RSS - xml

Kontrollerades senast: 2019-01-16 03:32:54

Majaisakssons blogg

Majaisakssons blogg på Nouw

hatet mot 14 juni 2019

2019-01-16 01:27
Från Majaisakssons

Jag svävar på moln, dansar på trottoarer och skrattar åt allt som är ingenting. Londonåret får aldrig ta slut, jag önskar att det kunde lova mig det. Om det iallafall kunde vara lite längre? Stanna ett par månader (år) extra? Livet är inte på lika stort allvar här, det är bara tiden som ibland skapar en klump av ångest i oss. Och läxor, men mest tiden. Att vi ska åka hem sen och plötsligt bara vara färdiga? Gå vidare? Glömma hur fria vi var? Bli gamla? Kanske har vi en återträff om tio eller tjugo år, men det kommer inte att vara likadant. Allt vi har är precis just nu, och det gör så jävla ont. Skulle nästan kunna slå vad om att jag talar för alla som är här, men det kanske är värst för mig. De andra kan ju ha skolfester och återträffar varje helg om de så önskar, men jag är ju långt borta då. Köpa lägenhet i Stockholm? Jag skulle kunna säga att jag inte tänkt tanken, men det vore en lögn. Den lockar och drar, och hamnar på listan över saker jag skulle gjort om jag varit rik. Eller nej, rättelse: saker jag ska göra när jag är rik. Helst imorgon. Nu ska jag dock sova. xoxo

helghelghelg

2019-01-14 01:09
Från Majaisakssons

HejÅrets första helg i London är avklarad, men vi har levt som om det vore den sista. Fredagkvällen spenderades ett tiotal meter från Picadilly Circus med ett gäng, och vi hade så jävla kul. Siri och jag drog hem till henne och sov någon gång när morgonen stod runt hörnet och John Blund började dra oss mot utgången. Några timmar sömn, varsin dusch och lite scrambled eggs senare var vi påväg in till stan igen. Luften kändes ovanligt ren när vi mötte upp några klasskompisar på Waterloo Station, och gick hela vägen till Tate Modern. Wooooow vilken utsikt, och väldigt mycket cool konst. Reccomend reccomend.

Efter några timmar på Tate mötte jag upp Emma, och i vanlig ordning åt vi buffé till middag på Hong Kong. Vi har typ blivit stammisar där, vilket jag inte alls klagar över, tvärt om. Med mätta magar och mungipor som visade vägen mot molnen drog vi sedan vidare mot Coliseum och tre timmar ballett. Vi såg Svansjön, och jag tyckte faktiskt att den var väldigt bra. Eller ja, jag har kommit fram till att jag inte riktigt är en ballettmänniska, och tre timmar var lite väl länge att sitta på deras äckligt hårda stolar, men ändå. Man får åtminstone känna sig lite kulturell bland alla cocktailklänningar och kostymer, vilket ju alltid är något.

Söndag tog jag sovmorgon, innan jag drog in till staden än en gång för att möta upp Siri och Lina för att köpa festkläder. Det gick sådär, fick med mig lite smycken och åt cheese fries på Shake Shack. La mina nya örhängen i innerfickan på dunjackan efter att jag haft på mig dem, och det visade sig att fickan hade ett hål. Nu är mina örhängen någonstans i jackan och jag kan absolut inte hitta dem. Livet ändå hörni. Over and out

Hej London

2019-01-09 17:04
Från Majaisakssons

Solen lyser genom träden på ett sätt som gör sorgen över mitt förstörda kameraobjektiv tusen gånger större. Fåglarna kvittar, en man sitter med ett fiskespö vid Themsen och jag undrar vad han försöker fånga, det kan ju knappast vara fisk. Min nya dunjacka är alldeles för varm för förmiddagssolen. Det känns redan som vår. Luften flyter lätt genom lungorna. Livet är bra. Okej, vi har kursprov i matte på fredag och jag har knappt pluggat, men ändå. Alla lever iallafall.

Det var askul att träffa alla mina söta stockholmare igen, även om vi inte varit ifrån varandra särskilt länge. Det kommer vara konstigt att åka hemifrån för gott till sommaren, nu när man har byggt ett helt liv här. Att för första gången säga hejdå till ett kapitel i livet och sedan aldrig få det tillbaka. Jag ryser lite av tanken.

Sedan jag kom hit har jag inte hunnit göra särskilt mycket alls, bara en kort trip till Kingston och två dagars skola. De har dock inte varit så farliga, igår hade jag bara två lektioner, och idag drog klassen till Picadilly Circus för att gå på utställningen Body Worlds, som går ut på att man ska lära sig mer om människokroppen. Låter ju lite halvtråkig, men allt är alltså RIKTIGA MÄNNISKOR, vilket är så jävla sjukt. Nu har jag alltså sett en riktig hjärna i genomskärning? En häst utan hud? Riktiga foster i vecka fem till trettiotre? Helt galet, jag är verkligen för fri abort men HERREGUD vad ett barn är stort i typ vecka femton. De ser verkligen ut som människor?!

