RSS - xml

Kontrollerades senast: 2019-04-17 20:41:10

wecandanceforever blogg

wecandanceforever blogg på Nouw

Några kilo tyngre, några kilo lyckligare ♥

2018-09-20 15:58
Från wecandanceforever
Januari 2018

- Augusti 2018

Oktober 2016

- September 2018

April 2017

- Maj 2018

I´m alive / Antidepp & alkohol nejnejnej

2018-09-20 14:26
Från wecandanceforever
Hejsan alla fina! Nu är det ganska precis 3 veckor sedan jag bloggade. Anledningen är att mitt liv är fett segt just nu när jag inte har något jobb. Det enda jag gör på dagarna är att dricka energidricka, äta mat, diska och sminka mig om jag har mood:et.

Även fast allt mer eller mindre har stått stilla senaste tiden så tänkte jag ändå uppdatera er lite...

1. Jag är just nu arbetslös, men söker runt för fullt. Ska tex provjobba på badhuset här imorgon.

2. Jag var ute och festade i helgen, wow. (gången innan var midsommar)

3. Jag har börjat ta medicin mot min depression.

4. Jag har börjat få en kärlek till smink.

5. Jag har laddat ner instagram igen....

Så det är väl det roligaste som har hänt i mitt liv sedan sist.

Jag hade så mycket ångest....
I helgen som var så var vi några som ville dra ut, jag var fett taggad eftersom det var såpass längesen. Allt började jättebra. Vi hade skitkul meeeeen... jag har ju börjat med min medicin mot min ångest och hjärnspöken osv. Jag vet inte, men kroppen ville inte samarbeta med mig på nästan hela kvällen. Jag hade såpass mycket ångest att det kändes som att jag skulle gå sönder. jag och F kom på kant med varandra, men löste det mesta senare samma kväll. Klockan 4 på morgonen sa vi godnatt.

Jag har bestämt mig att det inte blir nå mer fest där alkohol är inblandat först min medicinering och jag kommer överens.

3e dagen utan instagram

2018-08-27 14:29
Från wecandanceforever
Jag trodde verkligen att denna challenge inte skulle vara något märkvärdigt, men nu 3 dagar in så kan jag erkänna att jag verkligen har ändrat åsikt.

Jag har fått en hel annan vardag. Vanligtvis brukar jag starta min dag med att slöasurfa i sängen. Att kolla Instagram är givet. Men nu slösurfar jag knappt, jag går upp istället.

För att vara ärlig så har jag inte ett sånt händelserikt liv, så att slösurfa har fungerat som ett sätt att fylla ut tiden som jag i vanliga fall inte brukar utnyttja. Idag när jag jobbar eftermiddagspass så har jag haft hela morgonen för mig själv. Jag måste erkänna att detta har varit en produktiv måndag. Jag har både hunnit äta frukost, gymma, diska, äta lunch, mealpreppat, sminkat mig, sminkat mig, slölyssnat på massa gammal musik utan någon som helst stress. Dock vill jag hålla mig aktiv hela tiden för guuuuuud vad tråkigt det är att inte göra någonting.

Jag har också hunnit överväga att ladda ner instagram igen. MEN jag tänker inte skriva att jag har brutit utmaningen efter 3 dagar. Nej, nej, nej va pinsamt. Jag ska iallafall genomlida 1 vecka.... Det här var en utmaning må jag säga.

Första dagen utan INSTAGRAM

2018-08-25 12:52
Från wecandanceforever
Well.... Jag började ju en ny challenge igår. Alltså ingen instagram på 1 månad. Nu har första dygnet passerat så jag tänkte lite kort berätta om hur det här dygnet har varit.

Automatiskt - Något som jag verkligen kom på mig själv att göra många gånger var låsa upp telefonen för att gå in på appen (som jag redan tagit bort). Så fort jag skulle söka upp något/någon eller bara hade det segt på jobbet så var första alternativet instagram.

Motivation - Jag blev så sjukt motiverad att göra saker. Sätta upp personliga mål, förbättra vardagen. Allting kändes så mycket mer möjligt.

Press - Jag märkte direkt att pressen till att vara någon blev så otroligt mycket mindre, MEN jag märkte direkt hur mycket andra medier också fick mig att känna press, exempelvis youtube. Det är något jag inte har tänkt på så mycket innan, men jag kände mig ganska dåligt till mods beroende på vad jag kollade på.

NY CHALLENGE!!!!

2018-08-24 13:02
Från wecandanceforever
Heeej alla fina! Jag har en ny challenge på G. Jag är faktiskt nervös att skriva ut det. Men mina nya challenge är ”Ingen instagram på 1 månad”.

Jag är så sjukt villig till att försöka. Instagram för mig har varit det som har fått mig att må sämst många gånger. Varje dag får jag stress över att mitt liv inte alls känns lika roligt som livet jag ser att många andra verkar leva. Jag lägger upp bilder som jag sedan får ångest över att jag la upp så jag tar bort dom i samma sekund. Detta ska bli intressant.

Min vecka - planer och tankar

2018-08-21 15:36
Från wecandanceforever

Då var det tisdag igen. Jag klagar inte på att sitta på jobbet just nu. Tyst och lugnt, det tackar jag för nu när jag är såååå himla trött idag. Jag är ganska nere idag. Både för att det blev sent igår och att jag återigen har en massa jidder i mitt huvud. Jag känner mig helt slut. Just nu försöker jag bli lite piggare med en Nocco bredvid mig, men jag känner mig endast rastlös.

Min vecka ser ut som vanligt. Jobb, jobb, jobb. Jag försöker ta på mig så mycket pass som möjligt nu fram till jag slutar. Bra att ha en buffert ifall något skulle gå snett.

På torsdag är jag ledig. Då kommer jag sova, äta mysfrukost, bara ta dagen som den kommer. Städa om det behövs... Kanske baka något. Vi får se.

På lördag blir det hemgång till Borlänge efter jobbet. En potentiell utgång står också på schemat. Jag ser ganska mycket fram emot det. Se lite bekanta ansikten, dansa... åh vad jag saknar att dansa. Som det ser ut nu blir jag kvar där till måndagmorgon och drar direkt till jobbet sen.

...

Jag kan också berätta att jag var till gymmet igår. Det var inget märkvärdigt, jag vill bara röra lite på mig så det blev lite lats då jag var ganska trött igår med. Jag bestämde precis innan att jag var för trött att dra dit, vilket gav mig press. Press att prestera, ångest över tanken att jag var lat, tanken att jag inte äter tillräckligt för att träningen ska ge någonting. Inte kul. Tack och lov lugnade F ner mig. Vi gick dit tillsammans och direkt blev jag taggad istället. Det var en trygghet att ha honom där med mig, även om vi tränade på varsitt håll. Jag låter som ett barn, men jag orkar inte hantera allt själv.

