noll information. yey

 

Skriver och skriver natten lång tills solen stiger opp. 


Jag visste inte vad jag skulle vänta mig på den muntliga diskussionen. Det gick väl uselt. Fokuserade på att använda vetenskapliga ord på SVENSKA. Så fick inte med något djup. Men han var nöjd. Så då är väl jag nöjd. Jag hade gett mig själv ett D som högst.  "Det syns ju att du är van att studera" HAHAHA säg det till mina lärare XD


Men programmet hermods är mycket väl format. De har en studieguide, den är visuellt lockande. Du har frågor samt en bra överskådning. Jag har ju lite att diskutera angående frågorna och DEFINITIVT mycket kritik kring laborationerna, men jag är nöjd. Det var mycket högre kvalité än vad jag förväntat mig. 


Jag förväntar mig inga studieguider eller massa skit på universitetet, men en nice visuell sida med bra överskådning vore inte helt fel, speciellt ni Falun som skryter om hur bra erat system är. Det är föråldrat och ni använder er av de här jävla overhead projektorerna man hade i tvåan som alla hatade. Khan academy hade bättre utrustning samt video/ljudkvalité när han började i sin garderob!! Och ja KTH, det vore ju bra med lärare som kan lägga upp uppgifterna samt finnas där när man skriver till dem! Det får inte ta 2 månader för svaret: jag ska titta på det och återkomma. Ingenting skedde efter det. 


Här har det en 48 timmars gräns efter det ska man rapportera till ansvarig. Now we're talking. 

Jag måste även berömma dem för deras återkopplingar. De berättar efter varje fråga vilket betygsmål du uppnått. Återkoppling samt förslag på vad kan kunnat tagit med, även om du uppnått fullt betyg för frågan. 


   


Jag läste denna kurs enbart för att läsa upp poäng för att få CSN. Jag fick CSN för att läsa upp CSN. haha! Nu gäller det bara att dubbelkolla med CSN för att se till att allt är godkänt. 



I miss you. I'm sorry.

2016-06-15 01:15

It's been way too long my friend. How are you? How's it going?


Last time I saw you we met casually. Last time we spoke you were giving me advice, trying to help me turn things around. I'm sorry that I failed you. I'm sorry that I wasted your time. Before you left we spoke about this issue, and I told you that it wasn't for me. But I didn't put in enough effort. Not until the last minute.

There are many times that I've wanted to contact you. But it's been way too long and I know that you have a lot of things to focus on nowadays so that'll most likely never happen. But I do think about you and the things you've taught you. And I proudly spread the knowledge you've given me, telling how awesome you are and how blessed I am.

You always have the answrs to everything. Maybe because you're a great listener, perhaps thanks to the relative small age gap between us or perhaps because you're simply that awesome.


I'm very aware of the times that I've annoyed you. The times you got frustrated because of me. They are not that many, but I can easily tell when it happens. Sorry! 

If we ever get the chance to talk to each other again, I'm sure there are a lot of thing that would disappoint you. Perhaps you've even heard about a couple of them. But I'd also like to think that there are a few things you'd be proud of me as well. And that means a lot to me. Weird right. I'm going to keep this up, so the next time we speak, I'll have lots of stories to make you proud.

Hektisk vecka

2016-05-09 21:56

Förra veckan blev en slappvecka då mamma varit långledig. Vilket gav mycket att göra denna vecka innan vi far ner till Uppsala på lördag.


Precis innan jag skulle starta dagen så får jag ett samtal från Bilda. Kunde inte ta emot samtalet så fick ett sms som sa att de behövde en vikarie på vibackeskolan på Torsdag. Ska jag eller ej? Har massor att göra, men några timmar under en dag vore nice. Med tanke på min massiva inköpslista i Uppsala så tages all cash emot tacksamt!


Ringde upp dem och fick höra att de letade en NO-lärare, YES! Men dock hela veckan, inte enbart torsdag. Sa att jag kunde alla dagar utom Fredag då dagarna gick mellan 8-15 som max. Även om jag måste baka tills lektionen på torsdag så hinner jag. Speciellt eftersom det är teori. 


