Nu är jag där igen, i det djupa hålet av mörker som du skapade för just mig. Jag har försökt att inte prata för mycket om allt, för tänk om du ser och blir ledsen. Tänk om dina nära och kära ser och blir ledsna. Men nu är jag trött, trött på att sätta andras känslor före mina egna. Du förlorade rätten till att bli ledsen kring hur du behandlade mig sekunden du började trycka ner mig. Dina nära och kära som de flesta även sett det som hände förlorade rätten att bli ledsna när de istället för att stå upp för mig valde att kolla bort och låtsas som ingenting hände. Ett så starkt minne är dagen du flyttade ut ur vår gemensamma lägenhet. Vi hade en varsin kompis där, min var där för att umgås med dig och din var där för att hjälpa dig flytta. Jag lekte med min gudson för att försöka hålla minen uppe hur jobbigt allt var just där och då när du från ingenstans blir otroligt arg över att jag inte stor gråter för att du håller på att flytta ut. Jag försöker som vanligt resonera med dig för att få dig lugn men känner hur tålamodet bara försvinner och jag ger upp. Min vän ser vad som händer och försöker göra allt för att stötta mig i den jobbiga situationen. Någon timme senare precis innan ni ska åka så kommer din vän fram till mig medan jag sitter ute själv och röker, han vill säga något till mig. Automatiskt tror jag att han ska försöka be om ursäkt för hur du precis bettet dig och behandlat mig men så fel jag hade. Han säger bara att han vet hur mycket du älskar mig och hoppas att vi ska kunna hitta tillbaka till varandra. Allt som snurrar i mitt huvud stannar helt plötsligt till, hur fan kan någon som precis bevittnat det som hänt säga så här till mig? Okej han älskar mig men betyder det att han får behandla mig hur han vill för det?
Jag hade oturen att falla för en man som psykiskt misshandlade mig under 4 års tid. Jag förstod rätt tidigt vad som hände men att erkänna för sig själv att man inte var den självständiga, självsäkra personen man alltid tänkt att man var är ibland så jävla svårt. Jag hoppades att varje gång du lovade en förändring att den här gången så kommer det faktiskt ske, den här gången kommer han att förändras. Jag föll inte för dig i hopp om att kunna förändra dig, utan dessa sidor visade du inte förrän jag redan fallit så djupt och hårt för dig att lämna kändes som en omöjlighet.
Sättet du behandlat mig på har satt djupa och jobbiga spår inom mig och varje dag så märker jag fortfarande, flera månader senare, nya beteenden som jag inser kommer från hur du behandlat mig. Jag vet hur arg du är på mig för att jag försöker gå vidare medan jag ser det som ett sätt att kunna jobba bort alla dessa sår, eller att iallafall kunna få dem att läka till ärr och blekna bort. För sanningen är att sen dig så är min största rädsla att bli kär igen, att låta någon komma mig så nära på i livet som jag lät dig komma. Detta av två stora anledningar, första är att jag är så rädd för att ingen kommer kunna klara av mig. För även om såren läker och bleknar så kommer de alltid vara en del av mig. En del av mig där jag kan vara extra uppmärksamhetskrävande och där jag inte alltid vågar säga hur jag känner och tänker i rädsla för att uppröra känslor. För om det var något jag lärde mig fort i vårt förhållande så var det att aldrig påpeka när du gjort något fel eller säga rakt ut när jag var upprörd för det kom alltid att manipuleras runt till att allt alltid var mitt fel. Jag lärde mig även att när du var glad så gav du mig extra mycket komplimanger och berättade verkligen för mig hur mycket du älskade mig. Om du däremot var arg över något så tog du antingen ut ilskan på mig eller så var du helt likgiltig och låtsades som att jag inte fanns. I vilket fall så krävde jag alltid extremt mycket uppmärksamhet för om jag fick det så visste jag iallafall att du var nöjd med mig för stunden. Andra anledningen till varför jag är rädd att bli kär igen är för att tänk om jag hamnar där igen, tänk om nästa person är exakt som du. Kommer jag verkligen klara mig då? Kommer jag kunna lämna eller kommer det förhållandet bli mitt slut? För som tidigare nämnt så visade du inte dessa sidor förrän jag redan fallit för dig, så jag hade aldrig kunnat förutspå vad som skulle hända. Hur ska jag då kunna stoppa det från att hända igen?
Att skriva allt det här är så läkande för mig men att däremot lägga upp det skrämmer skiten ur mig. Hur kommer folk reagera när de läser det här? Kommer du få reda på det och hur kommer du reagera då? Men jag tror att jag måste få lägga upp det här för min skull. Jag spenderade 4 år med dig, 4 år av att gå på äggskal för att inte uppröra dig. Jag kan inte göra det längre, jag måste få uttrycka mig vare sig du blir arg eller inte. Antar att det kanske också är en del av läkande processen.
