RSS - xml

Kontrollerades senast: 2019-08-08 04:12:50

tanyamikaela blogg

tanyamikaela blogg pÄ Nouw

Uganda đŸ‡ș🇬 Tour de Masaka & First Day in Action

2019-08-07 17:59
FrÄn tanyamikaela


Nya veckan har börjat och jag nÀrmar mig slutet pÄ den första veckan i Uganda. I mÄndags startade introduktionen för min roll med Isabella och det kÀnns fantastiskt att vara igÄng.

I söndags fick jag och Jens en "Tour de Masaka" med Isabella dÀr hon visade oss runt i Masaka pÄ de stÀllen som personalen och volontÀrerna pÄ El Cambio Academy hÀnger pÄ.
Efter vÄr sightseeing Ät vi lunch pÄ Plot99, dÀr vi Àven trÀffade pÄ ett gÀng amerikanska tjejer som skulle spendera 9 mÄnader i Uganda. Vi diskuterade med dem samtidigt som vi lunchade och bland dem fanns en diabetiker som bor permanent i Uganda och fÄr sina mediciner skickade till sig dÄ hon Àr hÀr.
För mig var det stort, eftersom jag pÄ nÄgot sÀtt alltid haft en rÀdsla kring att bo utomlands pÄ grund av min diabetes och för att vi i de nordiska lÀnderna har sÄ bra vÄrdsystem för oss. Jag har aldrig lÄtit min diabetes vara ett hinder för det jag vill göra i livet, men jag mÄste ÀndÄ erkÀnna att tanken pÄ att spendera lÀngre tider utomlands ÀndÄ skrÀmt mig, för att det systemet blivit en trygghet för mig. Men jag fick ett nytt perspektiv pÄ det hela och plötsligt sÄ kÀndes det som att allt gÄr att lösa med lite research om man sÄ vill.

Efter lunchen tog vi en lÄngpromenad med ECAs general manager Joyce och hennes syster Maureen och fick bland annat hÀlsa pÄ deras syster Annette och hennes dotter samt se Masakas fantastiska natur och omrÄden som var sÄ mycket Afrika det bara kunde bli. Det var otroligt vackert men man fick Àven se hur mÀnniskor i olika samhÀllsklasser lever sitt liv och detta utvidgade mina perspektiv pÄ livet nÄgot otroligt. Det Àr mÄnga mÀnniskor som inte har nÄgonting, det finns mÄnga som bara lever för dagen och för att överleva och det finns inte pengar i överflöd för lyx och materiella ting, men dessa mÀnniskor har ÀndÄ ett stort hjÀrta och leenden som smittar av sig.

Efter vÄr promenad möttes vi hemma hos Joyce för middag och jag fick för första gÄngen smaka pÄ tilapia. Den var sÄ stor sÄ jag fick dela den med Malena - en av Joyces praktikanter frÄn Danmark. Som den fiskmÀnniska jag Àr tyckte jag att tilapian var otroligt god och det Àr inte sista gÄngen som jag Àter det under min tid hÀr.

MĂ„ndagen handlade mest om att komma in i akademins vardag och jag fick bekanta mig med arbetsuppgifterna jag kommer att ha.
Vi hade Àven en liten photoshoot med Isabella för att fÄ material till presentationen om oss pÄ ECAs Instagram.
Jag hade sett fram emot en mÄndags eftermiddag pÄ fotbollsplan och se grabbarna trÀna men pÄ grund av schemaÀndringar i skolan blev trÀningen instÀlld och ersatt av en Freestyle session med Jens, Ulrik, Steven och Abbey. Men det var lika spÀnnande att titta pÄ och jag blir fascinerad av den tekniken och bolltouchen som grabbarna har.

The new week has started and it's getting closer to the end of the first week in Uganda. Monday was started off with my introduction week with Isabella and it feels amazing to get started.

On Sunday Isabella gave me and Jens a "Tour de Masaka" where she took us around Masaka and showed us the places where the staff and volunteers at ECA usually hang out at.

After our sightseeing we ate lunch at Plot99, where we also met a group of girls from America who are staying in Uganda for 9 months. We discussed with them as we had lunch and among them was a fellow diabetic who lives permantenly in Uganda and get her insulin by mail when she stays here.
For me this was huge, because I have somehow had a fear of living abroad due to my diabetes and also because our great healthcare system in the Nordic countries. I have never let my diabetes become an obstacle for what I want to do in life but I must admit that the thought of spending a longer time abroad has scared me because the system has become a safety for me. But I got new perspectives on this matter and suddenly it felt like anything is possible to solve if I want to, it just takes some research.

After the lunch we took a long walk with ECAs general manager Joyce and her sister Maureen and their two interns from Denmark. We got to meet their sister Annette and her daughter and also see the fantastic nature of Masaka and parts that was exactly as much Africa as it could get. It was incredibly beautiful but we also got to see how differently people live in Africa depending on their social status and this is something that expanded my perspectives of life remarkably. There's a lot of people who have nothing and many who just lives for the day and for survival and there's not money overflowing for luxury and material things, but these people seem to have the greatest hearts and smiles that are contagious and makes you happy.

After our walk we had dinner at Joyce's place and I had tilapia for the first time. The fish was huge, so me and Malena - one of Joyce's interns - shared our meal. It was really delicious and I will definitely have it again during my stay here.

Monday was all about getting into the everyday life of the academy and I got introduced to the tasks I will have with marketing.
we also had a small photoshoot with Isabella to get some material to the presentation of me and Jens for ECA's Instagram.
I was looking forward to a Monday afternoon at the pitch to see the boys in training but due to some changes in the school schedule the training was cancelled and the boys had a Freestyle session with Jens, Ulrik, Steven and Abbey instead. It was as exciting to watch though and I'm fascinated by the technique  and the ball touch that the boys have.

A lot of new and fun things are happening and I'm so grateful to be a part of this journey.
I hope you're all great back home!


