Det här är nog det vackraste jag sett i mitt liv.
Det var verkligen kärlek vid första ögonkastet när Esther fick träffa sin lillasyster för första gången, knappt en dag gammal. Som hon sken upp när hon fick hålla henne i famnen och klappa och pussa henne, vi fick absolut inte ta bort lillasyster från Esthers famn - där skulle hon vara för alltid om storasyster fick bestämma.
Så tacksam över er.
Familjens minsting kom i April, på påskafton, mitt i natten, på rekordtid. Hon var en liten skrutt som fick kallas lillasyster i över två månader innan vi tillslut bestämde oss för att hon var vår lilla Saga. Saga som min farmor, min mysiga farmor.
Hon är en glad liten prick (förutom när maten inte kommer på sekunden hon vill ha den, ny definition av Hangry har vi här) och en mycket pratglad liten prick. När hon inte jollrar, babblar eller testar lungorna så biter hon helst på någon dinosaurie, eller en napp, eller en sked, eller en bitring, ja, lite allt som går att stoppa i mun o bita på helt enkelt. Mat är fantastiskt och hon mmmm:ar högt och gapar stort och tycker nog att sekunderna tar lite väl lång tid tills nästa lass på skeden kommer fram.
Hon älskar att busa med sin storasyster, skiner upp när hon ser henne och gapskrattar åt allt hon gör. Hon skiner upp nästan jämt när någon tittar på henne och ger en alltid ett varmt leende och världens charmigaste blick.
Goa unge, klart det var du som låg i magen!
vår lilla Saga.
Det är vinter och snön har precis börjat berikat oss med sin närvaro. Förvisso var ju Esther med förra vintern också, men det är så kul att se hennes min varje gång det snöar eller när man är ute och leker i parken. Hon förstår liksom mer nu än förra året och det är så roligt att se livet genom henne.
I dag går vi in i vecka 28 och det är även dags för Esthers 1,5årskontroll med vaccinering.
Gravidmässigt så är det mesta okej, halsbrännan hålls i schack med omeprazol, vilket just nu är det enda som funkar om jag vill slippa den och kunna äta. Foglossningen gör sig påmind om eftermiddagarna/kvällarna och häromdagen kunde jag knappt ta mig upp ur sängen på morgonen och gick vagga omkring som en pingvin för att ta mig framåt, must have been a sight. Foglossningen med Esther var betydligt mildare och jag är väldigt tacksam att jag inte behöver jobba den här gången, det räcker med att springa efter en 1,5åring om man säger så, haha.
So far har den här graviditeten varit relativt lugn och mest varit psykiskt påfrestande med hjärnspöken och noll energi, vilket gör det lite småjobbigt att hänga med i plugget, skulle göra så mycket för en energidricka ibland. Försöker sockerkicka, men funkar lite sisådär. Ska bli skönt när bebis är ute och sista månaden på den här terminen, förhoppningsvis, är avklarad.
Esther blir ju officiellt 1,5 år den 20 jan (har aldrig fattat varför man räknar i månader efter 1 år(??), så säger 1,5 redan nu) och jag tycker att det händer saker hela tiden. Just nu kikar alla 4 hörntänderna fram, samtidigt. Vi brukar inte märka av nya tänder på humöret på henne annars, men 4 samtidigt ger humöret en liten törn, vilket är fullt förståeligt. Vet ju själv hur ont det gör när ens visdomstand växer, så förstå att ha 4 på väg upp, huh!
Annars så är hon en busig och pratglad (på sitt egna språk) unge, oerhört kärleksfull och gosig. Favoriterna just nu är djur, dinosaurier, Pippi och Masha och björnen. Absolut bästa djuren är de som låter roooawr. Hon gillar att måla, tycker inte om att vara kletig om händerna, leker gärna utomhus, älskar bollhav och rutchkanor, avgudar bebisar och är väldigt intresserad av andra barn.
Bästa maträtten om hon själv fick välja skulle nog vara oxfilé och snabbmakaroner, that combo
Frukt är bästa som finns, helst bär eller äpple, mjölk är livets dryck och passionsfrukt är fantastiskt roligt att äta.