Nu har jag tagit en tupplur och ska sätta igång med matten. Borde äta också, men är verkligen inte sugen. Får se hur det blir. Vi hörs allihopaaa, peace out

Back in town

2019-01-06 23:46
Från Majaisakssons

Efter två timmar på dagens andra flygplan kunde man plötsligt utskilja fläckar av ljus som sken upp genom det tjocka molntäcket. Jag har aldrig tidigare flugit till London en så mörk och molnig natt, så jag var inte alls beredd på hur vackert det skulle vara. Precis innan vi nådde den ljusaste punkten sjönk planet ner genom molnen och man kunde se källan till allt ljus. Staden. Såklart. Den är så mycket intressantare att flyga över nu, när man känner den. Jag kunde lokalisera en rad av butiker och restauranger som inte alls syntes, bara genom att utgå från Picadilly Circus, vilket jag blev löjligt stolt över.

Nu har jag ramlat ihop på sängen, och så fort tankarna slutat snurra ska jag försöka sova. Dagen har varit omvälvande, och även om kroppen landade för ett par timmar sedan har hjärnan inte riktigt hunnit med. När mitt första flyg tog mark på Arlanda var det bara trettio minuter till nästa skulle lyfta, men jag lyckades ändå köpa en dricka och hitta en toa innan jag klev på. Väl framme i London gick det nästan löjligt fort att ta bussen hem, vilket delvis kan ha berott på att jag pratade i telefon med mamma delar av resan. Saknar henne så att det gör ont, men det lindrar lite att hon ska hälsa på mig snart. Bara lite. Av alla bitar av mig själv jag gett bort har hon den allra största. Puss mamma, hoppas att du inte bröt ihop när du läste hehe

Nu ska jag försöka sova några timmar innan solen går upp, vilket den ju gör här, till skillnad från i Pite. Gonatt

Det är hit man kommer..

2019-01-06 00:25
Från Majaisakssons

..när man kommer hem

Hej alla glada! För 17 dagar sedan landade jag hemma, och min själ har inte mått såhär bra på veckor. Londonlivet har på senaste tiden sprungit fram i en takt jag verkligen inte orkat hålla, så det var en lättnad att äntligen kunna slappna av, om än bara en liten stund.

Jag sitter på mitt golv med en halvtom resväska och lyssnar på spellistor från sommaren. Allt var så mycket enklare då, innan jag gav hjärtat till så många platser och personer att jag inte kan räkna dem, och aldrig någonsin kommer att vara hel igen. Men det är väll så det ska vara. Inte nödvändigtvis när man är 17, men någon gång, annars har man ju misslyckats. Jag tror iallafall det.

Imorgon lämnar jag än en gång Pite för London. Känslorna är blandade men glasklara, och jag vill verkligen fara tillbaka. Och stanna. Och fara. Hemlängtan går åt två olika håll och tankarna åt tusen. Jag är långt ifrån färdig med mitt äventyr, men jag är ju så trygg här, i min egen säng i mitt eget hus i min egen stad. Fast jag är ju verkligen redo att fara tillbaka. Eller? Jo, denna gången är jag faktiskt det. Så skönt. Speciellt efter världens mysigaste lov någonsin i historiernas historia. Kompisar, familj, hundar, mat och sömn. Mysigt. Här kommer lite bilder

Hejdå Piteå, vi ses när nätterna blivit ljusare och dagarna mildare. Jag längtar

@arlanda

2018-12-20 21:55
Från Majaisakssons

Nu har jag äntligen landat på Arlanda efter en dag på resande fot. Tur nog flög jag från Heathrow och inte Gatwick, så inga drönare och försenade plan här inte. Jag och Sirpan åkte hemifrån henne vid 10.30 imorse, efter att ha städat och packat det sista. Vi mötte Bebban på flygplatsen, och tog alla samma plan till Sthlm. Mysigaste dem, hade varit så jobbigt om vi hade åkt hem för gott idag

Säkerhetskontroll nr2 gick smärtfritt och jag har ätit max pommes till middag. Nu lyfter vi snart mot Skellefteå där familjis väntar. Taggad x1000

Ses snart mitt älskade p-town

1 dag kvar<3

2018-12-19 19:58
Från Majaisakssons

Nu är det en dag kvar innan vi styr kosan hemåt, SÅ K U L. Trots sjukdom och att jag stannade hemma från skolan igår så drog jag och Emma in till stan på kvällen, för vi hade biljetter bokade sedan ett par månader tillbaka till baletten nötknäpparen, som går på Coliseum just nu. Det var verkligen en jättecool upplevelse som jag absolut skulle göra om. Innan åt vi grekisk tapas till middag, vilket också var 10/10

I skrivande stund är det onsdag, och jag är påväg hem till Siri för myskväll. Jag var tvungen att åka till skolan idag, för att lärarna inte skulle tro att jag hade åkt hem i fredags i smyg, och bara skolkat de senaste dagarna. Dagen var lite oklar men ändå mysig, med film och julavslutning

Hjärtisaaaaaarna

2 dagar<3

2018-12-18 12:34
Från Majaisakssons

Veckan innan jag satte mig på planet den tjugoåttonde augusti, döpte jag alla mina inlägg efter hur många dagar det var kvar tills jag skulle flytta hit. Nu får de istället namn efter när jag ska komma hem igen. Det vore en lögn att säga att jag inte längtar.