Lots of love,
Tanya

Uganda đŸ‡ș🇬 The people

2019-08-04 00:52
FrÄn tanyamikaela


Dag tvÄ Àr över och snart börjar den riktiga vardagen efter en helg med fokus pÄ att lÀra kÀnna Masaka, akademin och alla personer som ingÄr i akademin, frÄn volontÀrer till alla de hÀrliga pojkarna som gÄr dÀr.

IstÀllet för att gÄ in pÄ hela mitt dagschema och vad jag har gjort har jag tÀnkt tillÀgna ett inlÀgg för de personer som jag trÀffat hittills och som fÄtt mig att kÀnna trygghet och att valet att komma till Uganda Àr 100% rÀtt. Jag har inte trÀffat alla i akademin Àn, men för att undvika en bibeltext till inlÀgg tÀnkte jag börja redan nu.

Vi volontÀrer har ett hus och just nu Àr vi fem volontÀrer hÀr frÄn Danmark och hittills har vi delat nÄgra riktigt mysiga stunder med hÀrliga diskussioner. Jens, Ulrik och Alexander kommer vara de som nÀmns mest hÀr i bloggen kan jag tÀnka mig för att Isabella kommer lÀmna Uganda för studier om nÄgon vecka.
Hos oss jobbar Esther, som fixar mat, stÀdar och tvÀttar för oss. PÄ akademin finns Stella och Sarah som gör samma arbete som Ester men för pojkarna i akademin.
Med oss i volontÀrhuset bor Àven Eddie, akademins fysioterapeut och fystrÀnare som ocksÄ har erfarenhet av att gÄ pÄ en fotbollsakademi. Han hÄller Àven i yoga för pojkarna, vilket Àr bra för dÄ kan jag frÄga lite tips av honom för min self-practice och kanske fÄ en kompis att köra lite yoga med nu som dÄ.

Under dag 1 och dag 2 har jag fÄtt trÀffa pojkarna och lÀrt kÀnna dem bÀttre. De gjorde ett fantastiskt första intryck bÄde pÄ mig och Jens och för varje gÄng vi lÀmnar akademin Àr vi lika mÄllösa och förundrade över hur hÀrliga och energiska de Àr. De Àr riktiga glÀdjespridare och det Àr verkligen dagens höjdpunkt dÄ man fÄr spendera tid med dem.
Under de hÀr tvÄ dagarna har jag redan lÀrt mig otroligt mycket av dem och under dagens Freestyle session som jag och Jens hade sÄ sÄg man att de verkligen Àr lyckliga med vad de gör, har tÄlamod och sjÀlvdisciplin för att göra samma tricks om och om igen tills de sitter samt en otrolig nyfikenhet och vilja att lÀra sig mer. Det inspirerar mig otroligt mycket och det Àr en av de mÄnga egenskaperna jag kommer ta med mig i livet vart jag Àn gÄr.

Mitt första intryck av alla - eller de flesta - i Masaka Àr att de Àr nyfikna, vÀlkomnande, trevliga och gÀrna vill byta nÄgra ord dÄ de ser oss pÄ stan. Spelar ingen roll pÄ kön eller Älder, precis alla vill prata med oss. Extra hjÀrtvÀrmande Àr alla barnen och det gör mig sÄ rörd att se deras glÀdje dÄ man tar sig tiden att hÀlsa pÄ dem och krama om dem dÄ man Àr pÄ vÀg nÄgonstans.

Innan jag Äkte till Uganda sÄ har jag bara hört en massa gott om landet och dess invÄnare, men hittills har de övertrÀffat alla mina förvÀntningar! Jag ser verkligen fram emot dessa tre mÄnader i akademin och de relationer jag kommer bygga upp hÀr.

Day two is in the books and soon the real work starts after a weekend with focus on getting to know Masaka, the academy and all the people involved in the academy, from the volunteers to all the lovely boys who stay there.

Instead of going into details on my daily schedule and what I have been up to I will dedicate this post for the people I've met so far and made me feel safe and that the decision to come to Uganda is 100% right. I have not met everyone in the academy yet, but to avoid a text as long as the Bible I thought I would already start with that.

We volunteers live in an own house and right now we are five here from Denmark. We have already shared some cozy moments with really nice discussions. Jens, Ulrik and Alexander will be mentioned the most probably because Isabella will leave us in a few weeks.
We have a maid called Esther who works with cooking food, cleaning and washing for us. Her work is so valuable considering the amount of time we will spend working for the academy and thanks to her we don't need to worry about cooking and cleaning ourselves. At the academy Stelma and Sarah do the same work as Esther but for the boys in the academy.

During day 1 and 2 I have met the boys and got to know them a little better. They have made an amazing first impression on both me and Jens and each time we leave the academy we are so speechless and amazed by how wonderful and energic they are. They are rays of sunshine and it is the highlight of the day when we get to spend time with them.
During these days I have already learnt so much from them and on our Freestyle session today you could really see how happy they are with what they do, they have patience and self-discipline to do the same tricks over and over so they master them and they have this amazing curiosity and will of learning. It really inspires me and it's one of the many traits I will bring with me from here wherever I go in life.

My first impression of everyone - or the most people - in Masaka is that they are curious, welcoming, nice and they really want to chat with us when they see us in the city. It doesn't matter what gender or age the people have, everybody wants to stay and talk with us. Extra heartwarming are the kids and I get so emotional when I see their happy faces when we take our time to greet them and hug them on our way somewhere.

Before I came to Uganda I have only heard good things about the country and its residents, but until now all my expectations has been exceeded! I'm really looking forward to these three months here in the academy and the relationships I will build here.

Uganda đŸ‡ș🇬

2019-08-03 01:24
FrÄn tanyamikaela

Det var lÀngesen sist. Men nu kÀnde jag att det var dags att damma av bloggen, för att dela med mig av Àventyret jag just nu fÄr ta del av.