Har fått planera om hela veckan pga detta. MEN får sammanlagt 15,75 timmar istället för typ 7. Score!


 

Alnö 5 Maj 2016

2016-05-06 00:36

         

En av få...

2016-05-06 00:05

Vissa lärare kommer ihåg mig som den blyga tjejen,

Vissa lärare kommer ihåg mig som eleven som aldrig var på lektionerna,

Vissa lärare kommer ihåg en som eleven som inte kunde få till svenska grammatiken oavsett hur hårt hon kämpade,

Vissa lärare glömmer bort en efter en vecka,

Och sedan finns det otroligt nog folk som kommer ihåg en för ens skratt. 

Och tro mig, det är inte många som får göra det!


-----------------


Jag och monka for ut till Alnö för att låta Kuna svalka av sig lite innan vi skulle åka till Birsta. Vi hamnade till slut på norra sidan av bron. 


Jag lyckades lokalisera min gamla lärares hus. Undrar om hon bor kvar där... Kuna gnydde för att hon inte fick gå fram till mig, och då kom ett litet barn ut ur huset och var nyfiken på vad som lät. Nej, det barnet är alldeles för ungt och det var två nyare bilar parkerade där så hon måste ha flyttat..


Fotograferade Kuna nere vid vattnet, hoppades att bilderna blev lika fin som det såg ut. Om de blev bra ska jag försöka lägga upp några.


När vi kom fram till bilen så kom ju hon gåendes! Mamma vinkade. Jag sa åt henne att hon vet inte vilka vi är. Mamma berättade för mig att hon brukar träffa henne på gymmet lite nu och då, senast förra veckan! Höll ett öga på henne, antog att hon inte visste något om oss. Men plötsligt så kom hon fram till oss! Hon undrade vem det var som vinkade och det tog en sekund innan poletten ramlade ner. Hon kom dock  inte ihåg mig vilket inte är så konstigt. Vi räknade efter och det var 10 år sedan jag lämnade henne i år. TIO ÅR!! Fy fan! Men medan vi pratade så trillade poletten ner igen. Hon kände igen sättet jag pratade på och mitt skratt. Suck. ja ja :P


Hon gick i pension vid 63, och hon ska till att fylla 70. Dock så hade hennes man precis gått bort i cancer. Han hade varit sjuk i 5 år. Ingen vidare pension. De hade sagt innan de gick i pension att någon säkert skulle bli sjuk, och så blev det tyvärr... :/



2 steg framåt, 1 steg bak

2016-05-03 21:12

OMG


Jag är alltid bättre att skriva om negativa saker än dem positiva. Men nu kände jag bara att jag var tvungen att skriva så fort jag kom in.


Jag skrev för en vecka sedan om Kunas största problem och hur duktig hon var. Några dagar senare började kvällspromenaden så grymt bra och hon gjorde lydnasmoment jag aldrig trott att hon någonsin ens skulle kunna vara nära att utföra. Dels momentet avbryta. På valpträffen visade han där han kastade en leksak, bad hunden att apportera och halvvägs be han komma tillbaka. Glöm att Kuna ens kommer Kunna lyssna. Denna gång kom hon innan hon kom fram till mamma flera gånger utan någon större fundering. Jag provade att hon skulle sitta ner medan jag gick. Hon började med att sakta farten och fundera. Efter att sagt kommandot några gånger satte hon sig ner. Trodde jag aldrig! Sedan vart hon trött, lade av helt och vägrade lyssna på mig resten av vägen även fast jag slutade pressa henne. Även dagen efter valde hon hellre att igronera mig och titta på mamma för att få som hon ville. Suck.


Även när vi skulle träna runt Sidsjön så var hon inte på humör. Skällde på alla, noll kontakt och drog. WTF.


MEN, idag briljerade hon återigen! Från början så hade hon utmärkt kontakt! Det kom en liten hund och skulle möta oss. Istället för att gå iväg så fortsatte vi men gick på gräsmattan. Jag gav henne godis. Lät henne sitta och få godis. Sedan när hon fick syn på hunden så fick jag kontakt direkt när jag sa hennes namn och därefter var godis mycket mer lockande än hunden. Perfekt fot utan att ens försöka. Andra gången vi mötte hunden gick de undan. Då skällde hon till en gång innan hon fokuserade på mig. Hon skällde inte ens på grannen som gick ut när vi gick förbi!


