RSS - xml

Kontrollerades senast: 2019-04-17 20:21:36

Nouw Ida

IdaWalleij blogg på Nouw

Nyårslöften som jag förmodligen inte kommer hålla!

2018-12-31 16:53
Från IdaWalleij

Jag är en person som brukar göra nyårslöften men de varar aldrig mer än en vecka. Många kan nog relatera till detta. Inför det nya året måste jag komma på något som håller, helst hela året.

Många har löften som att de ska uppnå ett hälsosammare liv eller spara en viss summa pengar i månaden men det har jag testat, fungerade inte för mig. För att jag ska kunna ha något löfte alls måste det vara simpelt och banalt t.e.x som att börja ta mina mediciner fast det känns jobbigt eftersom det är något jag är fruktansvärt dålig på.

Jag har tre stycken löften som känns vettiga.

1. Försöka tänka mer på mig själv, låta mitt mående gå i första hand och inte förtränga allt som känns jobbigt.

2. Vara lite snällare mot mig själv och minska alla de omöjliga kraven jag har. Inse att jag inte är någon super människa som kan göra allting. Förstå att jag inte är bättre eller sämre än någon annan.

3. Våga släppa in andra i mitt liv och inte stöta bort alla som vill mig väl.

Nu får vi se om jag kanske håller dessa löften i mer än en vecka, de kanske håller i två om jag har tur. Jag är en sån som säger mer än vad jag gör, förmodligen är det här ett av dem tillfällena.


Stress och press

2018-11-28 21:26
Från IdaWalleij

Sen skolan började har jag varit borta en del p.g.a bup, sjukhus besök osv. Först kunde jag hantera det då det bara var repetition från högstadiet men nu klarar jag inte mer. Jag ligger efter i de flesta ämnen och det är inte så lätt att hinna ifatt.

De senaste veckorna har jag haft fullt upp dygnet runt och det tar på krafterna. Jag nämnde tidigare att jag mådde dåligt för att jag fick starka biverkningar av mina mediciner men det har försvunnit.

Den senaste veckan har jag pluggat varje kväll och inte haft tid till något annat så idag tog jag tillfället att skapa en planering för mitt pluggande. Något jag borde gjort för länge sedan.

Jag har bestämt att jag inte får plugga efter klockan 18:00. Då kan jag plugga från när jag kommer hem fram till klockan sex.

Jag hinner inte tänka på mig själv och göra saker som gynnar mig. Nu när jag behövde sluta arbeta klockan sex hann jag göra dessa muffins.

Biverkningar av läkemedel

2018-11-14 11:54
Från IdaWalleij

Efter jag kom hem från USA har det varit kaos. Jag hade råkat trappa ner i mediciner för fort och jag fick en del biverkningar.

Dagen efter jag kom hem åkte jag på bup för ett vanligt samtal, till en början gick allt bra tills min kropp började skaka. Jag tänkte att jag kanske suttit stilla länge eller att jag var trött. Jag ställde mig upp och försökte gå men jag vinglade så mycket att jag sjönk ner i stolen igen. Min mamma fick komma in och vi förstod vad som var grejen. I USA hade jag glömt ta mediciner i flera dagar och därför spytt så många gånger under flygresan hem, det skedde även när jag var hemma. Jag hade ingen aptit, jag hade inte ätit på två dygn.

Jag började skaka ännu mer och de fick hämta en läkare medans försökte jag ta en kort promenad ute men det gick inte så bra. De ringde och sa att de fått tag på en läkare.

När jag gick in igen fick jag en panikattack och läkaren försökte lugna ner mig men han använde så idiotiska metoder. Han behandlade mig som om jag var två år, jag fick till och med en leksak.

Jag vill inte berätta mer det var så läskigt. Det är därför det inte kommit några inlägg men jag har inte repat mig helt än. Jag måste komma tillbaka till det vanliga jag. Det här är inget bra inlägg men jag måste vila lite.

Road trip

2018-11-03 03:09
Från IdaWalleij

När man hyrt en bil är den till för att användas. Det blev en ganska spontan bilresa till Orlando, tog bara 3h och 20min. Min familj är ganska spontan, det har sina för och nackdelar. Den här gången var det ganska bra eftersom vi bestämde att vi skulle besöka två nöjesparker i Orlando. Orlando har länge varit en sak på min bucket list förutom att "tatuera mig".

Vi började åka i Onsdags 05:00 am och kom fram vid nio tiden, checkade in på ett hotell som gjorde att vi fick express pass inne på parkerna. Det finns många nöjesparker i Orlando eller staden är i princip bara ett stort nöjesfält men de vi valde att gå på var Universal studios och Island of adventure.

Trick or treat

2018-11-01 02:24
Från IdaWalleij

Jag tog sovmorgon och klev upp vid 09:00. Åt frukost på rummet det blev äppeljuice och kex som vi köpt kvällen innan så vi skulle slippa betala 800 kr för frukost.

Hela min garderob är med i resväskan men ändå hade jag riktigt svårt att hitta några kläder som var bra. Tillslut hittade jag en outfit som jag då tyckte var bra men nu i efterhand ser jag på bilder att det ser katastrofalt ut. Ibland gör man fel, ingen klagade eller bara mamma men hon klagar på alla mina kläder ändå.

Bilen som vi hyrde måste man ringa efter så den ska bli upp körd och då kom de med fel bil, det var lite roligt. Vi fick vänta lite extra på att de skulle hämta vår bil men det gick ganska fort. Vi körde söder ut mot Miami Beach, det är ganska häftigt att åka bil i Usa eftersom de har ett annat trafik system än i Sverige. Jag som är kartläsare har det tuffaste jobbet som ska veta allt. Föraren skriker på en när man gör sitt bästa, sedan blir det kaos och man kör fel. Jag har bara gjort fel en gång så det är positivt men jag får ta ganska mycket skit. Bli inte kartläsare till en rally förare tänk den stressen då är jag glad att speed limit är 25 på de flesta ställen.