Som pricken över i:et har jag gått och blivit sjuk. Jag har känt mig ganska nere efter förra helgens äventyr, och igår slog det till ordentligt. Feber och förkyld, men har en massa saker att fixa innan hemfärd, så att sova bort hela dagarna finns inte. Lite tråkigt dock att jag hade kunnat åka hem redan i fredags om jag hade vetat att jag skulle bli sjuk, och få några extra dagar hemma. Nåja, det var ju omöjligt att förutse. Nu ska jag snart duscha, packa resväskan lite mer medan håret torkar, och sedan sätta kurs mot tesco för att inhandla lite last minute julklappar. Ingen rast och ingen ro här inte. Har inga bilder tyvärr, hoppas det duger ändå. Puss

Bloggat från min mobil

2018-12-16 00:27
Från Majaisakssons

Allas eran favvobloggare är tillbaka med nytt smaskigt content
skoja

Senaste veckan har gått omänskligt fort, jag vet knappt var den börjar och slutar. Eller jo, slutar gör den ju nu. Ni förstår.

London är kallt men fortfarande somrigt, med en himmel som allt oftare öppnar sig mot marken. I veckan har jag hunnit med att delta i skolans luciatåg, ätit på några restauranger och inhandlat julklappar klart, med undantag för lite mysiga saker på tesco. Vill hem och julmysa @NU. Helst igår. Ska bli så kul att krama alla mina favoriter igen. Där av längt

Luciatåget? Tänk er ett kvinnofängelse där vakterna kommer på den briljanta idén att brottslingarna ska ha ett luciatåg. Ungefär så. Vi hade två lucior, varav en hade en face tattoo och stearin rinnande ner för ansiktet. Vakterna (lärarna) körde solo eftersom att fångarna (vi) vägrade. Vi gick in till last christmas istället för den vanliga luciasången. Allt var kaos, men kul hade vi iallafall.

Skeptisk.

På lördag shoppade jag och Sirpan i SPÖREGN, men vi hade mysigt ändå. Fick dock inga julklappar inhandlade, så jag och Emma åkte in till Covent Garden och fixade det idag. CG är verkligen en av mina favvodelar av London. Dödsmysigt. Vi åt även kinesisk buffé och jag köpte en vinylskiva med Queen’s greatest hits.

tänk om

2018-12-13 22:32
Från Majaisakssons

Hej vackra

Klockan är 03:28 en måndagsmorgon och tankarna stannar inte i huvudet, så jag låter dem gå istället. Idag (igår) har jag knappt lämnat huset. Ibland måste jag spendera en hel dag själv för att få perspektiv på livet, och kunna andas med hela lungorna. Slappna av i axlar och käke. Blunda lite. Låta gravitationen ta tårarna för att släppa på trycket mot ögonlocken. Inte för att jag är ledsen, utan för att jag är människa.

Att bo i ett annat land än alla människor man älskar är som att alltid vara lite trasig, men inte ha verktygen att laga sig själv. Ibland händer det att jag shufflar en spotify-lista från sommaren och helt plötsligt rinner tårarna hejdlöst. Jesper Swärd sjunger den halvbegåvade raden ”du har lärt mig hur det känns när det blåser emot så jag kan dedär” och alla känslomässiga murar rasar in. Minnen av förfester, tupplurar i solvarmt gräs och sena nätter i epatraktorer trycks upp till ytan, och jag inser att inget av det kommer att vara särskilt länge till. Då menar jag inte bara tiden i London, utan också tiden i Pite. Har insett att jag definitivt vill ta ett sabbatsår efter studenten, vill vara ett vuxet barn i min lilla stad bara en liten stund till. Vilka är på? Jag hoppas alla.

Sedan den tjugoåttonde augusti har jag samlat på mig ungefär lika många livserfarenheter som under all den tid som fanns innan sammanlagt. Ödmjukheten inför livet och dess ändlighet har aldrig varit större, samtidigt som rädslan aldrig varit mindre. Eller jag är fortfarande rädd, men inte lika skräckslagen som jag alltid varit. Döden, till exempel. Jag har ALLTID varit livrädd för döden. Några av mina tidigaste minnen är att jag springer in i pappas rum med ett ansikte ihopskrynklat av tårar. Jag kan inte ha varit mer än sex eller sju år, och hade precis insett att jag skulle dö någon gång. Oftast när jag pratar om dödsångest möts jag bara av höjda ögonbryn skratt som avfärdar, så det faktum att den har blivit mindre påtaglig de senaste månaderna är sååååå skönt. Jag har aldrig tagit livet på såhär lite allvar. Så jävla befriande hörrni, att skratta bort saker. Ska fortsätta med det för evigt

skrev detta inlägg natten till måndag under timmar man egentligen bara ska vara vaken på helgdagar, så ursäkta ärligheten

over and out

bloggtorka

2018-12-10 02:19
Från Majaisakssons

Heeeeeeeeeej kära ni

Vill börja med att ödmjukast be om ursäkt till min familj för att jag inte ALLS uppdaterat dem bra på senaste tiden. Förlåt, men jag har inte så mycket fritid som ni verkar tro:))

De senaste två veckorna har jag spenderat fler timmar på prov än på sömn, köpt nya skor, ätit köttbullar på Ikea, varit på skolfest och sprungit runt i London City. Hade jag varit stockholmare hade jag startat en youtube-kanal och lekt David Dobrick by now, för har så jävla mycket kul material, men känns inte som något en pitebo gör. Här kommer istället veckorna i några väl valda bilder, wow va kul det kan bli

