Hej. Vem som än läser.
Jag har legat i min säng i timmar och tänkt. Inte kunnat sova.
Alla tankar surrar; snurrar.
Fastnar. På insidan av mina ögonlock. Så även om jag blundar, kan jag inte sluta att se.
Se vad? Kanske du undrar. Och om du undrar det. Så svarar jag.
Allt jag gjort. Se allt jag ställt till med.
Jag är inte tillräckligt bra. Bra nog. Nej, det är jag inte.
Jag är som en höna som försöker picka ut mina egna ögon; hur mycket jag än springer runt-runt-runt så blir det ändå aldrig nånting gjort.
Allting bara snurrar.
Snurrar. Som tankarna i mitt huvud; tankarna som fastnat på insidan av mina ögonlock. Tankarna som attackerar mig varje gång jag inte är sysselsatt.
Det är därför jag alltid är överallt.
För att hindra tankarna från att komma. När dom kommer. Tar dom över.
Dom tar över min kropp och fyller mig med ångest.
Som att blåsa upp en ballong. Så fylls jag upp. Tills jag sprängs.
Någonting som går sönder. Inuti.
Och allt svämmar över.
Kroppen skakar och ögonen rinner över.
Lungorna fylls upp och skriker. Ropar efter hjälp.
Vill bara ha hjälp.
Jag gillar inte när det blir så.
Så det är därför. Nu. När det surrar som mest i mitt huvud. Som jag skriver. För att någon ska kunna förstå. Varför det blir som det blir ibland.
Allting känns så meningslöst. Har du också känt så ibland?
Som om alla tittar på dig, men inte ser dig?
Dom ser skalet.
Jag är inte mitt skal.
Mitt skal, och min mask. Det är så jag skyddar mig.
Vi är alla sårbara. Vissa mer, andra mindre.
Jag är nog mer.
Jag undrar vad som egentligen är fel i mitt huvud?
Om jag visste skulle jag klippa bort den biten och sen sy och se till så att allt blir bra.
Nej förresten. Inte bra.
Perfekt.
Jag vill att allting ska vara perfekt.
Och jag är ungefär så långt därifrån man kan komma?
Jag är snart vuxen. Snart vuxen i passet i alla fall.
Ett år mer eller mindre, kan det verkligen förändra så mycket?
Kan ett år göra allt bra?
Jag tror inte det.
Jag har ju gett det timmar; dagar; veckor; kvartal; år.
Men det är fortfarande inte bra.
Så många tårar som jag har tryckt ur mig och så många timmar jag har pratat.
Du har ingen aning.
Ett år mer eller mindre.
Jag betvivlar starkt att det kan göra saken bättre.
Tiotusen år.
Så lång tid känns det.
Jag önskar bara att helvetet kunde ta slut.
Och det är väl sant som dom säger?
Att om man vill ha nånting gjort ordentligt så är det bäst att ta saken i egna händer?
Ta det här som ett hejdå
Hälsa den du känner för. Jag är inte riktigt på humör för att bry mig just nu.
–
En tår faller just nu ned på tangentbordet på mobilen och Allt är bara så. Patetiskt.
Hon trycker på spara och skickar de inte efter sig när hon stänger av mobilen
Av ren vana.
Texten hade lika gärna kunnat förbli där den varit. Ingen skulle ändå riktigt komma att bry sig.
Sakta tar hon och torkar sina tårar..
För ångesten har börjat verka; dåsigheten tar över.
Hon tar skruvar av korken på flaskan. Tar en klunk. Tar två. Tre. Fyra. Tittar på flaskan.
Tar en femte.
Stället sig framför spegeln.
Hatar vad hon ser.
Den värdelösaste människan på jorden är nu på väg att försvinna, säger hon tyst. Och ingen kommer att sakna den..
Det knäpper till; ångesten börjar verka. Som ett slag i magen.
Det är nu allting ska bli bra. Det är nu min saga ska få sitt lyckliga slut.
Bladet mot handlederna. Låren. Halsen. Djupt-djupt-djupt och hårt.