Jag kommer förresten inte ta upp träningen igen, inte så på sätt som förut. Inte på dagar som dessa. Dagar då jag skulle behöva sova halva dagen.

Att leva i en relation med psykisk ohälsa... del 2

2018-08-18 17:15
Från wecandanceforever
(Jag förmedlar återigen att det här inlägget är skrivit utifrån mina egna tankar, känslor, situation som jag delar med Fredrik. Jag kommer inte lägga ut något som han inte har godkänt först, eftersom vi delar livet tillsammans.)


Som jag försökte beskriva i förra inlägget så har jag levt i en saga. Jag har träffat en person som jag vill leva med. Jag vill verkligen också förmedla att jag är så tacksam för alla fina människor jag har i mitt liv just nu och att jag rent praktiskt har det väldigt bra.

...

Men i vissa fall har det varit svårt, det är svårt. Speciellt när jag inte vill att det här mörka ska existera. Många gånger stänger jag in mig själv. Blir tyst. Jag vill helst bara smälta in och inte synas.

Fredrik ser mig, varenda gång. Oftast frågar han hur jag mår. Ibland berättar jag direkt vad det är som tynger mig, vilket brukar vara det enklaste sättet för mig att släppa ”det”. Då får också Fredrik chansen att finnas där och lugna ner mig (som han gärna vill).

Jag vill vara den eviga glädjen för Fredrik, därför blir det lätt att jag inte är ärlig om hur jag mår, just för att jag inte vill att det ska bli påfrestande för honom. Han frågar hur jag mår, jag säger ”bra”. Trots att han ser hur hela jag vill säga nej så ger jag honom svaret:”bra”.

Då stänger jag honom ute. Jag vill oftast bara försvinna. Jag går ut på promenader, pratar inte. Jag är inte kontaktbar. Fredrik blir tyst. Han vill inte vara i vägen. För mig är han aldrig i vägen. Det är JAG som inte vill vara i vägen.

Fredrik har väldens största hjärta. Jag ser att det gör ont i honom när jag har ont. Han blir tyst när jag är tyst. Jag ser att han blir orolig när jag inte äter, eller säger något.

Jag har haft sånna skuldkänslor. Skuldkänslor för att jag inte har kunnat gömma det här mörka inom mig. Jag har haft skuldkänslor för att jag påverkar hans känslor och gör honom orolig, i värsta fall olycklig.


Genom det här svåra så har jag alltid haft mamma nära mig. Ibland är det bara henne jag kan prata med, just för att hon är min mamma. När varken vet in eller ut så är ett samtal med henne det enda som behövs. Det är många gånger hon har fått påminna mig om att Fredrik ÄLSKAR mig. I nuläget går vi igenom processen om att jag ska vara mer öppen mot Fredrik. Istället för att stänga honom ute så vill jag istället ta hans hand och gå TILLSAMMANS med honom genom det här. Jag vill inte välla mörka känslor över honom, då vill jag prata med mamma. Med Fredrik vill jag bara förmedla, lära och ta emot respons på hur han mår. Vi är som bäst när vi pratar med varandra. Det har varit för många gånger då tystnaden har lett till missförstånd, tvivel och ännu mer mörker.

Fredrik har aldrig tvivlat på mig. Det får mig att tänka på ”Varför ska jag då tvivla på mig?” Fredrik är min bästa vän. Han får mig att vilja den bästa versionen av mig själv, och jag vet att han kommer hålla min hand. Jag kommer hålla hans. ❤️

Video - ”Jag behövde prata lite...”

2018-08-17 16:59
Från wecandanceforever
(Denna video var inte planerad. Vilket betyder att varken fanns eller manus eller punkter att följa. Ha överseende.❤️ I videon säger jag något i stil med ”Jag säger det speciellt till tjejer som är yngre än mig”. Vilket menas med att jag har varit en liten tjej som skulle ha behövt hjälp och fått lära mig detta så mycket tidigare. Men såklart så försöker så vill jag nå ut till så många som möjligt, oavsett kön.)

Förväntansfull!!!/ Jag trodde aldrig jag skulle behöva erkänna detta....

2018-08-16 14:45
Från wecandanceforever
Haallåååå.

Efter ännu en mysmorgon så är jag återigen på jobbet, sittandes på samma gamla stol och skriver. Idag vaknade jag upp helt varm i hjärtat. Jag vet inte varför. Efter en halvjobbigt kväll igår så tror jag att jag fylldes med tacksamhet. Tacksam för allt det fina jag har fått i livet. Jag hade t.o.m energi för att sminka mig imorse hör och häpna. Jag fick också några minuter med min älskling i telefon, vilket absolut höjde stämningen för den här dagen.❤️

För några veckor sedan blev jag meddelad att jag inte kommer få några fler timmar i butiken jag jobbar i. Jag hade redan en aning om det så stressen har inte varit så hög haha. Idag har jag iallafall ringt runt och hittade en butik som var intresserade. Jag är så nervös och förväntansfull!

...

Vad jag ska berätta nu är något som jag i några år nu har förnekat för mig själv. Jag har verkligen gjort allt i min själ för att läka på egen hand, men det har alltid känts som om jag har händerna fulla så ibland har jag fått trycka innan det viktigaste för att ägna mig åt hobbys/nöjen. U get me? No? Okey.

Jag har lagt träningen på hyllan. Styrketräning det väl säga. Drömmen om att ha en fit figur och vara STARK är inte min prio längre. Jag har sett och hört personer som har använt träning för att läka sina sår, men för mig blir det en press. Speciellt när jag lägger så höga krav på mig själv. Den dagen jag har den MENTALA ORKEN att börja träna igen, då vet jag att jag kommer gå all in eller så kanske jag aldrig kommer sätta min fot på gymmet igen. Jag vet inte.

Ni som läser min blogg har säkert sätt mina inlägg om min kroppshets och hetsätning, hur dåligt jag har mått/mår över det. Det är det jag vill kriga för nu. Må bra och äta riktigt. Går jag upp några kilon, fine. Jag kommer säkert må bajs över det men då vet jag VARFÖR jag mår som jag gör och då vet jag hur jag kan ändra det. NU SATSAR JAG PÅ MENTAL HÄLSA. Jag kallar det ett moget beslut. Min kroppshets och ätstörning kanske taggar ner nu också. Jag känner verkligen att detta inte ör omöjligt längre. Det kommer bli tufft och emellanåt VÄLDIGT jobbigt, men jag har mina käraste vid min sida och det är jag som sagt sååå tacksam över!!!