SKRÄLL att jag ätit sushi typ 247909531 gånger va? Donken ska vi inte ens nämna

Okej, jag hade inte tagit så många bilder som jag trodde, men det duger. Puss å kram å over and out

Mysvecka deluxe

2018-11-26 01:08
Från Majaisakssons

Heeeeeeej:)

En vecka har passerat sen sist och jag har lyckats överleva den också. Förutom matteprov på tisdagen så har veckan varit fett rolig, både i och utanför skolan. Måndag och tisdag hände inte särskilt mycket, förutom sagda prov. Onsdag for (haha) hela skolan till Windsor Castle, vilket var supermysigt! Sträcksåg ett gäng avsnitt av The Crown innan, så kände faktiskt igen mig! Efter ett par timmar i och runt slottet så gick vi och åt italienskt till lunch.

Torsdagen var en heeelt vanlig dag. Jag pluggade med Sirpan och Bebban på golvet i biblioteket under våran vanliga håltimme. Åt en starbucks-macka till lunch. Livet var bra.

FREDAGEN tog vi en mysig FIKA efter skolan på O&S. Massa prat och en halv social slice senare var jag hemma, för att sedan dra in till Richmond igen på kvällen. Jag, Siri, Eve och Jen satte oss på Old Ship och skrattade i några timmar, sådär som man gör ibland

Sirpan

Lördag var en klass för sig, kvällen innan bestämde vi oss nämligen för att åka till Oxford på äventyr. Älskar Oxford, hade jag kunnat skriva ”såå mysigt” en enda gång till utan att framstå som galen så hade jag gjort det. Vi fikade, åt sushi, kollade på universitetet, gick på konstmuseum och i allmänhet bara irrade runt som yra höns och nynnade på Under Pressure. Hade så himla roligt, tack tjejeeeeer

Peace out

Myselipyspys

2018-11-18 22:28
Från Majaisakssons

Nej men HEJ

Det är söndag igen och jag bloggar ungefär lika ofta som jag har en lugn stund, vilket uppenbarligen är alldeles för sällan. Förlåt mamma, jag ska bli bättre, jag lovar

Snabb recap på den gångna veckan. Måndagtisdagonsdagtorsdag flöt på snabbt och så gott som smärtfritt, med undantag för att jag börjat gymma ordentligt nu, så hade dödens träningsverk hela veckan. Har haft väldigt roligt under skoltimmarna också, vilket är starkt ändå med tanke på hur många prov/inlämningar vi har de kommande veckorna. Tackar Sirpan och Calle för att jag tagit mig igenom fysiklektionerna

Fredagen kom som en present och jag rev av inslagningspappret med förväntansfulla fingrar. Där i låg London, fyra goa vänner, en lyckad kväll och världens snällaste taxichaufför som fick hem mig innan mitt nya curfew 03. Han bjöd även på en lektion i fotbollens historia, som jag i efterhand inser inte var lika intressant som den verkade i ögonblicket. Nåja, om någon undrar så grundades fotbollen i England och blev populär för att man inte behövde vara rik för att spela. Tack chaffis

Lördagen invigdes på bästa sätt, med sovmorgon till 10, ett par timmars serietittande och sedan ett gympass. Känner redan nu att det kommer att funka bra med gymmet, älskar att slippa duscha hemma hos värdfamiljen. Strax före fem drog jag och Emma in mot stan, och spenderade kvällen i och runt Covent Garden. Vi shoppade, tittade på julpynt och provsmakade tusen olika sorters teer. ÄLSKAR London nu när julen börjar närma sig, hade inte velat vara någon annanstans. Vår myskväll avslutades med billig buffé i China Town, vilket var helt perfekt. Jag kände verkligen att jag lyckades ta mig in i och smälta samman med den drömbild man har av London, men som är lätt att glömma bort när vardagen bor här. Kanske tar en till sådan kväll nästa helg, bästa på länge

Idag är det söndag, och jag väcktes av Lina och Siri, som hade sovit över hos Clara. Vi åt mysig frukost, och sedan dess har jag gjort absolut ingenting. Det var faktiskt ganska välbehövligt för själen, borde dock ha pluggat lite egentligen, men det löser sig. Det är alltid viktigare att ta hand om sig själv, sådeså

Gråtfest

2018-11-11 22:09
Från Majaisakssons

Hej!!

Okej, detta inlägget skulle egentligen handla om min helg, men allting bleknar i kontrast till de två timmar som jag spenderade tittandes på Bohemian Rhapsody, den nya filmen om rockgruppen Queen. Som den pessimist jag är så var skepsisen stor, jag ville mycket hellre titta på filmen om Lady Gaga. ”Jag har aldrig lyssnat på Queen” var den största lögnen jag någonsin yttrat, även om jag inte visste det då. ALLA har lyssnat på Queen, man vet bara inte om det. Filmen var den i särklass bästa jag sett i hela mitt liv. I SÄRKLASS. 6/5. Det känns sorgligt att veta att jag aldrig någonsin kommer att se något lika bra igen. Rami Malek som Freddie var HELT GALEN och jag grät konstant den sista timmen, och har inte slutat sedan dess. Ingen film, serie eller bok har någonsin berört mig så mycket. Påväg hemåt glittrade varenda regndroppe och allting kändes filmiskt. Jag somnade med tårar i ögonen och Queen i öronen. Behövdes efter två dagars hemlängtan.

vackertvackertvackert

Nu ska jag sova och försöka samla ihop mig inför kemiprov imorgon. Förhoppningsvis tittar energin fram snart igen, den har verkligen lyst med sin frånvaro de senaste dagarna. Kram och ta hand om er, det är det viktigaste ändå.

