FrånMinSida blogg

Det är sjukt hur många gånger man fått hör att jag inte ska göra en grej av saker, att jag inte ska skriva något om det eller säga nått till de inblandade.

Jag är trött på det, om ni vill vara typiska svenskar som inte vågar ta tjuren vid hornen utan lägger era bekymmer i en flyttlåda och tjurar över att ni har så många lådor liggandes fine.

Men ni vet lika mycket som jag att det är FEL. Folk gör fel och de får inte en riktig chans att äga upp till dem om ni inte gör er hörda. Så ja det är jävligt fel att under 1 veckas tid gå från det att vi vet mormor hamnat på hem (okänd anledning men sjukhusrelaterat) till död.

Hon vägrar svara på vad det gällde, de som faktiskt bor vid henne vägra svara. Dvs de som var i DANMARK eller åkte dit på hennes bekostnad. De sa vi själva fick åka dit och besöka henne. Vi hade inte tiden att spara pengar. Vi tänker inte åka dit på hennes pengar vilket är en fattig pension.

De rensa ut lgh när hon flytta in på hemnet och vi hade en dag på oss att kolla om vi ville ha nått, resten skänkes. HUR hinner man på en dag få ihop över 2000 kr för att dra dit? När datumet väl kom och mamma fick besked om att hon gått bort.

Då ställde man ju frågan när blir begravningen? Jag hade nu fått min slutlön och var redo på att dra. "Det blir ingen begravning, hon ska skickas på kremering bara". Världens finaste käftsmäll, ni kände alltså att ni hade någon rätt att dismissa oss för vi var inte där.

Jag fick inga svar, men vad förvånasvärt, ni trodde väl att ni hade första rätt till att älska henne och vi som inte var där hade ingen rätt till de? För vi var inte där. Vi använde inte oss av hennes pengar för att ta oss dit utan vi försöker klara oss själva. Utan vetskapen om att hon faktiskt var dödssjuk är det svårt att agera "Rätt".

Efter det trevliga hemlighetsmakeri så har ni väl varit där och tagit allt som hade värde. Inklusive det som var testamenterat till mamma. Dem papprena kunde ju lätt nyckelhavaren bränna. Kul för er, att ni fick roffa åt er lite saker. Får både jag och mamma skiter fullständigt i dem sakerna och lägger mer vikt i personers agerande.

Hur fan beter ni er? Skamligt som fan och berövande av andras känslor, tacka gudarna så är min mamma smart nog att göra valet att inte ha er som släkt längre, för den rätten begravde ni med mormor, vart fan ni nu gjorde av henne. Det ända jag har kvar av henne är minnena resten tog ni åt er själva. Det kommer jag aldrig glömma, från och med den dagen har jag inte längre någon mobror eller moster längre.

Allt man kan göra är plocka en bukett liljekonvaljer, lyssna på jeg en gård meg bygge vil (danska varianten) och tänka tillbaka på bockarna bruse som hon läste för en vartenda natt hon sov hos oss. Ni är hemska människor och jag hoppas att ni vet det.

’’Du förtjänar bättre, men säg inget om detta till din partner, jag menar inget illa’’

’’Han är för aggressiv, han skapar bara kaos’’

’’Du ska inte behöva göra allt det där för din partner’’

’’ Du och jag är i samma sits jag gör också allt för min partner’’

’’Han kommer aldrig ändra sig’’

’’ Hur står du ut med honom’’

Hej exet som säger jag inte vet vad jag ger min in på. hej tjejen som inte träffat hennes ex på två år. Hon som har koll på hur han är. Absolut du har fina förväntningar och äckliga åsikter. Som tur kommer alla dessa påståenden alltid och överrumplar mig för annars hade du fått svaret du förtjänar. Jag lärde och känna honom säkerligen 10 gånger snabbare än dig. Jag förstod honom. Jag skapade ett hem med honom, jag gav honom tid att växa in i hemmet. Jag visa vad jag anser är ett fungerande hem och ett fungerande förhållande. Jag gav honom kärlek, ett hem och ett nytt liv att förhålla sig till. jag har hört det mesta. Jag förstår varför du säger som du gör. Men jag tar fan inte in sån skit, det är vad man gör det till och dina patetiska åsikter spelar väldigt liten roll i våra liv. Men dem gör mig arg och besviken på att människor konstant ska döma för hur det var förr, ’’jag vet hur det var förr han kommer inte ändra sig’’ NÄ inte när man konstant blir nerryck av dessa idiotiska kommentarer.