PUSSSSSSSS

En lista

2018-08-15 16:23
Från wecandanceforever

( Lånande denna från @Emmmabohman )

Ja, jag vet att jag har gjort en sån här lista tidigare men jag tycker det är så kul att svara på frågor hihi.



Chips eller popcorn – Chips. Min och sambons myskvällar kan inte kallas ”myskvällar” utan chips haha

Kjol eller klänning – Isch, är inget fan av antingen eller atm. Men måste jag välja så säger jag klänning, en 10/10, kort och sitter som smäcken.

Favoritsnacks – Min ”to go”-snacks som jag alltid har med mig till jobbet är en blåbärs proteinbar från SunWarrior och/eller riskakor med chiafrön. Kanske inte det godaste, men det är ett mellanmål som gör att man klarar sig en stund.

Foundation eller solpuder- Var tvungen att googla solpuder Ju mer tiden går så har jag ”lärt” mig att leva utan ”tungt”, som foundation tex. Måste nog välja solpuder.

Utekväll eller hemmakväll - Hemmakväll, alla dagar i veckan. Jag skulle behöva komma ut lite mer. Men jag är inte så intresserad att dricka massa alkohol, bakfylla, frysa och försöka komma hem när jag hellre kan ligga nedbäddad i soffan med massa gos och kolla serie.

Mascara eller läppglans – Mascara

Laga mat eller bli serverad mat – Jag gillar inte att laga mat till mig själv. När jag och sambon lagar mat tillsammans ((vegetarian vs köttätare)) så är det oftast jättemysigt. Kramas framför spisen utan stress, det är fett najs. Jag älskar att bli serverad mat när mamma har lagat den. När hon ställer ner en redig tallrik med mat framför mig, då blir jag lycklig.❤️

New York eller London – Tror jag hade föredragit London, long term

Klackar eller sneakers – Sneakers. Går inte i något annat.

Favorit podcast – CREEPYPODDEN

Vad spenderar jag mest pengar på – Mat och kläder. Eller ja, jag har precis börjat jobba men denna månadens lön gick på mat och en ny garderob.

Pizza eller hamburgare – Pizza

Att leva i en relation med psykisk ohälsa... del 1

2018-08-11 10:28
Från wecandanceforever

(Detta inlägg är baserat mina tankar, min vardag och MINA erfarenheter som jag delar tillsammans med min kärlek Fredrik)

Uttrycket ”Du kan inte älska någon annan innan du har lärt dig att älska dig själv” har jag aldrig riktigt förstått mig på. Under mina år med paranoia, kroppshets, självhat, självskadebeteende, bulimi och ”mörka dagar” så har min kärlek till andra blivit grövre och mer ”kontrollerad”. Kontrollerad på det sättet att personen i fråga ALLTID ska veta att min kärlek för hen existerar. Väldigt tjatigt, och lite läskigt enligt mig.

Paranoian är nog den som har sabbat mest för mig. I samband med det så vågar jag aldrig känna tillit till människor, speciellt till de som står mig närmast. Rösterna i mitt huvud påstår att personer i min närhet kommer försvinna, pga av mig.

Min kroppshets har livet i mitt huvud sedan andra klass. En 8 årig flicka ska INTE behöva oroa sig om hon är för stor, speciellt när hon inte är det. Min tankar om min egen kropp började väldigt oskyldigt. Det var mest en önskan att se smal ut. Mycket värre blev det i högstadiet. Jag började jämföra mig. I mitt första riktiga förhållande så kände jag mig aldrig sedd av min dåvarande pojkvän. Jag känner nu att jag kämpade väldigt mycket för att få hans uppmärksamhet, men oftast så fort jag hade fått den så försvann han lika snabbt igen. Jag blev väldigt osäker. Tack och lov (!) så avslutades den relationen innan jag började 8:an, men osäkerheten fanns ändå kvar. Där och då började jag ifrågasätta mina relationer till mina klasskompisar, vem jag var och hur de såg mig.

När jag väl började gymnasiet slog allt över en natt. Jag började hetsträna, svälta mig och hetsäta. Vilket i sin tur ledde till Bulimi och en väldigt mörk höst.

Under gymnasiet var jag en väldigt ledsam person. Oftast gick det inte mer än en dag utan att jag ifrågasatte min existens. När också väl märkte att personer i min närhet och började känna av mitt mörker så blev jag till slut en väldigt isolerad person.

Under större delen av gymnasiet hade jag ett förhållande som var väldigt svårt emellanåt, något som jag idag kan säga att jag har växt väldigt mycket av. Personen och jag har idag inget osagt till varandra och tillsammans har vi avslutat vårt kapitel.


Jag fann kärleken, PÅ RIKTGT
Trots allt mörker så är jag en person litar på KARMA och ÖDET. Under våren 2017 så var jag och livets 3 kvinnor på en välbehövd semester till Gran Canaria. Det var en vecka med enbart sol, bad, drinkar, nattliv och glädje. Där hade jag även livets dag- och natt när jag fyllde 18.

När den bästa veckan led mot sitt slut så skulle vi ta flyget hem. På flyget får jag ögonen på en person, som jag för en sekund får ögonkontakt med. Jag har min plats snett bakom honom och jag kan inte sluta granska honom. Är han någon jag känner? Nej... Men varför känns han då så bekant?

Han tittar bak på mig. Där och då gjorde jag allt jag kunde för att inte brista ut i ett storfljn.

Under 6 h så satt vi av och till och bara kollade på varandra. Jag tyckte han var så fin.

Väl på Arlanda så skulle vi bara hämta våra väskor för att sedan åka hem. Jag gick undan och ser att snyggingen från planet går mot mig. Personen säger hej, jag svarar. Han ber om mig min snap (ja, snapchat), jag ger honom den och han går tillbaka till sin familj. Efter det började vi prata. Rätt intensivt.

Dock var timingen inte rätt så efter ganska precis ett år så bestämde vi oss för att träffas. Jag föll direkt för honom och han föll för mig.

Under 4-5 månader så var Fredrik och Rimbo en flykt för mig. Jag lämnade allt det mörka i Borlänge/Falun, även om det bara var för en helg. Fredrik var- och är mitt lugn. Så fort jag var ifrån honom så kände jag mig inte hel. När jag väl bestämde mig för att lägga examen på hyllan så flyttade jag långtsamt ner hit. Jag bodde här i veckor. Vi byggande upp ett liv tillsammans. Dagen efter min student så tog jag det nödvändigaste jag behövde och flyttade ner till Rimbo och blev sambo. ❤️❤️❤️

1 månad utan koffein och läsk, utvärdering

2018-08-10 12:14
Från wecandanceforever
För lite mer än en månad sedan bestämde jag mig för att det fick vara nog med både koffein och läsk. Ett löfte jag dagen efter ångrade så mycket, men nu i efterhand har månaden gått fort och jag har klarat mig mer än bra.