Det rinner.
Hennes ärrade kropp sjunker ned i badkaret.
Vattnet färgas rött.
Och livet rinner ur henne.
- För att alla sagor slutar lyckligt? -
Oavsett om hon hade skickat texten hade de inte gjort någon skillnad.. de hade gått för långt.. det ska inte behöva gå så långt för att man ska orka bry sig..
Eller är de min ångest som överreagerar.. jag vet inte om det kanske bara är jag som tänker eller överreagerar för mycket men mitt huvud sprängs och jag vet inte om de är något som jag kan rädda eller om min ångest ska drunkna i mina tankar eller om mig krossade hjärta kanske drunknar med mitt forsande blod runt mina trasiga handleder!
Eller om det är så att jag kan rädda mitt liv? Men tänk om jag inte kan rädda de? Vem ska rädda de då?om inte jag kan se till att rädda mig själv nu vem ja då hjälpa mig då? Det känns som att jag bara springer runt runt runt men aldrig hittar till jag vill för att ja förlorade honom, jag förlorade min karta och vägen till lyckan!! Det känns som att hur mycket jag än försöker så går jag runt i cirklar på en och samma Stig!..
Jag önskar att jag hade kunnat rädda den förlorade flickan som en gång var lyckligast i världen men som nu är djupt vilsen i livet och som inte kan hitta tillbaka till den hon var!!
Om vägen brann vilken väg skulle du välja att gå? Skulle du gå igenom elden eller simma genom havet!
Vet du?
Vet du vad jag skulle valt?
Såklart jag skulle gå genom elden känna hur de bränns mot huden för att kunna kämpa lite! Varför simma genom havet enkelt och smidigt utan smärta när du kan välja att kämpa för ditt liv med en smärta som är brutal!
Jag hade aldrig kunnat leva de liv som jag lever idag om jag inte kunnat ta lite brinnande smärta mot min hud.. klart de leder något vart! Jag kommer ha ärr och brandskador över hela kroppen som bevisar att jag är stark nog att kämpa och klara mitt liv med lite smärta, men istället väljer vissa människor att simma genom havet för att enkelt kunna ge upp smärtfritt genom at låta deras sista andetag ta dem ner på botten där dem är fri!
Låt livet brinna med lite glöd och glid genom elden när de tillslut radar ihop, det är inte enklare än så! Varje dag så kan msn tänka på det positiva men faktiskt har, livet är inte enkelt!
Jag menar jag har också varit människan som velat välja att simma istället för att springa med brinnande smärtor.. men är de den du vill va? Som tar den enkla vägen eller väljer du att kämpa?
——
Tillslut får jag ett slag i magen och vet inte längre hur mycket jag jag orkar kämpa för att få luften tillbaka in i mina lungor!!
Jag vet inte hur mycket jag orkar kämpa för att klara av att bli lycklig.. jag är instängd! Instängd i mig själv och mitt självupptagna sinne tillsammans men mina fina underbara men samtidigt hemska tankar..
NÄR SKA MAN BÖRJA LEVA?
Frågan ställt mig väldigt länge är - när ska man börja livet man vill leva? Helt enkelt när inser man hur livet ska vara?
Jag har nog funderat rätt länge på vad jag vill göra och på hur jag vill leva mitt liv.. efter alla dessa år har jag kommit till en insikt där man inser att livet är som en bok.. för varje mening som skriv i den är dem meningar som man skapar själv.. vill man att boken ska vara
glad - sträva efter att ha ett hälsosamt liv och ta vara på det man har. Man kan inte göra mer än att börja göra saker som får en glad och lycklig!
Vill man att den ska vara tråkig och bara deprimerande- vill då leva hela livet genom att må dåligt och bara bli sårad,sviken osv.. det tror jag inte att någon vill! Men jag har efter dessa 19 år insett att min bok kommer att bestå av båda delarna.. och hittills består den av dem negativa delarna som jag gått igenom med några få rader om lycka..