Parkering är inte lätt att hitta men vi hade tur att en bil just skulle åka när vi kom. Vi tog en promenad längst stranden innan vi skulle åka duck tour. Det är en buss som först åker runt i staden sedan ner i vattnet. Guiden var en riktig komiker han var så himla roligt. Enligt han var han en 29-årig supermodell. Hans byxor hade en lucka där bak men det kanske är nya modet, vem vet. Det var den bästa sightseeing jag varit på och då är det bra. Man fick tips om bra restauranger och butiker, de visade var kändisar bodde och lite vanlig fakta. När bussen bara åkte ner i vattnet så blev jag ganska rädd, hela buss/båten lutade alldeles för många grader och upp ur vattnet var ännu värre. På star - island bor många stora kändisar b.l.a Gloria Estefan, Lil Wayne och Madonna har bott där förut. Husen där kostar några hundra miljoner så det är bara att köpa och det är fantastisk utsikt.

Många hade klätt ut sig eftersom det är halloween. Restaurangerna hade gått all in, personalen var utklädda och gav barn godis. Jag hatar halloween så jag tyckte det var lite mycket men de allra minsta barnen var så söta. De som är utklädda till söta saker och inte hemska saker. Det var många prinsessor och superhjältar. 

Efter touren strosade jag bara runt i butiker och det blev nya tränings tights. Jag behövde verkligen ett par till för att mina andra känns lite gamla. De var även ganska billiga, de gick på 550 kronor och hemma hade det varit mycket dyrare. Jag fick testa dem i gymmet på hotellet.

Jag måste duscha och sova nu eftersom vi ska upp 04:30 imorgon. Vi ska till Orlando!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!


Mot Miami

2018-10-31 01:15
Från IdaWalleij

Det är ganska svårt att ladda upp inlägg, särskild bilder, det tar så lång tid. De första dagarna I New York ville inget fungera men jag hoppas att det blir bättre.

06:50 kom taxin som tog oss till JFK Airport, jag sov under hela färden för att jag inte sovit så bra under natten. Chauffören var så liten han kom nästan inte in i bilen, det var så roligt att han hade jättemörk röst. Det gick inte ihop rösten och längden.

På flygplatsen möttes vi av militärer vid ingången men man är ganska van nu med all säkerhet. Jag kan tycka det är lite läskigt när massa militärer går runt med stora gevär men de sköt inte mig i alla fall. Amerikaner tar safty first på största allvar, i säkerhetskontrollen behövde man ta av så mycket kläder som möjligt, att ta av skorna var det viktigaste och alla skulle gå in i en speciell tub.

Jag ville köpa starburst eftersom det är mitt favorit godis. Jag köpte även airheads extrem, de är supersurta frukt godisar men när jag smakade dom var det så söt, bara socker.

När man ska kliva på planet är man i olika grupper, vi var grupp nr 7 men vi hörde aldrig vårt nummer så mamma bara gick in och jag var tvungen att haka på eftersom jag inte gillar vara ensam. Tydligen hade vår grupp redan klivit på planet så vi trängdes inte. Jag sov på planet, inget roligt hände där.

I Miami när jag skulle av planet möttes jag av en äckligt varm temperatur, det var bara att "klä av sig".

Mamma hade hyrt en bil som vi skulle hämta upp. Vi pratade med en snubbe som sa att vi skulle till garaget. Bil garaget var jättestort flera våningar men vi skulle på våning 1. När vi kom ut ur hissen stod en kvinna där och välkomnade oss. Hon sa att vi skulle gå till område 7 och ta vilken bil vi ville, så då gjorde vi det, tog den bästa alltså. Alla bilar där var väldigt stora så jag valde en vit medel stor och den blev det. Jag utsåg mig själv till kart läsare, mamma fick bli första förare och Lina fick sitta där bak.

Nu kör vi runt som galningar.

Last day

2018-10-30 04:18
Från IdaWalleij

Sista dagen i New York och då var det mycket på "att göra listan" bland annat Central Park. Det blev en promenad genom parken, så fint. I parken var det så lugnt jämfört med övriga stan med all trafik. Det var mest morgon joggare och hundägare som man mötte. Jag försökte leta en känd klätterställning men det gick så där eftersom det var mycket större än jag trodde.

Frukosten blev på ett dyrt ställe och de som jobbade pratade som riktiga överklass människor som älskar Gucci. Jag försöker hålla ner priserna så vi ska ha råd att göra saker men det är lite svårt i den här stan. Jag beställde en skål med lite frukt, det gick på 150 kr och en äppeljuice på 110 kr.

Tanken var att vi skulle gå till Empire stat building men såklart glömde mamma biljetterna för att åka upp i den så vi fick ta tunnelbanan till hotellet. På vägen kom vi på att jag glömt att ta medicin, det passade bra att åka tillbaka. Väl på hotellet tog jag ändå inte min medicin men biljetterna hämtades.

Att köa till Empire var inte så farligt som man kan tro, ja det var super mycket folk men det gick väldigt fort. Personalen var effektiva. Det är svår att förklara känslan att få vara där uppe, men det var otroligt. Man måste uppleva det själv för at förstå. Det fanns 86 våningar och hissen åkte sjukt snabbt. Utsikten var sjuk och jag såg Nike märket på ett hustak.

Tydligen är detta är populärt ställe bland svenskar, vart jag än går så hör man det svenska språket. Hotellet vi bott på nu i snart fyra dagar har väldigt många svenska gäster.

Längst ner på Manhattan finns en gratis båt man kan åka till staten Island, man får se frihetsgudinnan från den. Mamma och Lina ville åka med den båten så det var bra att ta tunnelbanan. Det var riktigt kallt att stå ute på däck men vad gör man inte för att få bra bilder. Man fick inte åka färjan fram och tillbaka på en gång utan man behövde stanna på staten Island minst en halvtimme. Vi fördröjde tiden på Subway, de hade inte samma saker på menyn som i Sverige men det gick bra ändå.

Uppdatering om de som stulit våra pengar. Mamma ringde för femte gången till de som vi köpte biljetterna hos för att klaga. Hon som svarade berättade att mailet mamma skulle få för kompensation, brev som dom skickas inte ut. Vi skulle vänta 20 dagar istället men då vet man att då är man blåst. Efter tre timmar fick mamma ett mail med att pengarna skulle komma tillbaka men det kunde ta lite tid att få dom till kontot men nu är det klart att pengarna kommer komma tillbaka. Det känns bra så mamma kan släppa ångesten.

