Jag som driver denna blogg heter Theresia och höstterminen 2015 genomförde jag praktiken Tekniksprånget på Esrange Space Center i Kiruna. Det blev startskottet för denna blogg som användes flitigt under den tiden. Numera uppdateras det tyvärr inte alltför ofta, trots att jag fortfarande lever det härliga rymdlivet till fullo.
Jag har haft tankarna på att ta bort den, men efter att ha hört hur många av er efterkommande Tekniksprångare och andra rymdungdomar som varit inne här för att få se vad rymdlivet innebär så har jag valt att ha kvar den. Denna blogg är alltså till er och kommer hädanefter fungera lite som en inspirationsbank.
I arkivet till vänster kan ni gå tillbaka i tiden för att kika på hur livet som rymdungdom kan se ut. Jag listar de stora händelserna nedan för enklare navigering:
2015: Tekniksprånget på Esrange.
2016: Projektledare vinterläger i Kiruna, Astronomisk Ungdom (januari). Astronomisk Ungdoms förbundsstyrelse. Sommarjobb på Launch Team, Esrange. Började min drömutbildning "Civilingenjör i Rymdteknik" på Luleå Tekniska Universitet i september!
2017: Handledare Rymdforskarskolan, Astronomisk Ungdom.
2018: Sommarjobb Launch Team, Esrange. Ordförande och grundare till rymdföreningen Aurora i Norrbotten.
2019/Just nu: (Ej skrivit om här). Flyttade från Luleå till Kiruna för andra delen av utbildningen och inriktar mig mot atmosfärs- och rymdfysik. Projektleder ett studentprojekt där vi bygger en CubeSat (Project APTAS) och ska under sommaren gå en intensivkurs i tyska i Berlin för att senare möjligtvis kunna göra ex-jobb där.
Har du frågor om Tekniksprånget, Astronomisk Ungdom eller vad det innebär att plugga till rymdingenjör, hör av dig!
[email protected] eller sök upp @rymdthessan på Twitter & Instagram.
Ha det fint!
I onsdags släppte vi äntligen ballongen som vi den senaste tiden arbetat med, HADT (High Altitude Drop Test), som gick ut på att testa fallskärmssystemet som ska användas på ESA:s mission ExoMars.
Denna kampanj fick avsluta min sommar här på Esrange för denna gång. Nu är det tillbaka till långa pluggdagar i Luleå, men det ser jag fram emot! Dock blir det inte länge jag blir kvar där, för i januari så flyttar jag till Kiruna igen med skolan, då vi i två år ska studera på Rymdcampus. Längtar!
Vilken morgon vi har haft! Inatt åkte vi ut till basen för ett femte försök till att släppa NASA:s sista nyttolast PMC-Turbo. Efter att det till och med såg så dåligt ut att vi ombads somna om hemma när vi gick upp för att egentligen åka så ändrades det två timmar senare och 03.45 blev jag uppringd av min fyllar-kompanjon (på bilden) som sa att vi var GO och att han skulle hämta mig om en kvart. Livet i denna bransch är bra lustigt ibland.
Väl ute på basen så drog det rätt snabbt igång med line-up, då all utrustning läggs ut förutom just ballongen, innan vi sedan pausade nedräkningen ett bra tag för att vänta in rätt vindar. När jag tänkte att nej i den här vinden släpper vi aldrig och det är lika bra att packa ihop allt nu så blev det helt plötsligt action och ballongen lades ut. När ballongen läggs ut, dvs den 2 ton tunga plasten, så är det point of no return.
Jag var ballongfyllare även denna gång och det var så himla kul. Vinden var som sagt på gränsen till för hög så ballongen vred sig en hel del, dvs mycket förflyttning i sidled för min del, och plasttuberna som heliumet flödar igenom oscillerade rejält. Med det stora trycket som dessutom ligger på tuben för att heliumet ska kunna flöda så blev det mycket arbete för att hålla allt under kontroll. En riktig utmaning blev det och en erfarenhet som verkligen kommer vara till nytta inför framtida ballongsläpp. Kul dag!
I söndagsnatt var jag ute på basen och släppte ballong! Det är NASA som är här på Esrange för att skicka upp tre stora nyttolaster som ska åka till Kanada med ballong. NASA har ett eget launch team som är här och sköter det mesta på egen hand, men lite extra personal vill de ha från SSC:s sida. Jag arbetar operationellt mot dem varannan vecka och lyckades alltså tajma den andra ballongen när den skulle iväg och fick då vara med som en av de två ballongfyllarna.