I skrivande stund Àr jag i en stad som heter Masaka i Uganda och har precis spenderat mitt första dygn hÀr av de totalt 90 dagarna jag kommer spendera hÀr med El Cambio Academy som ingÄr i min praktik genom skolan. Jag kommer berÀtta allt i sÄ stor mÄn som möjligt och framför allt ge en presentation hÀr om organisationen sÄ fort jag fÄtt lite mer kött pÄ benen och kan ge denna akademi en vÀrdig introduktion.

Den första augusti landade jag i Entebbe efter tvÄ lÄnga och sömnlösa flyg men vÀlkomnades med bÄde sol och den Afrikanska vÀrmen som gav alla de mindre trevliga kÀnslorna en spark i baken. Hade Àven Jens frÄn Danmark - som kommer arbeta som volontÀr samtidigt som mig - som min resekompanjon. Det var vÀldigt trevligt för det var lÄngt ifrÄn enkelt att lÀmna Simon och tryggheten som man skapat sig i Köpenhamn. Men med vetskapen att bÄde jag och Jens Àr i samma situation gjorde att man hade nÄgon att prata med om livet, förvÀntningar och givetvis att vi fick en chans att lÀra kÀnna varandra lite bÀttre innan Àventyret i Uganda.

Den första dagen spenderades i Masaka med att lösa praktikaliteter som att hÀmta ut pengar och lösa ett SIM-kort som möjliggör kontakt med omvÀrlden. Ulrik, som kommer stanna hÀr i akademin en lÀngre tid guidade oss i Masaka och vi fick Àven kÀnna pÄ mÀnniskors nyfikna blickar efter oss "muzungus" (ord för vit person pÄ Luganda, det vanligaste sprÄket i Uganda).

Jag Àr vÀldigt exalterad över allt jag kommer se och uppleva under min tid hÀr och hoppas ni Àr lika uppspelta över att lÀsa om det.

Tills nÀsta inlÀgg, sköt om dig och njut av livet!


It was a long time since the last time I wrote but this time I felt that it was time to dust off my blog to share my adventure that I get to be a part of now.

At the moment I'm in a city called Masaka in Uganda and have recently spent my first 24 hours here of the 90 days that I will spend here with El Cambio Academy that is a part of my internship through my education. I will take you along on my journey and tell you as much as I can of it, including a presentation of the academy as soon as I have got to know more about it to give you a worthy introduction of what it is.

The 1st of August I landed in Entebbe after two long and sleepless flights but I was welcomed with both sun and the African heat that gave all unpleasant feelings that a change in life can bring you a kick in the ass. I had Jens as my travel companion from Denmark who will work as a volunteer during the same time as me. It was really nice because it was not easy to leave Simon and the safety we have built up in Copenhagen. Knowing that both me and Jens are in a similar situation made the travels way easier and it was so nice to have someone to talk with about life, expectations and also that we got to know each other better before our adventure in Uganda.

The first day was spent in Masaka with handling practicalities as withdrawal of cash and getting a SIM-card to stay in contact with my dearest ones. Ulrik, who is staying a longer time at the academy guider us in Masaka and we got to feel the curious gazing at us "muzungus" (word for a white person in Luganda, the most common language in Uganda).

I am very excited about all things I will see and explore during my time here and hope that you are as excited to read about it.

Until next post, take care of yourself and enjoy life!


Love,
Tanya

ÖVERTÄNKAR'N

2018-10-22 16:47
FrÄn tanyamikaela


Long time no see, igen. De senaste veckorna har inte direkt varit en dans pĂ„ rosor, men det kan ju inte livet alltid vara, eller hur? Jag har försökt hitta balans i min vardag mellan skola, hemsysslor och trĂ€ning men allt det har blivit allt tyngre dĂ„ jag nu har sĂ„ mycket tid över att tĂ€nka. Min gamla kompis, ÖvertĂ€nkaren, har varit pĂ„ besök och stundtals har det varit otroligt tungt. Men efter att jag fĂ„tt lĂ€tta pĂ„ trycket med samtal med min mamma, besök hos min syster och en ordentlig diskussion med Simon börjar jag se ljuset i tunneln och kanske kan börja anvĂ€nda mig av strategier som fungerar i min vardag. Vi fĂ„r se hur jag kommer lyckas.


Varför har det varit sÄ otroligt svÄrt för mig att hitta balans i livet just nu? Flytten till Köpenhamn kom med nÄgra riktigt stora förÀndringar i mitt liv som jag reflekterat över de senaste veckorna. Dessa förÀndringar har pÄverkat mig, hur jag ser pÄ mig sjÀlv och min syn pÄ min egen vÀrdighet. De har pÄverkat min vardag och de saker jag gör, sÄ i efterhand Àr det en sjÀlvklarhet varför jag tÀnkt som jag gjort och varför jag varit sÄ fast och insvetsad i mina tankestormar.

En av de största förÀndringarna var att jag slutade spela fotboll innan jag flyttade till Köpenhamn. Orsaken till att jag la fotbollsskorna pÄ hyllan var att jag ville fokusera pÄ flytten till Köpenhamn fullhjÀrtat, men jag hade hundratals andra, personliga anledningar till att jag valde att sluta. Den största orsaken var att jag inte lÀngre hade den glöden och det hjÀrta som behövs för att fortsÀtta spela, speciellt pÄ en högre nivÄ.
Att sluta gav mig först en kÀnsla av lÀttnad och glÀdje. Fotbollen hade av olika anledningar krÀvt mer energi av mig Àn jag fick tillbaka och det gav mig en kÀnsla av frihet och lycka att Àntligen ta steget att sluta. Jag fick plötsligt sÄ otroligt mycket tid över till att göra saker som jag verkligen ville göra och efter mÄnga Är av veckor som var helt och hÄllet planerade efter fotbollen var det otroligt skönt.