Första dagen, alltså 5/7 var det ett helvete på ren svenska. Koffein hade fram till då varit ett sätt för mig att överleva dagen helt enkelt. Jag märkte direkt att mitt huvud inte var med i matchen. Jag var extremt seg. I buktiken jag jobbar i kan det bli extremt instängt, varmt och fuktigt, så med den ”koffeinabstinensen” jag hade så blev det till slut att jag kände mig febrig. Jag mådde extremt illa den dagen. När jag väl kom hem sen på kvällen runt 21 så försökte jag få i mig vatten, äta något lätt men några timmar senare så låg jag med huvudet i toaletten. Ingen rejäl kväll för fröken Parling. Tack och lov så kom sambon hem och fick ta hand om mig innan vi somnade.

Som jag kommer ihåg det så höll inte illamåendet på mer efter den kvällen. Men seg i huvudet var jag i några dagar efter det.

Jag har också RÅKAT fuska.... när vi var ute med Fredriks familj på båten så blev jag serverad Cola Zero efter mycket sol och bad. Törstig som jag var så tänkte jag inte förrän några klunkar senare. Men förutom det så har jag klarat mig!

Under den här månaden har jag dock fastnat för Loka. Jag dricker Loka HELA TIDEN. Till frukost ibland, alltid på jobbet, till maten, när vi kollar serie, som dricka till våra myskväller osv osv. Jag hade också en thing för Fun Light. Dock drack jag det väldigt mycket så nu har jag blivit lite avtänd...

5 augusti tog alltså denna challengen slut. Idag är det den 10 augusti. Från challegens slut så är jag inne på min 3e Nocco och en Cola Light 0,5 l. Läsk har jag inte känt något riktigt sug efter nu på senare dagar. Nocco SKA INTE konsumeras i överflöd. Den har mest varit till för att hålla glöden uppe på jobbet. Då har en Nocco inte ens tagit slut innan jag slutar passet som brukar ligga runt 5,5 h.


Jag ska nu försöka hitta en ny challenge. Det har varit fett kul att testa sig själv och fått se reaktionen av att ta bort något så ”grundläggande” från sin vardag...

Börjat räkna kalorier igen(???)

2018-08-08 12:23
Från wecandanceforever
Efter inlägget igår (och ett samtal med min kära mor) så bestämde jag mig för att ta tag i mitt liv. Som jag nämnde så äter jag väldigt dåligt just nu. Jag mår illa dagligen, vilket nästan blir en omöjlighet att försöka få i mig mat. Ibland kan dra leda till hetsätning under kvällstimmarna, så visst jag svälter inte men det är ingen rimlig livsstil.


Jag har alltså valt att börja räkna kalorier, igen. Och det är ENBART för att jag ska få i mitt tillräckligt med mat. Och NEJ, jag kommer inte vara supernoga med allt jag äter. Jag behöver bara veta att jag är på rätt spår. Expemelvis:

Idag ska jag jobba mellan 10-19:30, vilket betyder att jag redan skrivit in all föda och fått ut en summa av hur mycket mer jag behöver få i mig. I nuläget vet jag att det blir tacos ikväll. Okej då vet jag att jag inte svälter eller överäter.

Just idag VET jag att min kropp inte är problemet till mitt mående. Det är huvudsaken. De dagar jag tror att den är problemet så har jag världens finaste människor som påminner mig att det inte är fallet. Jag måste också erkänna att sedan jag flyttade så har mitt krav till att vara ”perfekt” inte varit lika stort. Speciellt när jag hela tiden MÅSTE lära mig att lita på människor som faktiskt bryr sig om mig. Fredrik skulle aldrig bo ihop med mig, ta hand om mig, säga att han älskar mig om han inte gjorde det. När dagarna är som gråast så finns han alltid där för att påminna mig. Samma sak, mamma skulle aldrig hjälpa mig så mycket som hon gör om hon inte älskar mig. Mina syskon skulle aldrig påstå att dom saknar mig om dom inte gjorde det.

Det har blivit en sån annan grej...

❤️❤️❤️

PS, inlägget som egentligen skulle ut igår laddades inte upp. Det ligger uppe nu.

Min kroppshets - 7 juli 2018

2018-08-08 11:50
Från wecandanceforever
Jag vet inte hur jag ska börja detta inlägg... Jag sitter återigen med en klump i halsen. Jag är grå, sliten, ledsen, trött och stressad. Jag gillar inte min spegelbild. Inget som jag ser får mig att känna mig stolt, kaxig eller lycklig. Jag ser ett ansikte med mörka ringar under ögonen, puffiga kinder efter all tröstmat, en kropp så misshandlad och orättvist omhändertagen. Jag blir ledsen när jag ser mig själv. Speciellt när jag hela tiden passivt jämför mig med allt och alla. Men nu i efterhand, så kan jag inte klandra mig själv för att för att jag inte har nått upp till den fysiken som jag länge tränat för, jag kan inte klandra mig själv för mina mörka ringer eller ärr på armen. För jag vet att i stundens hetta har jag gjort allt jag kan för att överleva. Jag vet det. Just nu vet jag det.

Jag vet inte om målet i mitt liv alltid kommer vara att ha en balanserad livsstil som kommer att synas i en hyfsat lean och vältränad fysik (när jag väl känner mig frisk). Jag vet nu att min första prioritering är att bli vän med mig själv, gå igenom vad som än krävs för att bli frisk igen.

Det är viktigt att vila ut.

2018-08-06 15:03
Från wecandanceforever
Jag läser väldigt ofta inlägg här eller reportage om hur -och vad människan ska göra för att må bra. Hur många timmar vi ska sova, hur/vad vi ska äta och hur mycket, vad vi ska göra för att koppla av är bara få av de ämnen jag väljer att läsa om dagligen. Just för att jag aldrig har haft något lugn, typ. Jag är en sådan person som antingen är väldigt fysiskt aktiv, liksom kreativ, rastlös, väldigt tankspridd och så håller det på non stop tills jag går ner i mig själv och alla tankar börjar göra sig hörda.

Från dagen då jag fick semester så känns det som att det har varit fullt rus. Först vi jag och sambon ut med hans familjemedlem deras båt en vecka, sedan började jag jobba direkt och sedan åkte jag hem till Borlänge för att hälsa på familjen, sedan var det hem och jobb igen, nu i helgen jag, mamma och systrarna på festival ((SÅ HIMLA MYS)) och efter det tog min energi slut.