Tänk dig själv du är kroniskt deprimerad pga all skit som man gjort och all skit man fått pga man är just den man är. Det är DU som är felet och du vet om de, alla påpekar de konstant och tills ger du upp, du skiter i vad andra tycker och fortsätter med dina destruktiva vägar. Du har gett upp, det här är vad livet har att erbjuda. Men du som är ett ex eller någon som stött på denna människan fortsätter med dina idiotiska kommentarer. Du fortsätter trycka på någon som redan gett upp oavsett om du säger det till honom eller någon annan så är du toxic. Vad vinner du på det? Mår du bra? Är det ett sett att hämnas att du inte lyckades i ditt förhållande. Är du så låg människa? Tror du att du vet bäst?

Du som påstår dig vara min vän och kommer fram full och säger jag förtjänar bättre. Hur tänkte du? Är du bara dum i huvet eller försöker du manipulera mig. Jag lyssnar på dig går sedan vidare och fortsätter med min kväll. Vad tjänar du på att säga jag förtjänar bättre, tror du att jag kommer anpassa mig efter din åsikt? Tror du jag kommer tänka Fan du har helt rätt?

Välkommen till verkligheten, jag valde denna killen för jag såg något i honom, för jag blev kär, för jag älskar honom. Jag valde inte honom på premissen’ ’vad förtjänar jag’’ Jag rangordnar inte människor för hur många gånger de håller upp dörren, eller hur många gånger de inte kan hålla masken. ’’Han är för aggressiv, det blir bara kaos när han är med’’ Ännu en gång, ni trycker på någon som hatar sig själv just för han inte alltid kan hålla ilskan inne. För att hans huvud automatisk reagerar känslomässigt och hur mycket han gör kan han inte stoppa dessa tankar. Du trycker alltså på en svag punkt som människan redan mår dåligt över.

Duktig kompis tack för du stöttar mina val. Tack för du säger jag menar inget illa. Hade du inte menat något illa hade du stöttat mina val, du hade frågat vad jag känner och tycker. Tacka gudarna att jag faktiskt har en vän som fungerar på detta vis annars kanske jag inte sett skillnaden. En vän som tar hem mig till honom när de går dåligt som frågar hur jag känner och vad jag tycker om situationen, och stöttar mina val i vad jag gör. Han må inte gilla när de kommer en dålig situation eller hur allt blev just då men han stöttar i alla fall mig. På så vis stöttar han även mina val och mitt förhållande.

Jag ska inte behöva göra allt i hemmet, jag ska inte behöva göra sushi 12 på natten för han var sugen. Kanske inte enligt dig, men jag valde att göra sakerna. Jag tog på mig ansvaret. När det blev för mycket gick det ut över honom. Han står där och vet inte vad som han gjort fel eller rätt. Så efter att börjat med en ny metod som heter’’ Bygga ett förhållande’’ Så blev de helt plötsligt nya öppningar. I början var det mycket mer vi två och en helt annan anpassning för honom som tog tid. Men den har skett. Så släpp era jävla åsikter och se på oss idag. Jag har en kille som älskar mig över allt, han tar en kväll hemma med mig över en natt på krogen. Vi delar disken jämt för att vi båda ska orka med. Vi tvättar/städar/handlar ihop, vi gör saker för varandra. Vi KOMPROMISSAR, så om jag gör’’allt’’ då kanske de är för att jag har tiden till det. En dag sittandes hemma medan han pluggar då har jag tiden till att städa, tvätta, laga mat’’men varför väntar du inte tills jag kommit hem så jag kan hjälpa dig’’ har han frågat mig flertal gånger. Det är nu kompromissen löser sig för när disken tvätten och maten är klar. Vad har jag då? Joo fritid. Jag har tid till mitt förhållande. Mina vänner och gör allt eller ingenting.

Jag tofflar inte min partner, som en annan’’vän’’ påstod, hon drog upp ett scenario från långt innan vi skapade en rutin i samarbete för det inte funkade just då. Varför är detta scenariot som du minns och inte jag minns sååå viktigt. Varför är detta en viktig del i mitt nuet. Vad är det som rättfärdigar alla dessa små kommentarer som byggs upp i huvet på honom, vilket blir hans enda sanning. Han är bara en sån ’’adhd unge’’ det finns ingen räddning för honom för de är tydligen ett stort fel på honom. Killen som ni kritiserat som jag bygger min framtid med, han som blev lyckligare för någon faktiskt såg honom. Någon som älska honom och ville honom väl. Personen som fick honom att bygga om sin vardag och liv och ändrades mot en gladare person med så mycket mer kunskap. Han gjorde detta valet för att EN person trodde på honom och hans visioner. Så nu får ni med era patetiska åsikter skärpa er och inse att de kvittar för i mina ögon är han den han blivit nu och jag älskar honom.

Tack för åsikten men Nejtack.