Men... I nÄgot skede förÀndrades nÄgot och jag kÀnde att nÄgot fattades. Vardagen kÀndes sÄ otroligt meningslös och det kÀndes som att jag inte gjorde nÄgon nytta alls. Jag började ifrÄgasÀtta mig sjÀlv pÄ ett sÀtt jag aldrig kunnat förestÀlla mig innan och plötsligt blev allt bara jobbigt. Jag försökte hitta motivation till att trÀna Crossfit och Muay Thai och det hjÀlpte, men det kÀndes inte som innan. All min fritid gick Ät övertÀnkande och jag började mÄ dÄligt över saker jag aldrig mÄtt dÄligt över innan. Jag överanalyserade allt som folk sa Ät mig och lyckades alltid vÀnda det till nÄgot negativt om mig sjÀlv och tog allting personligt Àven om det inte var menat sÄ.

Majoriteten av mitt liv har handlat om prestation. Att slÄ sina rekordtider i simbassÀngen, spela 90 minuter pÄ fotbollsplan, vinna matcher, göra mÄl, slÄ fina crossbollar och perfekta passningar, lyfta maxlyft pÄ gymmet för att bli snabbare, starkare och bÀttre. Jag har jagat kÀnslan efter en lyckad prestation otaliga gÄnger i mitt liv men Àven om man uppnÄtt den analyserar man prestationen sÄ att man kan göra saker Ànnu smartare och bÀttre för att uppnÄ en bÀttre kÀnsla nÀsta gÄng eller klara av fler lyckade prestationer under en match. Finslipa teknik, förstÄ taktik, behÄlla och förbÀttra kÀmparglöden inombords för att bli en Ànnu bÀttre spelare.

Men plötsligt var allt det borta. Det finns prestationer av andra slag, men det har inte uppfyllt mig pÄ samma sÀtt som fotbollen gjort. Hittills i alla fall. Jag började strÀva efter perfektion och prestation i andra former, som skolresultat och genom mÀnniskan jag Àr. Jag behövde plötsligt bekrÀftelse pÄ att det jag gör NU Àr bra och den jag Àr NU Àr bra, men det finns inget som ger bekrÀftelse pÄ samma sÀtt som lagkamrater gör efter att du spelat ditt livs bÀsta match eller trÀnare dÄ du stÄtt upp för laget, offrat dig i situationer med kropp och sjÀl och betalat för det med blod, svett och tÄrar. Jag var inte mottaglig för andras komplimanger och inget kunde ge mig den bekrÀftelse jag sökte efter.

Att gÄ igenom alla dessa kÀnslor och tankar samtidigt som jag flyttat till en ny stad, i ett nytt land, och en ny lÀgenhet dÀr du bor i ett kollektiv - det Àr kÀmpigt. Men Àven fullt normalt, jag vore ju galen om jag inte kÀnde eller tÀnkte nÄgot efter att slutat med en sport jag hÄllit pÄ sen jag var 9 Är. Det ska inte vara lÀtt, och det kommer sÀkert komma nya perioder som kÀnns som skit.


Jag har i alla fall lovat mig sjÀlv detta:

- försöka organisera upp min vardag och hÄlla mig till min plan
- se till att trÀna för att fÄ min dagliga dos av endorfiner, och kanske med tiden, lite prestation :)
- provtrÀna med ett lag hÀr i Köpenhamn, för att se om fotbollssuget verkligen finns kvar för just nu saknar jag fotbollen
- prata Àven om jag inte förstÄr vad det Àr som pÄgÄr i mitt huvud för ibland kan det vara exakt det som behövs för att förstÄ vad som pÄgÄr


...OCH att komma ihĂ„g att det jag gör inte definierar vem jag Ă€r. Även om det kĂ€nns sĂ„ dĂ„ man kĂ€nner sig vilsen.




Puss, Tanya <3

18/9 KVÄLLSHÄNG MED SOMMARVÄRME

2018-09-22 15:25
FrÄn tanyamikaela


Tisdagens vÀrme och kÀnsla i bilder. Jag och Simon tog cyklarna och satt oss ute vid bryggorna vid Islands Brygge och njöt av sista soltimmarna och till sist tog vi ett dopp. Vi fortsatte promenera lÀngs kanalen i Christianshavn och vÀnde sedan hem dÄ mörkret föll över staden.

Jag Ă€r bra tacksam över livet varje dag just nu. Är sĂ„ otroligt lycklig av att vara i denna stad med Simon och vĂ„ra nya roomies. Life treats us really good right now!

- Tanya

NY VECKA, NYTT FLOW

2018-09-21 14:03
FrÄn tanyamikaela


Tiden gÄr i rasande fart och ibland kÀnner jag att jag knappt hinner med. Men dÄ jag gör en Äterblick pÄ de gÄngna veckorna sÄ har produktivitet faktiskt varit en del av vardagen och det finns inte sÄ mycket tid att lata sig. Eller sen har jag bara hittat ett sÀtt att fokusera och strukturera min tid mellan plugg och fritid, dÄ jag inte haft sÄ mycket annat pÄ schemat tills vidare.
TrÀningen Àr nÄgot som har varit lite bristande sen jag kom hit, men det var nÄgot som jag rÀknade med frÄn första början. Jag har varit pÄ nÄgra prova-pÄ pass av Crossfit och Muay Thai med min klasskompis Sophia och nu har vi Àntligen tagit ett beslut om vilket gym vi ska börja trÀna pÄ och det ska vi börja med nÀsta vecka. SÄ himla roligt!

Detta flow har vi fokus pÄ Project Management och vi ska sjÀlva planera en studieresa i november till Barcelona. Jag gillar verkligen att vi fÄr arbeta med riktiga "cases" och projekt i skolan och applicera teorier och modeller till det praktiska arbetet istÀllet för att bara nöta teori och inte göra nÄgot med det vi lÀr oss om. Det ger Àven lite kött pÄ benen, sÄ att man inte kÀnner att man Àr ute och cyklar dÄ man vÀl Àr nyexaminerad.
Det som blir utmaningen för denna flow Àr att vi jobbar pÄ ett eget projekt och vÄr egna plan för vÄr studieresa samtidigt som vi kommer att planera vÄr riktiga studieresa för ca 60 personer. Det gÀller att kunna planera och jobba pÄ det relevanta och inte bara flumma runt och jobba lite pÄ olika grejer hÀr och dÀr.