20:15 hade vi tid för att få åka upp i Rockefeller, kön där tog inte heller lång tid. Personalen var trevlig de pratade medan man väntade på hissarna eller säkerhetskontrollen. Byggnaden hade 69 våningar och hissen gick ännu fortare, i hissen spelades en video och det var glas i taket så man kunde se hur man närmade sig avstigning. Det var mycket coolare att se staden på kvällen än på dagen.

Nu är vi på hotellet och testar ansiktsmasker och ska packa ihop för att åka vidare mot nya äventyr.




Ibland går det inte som tänkt.

2018-10-28 23:26
Från IdaWalleij

Idag spelades en fotbolls match mellan Giants och Redskins som vi skulle se. VI fick kliva upp tidigt för att hinna duscha. När jag skulle duscha förstod jag inte hur man fick vattnet att komma till slangen istället för kranen. Det tog mig fem minuter att testa vrida och dra i allt jag hittade men tillslut. Det blev en kall dusch eftersom jag inte heller förstod hur man ändrade till varmt vatten.

Frukosten var helt okej, pannkakor och äppeljuice men juicen smakade nyponsoppa. Allt gick ner det är huvudsaken. Väldigt trevlig personal, särskild en gubbe som ville att man skulle dricka mer kaffe hela tiden.

Efter frukosten skulle vi ta oss till arenan i New Jersey, man åkte tåg dit och det var byten m.m. Man fattade ingenting av infomationen så vi följde strömmen med Giants tröjor. Det tog max en halvtimme att åka dit. Arenan var gigantisk, en häftig känsla att bara stå utanför.

Mamma hade köpt våra biljetter dagen innan och pratat med en man i morse om att de skulle komma på mailen i god tid innan matchen. När vi kom dit hade inte några biljetter kommit men vi väntade några minuter för säkerhets skull men inget mail kom. Mamma ringde och ställde sig i telefon kö, det tog hundra år och tillslut när de svarade la de på. Det var bara att ringa igen sedan hon pratade med dom kunde de inte göra något. De sa att vi skulle få tillbaka pengarna och att ett mail om två timmar. Har det kommit något mail nu efter några timmar, NEJ såklart inte. Det är lite jobbigt att de lurat oss på 4000 kr, mamma säger att det är lungt men jag känner henne inombords är hon nog väldigt frustrerad.

Mitt i allt tråkigt kom ett tåg som vi kunde åka med men då hade vakterna blockerat alla vägar till perrongen, tydligen fick man inte komma där ifrån. Vi fick fan vänta en timme till när vi redan väntat en timme på biljetterna som inte kom. Jag blev så himla arg, jag började svära ganska mycket men när tåget kom blev det bättre.

Väl i New York skulle vi leta ett ställe att äta på men det är inte så lätt. I Pennsylvania letade vi pizza hut men det var spårlöst borta så vi tänkte åka tunnelbana till hotellet. När vi väl var på tunnelbanan hoppade vi på fel linje och hann åka ganska långt. Det gick att hoppa av och byta till en annan och åka en station men nej, mamma och Lina bestämde att vi skulle åka tillbaka och äta på första bästa ställe. Vi har virrat runt så mycket i tunnelbanan att vi kan det där nu. Det fick bli friday´s, en bacon cheesburger.

Nu är vi tillbaka på hotellet igen men snart ska vi ut och härja, jag vill ha en drink.


I got a Lamborghini.

2018-10-28 13:46
Från IdaWalleij

Tänkte först be om ursäkt för att det inte kom något inlägg igår men internet krånglade lite. Jag hade skrivit ett inlägg som jag skulle publicera men när jag försökte skicka det så försvann internet och mitt inlägg. Här i New York är det dåligt med internet och när man ska dela med sin familj så kopplas man lätt bort.

Igår regnade det så vi gjorde bort shoppingen. Det var inte så kul att vara ute och då passade det bra att gå i butiker. Första stället vi gick in på var en sovenir butik där jag köpte en lambo men efter det såg Lina en gigantisk m&m store. Den var tre våningar bara med en massa godis, kläder och muggar med m&m's på.

Vi besökte även wolrd trade center det var så häftigt att se minnes platsen och de sky höga byggnaderna. De fanns en galleri för rikemän som vi gick in i, jag kände mig som en riktig outsider där bland alla Gucci, Valentino osv.

Middag blev en burk melon och några breton, jag var så trött eftersom det är en tidsomställning. Jag har sovit som en stock men kommande dagar kommer få bättre inlägg, lovar.


Skaffa lite hyfs.

2018-10-25 12:53
Från IdaWalleij
Jag är en sån person som inte gillar åka buss eftersom det är mycket folk och alla får åka buss, det är ju lokaltrafik. Jag brukar undvika åka buss så mycket som det går. Min socialfobi är den som spökar i sånna här situationer men träning ger färdighet. Men det är ganska svårt att träna åka buss när människor inte har någon respekt. Alltid ska många knuffas och springa runt i cirklar som galna höns.


Idag på morgonen var jag tvungen att åka buss eftersom cykelnycklarna var hos fel person.

När jag kom till busshållplatsen var bussen redan där så jag hoppade på, kände igen busschauffören han är snäll. Det var ganska fullt men jag satte mig lång fram bredvid en barnfamilj, tänkte att man kunde låtsas ingå i den familjen om något skulle hända. Men hållplatsen efter skulle de hoppa av då blev det panik. Många stod upp och tre lediga platser fanns vid mig. Man kan inte vara en sån taskig människa att sätta väskan för eller något liknande så den man med snus och en äldre dam satte sig där. Det var inte så läskigt, tanten kunde kanske rädda mig med hennes handväska.

Vid tågstationen klev det på en drös av nya passagerare. Bussen blev överfull, på riktigt det gick inte att stänga dörrarna och man fick sitta i knät på varandra.