Jaa överdriven rubrik, antagligen, men han är värd det! Inte trodde jag att man hade samma behov av min blogg numera. Har bott i snart ett år med min sambo i vår lilla bubbla mitt i Falun. Jag, han och vår lilla sur-katt. Allt rullar väl på som vanligt, som i alla människors liv händer saker som gör att det går ner sen tar man sig upp med nya roliga besked. I Fredes var en av de dagar som gick lite mer neråt men de ät ju okej, vi alla är väl människor? eller hur? ja, jo, eller iallafall så tänkte jag. Detta trodde jag majoriteten av befolkningen också höll med om men sen insåg jag den 29:onde Januari att det finns en grupp som agerar tvärtom. Men inte skulle jag tro att det var den gruppen av människor, eller rättare sagt yrkesprofessionella, VUXNA, auktoriteter, poliser som var den typen. Men gud vad blind jag är, det står ju t.o.m i deras yrke att dem ska agera känslolöst, skam på mig som inte tänkt på detta. Nej såklart står det inte känslolöst, det står bara ''lägg inte in dina egna värderingar''. HUR ska man inte göra det? det är ju förfan människor man arbetar med, människor som har precis samma värde som dem själva så misstro er inte om att ni är ett dugg högre än någon annan. Aja här är mitt brev till er från en 21-åring. ja tänk att ni redan börjar vända 20-åringar och antagligen många yngre emot er på grund av dessa orättvisa beteendena vilket ni kanske anses som små och betydelselösa. Lovar, hade de varit ditt barn/sambo/syskon så hade du nog agerat annorlunda men tillbaka till punkt 1 de är ju inte ert fel ni följer ju bara reglerna för yrket. Kanske dags att tänka om? ändra på dem för ni lever inte i ett samhället full med robotar.

Lördag 27 januari var min sambo hos sin vän och drack lite medans jag var hos grannen. Vi hade ca 3-4 glas vin tillgodo var och bestämde oss för en lugn kväll, vi skulle ut och kolla på en vän som spelade på stan. Men en av sambons kompisar var för påverkad så han stanna kvar med dem. Eftersom kvällen gick satt han och lattja med sin kompis kökskniv och råkade skära upp ett sår på vaden. Han hade en allmänt dålig dag och blev väldigt uppväckt av denna händelse samt insåg att han bör söka vård så att det slutar blöda. Hans vän ringde ambulansen och först av alla anlände polisen. Sambon hade velat gå ner och vänta in hjälpen och dricka upp det sista vinet eftersom vännen i lägenheten sov. Det som händer är att hans vän tror han ska dra och därav lägger honom ner i trapphuset med ett knä på hans bröst. Polisen i sin tur kommer dit och tar över (i trapphuset) och ambulansen anländer. De tittar på hans ben och tejpar fast en kompress. Sedan släpar polisen ut honom till polisbilden barfota i det kyliga vintervädret (ca 25-50 meter).

Han blir väldigt upprörd över att polisen tvunget skulle ta honom när det var en så onödig händelse som hänt, allt han ville göra va få såret sytt, sen gå hem och lägga sig. Även hans vänner vittnar till att han inte var hotfull emot dem. Vilket jag som sambo förstår och anser vara en självklarhet, jag vet att han har ADHD, depression och allt som det innebär, samt dålig erfarenhet av polisen. Den dagen var helt enkelt en dålig dag i hans liv och det blev fel men definitivt inte ett självskadebeteende. Denna natten fick han spendera i Borlänge kommuns fyllecell. Där fick han höra hur mesig han var som hade ont och sökte mer hjälp. Eftersom ambulansen inte tvätta såret gjorde han det med sitt vattenglas samt en av poliserna kom med en tvålpump och spruta på två gånger. Han bad om hjälp och beskrev hans mediciner som han tar emot sin adhd och depression. Den antidepressiva är delvis blodförtunnande vilket verkligen påverkar hans kropp. Detta visste vi sedan innan eftersom ett skärsår på fingret hade för några veckor sedan blivit en ommålning av badrummet. Iallafall fick han en ny kompress påsatt men golvet var blodrött efter hans ben som blött igenom förra kompressen. Innan han kom ut tvinga de upp honom på benen och städa rummet sen var han fri att gå. Därpå gick han och vänta på en buss i vinterkylan som tog honom hem, vilket senare ledde till vår hem-sjukvård.

