-Stallet✔️
-Tvätta✔️
-Duscha
-Plocka undan disk
-Grilla hos mamma
-Storhandla mat
Igår kväll var vi på bio premiär och såg den nya Lejonkungen. Vi tyckte den var jätte bra, till och med bättre än originalet. Det var så fint att se alla djur! Och sen var det mycket humor.
Den får 10 av 10!
Sitter just nu i bilen påväg till stallet. Vi har varit hos Marcus mamma och ätit grillat, så gott och mysigt!
Jag tycker denna helgen har gått alldeles för fort.
Nästa vecka har jag min intensiva vecka där jag jobbar 5 dagar.
Igår så var vi på hallongården och plockade hallon och jordgubbar.
Efter det så åkte vi till smygehuk och åt stekt silltallrik, finns inget bättre än att äta fisk vid havet!
I fredags så hoppade jag några språng med Erwina. Hon var lite ofokuserad, men det gick bra ändå. Första språnget hoppade hon väldigt högt över och långt ifrån, andra gången som kom hon närmre hindret.
Exempel ser ni nedan:
Erwina är väldigt bra på att rädda situationer när vi kommer fel på ett hinder. Hon vägrade och sprang förbi ett hinder och jag fattade inte varför hon gjorde det, men när jag sedan kollade på videon då förstod jag varför. Vi kom alldeles för nära och hon tyckte då att det var bättre att springa bredvid än att krascha rakt in i hindret.
Igår så fick hon vila, så idag blir det bara lite trim i paddocken.
Hoppas ni har haft en bra helg!
Vi vaknade vid 11:00 och just nu så sitter vi och äter frukost. Brödet jag bakade igår blev jätte gott, det var enkelt att göra också. Bästa måltiden på dagen tycker jag är frukost, det är den ända tiden på dygnet som jag har aptit.
Här får ni recept på brödet:
11 dl vetemjöl
25g jäst
1,5 tesked flingsalt
5dl vatten
Steg 1. Värm vatten till ca 37°C, rör ut jästen och salt i vattnet. Blanda i mjölet. Arbeta ihop en smidig, lite kladdig deg. Låt jäsa under handduk i ca 45 min.
Steg 2. Forma degen till en limpa på en plåt med bakplåtspapper. Låt jäsa igen ca. 25 min.
Steg 3. Sätt ugnen på 200 grader. Grädda sedan brödet i 35 min mitt i ugnen.
-Baka bröd
-Hoppträning med Erwina
-Handla mat
-Duscha
-Städa lite hemma
-Mys kväll med godis, chips och serie
Vad är eran TO-DO-LIST denna fredag?
Vi åkte till en grekisk ö som kallas Karpathos, den ligger mellan Rhodos och Kreta men det är inte så många som känner till den.
Det var väldigt fint där, med många fina stränder.
Vi var där i en vecka, sola bada och tog det lugnt. Fanns väldigt mycket hemlösa katter och hundar där, det gjorde så ont i mitt hjärta att se dem så magra, sjuka och skadade. Så en dag bestämde vi oss för att köpa lite kattmat, hundmat och vatten. Vi gick runt i timmar och matade de små liven som blev så glada av att få mat och vatten.
På vägen möte vi andra små änglar som också matade djuren, jag är så tacksam över att det finns fler än oss som tänker på dem.
En av de sista dagarna så åkte vi iväg med ett piratskepp till massa olika stränder. Vi snorklade, hoppa från båten och solade. Det var så himla mysigt!
Det finns en sak till som jag inte tagit upp i inlägget, som hände i Grekland, men det får ni veta lite längre fram.
2019-07-10
Sitter just nu på bussen påväg till jobbet efter 3 veckors semester. Det är alltid lika spännande att komma tillbaka till jobbet. Eftersom jag jobbar inom vården så kan mycket hända och speciellt efter så lång tid som jag varit borta!
Två nyheter som ni antagligen inte vet är att jag har fått fast anställning. Den andra nyheten är att jag står i kö på att komma in på undersköterska utbildning. Jag hoppas att jag kommer in inom ett halvår. I så fall så kommer jag få betald utbildning!
Det jag älskar med mitt jobb är att man hela tiden kan utvecklas. Det blir aldrig tråkig då ingen dag ser ut som den andra. Och det bästa är att man kan hjälpa andra människor som inte klarar sig själv, du sprider glädje och kärlek som gör både deras och ditt eget liv lite bättre!
Jag vet att jag betyder väldigt mycket för mina vårdtagare så de kommer nog bli väldigt glada över att jag är tillbaka, det är jag också! ❤️
Vi kan väl börja med att säga ”hej” efter så här snart ett års uppehåll.
Finns inte direkt någon förklaring till varför jag har varit borta, eller jo jag har haft för mycket att göra och inte haft någon motivation.
Men nu så började det klia i fingrarna så, jag tänker att från och med idag så startas bloggen upp igen.
Jag såg även att det är många som har gått in på bloggen nästan varje dag, stackare säger jag bara som blivit besvikna varje gång att jag inte uppdaterat.
Mycket har hänt sen, jag uppdaterade sist. Jag har flyttat hemifrån, skaffat en livspartner, utvecklats med min häst och mycket mer som jag kan gå in på mer i detalj i ett annat inlägg!
Hoppas ni mår bra och njuter av sommaren.
I onsdags när jag körde motorvägen till jobbet så var jag med om något riktigt obehagligt. Trodde där och då att jag skulle dö. Detta har alltid varit min största rädsla när det gäller bilar.
Jag skulle köra till jobb och befann mig på motorvägen, körde i 110km/h. Helt plötsligt så låter det skit högt. Jag tittade i backspegeln för jag trodde det kom en Ferrari i skit hög fart som skulle köra om mig. Men när jag inte ser någon bil så förstår jag att det är min bil som låter. Jag börjar gasa men ingenting händer, eller jo varvtalet på instrumentbrädan rör sig skit snabbt upp och ner. Eftersom jag inte kunde gasa så var det i mycket att göra än att köra innanför den heldragna linjen. Jag hamna under en bro, där bilar inte kunde se mig så bra, men bilen kunde inte köra en meter fram. Jag satte på varningsblinkers och ringde mamma med paniken och gråten i halsen.
Jag gick ut ur bilen, hämtade triangeln där bak och satte den ca. 100 meter bakom bilen.
Var livrädd för att någon skulle krocka, för då hade jag inte levt idag. Sen gick jag tillbaka till bilen och väntade på mamma.
Bilarna körde som IDIOTER förbi mig, var kanske 1 bil som saktade ner farten, alla andra fortsatte i sina 120km/h. Och några till och med körde om varandra bredvid mig och jag hade inte ens kommit helt innanför den heldragna linjen.
När jag satt i bilen så läste jag på internet att om ens bil går sönder på en motorväg så ska man lämna bilen så fort som möjligt, för det är livsfarligt. Men jag hade hamnat på ett ställe där jag inte ta mig någonstans. Var jag än gick så var jag utsatt.
Det kändes som jag väntade på mamma i flera timmar, varje bil som körde förbi mig trodde jag skulle ta mitt liv ifrån mig.
Men tur i oturen så kom jag därifrån levandes och mamma körde mig så jag kunde avsluta dagen på jobbet.