Jag höll andan, ingen aning varför men det gjorde jag. När vi skulle till vasaplan började alla ställa sig upp 100 meter i förväg. Det blir alltid kaos på vasaplan. Det bildades en fin kö med människor som skulle hoppa av. När bussen stod stilla joinade jag kön men då kom en ******** dåre och trängde sig fram med simtag till armar. Han slet och drog sig fram. Han drog i min ryggsäck och jag blev nervös. Han gjorde allt för att få komma ut ur bussen, jag kände hur det stack till i handen men jag tänkte inte mer på det. Dåren som kommit ut ur bussen hade tydligen inte bråttom längre, han bara lunkade. Jag skulle förstå om han hade bråttom och behövde hinna med en buss eller något sånt. Men han stod bara där som en idiot. Han hade ingen respekt för en hederlig svensk KÖ. Det fanns en fin kö men han behövde verkligen sabba allt.

Min hand började svida till igen, jag kollade på den och det kom blod från min knoge. Idioten hade alltså rivit mig i sin process att göra folk upprörda. När jag såg att han hade rivit mig såg jag det dels som en olycka men en del av mig ville ge han en omgång.

Här är ett tydligt exempel på att jag har svårt att kontrollera ilska. Vissa borde gå en kurs för att få åka buss.

Till min "natur-buddy"

2018-10-17 10:25
Från IdaWalleij

Hur kan man fästa sig vid en person på så kort tid. Jag har lärt känna min natur-buddy på fyra veckor och vi har kommit ganska nära varandra och nu så har han lämnat "mig". Jag visste att detta skulle hända redan när jag träffade honom första gången men jag trodde inte jag skulle ta det så hårt som jag ändå gjorde.

Igår var det hans sista dag och jag försökte vara stöttande och förstående men innerst inne var jag nog lite ledsen men det kan man inte visa för då hade det skapat kaos. Det är först nu jag har fattat att det verkligen är på riktigt att han har slutat, när man släppt en tår.

Jag orkade inte kliva upp i morse eftersom jag visste att jag inte hade något att se fram emot men jag måste bara ta en dag ledigt och ta nya tag.

Både jag och han har gått runt här som vilsna hundar och sökt någon form av trygghet och nu när han ska till ett bättre ställe så är jag super glad för hans skull, att någon av oss kommer få det bra. Det är det viktigaste att jag vet att han mår bra. Det är bara så jobbigt att man har känslor som man egentligen skulle vilja kasta i soptunnan. Varför ska jag vara en så känslig person, om jag hade varit kille hade jag inte tagit detta så hårt. Jag är typ lite deprimerad nu när jag ska gå här själv och anstränga mig för att våga vara i denna miljö. Jag sa till mig själv att så länge han gick här skulle jag försöka att gå kvar men nu måste jag tänka om. Om jag vill göra en förändring måste det ske nu snart.

Jag har varit mer beroende av honom än vad han har behövt mig. Han skulle ha klarat sig lika bra utan mig men R.I.P mig som kommer sakna honom. Om jag känner honom rätt så kommer han ha glömt mig om en vecka men jag bryr mig inte för jag vet att jag inte ångrar en sekund.

Det är ett jobbig läge eftersom han är den som fått mig att känna trygghet och fått mig att skratta fast jag mår skit. Mitt liv blev lite bättre, roligare sen jag träffade dig. Jag kommer sakna dig. Du kommer nog aldrig förstå hur mycket du gjort för mig de senaste veckorna. Tack.

Det finns ingen risk för strålskador, magnetkameran tar bilder med magnetfäl...

2018-10-09 21:50
Från IdaWalleij

Igår var jag på bup och snackade om allt möjligt och idag fick min pappa ett samtal om att jag ska kolla upp min hjärna. När jag fick veta det blev jag lite rädd och fattade noll men efter ett tag kom jag på att det måste ha att göra med mina hallucinationer.

Om vi backar bandet : När jag gick i femman såg jag skumma figurer, ljus och andra saker som inte andra såg. Det var tydligen hallucinationer, när jag blev rädd eller stressad kom dom fram. Mina tankar omvandlade stressen och rädslan till "bilder", först var det bara synligt men efter ett tag kunde jag höra och känna udda saker också. Exempelvis att man kände en hand på ens axel eller något som drog i ens fot. Men jag fick hjälp med det så det gick bort, det tog ca ett halvår att bli av med dem tankarna.

Men för två månader sedan började jag se saker igen fast tydligare. Nu är det inte figurer och gestalter utan mer verklighetstroget, det gör att jag inte vet vad som är på riktigt och inte. Jag har redan fått ta konsekvenser för mina handlingar som har varit p.g.a mina hallucinationer. Eftersom jag inte vet vad som är verklighet i vissa stunder är rädslan stor att jag skulle kunna göra något helt galet i onödan. T.e.x när jag körde hem en gång så dök det plötsligt upp en liten pojke på vägen och jag fick tvärbromsa men sen var det igen där, såna saker gör mig lite rädd som tur var det inga bilar bakom mig.

Denna ständiga rädsla är så jobbig, jag kan inte fokusera för att jag förbereder mig mentalt inför att jag ska få någon konstig syn. Det värsta är när det händer i skolan, det mest opassande stället. Jag har redan betett mig lite skumt i skolan och jag vill inte att fler ska tycka att jag är ett weirdo.

Jag visste inte om jag skulle skriva om detta eller inte men tydligen är hallucinationer rätt vanligt. Men jag vill inte att andra ska ändra uppfattning om mig nu, jag är fortfarande samma "lite halv skumma och onormala person" eller...... Nu fruktar jag inför Torsdag när min HJÄRNA ska undersökas tänk om det är något fel men vad skulle det kunna vara. Det fanns ingen risk för strålskador i alla fall. Det är ingen idé att googla man vet ju vad man får för svar. HAHA

Varför är ett dygn bara 24 timmar

2018-10-02 11:39
Från IdaWalleij

Jag har aldrig förstått varför man kroppen behöver så lång tid till att återhämta sig. Tänk all tid man kunde haft om man inte behövde sova, dessutom är det jobbigt att gå och lägga sig. Nu räcker inte tiden till allt jag gör är att prioritera vad som är viktigast.