PÅ/LDN

2018-11-08 18:36
Från Majaisakssons

Nej men hej, kul att ses igeeeen

För ett par dagar sedan kom ett toffligt inlägg om Pite upp, för nu har jag befunnit mig i London i fyra hela dagar. Hittills har jag åstadkommit följande:

• Åkte till Kingston för att se raketer men såg mest arga svanar. Äckligaste djuren på planeten.

• Skjutit raketer

• Köpte 27 bitar sushi för £6 och åt upp allt på en kvart. Extra stolt över denna punkt. Oerhört starkt jobbat.

• Varit sjukt underlägsen i badminton.

• Börjat och sedan omedelbart slutat att uttala lol som ”låll” istället för ”loll”. Inte för att jag säger det särskilt ofta, men ändå. Rätt schkava rätt.

• Haft ångest över mörkret. I Piteå var det iofs ännu mörkare men snön ljusar ju upp?? Här finns ingen snö? Kommer no joke gå in i en vinterdepression snart.

• Behövt be mamma skicka min engelskabok med posten, för den rackarn glömde jag hemma. Herregud.

Har dock haft gode mysigt här, när det väl är ljust så är omgivningarna inget som går att klaga på. Staden är i sin eldigaste fas hittills just nu, och jag försöker att ta in hösten så mycket jag kan innan julen kommer alltför nära. Jag inser först nu att jag aldrig tidigare har upplevt en riktig höst. I Pite är hösten bara fasen mellan att första snön landar till att den ligger kvar för gott, en period som enbart består av slask och löv som dör och faller över en natt. Jag är inte van färgerna, men de välkomnas definitivt med öppna armar , och får gärna titta förbi Pite någon gång.

Ska jag vara helt ärlig så känns det lite konstigt att vara tillbaka. Att bara vara hemma en vecka och sedan åka tillbaka var som att bara äta pyttelite när man är väldigt hungrig, och istället för att bli mätt på Pite saknar jag det mer än innan. Nu ligger dock en fullproppad helg precis runt hörnet, som jag hoppas ska ändra på det. Kanske ses vi?

När man kommer hem

2018-11-04 13:11
Från Majaisakssons

När jag boardade planet till London för två månader så visste jag inte vad som skulle välkomna mig på andra sidan himlen, och ska jag vara ärlig så vet jag inte det nu heller. Inte riktigt. Piteå tog emot mig med öppna armar, och är det något jag är tacksam över så är det att jag har fått växa upp här, att jag fortfarande gör det. För det är här mina människor finns, varenda en av dem. Att det ska vara lika svårt att lämna dem varje gång, även om det bara är i sex veckor denna gång.

Nu lyfter planet, men jag gråter inte denna gång. Jag kan åka varsomhelst, men Piteå kommer jag alltid att finnas kvar. Tack gode gud för det.

måntisonstors

2018-10-26 11:58
Från Majaisakssons

Nej men kan man tänka sig, jag har inte skrivit på ett par dagar? Är nån förvånad? Nähädå, inte alls. Vill iallafall ha en liten applåd för att jag inte ger upp.

I måndags fyllde som sagt Jen år, så vi for (åkte) och åt på Shake Shack

Avsaknaden av skola gjorde tisdagen till en bra dag, jag fick mycket gjort. Det var nämligen mitt sista tillfälle att köpa kläder inför halloween, vilket jag försökt göra vid två tidigare tillfällen. Denna gången drog jag in till London ensam, för att kunna fokusera på vad jag behövde köpa. Alltså det här med ensamshopping dock? Jag älskar det?! Att bara gå runt i sin egna lilla värld, lyssna på poddar och skynda fram mellan människor. Är som terapi, fast dyrare.

Onsdag då? Till skillnad från fredagen så var det mycket skola denna dag, hann inte med någonting annat. Eller jo, klappade faktiskt en katt! Roligt roligt, men framförallt kul.

Torsdagen var också lång, och avslutades med en välbehövlig tesco-tur med Emma. Det mysigaste som finns är ändå att bara gå runt och strosa i en mataffär sent på kvällen med bra sällskap. Kolla vad fin himlen var när jag kom hem också

Ofärdiga tankar från senaste veckan

2018-10-21 17:24
Från Majaisakssons

Idag hade någon ringat in alla intrampade gamla tuggummin på York Street med krita. Eller, det var inte bara ringar förresten, stjärnor och hjärtan täckte hela marken. Här och var hade någon skrivit BIN IT! med stora vita bokstäver. Jag har aldrig tänkt på dem tidigare, hur de är en diskret men ständig påminnelse om hur smutsiga gatorna faktiskt är. Londonborna kan städa och sopa dagligen, men de små svarta fläckarna har blivit en del av asfalten och går inte längre att få bort.