Det är inte det livet jag vill leva.. jag vill ju kunna älska,känna mig älskad och jag vill leva ett liv som jag bestämmer över, ingen annan skapar mitt liv, det beror bara på vilken väg i livet jag väljer att ta, den svåra eller den lätta, allt i livet kan inte vara enkelt men man måste också inse att man måste tänka på sig själv! Man måste tänka att jag skapar min bok,jag skapar mitt liv! Jag ska inte låta någon annan bestämma hur jag ska leva, jag ska inte behöva må dåligt över folk som bara tar energi när jag kan lägga tid och energi på dem som ger mig energi!!
Livet består av svårigheter,beslut och tuffa situationer, men vi alla är starka nog att kunna ta oss igenom det - vissa lättare än andra men så kommer det alltid att vara! Livet är rätt orättvist om du väljer att se det så! Ser det på ett annan sätt, se det på ett sätt att alla är olika men med alla om och men så lever vi idag!
Vi ska uppskatta det liv vi har och börja leva efter de!!
Kände att jag ville dela lite av dessa känslor till er!
Därför ger jag nu er ett tips till er - skapa din bok och lev efter varje mening som du väljer att skriva i den,för att ingen annan kommer att kunna göra det åt dig
Puss
Godmorgon mina hjärtan!
Idag så ska jag äntligen åka upp till Östersund!
Inatt så har jag inte sovit något alls då det varit ganska mycket tankar och känslor inblandat för denna resa, samt att jag ändå haft tid på mig att sova i bilen, Känslorna är lite blandade för denna resa men det jag kommer att göra är att följa mina känslor och göra saker som får mig att må bra, även om det finns saker man kan stöta på som är mindre positiva, men varför grubbla över de!
Min helg kommer nog att vara ganska full,ikväll så ska jag få träffa min mormor och lite kusiner samt mostrar som jag inte träffat på ett antal månader! Jag kommer att se till att umgås med så många vänner jag bara kan och försöka att göra det till en bra helg, ska försöka att både ha utekväll och hemmakväll, men vart kvällarna leder återstå att se.
Jag hoppas att eran helg kommer att bli lika lyckad som min!
Vad ska ni göra i helgen?
Kanske umgås med släkt,vänner,familj?
Hemmakväll, utekväll?
Hoppas ni får en fantastisk helg så hörs vi snart igen
Hej allihopa!
Jag vill börja med att säga förlåt!
Förlåt för att jag inte uppdaterat er om vad som händer i mitt liv och varför jag varit riktigt dålig på att blogga nu senaste tiden.
Jag vill börja med att säga att jag inte alls mått bra.. jag kan börja med att säga att det största orsaken till att jag valt att inte blogg nu på flera månader har varit för att jag och min kille gjort slut.. vårat förhållande var både kärleksfullt men också skrämmande, det som skedde var en massa bråk,svartsjuka och helt enkelt inte bra! Alla förhållanden har sin charm! Och jag börja med att säga att detta har inte varit enkelt för mig.. jag kan än idag känna 5 månader senare att jag saknar honom väldigt mycket.. eller åtminstone tiden som vi spenderade tillsammans, men jag har också lärt mig otroligt mycket om hur. Ett förhållande ska vara.. det är inte lätt att vara kär.. verkligen inte.. att bo med människan i livet är en svårighet men samtidigt en stor uppoffring.. jag har lärt mig massor av detta förhållande men kan idag säga att jag börjar må bättre även om det finns stunder som är ett rent helvete..
Jag har flyttat tillbaka till Stockholm och även det tar extremt mycket tid och energi.
Jag har haft en massa saker att tänka på kring mitt mående och jag har väll mest känt att det varit viktigt att tänka mer på mig själv nu den senaste månaderna, fokusera på hur jag mår,hur mina vänner mår, och framför allt hur mår mitt hjärta? Just nu är det fortfarande kanske lite mer krossat än vanligt men jag mår bättre för varje dag som går med lite om och men..