Egentligen var det meningen att jag skulle följa med tillbaka till Borlänge efter festivalen men jag kände direkt att både min kropp och själ behövde få vara hemma. Hemma framför tv:n tillsammans med min älskling (som jag också tror behövde vila lite). Självklart hade vi två riktiga ätardagar också. Min helg enkelt av soffhäng, Orange is the new black, promenader och godsaker tills min mage kändes som den skulle sprängas (hälsosamt för själen och min sweettooth).

Det är inte något jag tänker på ofta, men det slår mig ibland att jag och pojkvännen inte ses så himla mycket under veckorna då han sticker till jobbet strax efter 06 och är inte hemma först halv 17. Har jag eftermiddagspasset så är inte jag hemma först 19:30. Plus att kompisar och träning också tar bort några timmar då och då. Dom timmarna vi får tillsammans värdesätter jag extremt mycket. Speciellt nu när jag kommer jobba lördagar. Till antingen 15 eller 20:30.

Min poäng är iallafall att vila är viktigt. Från jobb, träning, kompisar, ibland familj. Det är viktigt att få andas.

Pusssssss

Jag är ett grått moln

2018-07-28 15:18
Från wecandanceforever

Jag är inte rädd för att må bra. Jag är inte rädd när jag är glad. När jag är glad lyser hela världen, även fast vardagen är grå. Jag känner mig fullbordad, accepterad, trygg, viktig... Jag tänker ALLTID att ”Nu har jag hittat min väg. Mitt liv”. För att sedan sakta, sakta gå ner i det mörker som har varit en del av mig i flera år.

...

Allt gör ont. Enklare än så går det inte att förklara. I mitt bröst finns ett hål. Ett svart hål som slukar allt. Halsen är ofta svullen, ovanpå sitter huvudet löst, men som bokstavligen tyngs ner av alla röster och tankar. Mina armar är tunga, benen lika så. Min kropp skriker efter näring men ändå måste jag pina i mig föda. ALLT gör ont.

...

Vad ska jag göra? Vart ska jag ta vägen?

Veckans planer/ Get to know me better

2018-07-16 16:06
Från wecandanceforever
Måndag: gym en snabbis, jobb, städa lägenheten

Tisdag: jobb, gym, långpromenad och god mat bcuz min semester börjar (!!!)

Onsdag: sovmorgon hihi, gym och dra iväg och bada hoppas jag

Torsdag: jag och pojkvännen drar med hans familj på båtsemester

Fredag: Njuter av ledighet

Lördag: njuter av ledighet

Söndag: njuter av ledighet

Get to know me better:
1. Har du någon ”addiction”? Ja, Loka och Marabou. Jag är mer en person som har ett beroende i perioder. Ett tag var det nocco, smoothies, pasta osv osv...

2. Bästavän(ner)? Eftersom jag har levt med henne i snart 17 år så måste jag nog säga min syster.

3. Födelsedag? Jag fyller 20 den 17 april, född 1999.

4. Hur mår du idag? Idag är jag trött och lite rastlös. Jag längtar efter denna månandens lön, jag saknar min mamma. Jag vill typ att något stort ska hända haha...

5. Favoritdjur? Mitt favoritdjur är och kommer för alltid vara ”Knölval”, vackraste djuret.

6. Favoritfilm? Är disneymänniska. Antingen Pocahontas eller Skönheten och Odjuret.

7. Favoritfärg? Rosa.

8. Favoritmat? Är en sucker för Margarita med vitlökssås

9. Dra ett dåligt skämt. Okej, Det var en gång......som var krattad.

10. Senaste kramen? Sambon ❤️

11. Favorithobby? DANS, sen gym ibland

12. Relationsstatus? Kär i min fina sambo

13. Hur lång är du? Sist jag mätte mig så var jag omkring 175 cm.

14. Bo i stan eller på landet? Trots min skräck för insekter och hat för myggor så är min drömbostad just nu ett hus med bara några meter ner till bryggan och vattnet.

15. Om du kunde tala ett annat språk, vad skulle det vara? Alla vinklar av spanska. För språket är coolt och växande.

16. Vad är ”hemma” för dig? Att kunna befinna sig vart som helst med en/flera personer och känna samma lugn man gör när man kommer hem efter en lång dag på jobbet.

17. Simma eller sola? Bada, blir för rastlös av att ligga still. Om jag inte somnar...

18. Favoritårstid? Åh, höst. Allt som hösten bidrar med passar perfekt för en mysis som mig. Tända ljus, klä sig i varmare kläder, luften som blir kallare och fuktigare, och att jag känner mig som mest produktiv på hösten också.

19. Tatueringar? I nuläget har jag 5 tatueringar. Jag har en planerad att göra ganska snart.

20. Vad gillar jag mest med mig själv? Jag har en stark magkänsla som väldigt gör det väldigt klart för mig när jag bör undvika något eller borde göra något.

21. Vad ogillar jag mest hos mig själv? Mitt beroende av socker, i samband med hjärnspöken.

22. Stjärntecken? Värdur♈️

23. Nämn en bra och en dålig vana du har. En bra vana är att jag alltid sjunger i duschen. En dålig vana är att jag gärna går efter ”Jag gör det sen..”

24. Beskriv dig själv med 3 ord. Trött, kärleksfull, tänkare

25. Ett mål för dig detta år? Ett mål för mig i år är att låta mitt hår VÄXA. Så fort det börjar växa så hittar jag alltid en andledning att klippa av det igen. Varför vet jag inte, jag vill ha lång hår igen liksom.


Hetsätning - Min värsta fiende

2018-07-14 11:48
Från wecandanceforever
Jag vet inte hur många dagar jag har lagt på att hata mig själv. Enda sen jag fick ett förstånd så har jag haft ett storhetsvansinne, som på senare år blev en ”vän” som permanent flyttade in i mitt huvud. ”Vännen” gjorde sig väldigt tydlig varje gång jag hade lyckats med något, eller när jag inte hade lyckats.


Jag har också alltid varit ett matglatt barn. Mat som smakar gott har för mig funkat som ett belöningssystem. På unga år hade jag alltid två föräldrar som sa till när nog var nog, men ju äldre jag blev så började också det ”egna ansvaret” växa. Jag gömde ofta sötsaker. Till en början var det bara för att inte bli påkommen, men sen började det gå över till att jag skämdes. ”Så länge ingen såg vad jag åt så var allt okej”.

Om jag kunde räkna på fingrarna hur många söndag jag hetsåt för att sedan bestämde mig för att ”Imorgon är det ny dag, ny vecka! Då börjar mitt nya liv!” Det där nya livet var inget annat än strikt diet i (knappt) en vecka för att sedan hetsäta igen, gräva ner sig i ångest och bestämma att ”imorgon börjar det nya livet”.

Hetsätning i MITT fall är ett beteende. Ett beende, ett beroende. Det går på repeat då jag aldrig har lärt mig att hantera det rätt. Jag har såklart hittat riktlinjer under dessa år. (Minska på sockret, ät tillräckligt med kolhydrater.)