Jag gick förbi det lilla konstgalleriet i Richmond idag på vägen till skolan. Deras tavlor är alltid vackra, men idag var det något speciellt med de färgglada kreationerna i skyltfönstret. Hade jag varit mångmiljonär hade jag köpt allihopa, men att punga fram 5000£ är inget som en gör i förbifarten, eller någonsin alls. Eller vem vet, kanske någon gång.

Hösten och London har återförenats, och min lycka springer kapp med de fallande löven. Aldrig förr har jag skrivit så många dikter om eldiga viskningar från sommaren och trädens sista hejdå. Jag önskar att jag kunde beskriva hur det känns att promenera hem från skolan en sen eftermiddag, med snett solsken som ger långa skuggor över gräset och floden. Vill man veta får man helt enkelt komma hit.

På vägen hem går jag själv de sista minuterna efter att vi gått förbi Emmas hus. Jag har lärt mig nu, precis hur jag ska göra det. Jag är proffs. Första svårigheten är en motorväg med ett övergångsställe. Jag trycker aldrig på knappen längre. Det finns ett annat bara ett tiotal meter längre ner efter vägen, som resulterar i stora luckor i trafiken. Ingen idé att stoppa upp den i onödan om jag kan smita igenom där. Smart. Effektivt. Därefter finns det en genväg, men den är snårig och jobbig, jag väljer trottoaren alla gånger. Det är ganska mörkt, och jag möter en full man. Han går inte rakt. Reflexmässigt plockar jag upp telefonen ur fickan och börjar prata på högljudd engelska. ”You’re by the entrance? You realize that stadium has about a thousand doors, right? Wait, you can see me? Oh yeah, I see you too now!” Det påklistrade leendet är för stort och handen vinkar åt en osynlig människa bakom honom, men han skulle aldrig ens tänka tanken att vända sig om och kolla. Utan minsta svårigheter tar jag mig förbi honom. Sjuka värld.

En dag gick jag och tre kompisar förbi utkiksplatsen vid toppen av Richmond Hill. Utsikten därifrån är något av det vackraste jag sett, bostadspriserna de dyraste i hela landet. ”Det ser så konstigt ut, jag kan inte riktigt sätta fingret på det...” Sa en av dem, syftande på utsikten. ”Som om allt bakom kullens krön är en enda stor TV-skärm.” Sa jag, och det var sant. Bilden är alldeles för filmisk för att vara verklig, jag fascineras över det varje gång jag går förbi. Att gå ner för kullen är som att kliva in i en målning. Hur ska jag kunna flytta härifrån?

Lördag

2018-10-14 09:41
Från Majaisakssons

De första timmarna av veckans bästa dag försvann i sömn, men man kan inte göra ingenting i staden där allting händer. Vädret var som en julidag i Sverige, så vi bestämde oss för att picknick var det bästa alternativet, och vi hade inte fel. Med ett gäng Sainsbury’s-påsar och min nya högtalare satte vi oss i Hyde och bara var en stund. Mysigt värre.

Därefter hann vi hem några timmar, innan natten ropade och vi tog bussen in mot Kingston. Richmond i all ära, men jag tycker verkligen om Kingston. Ganska mycket större och människor i vår ålder på gator och torg, såväl på dagen som i mörkret. We like.

Svanar finns där också

Slutet på vardagen

2018-10-13 12:09
Från Majaisakssons

Ögonlockens vilja att blunda dröjer sig kvar sedan gårdagskvällen, men jag är glad ändå. Livet leker min favoritlek och jag försöker hålla jämna steg, trots att tröttheten hänger runt axlarna och läxor släpar efter. Skolan slutar sent, restauranger är bokade tidigt och natten är aldrig oändlig, inte här. Därför är varje sekund så betydelsefull.

Igår åt vi middag ett stort gäng på sticks n sushi. Jag och Clara var endast tio minuter sena, trots att vi bara hade en halvtimme på oss från det att vi klev in genom ytterdörren tills vi skulle ta bussen mot stationen. Att jag hann duscha förtjänar bragdmedalj. Maten var SÅÅÅÅ GOOOD, som all sushi jag ätit här. Wowowow.


Ett par söta som fick stå ut med att agera modeller, de satt ju på bästa fotoplatsen.

När alla munnar var mättade så drog halva gänget ut på Londons mörkt ljusa gator. Vi levde skrattade, dansade och sjöng ett tag, men vi lämnade natten ung och suktande efter mer. Det ska vi nog kunna ordna.

Nu ska jag snart iväg på picknick, myspys

Upp o ner

2018-10-10 23:43
Från Majaisakssons

Denna vecka har varit ungefär lika trasslig som ett par hörlurar som råkar åka med i tvättmaskinen, och mitt tålamod räcker inte på långa vägar för att reda ut dem igen. Måndagen skulle vi ha ett förhör, men vi flyttade det för den informationen hade alla lyckats missa. Inser just nu att vi kanske sköt upp det tills imorgon?! Nåja, orkar faktiskt inte tänka på det nu. Livet är för kort carpe yolo osv. Fysikprovet i tisdags gick dåligt, så nu lever jag på hoppet om högskoleprovet till våren. Hörlurarna har jag tappat också. Stabilt.