Borsta tänderna och ta på sig leopardpyjamasen är rätt roligt på kvällen och pottan är rätt rolig att kissa i. Bada/duscha är kul, men tvätta håret är en pest.
Sova är fortfarande inga problem och hon vaknar som en klocka 07.30 på morgonen, efter 12h sömn. Sover sedan 9 mån 1-2h vid lunchtid och har börjat rata att sitta i barnstol.
Ja, där har vi en liten life update om hur saker och ting går just nu. To be continued.
Julen var äntligen här och på uppesittarkvällen spelades in nyårslotter med kära släkt o vänner, köttbullar och Jansson lagades och knytis med diverse julgott förtärdes.
På natten släpade jag och Viktor fram alla julklappar och la under granen och tomten fyllde på julstrumporna, vi plockade iordning och bar upp Esther som sov, helt ovetandes om nästa dags magi. Jag kan säga att jag alltid trott att julen varit som allra bäst när jag själv var barn, men jag måste säga att den är fantastiskt magisk nu när jag själv har barn. Tänk er själva, man sliter och pysslar och belöningen sitter sedan i ögonen hos ens dotter när hon kliver ner för sista trappsteget till nedervåningen och får syn på klapparna under granen. Wow.
Hon var salig och vi bara mös.
Julafton spenderade vi först hos Viktors farmor och farfar och sedan med resterande släktingar hemma hos föräldrarna. Massa mat, extremt mycket julklappar, skratt och gott sällskap kan väl sammanfatta dagen tycker jag.
Juldagen firades sedan med ena delen av min familj och släkt, hemma hos min mormor och morfar. Det var ett betydligt lugnare firande, men minst lika mysigt för det och även där med god mat, gott sällskap, massa klappar och mormors goda chokladkola.
Annandag jul åt vi finfrukost med min pappa och öppnade stooora paket i våran soffa.
Jag är så tacksam för våra fina julfiranden med familjerna, Esther är så bortskämd med både fina paket och framförallt många som älskar henne och det känns så himla bra i hjärtat. Julen har alltid varit speciell för mig och nu ser jag alltid extra mycket fram emot den när Esther finns i våra liv.
Och tänk att nästa jul har vi två par ögon som tindrar på julaftonsmorgon
(jag tog tyvärr extremt lite bilder under hela julen, så blev inte mycket att visa upp, ska bli ändring på det nu på nya året)
Ibland får man lägga ett äventyr på is, för att kunna hoppa på ett annat.
Innan en kräftskiva i sensomras så tog jag ett test och det visade sig att jag fick dricka alkoholfritt den kvällen. Esther blir storasyster i påsk och våran familj berikas med en till liten miniversion av oss - wow, va häftigt! Här hemma är vi förväntansfulla och Esther kommer ibland och drar upp min tröja och klappar på magen, tänk att där redan finns en gnutta syskonkärlek.
Var det någon som förstod vilken låt vi syftar till i bilderna?
Och så händer det, helt plötsligt att man slår på datorn och loggar in och bloggar, shit pommesfritt. Sommarens värmebölja tog inte bara musten av hela Sverige, utan även lusten att blogga från mig och till sist, cirka ett halvår senare så börjar den krypa tillbaka. Vad har hänt sen sist då?
Esther är snart 1,5 år och är en riktig liten busunge med spring i benen, nyfiken på allt, älskar att klättra på stolar och tvångsgosa med Duchess. Det finns så mycket som den lilla tjejen lär mig varje dag och jag är så tacksam att hon finns i mitt liv, mammas stjärna!
Jag har hoppat på ett nytt äventyr i livet och börjat en distansutbildning som heter Digital conversion manager, vilket jag kan skriva mer om i ett eget inlägg vad det innebär, men än så länge går det toppen att studera samtidigt som jag har Esther hemma, det känns rätt och jag är pepp på vad som kommer när jag gått klart utbildningen, vilket kommer behöva vänta en stund, men mer om det i nästa inlägg!
Sociala medier - ett fantastiskt sätt att sprida information eller en enkel väg att manipulera användarna?