Men jag måste verkligen säga till er där ute att tänk på er själva för en gång skull! Ge inte upp allt för något eller någon utan ta för er av erat liv,era val och era möjligheter för att det gjorde inte jag.. kärleken är som en drog... när du väl blivit riktigt fast så är du beroende.. kanske inte av personen men av känslan av att vara lycklig.. så tänk på er själv för en sekund.. tänk på att man offrar mycket när man går in i en relation men du ska inte behöva offra dig själv..
Så förlåt för att jag inte varit så aktiv och kanske vågat prata ut om dessa jobbiga känslor..
Men från och med idag kommer det att komma ett inlägg på bloggen varje dag!!
Puss
Jag har nu blivit blond igen, det var längesedan jag var såhär blond, länge sedan jag verkligen kände att jag är mig själv..
Jag trivs sjukt bra i mörkt hår oxå! Men saken är den att man föds med sin naturliga hårfärg och man ska vara stolt över den man är!! Och hur man ser ut!!
Vi har alla bytt hårfärg en eller flera gånger och man kan undra sig varför? Varför vill man ändra på hur man ser ut? Var nöjd över dig själv !!:)
Kort inlägg idag!!
Jag har denna vecka haft de sjukt stressigt med skolan, jag har pluggat och pluggat och pluggat. Därför har jag inte haft tid att kolla in bloggen och kunnat uppdatera den så som jag brukade göra.
Jag har haft så sjukt mycket att tänka på sen flytten och prioriterat att sköta skolan och träffat min kille dem gånger jag verkligen haft tid! Jag brukade uppdatera mer än vad jag gjort senaste tiden och de ger mig brutal ångest!!
Jag lovar att bli bättre på att uppdatera bloggen och komma in med mera detaljer om vad som händer i skolan, livet och mitt fantastiska förhållande!!!
Ha de bra
Helt ärligt förlåt!!!
Jag har världens ångest, jag har inte haft så mycket tid till att blogga för att vi har flyttat och så har jag varit med min kille nu dem senaste månaderna!
Men som sagt jag tillbringar, mitt liv med min kille
Jag kommer att flytta tillbaka till Östersund, pågrund att jag har verkligen träffat den finaste killen man kan ha!!
Jag kommer att flytta in med honom i en lägenhet till sommaren!! Och bara dem tankarna får mig att känna mig galet lycklig!!!!
Jag kommer att börja blogga igen:) så håll koll på flödet!!:))
Godmorgon alla glada människor, idag så är jag bara hemma, jag sjukt förkyld och ligger bara framför tv:n och kollar på serien " Arne Dahl"
Äter och bara tar de lugnt. Inga speciella kläder utan knästrumpor och morgonrock
Finns inte mkt att göra när halsen värker och gör ont, dricker te hela tiden men halsmandlarna slutar aldrig växa!!
Huvudverk typ hela tiden och överdoserar antagligen alvedon, men den blir inte bättre!!
Men jag hoppas att ni alla får ha en mysig kväll och dag! Jag kommer iaf att försöka göra de bästa ut av situationen!!! Så hörs vi<33
Hej alla vänner! Idag skrev jag inget om morgonen fr att jag började jobba klockan 7 imorse, sen så har jag haft feber och huvudverk och halsont mest hela veckan men idag tig förkylningen över min energi!!
Sen jag slutade jobbet sen 14;00 har jag enbart legat hemma i sängen, eller i soffan och lyssnat på musik,kollat serier,ätit ännu mer och bara sovit!, jag hoppas iaf att ni alla har haft en as bra dag och att ni får en toppen kväll så hörs vi imorgon <33
Godmorgon alla fina och morgonpigga människor!! Startar bloggen idag med att säga att idag är de en lugn dag för mig!!
Inget smink, inga speciellt fina kläder, huvudverk och lite ofixat hår!
Men annars är de bara bra med mig!
Började med att klockan ringde klockan 08:00 imorse, klev upp duschade och åt lite och sen la jag mig och lyssna på musik tills bussen gick 09:25 och nu står jag här i skolan, Lagomt less!
Men hoppas att ni får en jätte bra dag så hörs vi mina vänner ;)) <3