Hetsäter jag fortfarande? Ja, det gör jag. Vilket är jobbigt fortfarande då jag känner att jag förlorar kontrollen över min kropp. Oavsett om jag mår illa eller om magen känns som den ska sprängas så ”carve:ar” kroppen fortfarande föda, i form med hög salt/sockerhalt. DOCK gräver jag inte ner mig i ångest på samma sätt som förut. Jag mår oftast skit efteråt, rent fysiskt. Men då dricker jag vatten och försöker börja dagen efter med ett hälsosammare mål (hetsätningen sker oftast på kvällen) och försöker bara tänka positivt. Jag orkar liksom inte lägga tid på det där och då. Ibland så brister det och gräver ner mig själv, men jag tar mig upp och FÖRSÖKER återställa mig då jag oftast blir bakis av allt för mycket socker. Jag vill börja tänka annorlunda, bara ta varje val som det kommer och inte vara så strikt hela tiden...❤️

Från skoltrött och deprimerad till postitiv och motiverad

2018-07-12 17:41
Från wecandanceforever
Skoltiden har under alla år varit en jobbig plats att vara på. Ju äldre jag blev så byttes lekstunder ut mot lektioner, rasterna blev kortare, talen blev längre och kraven blev högre. Jag har aldrig haft den förmågan att koncentrera mig om inte ämnet intresserat mig. Utan diagnos på papper så fick jag väldigt mycket dispans i skolan. Det var inte först när gymnasiet började som allting långsamt började falla. Först och främst valde jag inte det gymnasiet jag ville gå på. Med det ytterst låga självförtroendet jag hade så trodde jag att det inte fanns någon förmåga hos mig att skaffa nya vänner, så jag valde samma gymnasium som min dåvarande kompis.

Första året var svårt. Det mesta va väldigt nytt och jag hade inte någon motivation från start, men skolan var ändå najs på sitt sätt då vi alla i klassen lärde känna varandra rätt fort. Det var också den tiden då hemmafesten var som roligast, Tinder var nytt och allting var så spännande. Rasterna, kompisarna och festandet var antagligen det som vägde upp för min ätstörning just då. Vardagen var jobbig, men ändå gick det att lida sig igenom det.

Andra året var det värsta året i mitt liv. Redan från skolstart så var jag en ledsen person. Där och då kunde jag inte sätta fingret på vad som gjorde mig så nedstämd, men i början av Oktober när många relationer hade brutits och skolan inte var något jag prioriterade, samt att jag inte kunde genomlida dagen utan att gråta så sjukskrev jag mig. Jag hade känslomässigt gått in i vägen. Vilket jag idag frågar hur jag inte bröt ihop tidigare...

Nedstämd var jag. Väldigt grå. Jag kände mig instängd. Jag fick nästan en klaustrofobisk känsla varje gång jag tänkte på hur mitt liv såg ut....

...MEN ju närmare studenten jag kom, och när jag beslöt mig för att inte ta en examen pga stress så blev allt så mycket lättare. Jag började leva igen. Alla gånger jag kunde åkte jag ner till pojkvännen. Nog fanns det inte så mycket för mig där när han jobbade men det var ändå så fridfullt. Det var inte populärt hos någon att jag bara drog så kort innan och började leva lite, men det fick mig att öppna ögonen för vad jag verkligen ville. Jag ville flytta till Rimbo, jag ville bli sambo, jag ville skaffa mitt egna jobb. Jag ville börja ta ansvar. Jag ville börja drömma och börja uppfylla dom drömmarna. Klyschigt sagt men ”Gå din egen väg”, ”Lita på din magkänsla”. Allt blev så mycket bättre när jag började förstå att det är jag som bestämmer.❤️

Dagens rumppass!!!

2018-07-10 14:53
Från wecandanceforever

Jag tänkte skriva att idag var en sådan dag då jag hade flyt.. Men detta inlägg har jag nu försökt skriva 3 gånger. Sista gången nu...


Det blev en tidig morgon, både för mig och sambon som skulle iväg. Till frukost fick jag (nästan) i mig en STOR portion havregrynsgröt innan det bar iväg till gymmet.

JÄKLAR vilket pass det blev! Jag är verkligen så glad att jag kan börja squat:a igen. Helt slutkörd och hungrig gick jag från gymmet nöjd! Speciellt efter hur segt det gick igår.


Resten av dagen spenderas med jobb... Jag hade lätt hellre spenderat dagen tillsammans med sambon och utnyttjat hans semester hihi. Men men, det är bara att tänka att det är lätta pengar i plånboken.

Resten av veckan lär gå fort. Majoriteten av mina pass är morgonpass. Vilket betyder skööna arbetstider och att inte hela dagen hinner passera.


Legday & mage

Squats 8x5

Hip thrusters 10x5

One leg squat 10x3

Hip thrusters i cable 12x4


Fulla situps 25 st
Sidoboll 20 st
Höga ben 25 st
Låga ben 25 st
X4

Veckans do to

2018-07-09 11:59
Från wecandanceforever

Mitt liv ser ganska tråkigt ut nuförtiden. Jag lägger mesta tiden på jobb, utöver det kanske gym eller gos hemma bara.. Jag gillar det dock, att inte ha något speciellt planerat på dagarna. Denna vecka är det endast jobb planerat. Sedan ska jag väl försökaaaaa börja gymma regelbundet igen och äta lite bättre. Det ska även bli intressant att se hur mycket energi kroppen kommer ha under gympasset utan koffeinet.

Denna lista för ”Veckans to do” kommer vara ganska enformig, men ändå ett sätt att hålla koll på aktiviteter, jobb osv..

Måndag: Morgonpass, gym, mealprep

Tisdag: Gym, förbereda för jobb, kvällspass

Onsdag: Morgonpass, gym

Torsdag: Gym, förb. jobb, kvällspass

Fredag: Morgonpass, gym, förb. mat inför lör jobb

Lördag: Morgonpass, HELG

Söndag: HELG


Ser så mycket framemot ons v.29 för då börjar min semester... Jag har då 1,5 vecka med familjemys. Både med pojkvännens och min familj.

Sjuk?

2018-07-07 15:11
Från wecandanceforever
Efter gårdagens inlägg, angående mitt mående utan koffein så blev allt bara värre. Jag tror knappast att det handlade om koffeinet. Jag tänkte ”huvudvärk, fine. Det får väl de flesta”, men efter min stängning orkade jag dra mig hem till sängen för att sedan stanna kvar där i hela kvällen. Utöver huvudvärken blev jag så extremt yr och illamående. Kvällen blev såååklart bättre när älsklingen kom hem och vi avslutade fredagen med mys framför Orange is the new black.