T.e.x. bloggen är satt åt sidan eftersom skolan tar andelens för mycket tid och energi. De senaste inläggen har inte varit riktigt igenom tänkta och de är inte bra, bara okej och det räcker inte för mig.

Just nu ser en vanlig dag ut ungefär så här: Väckarklockan ringer kl: 06:00, jag stänger av den och somnar om tills jag blir väckt väldigt sent och måste stressa för att hinna till skolan. Fösta lektionen går bra men resten av dagen hänger jag inte med alls. När jag kommer hem måste jag in på lärum och titta över vad vi egentligen gjort under dagen. Jag brukar sova en stund före middagen för att jag har ingen energi i kroppen den är helt slut. Efter middagen är det plugg som gäller. När det är dags att sova är man inte färdig. Ångesten innan man ska sova tär på en eftersom man vet att man har mycket att göra imorgon.

Ibland sitter jag uppe på nätterna och försöker plugga men inget fastnar, jag vet att vad jag än gör så kommer inget bli bra om jag gör saker på natten men det känns som det ända sättet. Jag läser och läser i läroböckerna men måste börja om varenda mening eftersom jag inte kommer ihåg vad jag läst eller så tappar jag bort mig.

Just nu har jag historia och vi ska läsa och svara på frågor men jag har gett upp, det går inte jag läser och läser men fattar inget, jag tappar bort mig i texten hela tiden. Det är lönlöst nu måste jag ta hem och jag har redan mycket annat att ta hem. Kommer jag hinna allt, svar nej.

Dålig tajming

2018-09-25 15:06
Från IdaWalleij

I natt sov jag riktigt dåligt och vaknade riktigt sent i morse så jag fick stressa sönder. Det var bara att äta frukost och åka iväg. Jag klädde på mig ytterkläderna, gick ut och låste dörren, inga konstigheter. Jag behövde ta mopeden för att jag skulle aldrig hunnit med en buss. Jag höll in bromsen och tryckte på elstarten, allt var som det skulle. Jag körde iväg så snabbt som möjligt eftersom jag är rädd för grannen. I nerförsbacken rullade jag bara ner i korsningen bromsade jag in och svängde vänster. Det var riktigt kallt och jag körde ca 200 m fram till en ny korsning där var det en lång bilkö jag fick stå i men när det var min tur att köra fram till väjningsskylten stängdes motorn av, i panik försökte jag starta den men den stenvägrade. Jag ställe mig på vägkanten och försökte kicka igång den men inget fungerade. I den stunden greps jag av sån stor panik att jag hallucinerade men jag insåg att jag behövde ta en promenad med mopeden hem så jag ringde pappa, han fick frånvaroanmäla mig eftersom jag inte skulle hinna till skolan i tid.

När det inte kom några bilar byte jag körfält och gick ner i gräset på sidan av vägen. Det var en gräsyta jag behövde dra mopeden över innan jag kom till gångbanan. En moped är ingen lätt grej den väger ju flera kilo, mer än mig. Jag tänkte att det skulle vara som att dra en cykel men absolut inte, det kändes som att jag drog något utan hjul. Jag fick ta i med all kraft jag hade för att pusha fram den där jäkeln över gräset.

På gångbanan tog jag en paus och ringde en support som kunde heja på mig när jag höll på att dö. Det var så pinsamt att gå där och flåsa, de trodde säkert att det var något riktigt stort fel på mig. Jag kände mig så liten och förnedrad. Det tog tid att komma fram till den branta uppförsbacken jag tidigare rullat ned för eftersom jag behövde vila efter varje fem meter.

Jag parkerade mopeden på trottoaren i riktning upp i all fruktan och samlade krafter för att orka dra skrothögen längst upp. Jag tog lite sats och tänkte springa med den men den satt som fast i marken, när jag knuffade på den rörde den sig typ i 3km/h.

Det tog mig 30 min att dra den 200 m så pappa kom tillslut och hjälpte mig med backen som tur var. Jag som hade tänkt träna på gymmet i eftermiddag men jag gjorde bort träningen på morgonen istället. Det var rena träningspasset, svetten bara rann.

Jag var så förbannad att jag inte kunde åka till skolan direkt utan behövde följa med pappa på hans jobb för att ta mackor och choklad.

Hela dagen har gått åt pipsvängen efter incidenten så jag ska nog ta det lugnt så att inget mer händer.

Jag vill bara skrika, gråta och sova.

2018-09-20 23:24
Från IdaWalleij

Idag var jag på läkarbesök och undersökning, första gången de undersökte mig när jag fick vara påklädd. Det kändes som ett stort framsteg för mig. Men samtalet blev väldigt känslomässigt, det har hänt ganska mycket sedan sist. Jag har börjat må lite sämre och slutat ta medicin och samlat på dom undermedvetet. Jag har blivit mycket sämre på att äta igen och min fobi för vikt är ganska stark just nu. Mina hjärnspöken kommer mest när jag mår som sämst. Men den ända bra saken är att jag börjat träna igen och nu är det mest p.g,a min egen vilja och inte diagnoserna.

Skolan är tuff just nu när jag inte orkar med någonting men det finns några få personer som gör att jag kan le fast det känns och gör ont. Efter skolan så måste jag ofta vila eller sova eftersom jag blir så trött. Jag vill helst bara ligga och gråta tills jag somnar.

Under kvällen har min familj fått stå ut med aggregations utbrott och fått ta en himla mycket skit men de är ändå kvar när jag lugnat ner mig. Jag förstår verkligen inte de personer som står ut med mig och är vid min sida även om jag beter mig som en skithög. Jag måste ta ett steg tillbaka och stänga alla känslor ute, annars så blir någon sårad.

Jag har gråtit som en gris denna vecka, jag har känt mig helt värdelös både hemma och i skolan. När jag gjort vissa tester så får jag mina uppfattningar bekräftade.

Nu efter läkarbesöket kommer jag bevakas mer och ha mindre frihet. Allt känns bara extra jobbigt.


Stars can´t shine without darkness!