Nej men kolla vem som är tillbaka! Att blogga regelbundet är något som jag förstått nu att jag inte klarar men ibland måste jag bara få skriva av mig. Och den här gången handlar det om män som våldtar och misshandlar som gör karriär på det. För det är något som pågår för fullt just nu, eller ja det har gjort det ett tag men igår så tröttnade jag totalt.
För ca en månad sen så fick Carl Adam vara med i P3 Fråga vad du vill, hans rubrik var "Jag misshandlade kvinnor". Redan rubriken får det att krypa i min kropp, jag kände även direkt igen namnet då samma man var med i morgonsoffan på tv4 förra året och prata om exakt samma ämne. Självklart så fick P3 direkt mycket kritik när det gällde sitt val av gäst, men de svarade med att behålla honom som gäst med försvaret "att de ska ställa de tuffa frågorna". Jag var inte den enda som verkligen inte köpte det argumentet. För varför ska en kvinnomisshandlare få ta plats bland nyhetskanalerna? Jo deras försvar var att "vi måste ju förstå förövarens perspektiv", fast varför då? Vi vet redan att dessa förövare är män som tror sig ha någon rättighet att göra saker mot kvinnor. Jag tror aldrig att vi kommer hitta ett mönster för hur vi ska "bota" dessa män eller "förhindra" dem. För många av dem är män runt omkring oss alla, dem där älskvärda männen som alla gillar. Carl säger till och med själv att han inte kan lova att han aldrig kommer slå en kvinna igen. Sen så ska vi fundera hur hans offer känner kring att se honom när de sätter på teven eller får det upptryckt när de skrollar på instagram. Det är flera av hans offer som uttryckt hur dåligt de mår av detta ändå så påstår P3 att de pratat med ALLA hans offer och att de säger att det är okej med det här. Konstigt va?
En annan man, vilket är mannen som faktiskt gjorde mig så förbannad att jag blev tvungen att skriva det här, är Fredrik Virtanen. Under den stora Metoo kampanjen så var han en av de som blev outade, inte bara av Cissi Wallin som han våldtog utan även andra kvinnor som säger att han sexuellt ofredat dem. Fredrik är tyvärr inte dömd för sina brott, men det förändrar inte att det finns offer. Nu så kommer tydligen släppa en bok i slutet av månaden. "Börjar med en tillbakablick på några sommarmånader 2006, som kommer att hemsöka honom drygt tio år senare." Detta är ett citat direkt från bokus om vad boken kommer handla om. Hade jag bara läst den texten så hade jag typ tänkt en drama roman typ, men nej utan det som beskrivs där är sommaren då han våldtog Cissi Wallin. Så nu sitter han alltså och skriver en bok om hur han våldtagit och sexuellt ofredat kvinnor så att han kan tjäna lite extra cash. Ska vi se vad som händer med Cissi Wallin då? Nu har Cissi fortfarande en sjukt bra karriär men hon har nyligen blivit uppsagd från Metro som hon då jobbat för i ca 12 år, pga "hennes systematiska uthängningar av män". Alltså va???? Sen så har hennes repotage om abortfrågan i Polen för SVT blivit pausat för att Fredrik anmält henne för förtal, huuuuur? Hur kan man förstöra kvinnors karriärer och liv mer än vad som redan har gjorts men sen ge pengar till männen som gjort dessa hemska saker?
Och ja, jag kommer döma alla som väljer att faktiskt ge Virtanen era pengar genom att köpa boken.
Godmorgon!
Jag har varit vaken x-antal timmar redan men varit så slö hela morgonen så sitter inte och äter frukost förrän nu.
Anledningen till min slöhet är för att jag vaken rätt så sent igår kväll. Sen jag köpte mig en ny större säng för flera månader sen så har jag haft två saker i rummet som jag har tänkt byta plats på så att allt blir lite snyggare, igår kväll så bestämde jag mig för att faktiskt göra det. Men när jag börjat flytta grejerna halvvägs så kommer jag på en helt annan ide, så det slutar med att jag flyttar nästan varenda möbel i hela mitt rum. Allt är inte helt klart än och tog tyvärr inga före bilder då jag som sagt bara skulle byta plats på två saker. Men det är kul vad för tankar man kan få sent på kvällen när man egentligen bör sova.
Gelförstärkning/förlängning på naglarna är den nyaste saken jag är besatt av. Har gjort det lite till och från men de har ALLTID ramlat av så fort då mina naturliga sönderbitna naglar inte verkar gillat det. Men de senaste månaderna så har jag gått och gjort dem hos en barndomsvän, i början så ramlade av lika fort som vanligt. Jag gav dock inte upp och fortsatte gå regelbundet. Efter jag och Elin, som jag går hos, har testat lite olika saker så har vi äntligen lyckats göra så dessa håller bättre på mina naglar. Och nu så kan jag verkligen inte sluta, vill liksom aldrig ha tunna korta naglar längre.