Morgonen, lördag och dagen innan ledighet firades med lyxfrukost i form av vitlöksbröd, blandgodis (för mig) och knappt en Billys innan jobbet.

Jag känner inte av något illamående nu, men huvudet är inte riktigt med i matchen alltså... Vi råkar dessutom ha det väldigt varmt i butiken, vilket inte gör det bättre. I nuläget halsar jag kallt vatten och småäter glass för att hålla mig lite nedkyld....

Uppdatering ang "No caffeine" / DÖD

2018-07-06 16:06
Från wecandanceforever

Jag påbörjade alltså en challenge igår, som gick ut på att Alina ska klara sig 1 månad utan koffein eller någon form av läsk...

Dag 1 har inte ens passerat men jag känner mig fullt redo att lägga mig ner i sängen och inte kliva upp först imorgon. Fullt seriös. Sedan jag började mitt pass så har jag haft en lättare huvudvärk, samt en trötthet som har satt sig i huvudet. Jag känner mig helt groggi... För att "distrahera" mitt så kallande sug så köpte jag två KOFFEINFRIA Nocco's för att överleva dagen.....

Efter jobbet blir det hem till sängen, jag är helt slut...

!!!Challenge!!!

2018-07-05 17:29
Från wecandanceforever

Jag har nu suttit och typ sträckläst @linneasstyrka blogg och bläddrade just förbi ett inlägg om hur koffein, läsk och levaxin påverkar kroppen (och i samband hur rolig denna blogg är att läsa..) så beslöt jag mig här och nu att påbörja en CHALLENGE.

Denna challenge går ut på att under de närmaste 30 dagarna ska jag varken konsumera läsk eller koffein.

Jag har under senaste tiden blivit en sucker för Pepsi och dricker det numera varje kväll. Det har blivit att jag vaknar uppblåst, lätt illamående och seg.
Samma sak gäller med Nacco, Celcius osv. Det har mer blivit ett beroende än något gott och uppiggande.

Regler:
- Ingen form av energidryck eller läsk får konsumeras.
- koffeinfri Nocco får konsumeras i rätt mängd (1-2 burkar om dagen, beroende på)
- koffein finns även i kaffe och PWO, NEJ NEJ NEJ
- Svart te får konsumeras i rätt mängd (är sucker för grönt te så det är lugnt)
- Loka/Ramlösa är inte läsk, drick vid intresse

Detta är egentligen ett sätt för mig att se hur jag och min kropp reagerar (humör, trötthet, gymmet osv)
Jag återkommer om resultat Söndag 5 Augusti.

Snedsteg är OKEJ (!!!)

2018-07-05 15:38
Från wecandanceforever

Imorse hade jag orken att ta mig upp vid samma tid som sambon drar till jobbet, cirka 06.15 och jag bestämde mig för att checka av dagens gympass så tidigt som möjligt för att inte behöva stressa innan jobbet.

Det var iallafall mening att jag skulle träna rygg & armar idag... Det gick helt åt skogen. Jag hade varken kontakt i musklerna under övningarna eller "lust" att ens vara på gymmet överhuvudtaget. Det blev ett KASST pass, och jag blir lätt på dåligt humör när det inte går som jag förväntar mig. Det händer att de där gamla hjärnspökerna vaknar och börjar yra. Vilket gjorde att min morgon blev rätt seg... MEN jag lät inte det förstöra min dag.
Det första jag fick göra på jobbet var att gå upp och ner trappan vi har ett antal gånger för att fylla på med godis i boxarna som står i butiken. Jag kunde inte låta bli att känna mig lite stolt nu när jag börjar lära mig vart allt ligger och jag känner mig verkligen som en del av vårt lilla arbetsteam här.

Sammanfattat; så vill jag vara ännu en person som stödjer att det är OKEJ att göra fel. Det är OKEJ när situationer inte blir som man tänker sig. Det är OKEJ att inte vara glad hela tiden. Poängen är att INTE ta för hårt på snedsteg eller saker/situationer som ändå inte kommer betyda något eller ha någon mening om 100 år. <3

Pussssss

Maten styr inte mig längre.

2018-07-04 15:39
Från wecandanceforever

En person jag så gärna skulle vilja krama om är Alina 2015-2017... Jag blir så ledsen i hjärtat då jag tänker tillbaka på hur outbildad jag var. Det var så allt började... Jag bestämde mig för att "börja mitt nya liv". Alltså bli smal, och träna min rumpa för att få den större.

(Bara för att göra det tydligt så har jag aldrig varit farligt över - eller underviktig, bara hjärntvättad av samhällets skönhetsideal...)

Hursomhelst så började jag ta bort all skräpmat. Det funkade väl okej, då jag inte hade sug efter något. Men ju mer tiden gick så hade jag börjat ersätta potatis, pasta, ris med grönsaker och ibland inget alls. Jag tränade på minst 5 gånger i veckan. Missade jag en dag blev det "straffcardio" i samband med mindre mat på kvällen.
Efter några veckor av svält så hade jag flera kvällar i rad då jag förlorade kontrollen över min kropp och började hetsäta. Där och då skämdes jag så mycket över att det hände, men idag är jag så tacksam att efter allt min kropp fick utstå så hade den ändå kraft att söka sig till föda för att rent av överleva.

Det slutade inte där... jag blev bara sämre och sämre. Sjukdomen låg emellanåt på is under tider då jag var lycklig eller hade något större att fokusera på. Men att jämra sig över mat varje gång jag inte visste vad det innehöll var min vardag. Vilket fortfarande är något jag försöker "träna bort".

I början av sommaren 2017 så bestämde jag mig en gång för alla att raka av mitt hår. Ingen big deal tyckte jag eftersom jag rent av HATADE mitt hår. Direkt fick jag kommentarer om att jag inte var lika fin längre, fick frågan för många gånger om jag vara feminist eller lesbisk. (Jag bad aldrig om kommenterar, dom fick jag kastat i ansiktet) Till en början brydde jag mig inte så värst. Jag tyckte mest att det komiskt faktiskt. Men någonstans började kommentarerna att kännas då dom kom från människor som stod mig närmare. Det gick över till att jag började IGEN trycka ner min kropp, vem jag var.. ALLT som hade med min existens att göra.
Men mitt i all soppa så började jag tänka på mig själv och BARA mig själv.
Det började med att jag träffade EN människa som visade mig hur värdefull jag var. Jag satt mig själv i positionen då jag käkade allt, allt, ALLT som jag kände att jag missat eller valt bort under dom åren som passerat. Jag tror det är hela grejen med flytten, valet vilka människor jag vill ha runt om kring mig, att se sig själv genom någon annans ögon och få utrymmet att växa själv var den bästa medicinen någonsin.