2018-09-17 16:50
Från IdaWalleij

Jag tänkte dela med mig av mina tio bästa citat och fem bäst låtar som gör en glad. Eftersom jag gillar att läsa citat så tänkte jag dela med mig av några.

Vi börjar med citaten för att jag är mest taggad på det just nu.

1. It´s not the future that you´re afraid of. It´s repeating the past that makes you anxious. Det här stämmer nog ganska bra, jag är så rädd för framtiden men jag kan inte sätta ord på exakt vad.

2. Take time to do what makes your soul happy. Tid är något jag är dålig på att uppskatta, jag vill att allt ska gå så snabbt som möjligt kanske därför jag inte är så glad.

3. Don´t juge my choices without understanding my reasons. (KOM IHÅG).

4. Practice like you´ve never won. Preform like you´ve never lost. Man ska alltid göra sitt yttersta även om det tar emot.

5. You have to say no to a lot of good things in order to be able to say yes to alot of great things.

6. Crying is the only way your eyes speak when your mouth can´t explain how things made your heart broken. När man gråter och mår dåligt är den vanligaste frågan -Vad är det? Men de förstår inte att man inte är kapabel till att svara.

7. Sometimes all you can do is lie in bed, hope to fall asleep before you fall apart. Många undrar varför jag ligger i sängen ofta, här är svaret. Ibland kan man verkligen inte ställa sig upp och man orkar verkligen ingenting.

8. Sick of crying, tired of trying, yes I´m smiling but inside I´m dying. När man kämpat länge, inget händer och man gråter 24/7 då blir man trött.

9. You don´t always need a plan. Sometimes you just need to breathe, trust, let go and see what happens. Jag måste sluta planera in i minsta detalj och oroa mig. Jag måste bli lite mer spontan och våga lita på andra.

10. I´m selfish, impatient and a little insecure. I make mistakes, I am out of control and at times hard to handle. But if you can´t handle me at my worst, then you sure as hell don´t deserve me at my best. Det var alla mina favorit citat.

Fem låtar som alltid gör mig på bra humör det är.....

Jag skrattar idag - Ison och Fille. Jag och en kompis hittade den här låten för några år sedan och vi fick kramp från allt skratt. Nu är det typ blivit vår signatur låt.

Bills - LunchMoney Lewis. När jag och pappa tittade på MTV på nya musikvideos, kom denna låt upp och den var så sjukt konstig. Musikvideon och allting så vi gapskrattade bara. Nu är det min pappas favorit låt.

Mambo No. 5 - Lou Bega. Det är en bara en låt som inte går att ogilla, den har son vibe.

Lemon Tree - Pesho & Dave Bo, Will Jay. Låtar som man kan texten på sitter ju aldrig fel.

Take On Me - a-ha. Ingen tackar nej till den här låten.





Why do I need to complain so much?

2018-09-08 14:43
Från IdaWalleij

Igår skulle jag lägga upp en inlägg men när jag skulle publicera laddade det i över en timme och sedan råkade jag radera allt. Jag blev så arg att jag sket i att lägga upp något och kände för att sova på saken. Nu är jag inte på bättre humör och Tarzan sover i mitt knä och hjälper mig att planera ett schema som ska hjälpa mig få lite kontroll över sociala medier. Eller egentligen svettar han bara ner min säng om jag ska vara ärlig.

Under den här veckan har jag känt att jag behöver en förändring men jag vet inte riktigt vad. Byta rutiner kanske eller möblera om. Snart orkar jag inte fundera mer eftersom jag aldrig kommer fram till ett svar. Det är så jobbigt att det ända jag vet är att något måste göras om med mitt liv.

En sak jag kom på nu från ingenstans är att jag måste köpa nya överdelar. Allt känns gammalt och trist detta har inget med förändringsfasen att göra, det måste vara större än att köpa nya kläder. Byxor har jag och de är relativt nya eftersom det var kris på dom förut. Vissa av mina tröjor är typ från 7:an och det känns tråkigt på något sätt som om jag inte växer upp. Såklart finns det några plagg jag är nöjd med men de räcker inte till att fylla min garderob. Samtidigt vill jag inte skaffa nya eftersom jag inte vill slösa pengar, "snart får jag typ sy egna kläder".

Jag är helt slut på ideer till inlägg här och på andra medier som instagram m.m. Då tänkte jag att även kläder kunde få mig sugen på att ta bilder och sånt igen. Jag har blivit så dålig på att ta bilder, nu måste jag hitta det roliga med det igen.

Nu har jag klagat färdigt men jag är på sånt humör idag då allt är värdelöst.

När jag har en mindre bra dag då ser mitt klädval ut ungefär så här. Den kallas The WDE outfit or the complaining outfit.

WDE- worst day ever.

Eller så var det något jag bara kom på nu men vi kan låtsas att det är lite coolare än vad det är.

Har jag blivit en b***h

2018-09-03 16:43
Från IdaWalleij

Hallå, nu är det lite ovant att skriva så här men jag har börjat 1:an på gymnasiet, herregud vad tiden gått fort. Jag valde att ta en paus eftersom skolstarten var på gång och nu är jag inne i det hela. Den senaste tiden har jag mått väldigt dåligt över att börja skolan och oron har varit i högsta grad. Men nu har det gått ungefär 2 veckor och det känns redan bättre oron har lättat. Det blev naturprogrammet och min tid har bara gått till skolan de första veckorna, nu ser jag fram emot att uppdatera lite här också.

Mitt mående har generellt blivit lite sämre än sist och ångesten har ökat samt panikattackerna. Problem som jag haft tidigare men arbetat bort har nu smugit sig tillbaka. Så vi får se hur det går, det är lite tidigt att göra en bedömning av vad som kan ha hänt.

Idag har jag varit ledig men varit tvungen att åka till bup nu på eftermiddagen, men det är inget ovanligt vid det här laget. Idag skulle det tas ett beslut om vilken ny behandling jag ska gå. Innan vi skulle åka fick jag en sjuk idé, att jag skulle klä och sminka mig som en trotsig tonåring och sätta på lite attityd och skälla ut dom där en gång för alla. Detta var den sämsta idén jag haft men jag får skylla på att jag inte mådde så bra. I alla fall pappa plockade upp mig sedan var det dags att fara. I bilen gick jag igenom min plan hur jag skulle bete mig och vad jag skulle säga.