Men det ska bli jÀvligt kul och lÀrorikt samtidigt som jag tror att man kommer hamna i perioder dÀr inget gÄr som det ska och man fÄr hitta olika lösningar pÄ problem som man inte hade tÀnkt sig skulle uppkomma. Det viktiga med projektledarskap Àr att vara flexibel och att vara med pÄ att det ibland kommer ovÀntade problem att ta itu med.

Det ska bli sÄ jÀkla kul att se hur studieresan kommer sluta. Kommer det bli en succé eller en total fars? Det fÄr vi se i slutet pÄ november.

Puss!

- Tanya

BUSY WEEK

2018-09-19 15:23
FrÄn tanyamikaela


Nu börjar Àntligen allt hÀr i Köpenhamn vara klart och falla pÄ plats! I fredags fick jag mitt CPR-nummer och nu Àr det bara lite smÄfix med Nem-ID, bankkonto och ett danskt telefonnummer som Àr kvar att fixa innan man kan lÀmna allt det bakom sig. Jag vill smÄningom hitta ett extrajobb vid sidan av studierna sÄ man kan komma in "arbetsmarknaden" och tjÀna lite extra nu som dÄ. Jag vill gÀrna ha nÄgot relaterat till mina studier sÄ man kan fÄ en inblick i vad det Àr man möjligtvis kommer jobba med efter studierna. Snart börjar jag jaga efter lite arbetsplatser och hoppas att jag hittar nÄgot som kÀnns intressant.

Förra veckan har det bara varit jag, Simon och Julia i kollektivet dÄ Arvid drog ivÀg en svÀng. Veckan har bestÄtt av plugg för största delen av tiden men vi har Àven hunnit med en massa mys ihop och vi har haft vÀldigt trevligt! Jag har dock Äkt pÄ en liten förkylning som tyvÀrr inte vill slÀppa Àn, men jag ska försöka ladda upp med en massa vitaminer och varma soppor och drycker för att försöka bli av med det. Simon och Julia hittade Àven havtorn under en cykeltur, perfekt timing till min lilla höstförkylning!

I lördags fick vi Àven sÀllskap av min vÀn Mathilde som Àr i Köpenhamn och har praktik just nu. Mathilde och jag trÀffades i Miami under en studieresa jag Äkte pÄ dÄ jag pluggade min AP Degree pÄ distans. Vi bakade Àppelpaj, som tyvÀrr blev förstörd men vi var lika glada ÀndÄ, drack vin och diskuterade om livet.


I söndags var Julia och Simon sÄ duktiga! De gjorde en massa Àppelmos och bakade bröd medan jag tog en promenad i Vesterbro. Jag Àlskar att strosa runt pÄ Köpenhamns gator och kolla pÄ de fina, detaljerade byggnaderna och street art som finns i stadens olika hörn. Arkitekturen pÄ byggnaderna Àr en perfekt blandning av gammalt, modernt, symmetriskt och mindre symmetriskt. Vart jag Àn gÄr fÄr jag nya visioner om hur jag vill bo i framtiden, sÄ det Àr rÀtt bra att man inte behöver bestÀmma sig för sÄdant Àn.

Efter att jag gÄtt min lilla promenad stannade jag pÄ en liten lagerutförsÀljning och hittade en t-shirt och gick hem för att umgÄs med Julia och Simon. Vi kollade Kalla Fakta och sedan slog vi pÄ en film som uppladdning för den kommande veckan.

Passade pÄ att ta lite bilder pÄ street arten i Köpenhamn under min promenad. Enjoy :)


- Tanya

Livet i Köpenhamn efter vecka 2

2018-09-10 16:05
FrÄn tanyamikaela


Min senaste text om globaliseringen i sport tog jag nÀstan en hel vecka pÄ mig att skriva. Det kÀndes som nÄgot jag verkligen ville förmedla Ät er alla för det finns nÄgot vi alla kan lÀra oss av det. Men den texten tog extremt lÄng tid att skriva och mycket energi lades Ät det texten, sÄ mÄnga inlÀgg om min vardag i Köpenhamn blev oskrivna. Men det har jag otroligt mycket tid med dessa 1,5 Ären.

Första delen av veckan var inte sÄ mycket mer Àn plugga - Àta - sova med lite trÀning inblandat nÀr nÄgonstans mellan dessa kategorier. DÄ torsdagen vÀl kom rÀknade jag att jag cyklat 75 km under tisdag och torsdag, endast rÀknat pÄ strÀckan till och frÄn skolan. Jag har valt att cykla till skolan bÄde för att det Àr billigt, nyttigt för mig och miljön och Àven om vÀgen till skolan (enkelriktat) tar 45 minuter sÄ gÄr det otroligt snabbt att cykla dÄ man vÀl har en bra spellista att lyssna pÄ och behagliga (inte för varma!!!) klÀder. Det enda jobbiga Àr att man kommer till skolan sÄ fruktansvÀrt svettig, men det Àr helt enkelt nÄgot jag fÄr leva med. SÄ summa summarum, cyklade jag vÀl en 80-90km under hela förra veckan. Kan jag fÄ applÄder?

I fredags tog jag och Simon en mysig date pÄ Amager Beach, men picknick frukost och lite bad. Eftersom vi Àr lediga pÄ fredagar sÄ ville vi ha nÄgra timmar av att njuta av varandras sÀllskap och det satt som en schmÀck efter en lÄng vecka av studier.