Idag kan jag säga att jag mår som en prinsessa. Jag har ett jobb jag trivs på, en sambo jag är väldigt kär i, bäst kontakt med familjen har jag också, tränar gör jag som en hobby. Jag älskar god mat (jag undviker bara saker som min kropp verkligen inte tål som typ kött), mys framför tv:n, långa sovmornar, jag har sällan ångest över något som har med mat att göra. Vilket är så skönt. Min träningsform blir bättre, vegobullar med makaroner är life #klartslut

Trött som få, men axlar och rumpa det kör vi ändå!

2018-07-03 12:41
Från wecandanceforever
Veckan har börjat väldigt lugnt, vilket jag är glad för. Igår var både jag och pojkvännen vääldigt trötta, men fan nog tog vi oss till gymmet ändå. Jag försökte mig på ett tungt, kort och effektivt axelpass. Vilket jag tyckte gick rätt bra då gymmet var rätt fullt. När vi kom hem var det film och glass som gällde (glassen behöll jag för mig själv hihi).

Det blev en aning sent igår innan vi kom i säng. Strax innan 1 för mig, ändå kände jag mig pigg och utvilad redan vid 9 imorse. Den energin tog jag vara på och stack till gymmet nästan på en gång. Idag blev det också ett tungt och kort pass. Jag fick t.o.m ett lyckorus när jag provade squats med stång utan att min rygg gjorde ont, AHHHHHH (!!!!). Nu är det dock viktigt att jag inte får storhetsvansinne och drar iväg med vikterna och skadar mig igen. Nu kommer jag gå efter att lyfta lätta vikter, spänna magen, träna ländryggen osvosv..

Igår hade jag inte intresset att sätta mig och skriva ett inlägg om hur jag tränade (bcuz, jag var helt döslut), men delar med mig nu. Både mitt pass från igår och från passet idag.

AXELPASS:

Tungt = (T) Lätt = (L)

Värmer upp på rodden i 5, (främst) för att aktivera ryggen.

Militärpress; 8x2 (T) 12x3 (L)

High Pull; 12x4 (L)

Axelpress; 8x2 (T) 12x2 (L)

Arnoldpress; 10x4 (L)

Avslutar med att sträcka ut ryggen...

RUUUUMPAA!!
Rodd; 5 min

Squats m stång; 8x4 (L)

Hip thrusters; 12x5 (T)

Single leg quadpress; 10x2 (T) 12x2 (L)


Efter allt för mycket mys...

2018-07-02 11:18
Från wecandanceforever

..så är det dags för en ny arbetsvecka. Jag är verkligen så bortskämd då det kommer till jobbet. Generösa arbetstider och så ligger det inte alls långt ifrån min bostad. Oftast sover jag länge, packar sedan ihop en lätt frukost som jag sedan äter där. Idag blev det inget mer intressantare än 3 knäckemackor med (veganskt) smör och ost, ett äpple, Celcius och en flaska vatten(som helst ska fyllas på en gång till innan jag slutar).

Veckan som passerade avslutades med massa mys bara. Det är kul hur mycket mer man uppskattar sin ledighet när man väl börjar jobba än hur det var på gymnasiet....

Idag slutar mitt pass 15 så då är tanken att det blir ta hand om hemmet i någon timme, sen blir det något att äta innan sambon kommer hem, mer mat sedan blir det gym. Hurra!
Inget mer intressant än det händer idag. Tänkte skriva ihop ett inlägg om vad/hur jag tränar idag, som jag isåfall lägger upp ikväll.

Pusssssss

Latsdrag & OUMPH!

2018-06-29 13:00
Från wecandanceforever
Jag har länge haft tveksamma funderingar på hur jag vill träna min kropp. Alltså om jag antingen ska gå upp i vikt, bygga muskelmassa och gå upp i fetthalt för att sedan träna på underskott för att bevara muskelmassan men gå ner i fett. ELLER så har jag tänkt på att först gå ner i fett för att SEDAN bygga på mig muskelmassa...

Det har varit många tankegånger kring just TRÄNINGEN, vilket i sin tur har lett till jag helt har tappat motivationen helt. MEN nu har jag bestämt mig för att ta hjälp av gudinnan Caroline Aspenskog (när spargrisen tillåter) som har hjälp mångaaa att nå fantastiska resultat. Det är värt en chans iallafall.

Idag blev det ett ganska kort ryggpass, då jag inte har tränat sedan innan studenten. Bäst att börja lugnt. Mitt fokus låg på att bygga lite lats (då jag inte har några, haha). När det gäller kost osv så äter jag vanlig husmanskost, fast vegetariskt. Jag räknar ingenting då det ger mig stress haha. Jag äter hellre få rediga portioner med mat om dagen än flera mindre mål. Jag planerar på att göra ett inlägg om vad jag äter på en dag, och vad allt innehåller, när jag brukar äta osv.

(T) = Tungt (L) = Lätt

LATSDRAG: 8x2 (T) 12x3 (L)

SITTANDE LATSDRAG: 10x4 (T)

SMALA LATSDRAG I CABLE: 8x2 (T) 12x2 (L)

SINGLE ARM LATSDRAG CABLE: 8x2 (T) 12x2 (L)

REHAB för min ländrygg

OUMPH! i oatly matlagninggrädde, risnudlar, toppat med BJÄST <3333

Sambo, flytt & jobb

2018-06-28 16:35
Från wecandanceforever

Long time, no see... Nu har jag tagit en rejäl paus från bloggandet, samt raderat massa inlägg som jag idag inte kan stå för.

Nu är dock pausen över (hoppas jag). Att blogga kanske inte är något jag kommer hålla på med, MEN nu när jag jobbar nästan varenda dag på en plats som har några "icke så intensiva" timmar så tänkte jag att detta är ett bra sätt att fördriva tiden lite, hihi. ;)

Mycket har hänt sen sist jag var inloggad, för att fatta mig kort så har jag;

- Kommit över depressionen.
- Avslutat gymnasiet på MITT sätt.
- TAGIT STUDENTEN!!!!
- Blivit riktigt kär.
- Flyttat från Dalarna.
- Blivit sambo.
- Skaffat ett stabilt jobb.


Året som har gått har varit väldigt intensivt för mig. Mest mentalt. Jag har mest av allt försökt att finna min egen lycka,och vilka jag vill ha med på den resan. Jag har många gånger fått face:a mig själv i spegeln och hållit starka motivationstalk för att kunna rycka upp mig när det väl har varit körigt. Mamma har varit en gudinna (som alltid) och varit mitt närmaste stöd. Sedan gick jag och blev kär. Jag har nu världens bästa sambo.


Livet rullar på finfint, och det kommer jag uppdatera om. Pussssss