Det är bara att acceptera att hon är tonåring. Hon är faktiskt bara 10 månader så vi kommer ha många positiva och negativa dagar. Men dessa positiva dagar ger så mycket hopp och den enorma potensial som finns i denna hund bara vi kan få bukt på det osociala och de osäkra. Dessa positiva dagar visar att man inte  arbetar för ingenting! <3

Försöksmånad

2016-05-03 00:01

Så less på alla svackor jag haft under ett längre tag. Som tur var det ett tag sedan sist. Och så vill jag att det ska fortsätta vara :D


Jag vet att jag har väldigt taskig mot min kropp och det hjälper inte exakt. Så under en månad ska jag verkligen prova att vända allt.



  1. Ät mer regelbundet - En måltid om dagen räcker inte. Dela upp i minst 4 måltider INKL frukost
  2. Matschema - Fortsätta arbeta med böckerna för att prova nytt samt hälsosamt. Ska hjälpa till att inte skippa                           måltider.
  3. Mindre tid på rummet - Plugg? Sitt i köket. Arbeta på macbooken. Uppe eller ute. Minska på stationära
  4. Håll dig aktiv - Gör många, små saker. Se till att ha saker att göra varje dag. Läs, städa, cacha, åk.
  5. Video/foto - kommer förklara detta i ett separat inlägg. Ska hjälpa till med 4an.
  6. Tider - Kliva upp vettig tid. Håll på detta. För att undvika sömn under dagen så ska sänggående senast ske 1.                   Eventuellt senare 12. 10.30-11 optimalt.

 

 


För vanligt folk är detta självklart. Men alla måste vi börja någonstans. 

Pepp-påfyllning!

2016-04-13 14:11

Är dålig på att uppskatta männskliga detaljer i brist på annat ord. Jag är van vid punk A till punkt B utan tjafs eller bestyr. Du för en konversation, ni kommer fram till någonting och sedan är det bra. Den hela kunskapen till hur man är en aktiv lyssnare känndes främmande och onödig när vi fick lära oss den i life skills i 8an. Det syns ju om någon är med i en diskussion eller ej. Men tusan att det känns direkt när man talar med en person som har denna talang!


Var och besökte Jocelyn idag igen på skolan. Det är inte förrän vi börjar tala som jag inser hur mycket som har förändrats under denna tid. Minns dock inte exakt hur långt tid som gått; Jag trodde ett halvår, funderar sedan på om det är ett år, måste nog vara ett halvår! jo det var det. tre timmar senare och ett blogginlägg senare så trillar poletten ner xD 


Jag vet inte hur mycket jag har talat om våra samtal eller om jag varit hemlighetsfull som vanligt. Jag har haft det ovanligt tufft den senaste tiden och Jocelyn har verkligen varit en klippa genom denna tid. Jag har alltid varit fascinerad utav hennes engagemang och kommer för alltid fortsätta vara fascinerad och tacksam! Oavsett om det är någonting stort och komplicerat eller någonting litet och obetydligt så vet jag att jag alltid kan höra av mig. Det är otroligt skönt att veta att det finns någon man kan prata med då jag har otroligt svårt att anförlita mig och att öppna upp mig inför folk. 


Jag höll på att bli galen precis innan jag blev sjuk. Jag hade sagt till mig själv efter sista besöket att det var den sista och att det var dags för mig att växa upp och ta tag i saker själv. Men jag får ibland en oförklarlig känsla; det är ungefär som en oro, det är någonting som stör dig och som moler inombords, men du kan inte sätta fingret på vad det är. Det är ingen stark känsla, men det tär så otroligt då den är där nästan konstant. Tänk dig att du vet att du har glömt någonting jätteviktigt, men du kommer inte alls på vad den viktiga grejjen är! Jag gav till slut upp och skrev lite försynt till henne. 