Jag har alltid varit ganska, jag skulle inte vilja säga kritisk i det sammanhang det brukar användas, men ifrågasättande, till påståenden, rykten och information av olika slag. Jag bildar gärna min egna uppfattning och jag grundar den helst genom att samla ihop så mycket information jag bara kan innan jag tillslut bestämmer mig för min åsikt. När jag gick i grundskolan så sa alltid fröknarna/lärarna "använd er gärna av annan information än läroboken - men var källkritiska!" efter varje presentation av våra uppgifter. Internet var inte så stort ännu och sociala medier var fortfarande ett frö. Man fick inte information slängd i ansiktet på en varje minut och man fick sortera informationen i ett lugnare tempo än vad man tillåts i dag.
Sociala medier, ett väldigt wow i min värld, vilket fantastiskt sätt att informera, sprida vidare och kommunicera på! Man kan blogga, posta en bild på instagram, skriva ett inlägg på facebook eller lägga upp ett videoklipp på youtube, med mera. Man kan dela med sig av åsikter, nödvändig information, onödig information, ja, dela med sig av allt i princip.
Men det är också det som gör att jag har en extrem respekt för sociala medier. För det är ett så enormt sätt att kommunicera på. Delar du en tanke, så kan den delas vidare och tolkas vidare till flera hundratusen andra, om det skulle vara så. Tanken kan manipuleras, ändras, omskrivas och kärnan kan förlora all sin faktiska innebörd - och allt finns där - kvar- alltid- i all eviga framtid.
Ni vet viskleken? När första i raden viskar en mening till nästkommande och så vidare. När den sista i raden tillslut återberättar meningen så är det mer sällan än ofta helt korrekt. Mycket så är det med sociala medier. Orginalinformationen kan efter några viskningar ha fått en helt annan innebörd och det är därför det är så viktigt att vara källkritisk till det man ser och läser på media.
Vi får reklam, information och åsikter kastade i ansiktet på oss hela dagarna, och mest genom de sociala medierna. Vilket ibland kan vara bra, men ofta dåligt. Med dagens hastighet på livet och vardagen så blir det svårare att sortera ut informationen och utmärka det faktiskt relevanta och vi hinner kanske inte alltid kolla upp källan. Men det är verkligen så viktigt att vi faktiskt ställer oss frågan "är det sant?". Vi måste vara kritiska till informationen vi får och våga ifrågasätta den, samt kolla upp källan till informationen. Är den pålitlig? Kan den styrkas? I dag är det precis lika enkelt att kolla upp källan, som det är att öppna en bok, det handlar om ett enkelt knapptryck och sen kan vi enkelt se hur det faktiskt ligger till.
Google is your friend. Snälla, använd dig utav källkritik när du tar del av information, framförallt på internet. Det är SÅ enkelt att manipulera idag.
Den 20 juli, klockan 10:10, för ett år sedan, kom en liten flicka till världen.
Aldrig i livet hade jag väl trott att en sån liten, liten människa, skulle visa sig ta en sån väldigt stor plats i hjärteroten. Den här lilla nyfikna, busiga, charmiga, gosiga, omtänksamma och snälla tjejen imponerar på mig varje dag, hon har sån energi och utvecklas varje dag - och det har jag fått turen att följa.
Grattis på din allra första födelsedag min älskade stjärna - du lyser upp mitt liv och har hela världen vid dina fötter. Mamma och pappa älskar dig!
Väntar som bekant, alltid alldeles för länge! Men betrösta ej - jag är, för sjuttielfte gången, tillbaka.
Under tiden vi varit disconnected från sociala medier (har inte ens lagt upp något i mitt instagramflöde?!), så har Sverige levererat de varmaste veckorna i maj på länge, alltså wow vad glad jag är att jag är föräldraledig just nu, långpromenaderna i solen är guld och jag har, efter två år som likblek, fått lite färg. På armarna. Så dom är nu bruna och resten av mig är vit. Lite typisk svennebränna om man säger så.
Hur som haver, vi har hunnit med en hel del skoj och det måste vi ju självklart gå igenom, så vad bättre än en quick update (med längre inlägg om de lite roligare händelserna såklart?).
ja detta är ett litet urklipp på vad vi gjort, sett bajen, gått på kalas av olika slag, fikat, haft picknick, sovit i gräset, lekt i gräset, busat, träffat kompisar, ätit god mat och jag har kapat av mig håret.
To be continued