Ballongen är riktigt stor, 1,12 miljoner kubikmeter när den är fullt utvecklad i atmosfären (två gånger Globen), men på marken fyller man enbart en del av ballongen med helium eftersom gasen expanderar när den kommer upp i luften. Fyllningen av ballongen tar en timme och fylletratten blir ändå lite tung med trycket som ligger på, så träningsvärken i armarna satt allt kvar i några dagar.
Det var väldigt lärorikt att få se hur NASA släpper ballong och en bra repetition inför vårt egna ballongsläpp i augusti. Jag går på som operationell igen på måndag så om de inte släpper i helgen så kanske det blir ytterligare ett ballongsläpp för min del. De har dock varit här ett bra tag nu eftersom vädret inte riktigt varit på deras sida, så jag hoppas ändå för deras skull att de faktiskt får iväg den i helgen.
Rymdthessan är tillbaka i favvostaden Kiruna för att återigen ta plats på Esrange, aka Drömfabriken, för sommarjobb!
Två veckor har redan gått och det är verkligen så roligt att få vara tillbaka. Tyvärr kommer det nog inte bli samma kontinuerliga bloggande som under tidigare jobbtillfällen här pga striktare fotoregler, men något inlägg då och då blir det iallafall.
I sommar jobbar jag precis som förra gången i Launch Team. Just nu pågår NASA:s Summer Campaign, en ballongkampanj bestående av tre större ballonger, där jag kommer stötta som ballongfyllare (förhoppningsvis, jag jobbar operativt varannan vecka så vi får se när den går iväg). Sedan i augusti är det dags för HADT, en ballongkampanj från ESA där fallskärmen och värmeskölden som ska åka till Mars med en rover (ExoMars 2020) ska testas. Så skoj! Resterande tid går åt till underhåll eller förberedelser inför kommande kampanjer. Så, vi jobbar på!
Sedan sist här har jag ju faktiskt hunnit beta av två år på universitetet så denna gång finns både mer kunskap och livserfarenhet. Det ska bli intressant att se hur denna sommar blir!
Under Astronomisk Ungdoms kongress i Uppsala förra helgen så fick jag chansen att gästa Rymdpodden. Där pratar jag om förbundet, mitt arbete i förbundsstyrelsen (där jag efter det här årsmötet inte längre sitter), Rymdforskarskolan och vår förening Aurora. Lyssna gärna!
Tryck här för att lyssna.
Om några dagar ska NASA:s InSight-farkost till Mars skjutas upp. Den skulle egentligen upp för två år sedan, men missade skjutfönstret och fick då vänta två år eftersom man bara kan åka till Mars vartannat år. Men, nu är det dags.
Till sådana här större uppskjutningar brukar NASA göra så att om man skriver upp sig på en lista så får man sitt namn medskickat med farkosten och en fin biljett som minne. Detta gjorde jag för två år sedan och tänkte att nu när farkosten äntligen ska skickas upp så lägger jag ut den biljetten på twitter och kan länka till NASA:s profil. Detta var mest för att jag tidigare sett att de brukar gilla folks tweets där de är taggade, så målet var ju att få en like av NASA. Vilket jag fick.
Vad som hände sen är historia. Men det hela slutade i att en halv miljon personer har sett mitt inlägg. Wow.
Den senaste tiden har mitt och min klasskompis Erics stora projekt varit vår nu ett år gamla förening Aurora, en lokalförening i Norrbottens län till Astronomisk Ungdom. Att driva en rymdförening är verkligen så roligt och framförallt nu när vi börjar komma igång ordentligt med vår verksamhet. För ett tag sedan hade vi årsmöte och då bytte vi roller, så jag ordförande denna mandatperiod och vi fick även in två till i styrelsen så det känns väldigt roligt. Vi har rymdfilmskvällar, observationskvällar med Norra Sveriges AmatörAstronomer (NSAA), hälsar på andra föreningar till AU, tittar på raketuppskjutningar, deltar på Astronomins Dag och Natt och mycket mer.
Här kan man läsa mer om föreningen och bli medlem.
Här kan ni läsa del 1 av min story!
Och här del 2!