Där på bup mötte vi upp mamma och det första hon sa till mig var att jag såg ut som en hooker fast lite mildare. När psykologerna kom kände jag mig så redo att ta över och spela min roll. Men direkt när vi gick in i ett utav samtals rummen fick jag panik och attityden och coolheten försvann, jag kände mig så ful och ville bara hem. Mina känslor tog över och styrde allt till att jag ska gå en av de effektivare behandlingarna. I slutändan har jag ändå inte mage att ge mig på någon oskyldig.

Nu i efterhand känner jag mig så dum över min plan som ändå inte gick i lås, inte ens nära på. Vilket var bra men jag är lite ledsen över vad som blev bestämt eftersom det kommer ta mycket tid och energi som jag vill lägga på skolan istället.

Jag har som två sidor av mig själv en jättesmart eftertänksam och en impulsiv sida som inte går att styra den bara tar över. Den visade sig idag fast detta är lindrigt om man jämför med saker som brukar hända. Det är som på film att det sitter två gubbar på ens axlar en vit ängel och en röd djävul.



När man ska baka

2018-08-13 23:47
Från IdaWalleij

Kände för att baka det tog hela fyra timmar. Men väldigt gott. Det räkte tydligen inte med en sort ,men jag är ändå rätt nöjd över mina bakverk.

Det är vanilj-tosca, chockade chip cookies hjärtformade och mini cupcakes med blåbärs frosting.

Hjälpte mormor med ett kakfat så hon kan bjuda sina gäster på fika.

Sitter på tåget nu på väg hem till Umeå.

Nu är rätt tillfälle att ta upp detta.

2018-08-09 14:15
Från IdaWalleij

Jag har nu flyttat från lägenheten på Mariestrand till ett radhus någonstans. Flytten beror på min mamma och hennes "kille, man, snubbe eller vad man nu ska kalla det. De ville flytta ihop och såklart stöttar jag min mamma i det beslutet. Så nu ska de testa bo tillsammans. Lägenheten hyr vi ut i andra hand för att detta skulle vara möjligt.

Jag hade förberett mig mentalt långt innan att detta skulle hända så jag har hanterat flytten ganska bra. Jag känner mig inte ledsen eller arg. Är det konstigt borde jag vara mer negativ?

I alla fall har jag fått ett eget rum vilket jag verkligen inte bett om eller förtjänar. Äntligen fick jag en dubbelsäng, som jag längtat att inte behöva ramla ur sängen hela tiden.

Det bästa är att momis guy är snäll och förstående, han fattar att när man flyttar ihop med någon kommer ens barn och katt på köpet att man inte bara kan göra sig av med dom. Han bryr sig om en och vill visa förstående. Det har nog varit en faktor till att jag inte behövt vara nervös eller orolig utan känt en behaglig och lugn känsla.

Jag är glad för att min mamma hittat någon så bra, jag tror inte att det kommer vara några problem med detta. Som jag sett det så verkar de väldigt glada och "lyckliga".

Vi har inte riktig kommit i ordning med allt än men vi siktar på innan skolstarten.


Ny och fräsch + lite frisbee

2018-08-08 17:57
Från IdaWalleij

¡Hola!

Idag var det snabba ryck upp ur sängen eftersom jag skulle till frissan. Jag fick kasta i mig frukosten och kamma håret sedan var det bara att hoppa på cykeln ned till stan. Jag klipper mig hos en tjej på styling crew som är så duktig, jag har klippt mig hos henne så länge jag kan minnas och jag litar inte på någon annan. Allt det slitna klipptes bort, det blev även uppklippt. Färgen blev mycket snyggare när håret blev kortare.

Klockan 13:25 var jag färdig och fick skynda mig hem för att jag bestämt träff med en vän. Vi spelade discgolf, jag hade aldrig spelat tidigare så man var inget proffs direkt men efter många kast hittade man "korgen", eller vad det nu heter. Jag kan inget om discgolf så förlåt om jag inte kan alla ord och uttryck. Det tog ca 1 1/2 h att gå hela banan.

När vi spelat färdigt åkte vi till glassbonden och firade med riktigt god glass.

​Imorgon ska jag berätta allt om flytten, om ni vill?

Tiden är kommen!

2018-08-01 15:42
Från IdaWalleij

Time to say good bye!

kommer mer om det när jag orkar ta upp det "på riktigt".

Tänkte att det kunde vara bra att informera om bloggen sätts åt sidan längre än vanligt.


Få koll på menscykeln!!!!!!

2018-07-31 17:59
Från IdaWalleij

Idag vaknade på så dåligt humör och hörde att mamma gjorde sig klar att åka på några ärenden. Jag låg kvar i sängen ganska länge innan mamma blev arg. Hon brukar dampa tidigare. Jag hade svårt att kliva upp eftersom jag skaffade en app igår som ska hålla koll på min menscykel, nu ska jag sätta detta på prov jag har en väldigt oregelbunden mens så nu är det upp till bevis om appen kan med sånt. Jag kan aldrig tima eller ens veta när min mens ska komma, det får jag veta när symptomen kommer. Min är så konstig att den kan hoppa över en eller flera gånger. Nu håller jag tummarna för att appen kan sin grej.Man skulle fylla i och svara på frågor och mäta sömnen och nu ska den veta tydligen.Man kan även ha appen om man är gravid eller vill bli. Jag avstår helst från den delen, inga barn här tack. Det var riktigt enkelt, än så länge kan jag tipsa men ..... Appen heter Flo.

Fast jag har pms bestämde jag mig för att följa med till sjukhuset och se på när mamsen skulle lämna blod. Men när vi kom dit kunde man inte titta på, så tragiskt. Efter det följde jag med henne till frissan där jag även bokade en tid för mig hihi. Jag är taggad på att klippa mig, det kommer bli så kort som möjligt. Måste ha en utseende förändring innan gymnasiet.

Sedan postade jag brev och cyklade hem i värmen. Svetten bara forsade, stora droppar eftersom det barra var uppförsbackar hem.