Om vi lägger negativiteten åt sidan så har jag roliga planer både fredag och lördag med en massa mysiga människor, halleluja. Det är helg alldeles snart. Emma och jag har bokat biljetter till nötknäpparen i december. Pappa ska skicka ett par nya hörlurar. Jag tittar just nu på en Marvel-film. Det var 23 grader varmt idag. Det är höstlov om två veckor. Allting blir bra till slut.

Idag var floden en aning översvämmad, så jag och Emma kunde inte gå vår vanliga onsdagsväg hem. Som tur var hade vi mycket att prata om och promenaden var inte alls seg, trots att klockan var orimligt mycket.

Nu ska jag sova några timmar, taco hej

Söndag

2018-10-08 12:43
Från Majaisakssons

Söndagen inledde med att bjuda på hotellfrukost, följt av mysig promenad i Richmond Park. Vem behöver Nairobi när man har ett superfint safari två minuter från skolan?

Vid 16 befann vi oss på en bakgata nära Oxford Street för supermysigt afternoon tea. Hösten har äntligen anlänt i London, samtidigt som den första snön började falla i Piteå. Bloomsbury Hotel var definitivt etta på bollen, och hade inrett hela uteserveringen i höstlöv och ekollon. Efter detta var mysfaktorn någonstans uppe bland molnen, och inte ens det faktum att det nalkas fysikprov kan störa den känslan.

Eftersom att natten fortfarande var ung och äventyrslysten vann över tröttheten så tog vi båten längs med Themsen. Resan började i rosa sockervaddsmoln och slutade i den svarta natten, med staden som stjärnor runt om. Älskar London.

Nu ropar matteboken och jag har ignorerat den en stund. Fokuset lämnade jag nämligen kvar på floden igår, så det är långt ute till havs vid det här laget. Det vore bra om det hann tillbaka innan fysikprovet imorgon, jag lever fortfarande på hoppet. Oavsett så lär ni märka. Nu ska jag se vad matteboken vill, kram

SUSHI SAMBA

2018-10-07 10:24
Från Majaisakssons

Okej, tvärt emot vad rubriken antyder så var jag inte på Sushi Samba hela dagen. Jag, pappa och Ingela inledde faktiskt med att fara (vägrar sluta säga fara, lev med det stockholmare) in till Notting Hill och strosa lite, men vädret var inte riktigt överens med min korta jeanskjol, så vi drog vidare till Westfield för lite shopping och mat.

Planen var att köpa skor, men efter femton minuters väntan på min storlek gav jag upp. Fick dock med mig en skitsnygg tisha från zara, som definitivt kommer att synas mycket här i fortsättningen. Lunch blev Franco Manca, alltid lika gott!

Efter ett stopp på hotellet för dusch och ombyte var vi påväg mot Sushi Samba

38th floor, inte dåligt alls faktiskt. Älskade varje sekund. Kram

Fredagsmys

2018-10-06 02:44
Från Majaisakssons

Nu är fredagen slut och jag hade inte kunnat vara nöjdare. Till skillnad från igår så var prioriteringarna verkligen på topp, så jag umgicks med pappa och Ingela hela dagen istället för skola. Mysigt.

Vi inledde dagen med en liten tour av SSL, som de tyckte var jättefint. Tur för dem att de slapp se insidan, den är inte riktigt lika vacker som utsidan. Därefter körde vi en spontanlunch på Buenos Aires i Richmond, vilket verkligen var så gott. Jag älskar verkligen skaldjurpasta, men de innehåller ofta en massa äcklig tomatsås. Denna var dock 10/10, suuuuuuupergod. Älskar.

Kolla vad mycket choklad alla mina Pite-bor hade skickat med, fick även palt och farmors bullar. Wow.

Efter lunchen så drog vi till centrala London, gick förbi Buckingham och in till Oxford Street. Jag hade tänkt köpa en gul kjol till insparken, men hittade ingen så det fick bli en svart istället. Så kan det gå.

På hemvägen köpte jag med itsu att äta innan insparken, bästa i heeela världen. Mums. Insparken i sig var verkligen också superrolig och jag träffade en massa människor. Mina känslor angående att gå på en så liten skola går verkligen upp och ner, men idag var det väldigt positivt. Kram allihopa, ni är ganska bra även om jag spyr på det faktum att jag börjat prata stockholmska.

Linnea var verkligen stadig på handen, wow vilka bilder. Imponerad.

Detta inlägget var verkligen inte särskilt välskrivet, men klockan är snart 02 och jag är trött och pigg och allt på samma gång. Hann med ett samtal med Emilia på vägen hem, vilket alltid värmde lite extra i hjärtat. Mår så bra just nu. Puss å kram

Hejdå torsdag

2018-10-05 21:11
Från Majaisakssons

Hej mina vänner

Torsdagen bestod, förutom några timmar i skolan, av studiebesök i Westminister Abbey. Bilderna som sitter fastbrända på näthinnan gör fotoförbudet till lite mindre av en tragedi, för oj oj oj vad vackert det var. Det kändes som att kastades rakt in i ett avsnitt av Reign, förutom bristen på franska kungligheter. Nåja, man kan inte få allt här i livet.