Mot kvÀllen blev det öl och dans pÄ Absalon som pÄminde mig vÀldigt mycket om Arbis i Norrköping. Planen var att gÄ vidare till KÞdbyen, men vi bestÀmde oss för att hÀnga hemma istÀllet.

Lördagen spenderades med gött hÀng i lÀgenheten, ute i parken nÀra oss dÀr vi spelade fotbollsmatch mot yngre grabbar och lite mys i lÀgenheten. IgÄr förberedde vi oss för valvakan med snacks och dryck och satt framför tv:n och kollade pÄ den och hade vÀldigt intressanta och givande diskussioner om samhÀllsstrukturer, feminism och vÄr egna utopi om det perfekta politiska samhÀllet.

VÀldigt intressanta dagar med vÀldigt intressanta personer. Livet ger mig nya intryck och nya upplevelser hela tiden och jag Àr sÄ otroligt tacksam att vara med om allt just nu. Och att fÄ göra det med mÀnniskor man tycker om.


- Tanya

GLOBALISERING AV SPORT, BRA ELLER DÅLIGT?

2018-09-09 15:50
FrÄn tanyamikaela


Efter en lÄng sommar av extremvÀrme och torka (vilket till en början var otroligt skönt) har jag blivit mer och mer intresserad av miljön, hÄllbarhet och hur vi ska ta hand om vÄr vÀrld. PÄ nÄgot sÀtt har jag med Ären fÄtt upp ögonen mer och mer för vÀrldens alla orÀttvisor och vill pÄ nÄgot sÀtt vara med och pÄverka. Som individ försöker jag göra sÄ mycket jag kan. Jag försöker bland annat att inte bidra till materialism och vÄra överdrivna konsumentvanor; jag försöker ÄteranvÀnda det jag kan, sÀlja det jag inte behöver pÄ Tradera, Facebook Marketplace eller skÀnka bort till mer behövande, jag har inget körkort; jag cyklar, gÄr eller anvÀnder kollektivtrafik vid lÀngre strÀckor och jag Àter vegetariskt och försöker till största mÄn anvÀnda nÀrodlade och ekologiska produkter.

Idag var jag med om en riktig ögonöppnare. Efter 8h av Sports Industry förelÀsningar fick vi tvÄ artiklar att lÀsa hemma inför förelÀsningen imorgon och en av dem berörde mig vÀldigt mycket just pÄ grund av att jag under de senaste Ären varit vÀldigt intresserad av jÀmstÀlldhet för kvinnor och andra minoriteter i samhÀllet, miljön och hÄllbarhet och hela debatten om rasism, SD:s sjuka valkampanjer och hur organisationer som NMR, Alternativ för Sverige etc ens kan finnas i vÄrt samhÀlle.
Artikeln har skrivits av Lucie Thibault frÄn Brock University och berörde globalisering av sport och dess nackdelar. Oavsett hur bra och flexibelt det Àr med globalisering i sport sÄ var det vÀldigt nyttigt att fÄ lÀsa om dess baksidor och nÄgot annat Àn det som förskönar industrier och detta gÀller ALLA industrier.

Lucie behandlade fyra problem som Àr inblandade i globaliseringen av idrott; transnationella företag och deras utnyttjande av u-lÀnder och dess arbetskraft, migration av trÀnare och idrottare (Àven om detta Àr bra och det öppnas ett hav av möjligheter för bÄde idrottarna och trÀnarna finns det Àven nackdelar i detta), den globala sportmedian och miljön.

I idrottsbranschen har vi mÀrken som Nike, adidas och Puma m.fl. som anses vara giganterna inom produktion av diverse sportklÀder. Jag kommer att kalla dem för transnationella företag (som i artikeln), eftersom de medverkar i flera olika lÀnder och Àr globalt vÀlkÀnda av de flesta idrottsutövarna. De hÀr transnationella företagen anvÀnder sig till stor del av underleverantörer i u-lÀnder för att producera dessa vanor och Àven om det finns uppförandekoder och etiska riktlinjer sÄ har man inte lyckats bidra positivt till förÀndringar i underleverantörernas verksamhet, hur de behandlar sina arbetstagare eller arbetsmiljön i fabrikerna (Adams, 2002; Lim & Phillips, 2008; Maquila Solidarity Net- work, 2008; Play Fair at the Olympics, 2004). Dessa arbetare har varken tid eller resurser för att kunna utöva nÄgon sport sjÀlva eller anvÀnda produkterna de skapar.
De transnationella företagen lÀgger Àven vÀldigt mycket resurser för sponsring av idrottare, lag och ligor eller för att förstÀrka deras varumÀrken genom olika samarbeten. Medan de lÀgger miljoner pÄ dessa samarbeten och marknadsföringen av deras varumÀrke sÄ har de inte varit sÀrskilt duktiga pÄ att investera pengar i förbÀttring av arbetsmiljö eller löner för de anstÀllda i u-lÀnderna.
Det som man ska komma ihÄg Àr att arbetskraften i u-lÀnderna möjliggör utövande av idrott för oss i industrilÀnderna och att deras arbete Àr sjÀlva grunden i vÄr erfarenhet av idrott (Sage, 2005). Och medan vÄr efterfrÄgan ökar och vi förvÀntar oss lÀgre priser samt snabbare leveranstider blir förhÄllandena bara sÀmre för arbetskraften i u-lÀnderna.