Godkväll!
Idag har varit en fullspäckad dag, började med att jag gick till optikern. Kom därifrån med en gnutta starkare linser och en tillsägelse om att jag måste ha läsglasögon när jag har linser i.
Åkte förbi Majed en stund då jag saknade honom väldigt mycket. Närakuten blev nästa stopp då jag haft magproblem i 1,5 år nu och har varit till vårdcentralen mer gånger än jag kan räkna. Var även med ambulans till sjukan tidigare i år. Närakuten sa bara att de inte kunde hjälpa mig så fick ringa och boka ännu en till tid hos vårdcentralen och hoppas att de hjälper mig denna gång.
Hann bara komma hem en kort stund sen så åkte vi in och åt på Chopchop då mamma och pappa firar årsdag. De ska äta finare middag imorgon med farmor och farfar men tänkte att detta ändå var något.
Nu så har jag precis uppdaterat min BJ, då jag är helt besatt av den, och så försöker jag skriva min hemomtenta som ska in imorgon vilket går sådär men kämpar.
Hoppas ni alla får en bra kväll!
Godmorgon!
Hoppas ni alla har en fin måndag planerad. Själv så vaknade man redan vid klockan 6 imorse men försökte somna om ett tag då jag jobbar till sent ikväll men det var i princip omöjligt. Sen så när jag väl drog mig upp så har jag spenderat hela min morgon med att hjälpa mamma se efter min kusinson. Hon är barnvakt idag och de ska tillsammans med min ena lillebror, min storebror och hans sambo åka till Furuvik. Jag jobbar ju i eftermiddag så jag blir hemma men fick hjälpa mamma lite så hon hann fixa allting innan de skulle åka.
Nu så har jag äntligen fått tid att sätta mig ner och äta lite frukost, planera min dag i min bullet journal och se det senaste avsnittet av FTWD.
Här kommer en lite sen universitets update som jag inte kommit till skott att skriva. I början av juni så blev jag iaf klar med min andra termin utav 8. Jag är dock inte helt klar med alla kurser då jag inte har klarat en 7,5 poängskurs men ska skriva en omhemtenta i Augusti. Denna termin så har jag enbart läsa engelska som varit uppdelad i 4 olika delkurser.
Universitet har i allmänhet varit så annorlunda från vad jag tänkt men samtidigt så kul och jag har fått träffa och lära känna underbara människor. Men annars så finns det nog inte att uppdatera så mycket om, min tredje termin börjar första veckan i September och trots att jag inte klarat alla kurser så har jag fortfarande kvalificerat mig för nästa termin.
Godkväll!
Hoppas ni alla haft en bra lördag, min dag har varit bra men fullspäckad. Idag var det dags för den årliga släktbowlingen på pappas sida. Jag har tyvärr inte kunnat närvara senaste åren pga av jobb och lite så. Men i år så var jag med och det var verkligen så kul, jag är dock långt ifrån bra.
Efteråt så gick några av oss och åt en sen lunch. Efter många om och men så kom vi hem(vi stannade på Gränby och det tog såååån tid). Kvällen har varit lugn, lite solande, läsande, promenerande.
Nu är det dags för mig att sova, godnatt!
Lite nytt somrigt i garderoben från Gina, hittade bara toppen på deras hemsida. Den kan köpas HÄR.
Dagen började med så mycket ångest så jag knappt kunde äta då jag skrev en salstenta på förmiddagen. Efter det så åkte jag och umgicks med Majed i några timmar. Tog även en sväng till Gränby för att göra lite ärenden och köpte även lite plocksallad till lunch. Annars så har det varit en lugn fredag, sitter just nu och kollar semifinalen av let's dance sen dags för sängen.
För ett tag sen så beställde jag hem denna fina The Tropical wonders palett, eller ja jag fick den av Majed i tidig 2års present. Har haft mitt öga på denna rätt så länge och blev så exalterad att få hem den. Det här är min första riktigt färgglada palett och den känns så välbehövlig och inspirerande för mig. Den kommer från märket Certifeye vilket är ett litet indiemärke från England, så denna finns att beställa på deras egen hemsida och efter som den är från ett EU land så är de tingen tull eller så på den.
Jag har inte riktigt hunnit testa denna helt än men jag har testat några och WOOW! Färgerna är så sjukt fina och lätta att jobba med, älskar't. Jag försökte göra lite swatches men det är tyvärr inte min starka sida men då får ni iallafall ett hum om hur färgerna verkligen ser ut. Är verkligen så exalteras att testa denna mer!