Vi pratade om hur typ allting är tvärt om mot från förra samtalet. Hur jag inte jobbar längre, men har fått en ny fosterhund. Hur jag har börjat plugga på universitetet och hur väl detta, inte, har gått. En hel snack om stresshantering samt förberedelser inför de kommande året men samtalet styrdes snabbt in på pluggsituationen min. Jag älskar hennes kommentarer och argument. Hur hon, precis som Christian, kan få fram viktiga saker, leverara dem med humor/vits, utan att ta bort allvaret i det hela. Jag brukar ofta tänka på vad hon skulle säga i vissa situationer när jag argumenterar med mig själv, men jag glömmer alltid bort hur effektfullt hon får det att bli. Då den hela situationen har hunnit lägga ner sig så vart det en ganska chillad konversation, men det ska inte heller underskattas! 


Jocelyn har en otrolig förmåga att lyssna, återkoppla samt förstå. Och ännu viktigare - hon är en av få som förstår mig. Det är otroligt inspirerade våra samtal och jag kan stolt säga att jag omedvetet har fokuserat på vad vi tidigare diskuterat och att det uppenberligen fungerat. Så jag har inte helt slösat din tid! ;)


Jag berömmer gång på gång engelska skolan. Jag har ännu inte kommit mig för att skriva svaret på debatten som skedde för ett litet tag sedan, det kommer senare. Men dessa fantastiska eldsjälar som finns på denna skola är makalösa! En vecka efter jag slutat på bosvedjan samt Katedral så existerar man inte längre. På engelska skolan kan man fortsätta få stöd år efter att man slutat. Alla lärare hejjar på en när man möter dem i korridoren och flera stannar gärna för att utbyta några ord om de har tid. Jag är förmodligen den som tar emot mest stöd från skolan, men jag vet att jag inte är den ända. Det finns både folk från min årskurs, och från övriga kullar. Dessa människor vill en väl, oavsett hur man ligger till med dem innan. Jag hade inte denna kontakt med Jocelyn när jag gick där, utan den kom senare när jag hade slutat. Jag vet att jag kunde driva Natalya galen ibland och nu har "vi" föräldar mycket trevliga lunchdejter med "våra" barn. (Jag "räknar" in Kuna som mitt barn :P) Detta är ett starkt bevis på hur engelska skolan inte bara bryr sig om de dutkiga eleverna eller enbart om betyg - de bryr sig även om oss individer bakom. Oavsett vart i ledet vi befinner oss <3

I hate myselfie

2016-03-23 22:21

 


Läste precis ur Shane Dawsons första bok "I hate myselfie" (ja, det är en till på gång). Detta är verkligen en bok som kan sträckläsas utan problem.


Det är lite synd att youtube inte har en följarstatistik såsom twitter har då man aldrig lägger märke till när man börjar följa någon. Men om man följer eventen så skulle jag säga att det var 2009 som jag började följa honom. Och vilken utveckling denna kille har gjort!


Denna bok handlar om olika händelser i Shanes liv. Var lite skeptisk när de kallade det för "mini essays", men det handlar fortfarande om hans liv. Allt ifrån hans ungdom, när hela hans familj fick sparken på grund utav honom till hans beroenden. Det är svårt att förklara hans skrivsätt. Han berättar nästan skämtaktigt samtidigt som han får med det allvarliga utan att skämta bort det hela. Denna bok är nog svår att läsa, i allafall att fatta helheten om man inte vet någonting om honom. 


Det är intressant när man läser någonting och man känner genast igen händelsen från när han la upp videon på sin youtube kanal - för att sedan storgråta för att man inte sett allvaret i det hela. 


Shane är inte rädd för att dela med sig utav sin berättelse. Redan i introduktionen nämner han: "feel free to laugh at my misfortune and get the feeling of "Wow, my life is SO much better than THAT guy's." För dem som är nya till Shane Dawson är denna bok en perfekt introduktion. Killen som gömmer sin misär bakom komedi och sitt filmskapande. Välkommen till livet bakom den mest kontroversiella personen på youtube 



Länkar till Shane Dawson


Bok: I hate myselfie

YouTube: Youtube.com/shanedawsonTV

Twitter: twitter.com/shanedawson

Instagram: @shanedawson

Facebook: Shane dawson