Migration av idrottare, precis som med migrerande arbetstagare Àr nÄgot som uppmuntras idag. För idrottare och ledare öppnas det upp ett hav av möjligheter pÄ grund av globaliseringen, men det finns konsekvenser och nackdelar med detta. Lucie skriver bland annat om "talangfabrikerna" i Kenya och Brasilien och hur atleterna i frÄga drar nytta av möjligheten att utöva sin idrott utomlands, samtidigt har dessa lÀnders sport system blivit negativt pÄverkade av migrationen av deras inhemska talanger.
I vissa fall pĂ„verkas Ă€ven idrottarna. I artikeln nĂ€mns Major League Baseball och deras rekrytering av idrottare frĂ„n Central och Sydamerika dĂ€r tillgĂ„ngar inte fördelas jĂ€mt mellan en spelare frĂ„n USA och en spelare frĂ„n Central/Sydamerika. Även om dessa spelare kommer frĂ„n relativt dĂ„liga omstĂ€ndigheter och tillgĂ„ngarna de fĂ„r i USA sĂ„ fort de flyttar dit sĂ„ spelas det fult bakom kulisserna och man glömmer allt som har med jĂ€mstĂ€lldhet att göra. PĂ„ samma sĂ€tt som man utnyttjar arbetskraften i u-lĂ€nder för produktion av idrottsklĂ€der, utnyttjar man idrottare frĂ„n sĂ€mre förhĂ„llanden för att spara pengar eller bibehĂ„lla en god ekonomi inom t.ex. klubbar i MLB. SĂ„ ur ett globalt perspektiv utförs vĂ€rvning av talang till de större nationernas ligor och lag i stor utstrĂ€ckning pĂ„ bekostnad av utvecklingslĂ€nders sport system.

I artikeln nÀmns Àven den globala sportmedian och deras förhÄllande till de transnationella företagen och idrottsorganisationer. Den moderna median har all teknologi för att kunna leverera sport till konsumenter och det Àr Àven en av de viktigaste inkomstkÀllorna till klubbar eller idrottsorganisationer. Sponsorerna, eller de transnationella företagen, betalar pengar till klubbarna för att deras varumÀrken exponeras i media. Via dessa inkomstkÀllor fÄr klubbarna resurser för att kunna investera i bÀttre spelare eller trÀnare för att leverera en bÀttre produkt till konsumenterna och vara attraktivare för bÄde media och sponsorer. Detta kallas för "the global sport-media complex".
Lucie nÀmner mÄnga exempel dÀr idrotten eller reglerna i idrotten har Àndrats för att kunna tillgodose media intresset eller skapandet av nya idrotter för att de transnationella företagen och media kan sikta pÄ en större eller en annan typ av publik. Det finns Àven globala medieföretag som Àr involverade i förvÀrv av "sport-egendom" (lag, ligor och arenor). Detta anses vara problematiskt eftersom: det kan minska mÄngfalden av idrotter, kontrollen som media har över idrotten bidrar till att endast kommersialiserad idrott överlever och utvecklas, och att idrottens vÀrde i stort sett bestÀms av publikens storlek och tillgÀngligheten för media, annonsörer och sponsorer.

Sista delen av artikeln handlar om miljön och hur globalisering av idrott pÄverkad miljön i negativ bemÀrkelse. Lucie tog bland annat upp hur olika idrottsevenemang pÄverkar miljön och hur stort det ekologiska fotavtrycket Àr efter vissa evenemang. Det har gjorts en studie om detta pÄ Cardiff University i Wales 2006 under en turnering i Rugby. Resultaten visade att de största miljöbovarna under denna turnering var matkonsumtionen av supportrarna och den bristande sopsorteringen; 66.5 ton av skrÀp var den slutliga siffran pÄ avfall och 1% av avfallet sorterades. Den andra miljöboven var de miljontals kilometrarna som supportrarna reste till turneringen eller matcherna. SÄ vÄrt ekologiska avtryck Àr vÀldigt stor under idrottsevenemang och detta Àr ocksÄ nÄgot som inte mÀrks av.
Thibault nÀmnde Àven Olympiska vinterspelen 1998 i Nagano dÀr man hade en diskussion om att förlÀnga herrarnas slalombana med 120m men dÀr man mötte ett visst motstÄnd för att detta skulle pÄverka bergets kÀnsliga vegetation. Man gjorde en kompromiss och förlÀngde banan med 85m, men dÀr ocksÄ har vi ett exempel pÄ en situation dÀr man Äsidosatt vegetationen och miljöns vÀlmÄende för att idrottarna ska ha det bÀsta.
I artikeln nÀmns Àven lÀnder dÀr populationen in upplever riktiga vintrar och dÀr man anvÀnder konstgjorda skidbackar i snökupoler för att kunna utföra vintersporter som skidning, slalom eller snowboardÄkning. Idag finns det 50 snökupoler i ca 20 lÀnder dÀr man behöver ungefÀr 15,000 kylskÄp för att hÄlla temperaturen lÄg för snön och alla apparater som anvÀnds för att fÄ ner snö i kupolen (ca 30 ton snö varje natt). Golfen har Àven rÀknats med i listan, dÀr man anvÀnder mycket kemikalier och gifter för att hÄlla de fina grÀsmattorna gröna och fria frÄn skadedjur.


Dessa Àr nÄgra fÄ exempel pÄ nackdelarna som resulteras av idrottens globalisering. Som slutsats kan man ju inte bara förbjuda folk att idrotta och utöva sporter vÀrlden över, men man behöver ÀndÄ insikt och medvetenhet kring vad det man gör har för konsekvenser.
Jag tycker artikeln var vÀldigt nyttig att lÀsa och jag kommer alltid hÄlla denna artikel i Ätanke oavsett vilken inriktning jag vÀljer att ta med min utbildning. Det behöver vi alla om vi ska göra vÄr planet lite mer vÀlmÄende och rÀttvis.

För er som vill lÀsa artikeln Àr det Lucie Thibault frÄn Brock University som skrivit den, titeln heter "Globalisation of Sport: An inconvenient truth" och har publicerats i Journal of Sports Management Är 2009 (nr 23, pÄ sidorna 1-20).


Hoppas ni ocksÄ fick en liten ögonöppnare och nÄgot att tÀnka pÄ i vardagen, eller nÄgot ni kan anvÀnda i andra kontexter. Jag önskar er alla en fortsatt trevlig dag!

- Tanya

WHAT A WEEKEND!