Jag vart väldigt besviken över situationen eftersom jag fick först veta detta 3 timmar efter händelsen och när jag bad om hjälp från både polis och lasarett för att ta reda på var han är och vad som skett då fick jag två svar. Lasarettet hade skrivit ut honom och Polisen sa endast ''vill han nå dig så tar han kontakt när han blir släppt''. (jag ber dem ytterligare om hjälp eftersom han varken har mobil eller pengar så han kan inte ta kontakt ed mig på något vis). Polisen visste inte vem jag prata om för jag ej nämnt namn och därav informera de inte om han ens fanns där. Det som istället kunde hänt i en anhörigs öron är att lasarettet sytt (eftersom de påstått sig skrivit ut honom) och han sedan försökt gå hem. Jag hade under denna stund redan gått hem från spelningen för att hitta en tom lägenhet vilket betyder att han inte lyckats ta sig hem. Var han då hade kunnat hamna hade jag ingen aning om. Detta är det sämsta jag vet om det svenska samhället. VARFÖR samarbetar inte dem så kallade pålitliga auktoriteten med personens anhöriga, varför gömmer de sig bakom en omänsklig vägg av lagar. Det är väl ändå inte såhär vi skapat samhället att funka, kasta skit på de som mår dåligt och stänga ute de berörda runt personen. Nästa steg efter denna hemska kväll var att han fortfarande nästintill 24 timmar senare ligger och blöder med värk i benet, öppet sår och huvudvärk.

Jag gick och köpte allt som behövdes för att tejpa ihop såret tvätta ur och plåstra om samt gav honom Panodil. Detta var ju något polisen och de skrattande Securitas vakterna inte kunde hjälpa till med. Jag avslutar denna vecka med två bedömningar av sjuksköterskor som påstår att såret skulle eventuellt behövts sy men det numera var för sent eftersom bakterierisken är för stor samt beröm för att vi som privatpersoner lyckats laga det hela väldigt fint själva. Dock behöver sambon komma på återbesök nästa vecka ifall att det blir inflammerat. Jag hoppas verkligen polisen tar och skärper sig, tar alla sjukdomar i första hand istället för gör vad dem tycker är rätt, man låter inte någon människa ligga lidande oavsett vem och vad dem gjort fel. vakna och börja bli lite mänskliga Polisen, kom ihåg att det är människor ni handskas med, som har familj, är barn till någon kanske även storebror till en 6 årig tjej. En liten tjej som får växa upp med dessa tyvärr sanna berättelse som ni skapat, se sanningen och sluta skyll på individerna eller lagen.

Mvh en sambo som från och med 27 januari 2018 tappa förtroendet för Er.

#NeverKeepQuiet

Sådär japp, då vart man i Skåne igen. Den enda fördelen med att hamnat på så olika ställen är att man har vänner lite här och var vilket gör en mindre platsbunden. Älskar dock hur mysigt Falun är jämfört med hålan man växt upp i. Längtar tillbaka till sin Starbucks vaniljlatte på högskolan och Mysa ner sig med killen framför en film. Haft ett otroligt spännande år både i Skåne och uppe i Dalarna.

Jag ser fram emot nya utmaningarna som komma skall och tänker inte ge upp förräns man lyckats med allt som står på listan så bara vänta till tornadon är klar. Precis som alla andra har jag fastnat för Pokemon Go och därav funderar man på att tag lite egenkväll idag på cykel och köra runt en tur i sin gamla bonnahåla. Avslutar med min fina Batman tröja bara för den är sååå awesomee.

Bannannaaaas out! =)

Valde nog rätt bra att börja med bråvalla som första festivalen man är på, haha sjukt kul med alla inblandade och alla historier som medkom efter 4 dagars festande på både husvagnscampet och Camp Lange. Hoppas på nått liknande i framtiden utan regnet och alla sjukor, Länge Leve Langos!

Passar på att utforska dalarna lite så varit förbi Vansbro coh fotograferat lite ska dit igen för en suprise och lite mer fotografering sen. Fun fun =)

Nu har man snart riktigt sommarlov här och kan börja hitta på lite kul saker som man inte gjort så ofta innan =). blev en runda förbi gruvan och museet med systemkameran. Avslutas med hemmamys och halvdan halsinfektion AGAIN. Jaja de löser sig blir väl att börja runkeepa snart igen för å se vad man missat i Falun innan man drar ner igen (Y).

Idag har jag valt och bara googla lite på vad som finns i dalarna och tänkte börja lite smått med Borlänge så varit där och fotograferat lite. Vissa saker är ganska lika lilla Perstorp. Fint är det här uppe iallafall ! =) Sen blir det dra ner till Å-festen en runda och umgås med my peeps. (obs lite bilder hemifrån med för man inte kunde motstå ta några)

Nu har man äntligen fått lite fritid att fotografera igen så blev det en eftermiddag vid Bojsen beach med lite fika och fin utsikt. Sakna Falun är ju något man kommer göra sen när man väl packar väskorna och åker hem igen <3