Därefter hade jag planerat att åka vidare till Gatwick AirPort för att möta upp pappa och i Ingela, men deras plan var sent, så det gick inte enligt planerna (hehe). Istället åkte jag hem och bytte ut några timmar plugg mot några timmar med tankarna i en lila lägenhet på nittiotalets Manhattan. Ni får gissa, superbra prioriteringar iallafall. Duktig.

Nä hörrni, nu är det fredag och jag ska ut i Londons natt. Eller ja, natt och natt, klockan är just efter åtta, men kvällen är svartare än natten och jag är mer än redo. Ska snart hoppa av bussen. Vi ses på andra sidan natten, kram

Onsdagens kamerarulle

2018-10-03 22:39
Från Majaisakssons

Att gå hem från skolan i kvällssolen längs med både utsiktsplatser och Themsen är det bästa som finns. Med hoppet om att mannen med hundvalpen är där varje onsdag har vi bestämt att denna promenaden är vår nya onsdagstradition. Älskar

Nej men alltså detta kan ju knappt vara lagligt, man smälter ju omg KOLLA PÅ DEN!!! Sunny var namnet, gulligasteeeee

Tisdag

2018-10-02 22:12
Från Majaisakssons

Tröttheten och jag har kommit varandra väldigt nära de senaste veckorna, och idag är inte ett undantag. Trots att dagen tillät lång sovmorgon så befann jag mig @ O&S klockan 09:30 för en liten pluggdejt med ett par fysiker. Det var först efteråt som jag och Karin insåg att bullarna heter social slice för att man ska dela på dem. Nåja, jag har alltid sagt (lol största lögnen har aldrig sagt detta men d e sant) att det bästa fikat är det som måste ätas med kniv och gaffel.

Efter dagens enda lektion krävdes lite insparksshopping på Westfield, vilket är typ MOS x17385402096, man hittar knappt ut. Tyvärr var min shoppinganda inte lika stor som gallerian och jag kom hem utan att ha förlorat ett öre. Ändå lite skönt. Hoppas dock på lite shopping till helgen, då pappa och Ingela kommer. Behöver verkligen ett par nya skor som är sköna att gå i, vilket ju är en sån där sak som föräldrar gillar att sponsra lite till hehe.

Påväg till Westfield svängde vi förbi Siris superfina lägenhet och åt lite crumpets, såååå mysigt!

Nu ska jag blunda några timmar, för imorgon inleds dagen med idrott i Barnes. Wow. Kul. Gud vad man längtar.

Första oktober

2018-10-01 19:16
Från Majaisakssons

Ed Sheerans version av A Candle In The Wind har bosatt sig i mina hörlurar, och trots att den får gråten att klättra upp i halsen emellanåt så vill jag aldrig någonsin stänga av. Jag älskar den och jag älskar hur bitterljuv den är och du måste lyssna på den.

Idag har flutit förbi snabbt och jag hoppas att det är dags för middag snart, för min mage börjar få slut på tålamod. På agendan står egentligen matte, men hjärtat distraherar hjärnan hela tiden och jag vet varken vad som är upp eller ner. Jag älskar London och jag saknar Piteå och jag vill bo här förevigt och jag kan inte leva en dag till utan mina pite-kompisar. Jag vill äta palt. Ni fattar.

Dagen har tyvärr inte bidragit alls till kamerarullen, men som vanligt räddar sommaren dagen. 12 juli 2018 kommer att bo i hjärtat för alltid. Någon som vill se Ed igen snart? Typ ta tåget till Milano när sommarlovet börjar och flyga hem därifrån? Jag har absolut inte råd med det, men att prioritera är ändå inte min starkaste sida.

Nu ska jag se ett avsnitt av friends, och sedan MÅSTE det vara dags för mat. Dör annars. Puss och kram och ta hand om dig, det är så viktigt. Kram igen

Sista september

2018-10-01 06:27
Från Majaisakssons

Klockan är 06:06 och jag knackar med knuten näve på min skrivbordsskiva tre gånger, sådär som man gjorde när man var liten. Oftast önskar jag mig saker lite svävande, så att jag aldrig helt säkert kan bevisa att de inte slår in. Så att den lilla bubblan av fantasi inte spricker, för den är viktig och jag ska alltid ha med mig den. Alltid. Idag önskar jag mig inget särskilt, annat än att livet ska fortsätta vara bra. Kanske att jag ska uppskatta stunder lite mer också, men det är ju så många och jag har så lite tid.

Gårdagen lämnade tydligen inga intryck värda att minnas förens efter klockan två, då jag och tre vänner gick på en promenad i takt med flodens vatten. Efter några tusen steg och ännu fler ord satte vi oss på ett kafé, mer för benens skull än magens. Jag åt inte ens något, då min inre ekonom för ovanlighetens skull bestämde sig för att titta in. Väldigt trevligt, hon får gärna hälsa på oftare.

Väl hemkommen gick jag uppför de knarrande trappstegen till Claras rum, som är kallare än Piteå i december. Vi pratade och var tysta och pratade och lyssnade på musik i minst ett par timmar. Mysigt.

Minns inte så mycket efter det heller, mer än att värdfamiljen åt middag tillsammans med oss, vilket inte hör till vanligheterna. Mysigt x2. Nu ska jag snart gå ner och äta frukost innan jag tar dubbeldäckaren till skolan. Kram