Sedan klockan två har jag kämpat med min nya header och lite andra saker här på bloggen.

Men nu måste jag DUSCHA känner mig äcklig i denna värme.

Inte länge kvar!!!!

2018-07-29 17:39
Från IdaWalleij

Hur kunde allt bli så fel bara under en sommar. Det känns som att allt försvann. Rom resan var en bra paus men verkligheten började redan dagen vi skulle åka hem därför blev det inte en ”day 4”. Min familj finns där och stöttar men tydligen räcker inte det. Jag har inprincip bara mina föräldrar att prata med och ibland kan det vara bra att ha någon annan förutom min psykolog och läkare.
Alla påminner mig om att gymnasiet kan bli en ny start, nya vänner och nya erfarenheter.

Allt jag hade innan sommaren är borta nu, jag har tappat humöret eftersom jag inte har något att göra och lusten finns inte heller. Tur att sommaren snart är slut men jag fruktar att börja skolan.

Jag tror att jag valt fel program också, hur gör man då?

Jag gömmer mig i stugan för att slippa stan, jag orkar inte vistas där. Det finns inget att göra, hemma känns inte som hemma längre och ”vänner” finns bara i telefonen eller ska man kalla det människor som är lika desperata som jag att snapa. Låter lite tragiskt men det kan ju bli vänner om man har tur eller inte. 

Day 3

2018-07-22 22:51
Från IdaWalleij

Idag har det varit shopping dagen. Det är jobbigt att gå i butiker och sådant. Vi måste ha gått närmare en mil bara för shopping.
Mitt kort fungerar inte att blippa med man måste stoppa in det i läsaren så pappa fick betala allt.

Lite många påsar men det är semester hallå.

Söta muggar ❤️

Day 2

2018-07-22 17:19
Från IdaWalleij

Idag åkte vi tillbaka till st Peters kyrkan för att gå in i kyrkan och titta på allt. Efter det strosade vi mest runt som vi gjort tidigare. Hittade en restaurang och glasställe.

First day

2018-07-20 23:06
Från IdaWalleij

Jag hade sett fram emot hotellfrukost men det var inget vidare. Sedan skulle vi ut och leta buss biljetter till hop on hop off bussarna. Vi stannad först vid colosseum och sedan St peter’s curch.
Det är militärer över allt, en stirrade på mig jättelänge man undrar om han ville skjuta mig. De har stora machine guns och toppluvor, röda och blå.

Vi hamnade även på en bar där servitören tyckte jag var en bra bank. (GOOD WITH THE CASH).

Den kända fontänen, fontana di trevi har vi också tittat på men det var för mycket folk för att kasta mynt över huvudet i fontänen.


Viaggio irreale

2018-07-19 20:41
Från IdaWalleij

Det är svårt stt fatta att jag är i i Rom.
Imorse gick planet 10:05 till Arlanda det gick jättefort. Det kändes som att jag inte hann sätta mig innan vi landade igen.

Flyget till rom gick 13:00 så jag sprang till terminal fem, där alla utlands resor avgår. Men min pappa och lilla syster hann inte med och försökte säga att det var lungt och att vi hade gott om tid. När man är en stressad person som jag fattar man inte det för än man får sitta vid gaten och vänta jätte länge.

Det tog tre timmar att åka från Stockholm till Rom. Jag sov och läste en bok så det gick ganska fort det med. När vi skulle hämta väskorna kom min och pappas väskor först, första gången det hänt.

Vi skulle ta en taxi till hotellet så vi började gå mot bilarna men på vägen stannade gubbar och insisterade att de skulle skjutsa mig men pappa räddade mig från gubbarna. När vi hittat en taxi körde chauffören iväg som en dåre, det gick alldeles för fort och han sick sackade mellan alla bilar. Det fanns inga körfiler utan alla bara klämde sig in, ibland var det fyra på rad och ibland två. Motorcyklarna var värst. Jag skulle aldrig kunna köra i en sån här stad.

Hotellet är faktiskt över förväntan men nu ska jag äta middag.

Jag kan inte vara vaken länge till

2018-07-05 10:03
Från IdaWalleij

Jag är helt slut, den senaste veckan har jag haft svårt med sömnen. Som jag berättat förut har jag mycket ångest och även panikattacker.
Nu på senaste har jag svår ångest på kvällarna som leder till att jag inte kan komma till ro inför natten. När jag lyckats somna kan jag vakna upp med en panikattack.

Nu har detta pågått en vecka och jag kan inte vara vaken mer.

Allt blir så mycket jobbigare på dagen. Kan inte John Blund hälsa på mig ett tag jag ber. Jag behöver ro nu mitt fungerande humör är som bort blåst.

Det ända jag kan erbjuda är lite fina bilder på Durango. ❤️

Brutet löfte

2018-06-29 09:36
Från IdaWalleij

För tre år sedan lovade jag mig själv att jag aldrig skulle åka till Piteå igen men nu är jag här.

Min lillasyster spelar fotboll så hon är med i psg och min pappa är coach. De skulle åka och jag skulle stanna hemma med mamma men så blev det inte riktigt.
Igår mådde jag skit dåligt, jag gjorde saker som man inte borde. Jag insåg att jag kommer behöva uppsikt.

Fem minuter innan Lina och pappa skulle åka så bestämde jag mig för att följa med ist för att sitta hemma med mina verktyg.
Det blev den stressigaste packningen jag varit med om men den bästa. Jag packar så mycket bättre under press. Efter det åkte vi iväg som om inget hade hänt.

Det var lite jobbigt att bryta mitt löfte eftersom jag hatar Piteå (inget illa menat). Jag får tillbakablickar från när jag var med i psg och det var nästan det värsta jag har varit med om.

Imorse åkte pappa till tjejerna så jag är kvar på hotellet och chillar, sjunger lite som jag alltid gör. Det får mig att må så bra, vet dock inte varför.

Planerar lite inför en musikvideo jag ska göra!!!!!

Denna helgen kommer bli tuff med allt som jag försökt att lägga bakom mig men det är nog bäst att jag är vid tillsyn.

❤️

Poserar i ett badrum