2018-09-03 23:29
FrÄn tanyamikaela


Det hÀr med att ha en massa nya grejer man gör och försöka skriva om det i efterhand Àr inte det lÀttaste man har gjort. Köpenhamn bjuder pÄ en massa nya intryck, stora som smÄ, sÄ man fÄr nÀstan gÄ med en liten anteckningsbok i handen och skriva ner allt intressant man vill skriva om. Men jag försöker göra en kort re-cap pÄ mitt veckoslut. Hur jag ska göra det kort har jag ingen aning om, men blandar in lite bilder sÄ det inte blir alldeles för lÄngtrÄkigt.

I torsdags började den riktiga skolgÄngen. Efter tvÄ lugna introduktionsdagar var det dags för grupparbete som var ett sÄ kallat "real life case", alltsÄ en organisation som behövde hjÀlp pÄ riktigt. Jag fick Àntligen en bild om vad det Àr för typ av projekt och grupparbeten som vi ska jobba med och det var riktigt givande att Àntligen fÄ sitta och diskutera med en grupp pÄ plats vilket jag inte gjort under mina Är som online-student.
Efter grupparbetet var det dags för lite Intro Bar. Hela kantinen i skolan hade gjorts om till en bar och det var fullt av nya studenter som satt och drack öl till hög musik. Detta var nÄgot nytt för mig dÄ jag aldrig riktigt varit med om ett riktigt studentliv pÄ ett universitet. Men det var hur trevligt som helst och man fick chansen att lÀra kÀnna folk frÄn klassen, vilket Àr viktigt för mig.

Fredagen spenderade vi ute pÄ ett stÀlle som kallas Til Tops i Virum dÀr vi hade vÄra presentationer om grupparbetet vi gjort dagen innan och fick göra en höghöjdsbana uppe i trÀden. Det var sÄ jÀvla kul och spÀnnande!
Det fanns tre olika höghöjdsbanor att vÀlja mellan med olika svÄrighetsgrad och efter att jag tillsammans med nÄgra andra frÄn klassen utfört den första stannade vi för att göra de tvÄ svÄrare banorna ocksÄ. Pulsen slog 200 slag i timmen, adrenalinet pumpade som aldrig förr, men vi tog oss igenom de tvÄ svÄraste banorna med och hade sÄ jÀvla kul pÄ vÀgen!


Efter Àventyren i skogen var det dags att Äka mot staden och ett prova pÄ pass av Muay Thai med min klasskompis Sophia, Weronika och Weronikas kille. Det var vÀldigt roligt men samtidigt extra utmattande efter fredagens adrenalindos.

PÄ lördagen var det dagen med stort D. DÄ kom Àntligen Simon inrullandes med en bil till Köpenhamn fullt lastad med tre cyklar och klÀder för Ärets alla sÀsonger. Det var nu flytten kÀndes riktigt verklig till skillnad frÄn den lilla berg och dalbana av dagdrömmar och mardrömmar som den senaste veckan bestÄtt av. Det kÀnns jÀkligt bra att ha en trygg person nÀra sig igen och nÄgon man kan dela upplevelser med. Och vi har sÄ jÀkla kul ihop!

Det var Ă€ven i lördags som vi för första gĂ„ngen trĂ€ffade Julia och Arvid, vĂ„ra hyresvĂ€rdar som pĂ„ nĂ„got sĂ€tt kĂ€ndes som vĂ„ra vĂ€nner sen en lĂ„ng tid tillbaka. StĂ€mningen var frĂ„n första början sĂ„ familjĂ€r och underbart hĂ€rlig! BĂ„da personerna Ă€r sĂ„ öppna och nyfikna, ödmjuka och intresserade av livet. Även om jag taggat detta möte i veckor sĂ„ blev jag Ă€nnu mer taggad för vad som komma skall!

I alla fall sÄ gick lördagen till Ät stora mÀngder av fixande varvat med snack om livet och en fantastisk familjemiddag tillsammans med vÄra roommates.

Allt detta liv finns precis utanför vÄr gata. Det Àr loppishimlen!


Jag bara mĂ„ste slĂ€nga in bilden frĂ„n vĂ„r söndagsbrunch ocksĂ„! En klassisk polaroid. Älskar den bilden!


PÄ söndag var det sista fixrycket. DÄ fick vi största delen i vÄrt rum klart och sen var det dags för ett cykelÀventyr i staden! Köpenhamn bjöd oss pÄ sol, hÀrliga cykelvÀgar och vackra vyer.

Jag Àlskar vÄrt rum! Speciellt sÀngen med de hundra kuddarna. Jag kommer sova sÄ jÀvla gott!

SÄ typiskt att den löpande mannen skulle "förstöra" en sÄ fantastisk bild. Men jag gillar den hÀr versionen ocksÄ.


Under cykelÀventyret hittade vi detta lilla gatuloppis. Det sÄldes allt frÄn Acne till Wood Wood och jag kapade hem ett par frÀscha Dr. Martens inför vintern. De var i nyskick och kostade 400 danska pinnar, vilket jag tycker Àr vÀrt. Den lilla plattformen i sulan fick ocksÄ mig att falla pladask för den. Jag som sÄ lÀnge har letat efter rejÀla vinterskor! Lucky me :)

Vi avrundade utflykten med öl och gött hÀng och cyklade hem via mataffÀren.


Vilken vecka, vilken dag och vilken cykeltur! Wow! Det har hÀnt sÄ mycket ovÀntade grejer - först negativa men sen otroligt mycket positiva - som har varit sÄ otroligt lÀrorika och stimulerande att jag bara velat suga Ät mig vid varje unika situation, allt frÄn djupa diskussioner om livet till en spÀnnande cykeltur pÄ Köpenhamns gator och man aldrig riktigt vet vad man ska se. Denna stad har sÄ jÀkla mycket att erbjuda och det fascinerar mig.

Men nu avslutar jag min mÄndag och önskar alla godnatt!


- Tanya