RSS - xml

Kontrollerades senast: 2019-05-22 09:30:20

mssagaollivander

Ny blogg!!

2013-11-11 09:52

Ledsen att jag inte har skrivit på så länge! Jag har haft fullt upp kan man säga. Det har inte hänt så mycket. Jag vrickade foten när jag failade med klackskor. Idag så är jag hemma, ont i huvudet:( Jag har fortsatt att skriva på en låt men den är inte särskilt bra, iaf inte än. ställ gärna frågor och kommentera inlägg, jag tar ingen skada!!! Om ni har tips elr annat som ni vill att jag testar elr ser på så säg till. Jag kanske inte gör allt men vissa saker gör jag gärna. Jag har bestämt mig för att göra en till blogg. Jag är hellre anonym på den bloggen. Då kan jag skriva saker som är roligare att läsa, kanske till och med lite hemligheter. Jag vet inte än vad den ska heta, men det säger jag inte än. Om jag ens säger det. Jag gillar inte riktigt stilen på den här bloggen och tänkte göra en blogg där fler får chans att känna sig bekanta i. Jag kommer såklart att fortsätta skriva här men också på blogg nr2!!         

 

 

 

Just det! Jag vill veta vilka era favorit smajlisar på bloggplatsen är! Jag gillar:    och   

 

 

MVH MsSagaOllivander  

Resan till lubb kap. 1

2013-10-26 08:30

1

Jag satte mig upp i sängen. Vad hade väckt mig? Golvbrädorna knarrade och någon andades flåsande. Handtaget trycktes ner och långsamt öppnades dörren. Utanför dörren stod ett paket. Jag slet av papperet och öppnade lådan. När jag stack ner handen kände jag något hårigt och drog hastigt tillbaka handen. Jag satte mig på huk och kikade in i lådan. Ett grönt öga stirrade på mig. Jag skrek till och backade tillbaka till sängen. Jag drog fram en låda under sängen och tog en ficklampa. Jag smög tillbaka till lådan och tände ficklampan. Lådan var tom...Jag rusade ner för trapporna och sprang in i mamma och pappas rum. Varelsen var inte där. Jag kollade i köket, badrummet, gästrummet ingen stans...Jag satte mig på sängen i gästrummet och tänkte “Det var bara jag som inbillade mig. Jag har inte sovit så bra. Det är allt.” Just då hörde jag ett skrik från källaren och tog min ficklampa och rusade ner i källaren, tände ficklampan och kände kylan som långsamt tog över och rädslan som dess kompanjon. Jag kände att jag inte ville vara med längre jag satte mig ner och kände tårar på mina kinder. Då hörde jag det..

- Lubb, lubbluff!

Jag reste mig långsamt på ostadiga ben och lyste mot ett hörn, och ett till, ett tredje och i det fjärde hörnet satt den och log med sina stora gröna ögon. Den var jätteliten och ögonen var en stor del av hela kroppen. Jag smög långsamt framåt mot den. Den slutade le och såg rädd ut.

- Var inte rädd! Jag vill inte skada dig!

-Luff?

- Va? Jag förstår inte.

- Libbi, sa den och pekade på en lucka ut ur källaren. Konstigt...? Den har aldrig funnits där.

- Vem lämnade dig hos mig?

- Loga!

- Loga?

Den lilla varelsen tog upp en sak från en väska den hade på ryggen och satte den runt halsen. Det såg lite ut som en klocka utan en timvisare.

- Hej!

Jag ryggade tillbaka. Gjorde saken runt halsen så att den kunde prata som jag? Eller gjorde den så att jag kunde förstå?

- Hej, sa jag försiktigt.

- Loga är en trollkarl.

- Var det han som lämnade dig här?

- Ja!

- Varför gjorde han det?

- Du ska föra mig till lubb!

- Lubb? Vad är det?

- Det är en plats där sådana som jag bor.

- Varför tog inte trollkarlen dig dit?

- Han..biz lubb liffi do!

- Va? Jag förstår inte! Men saken som översätter?

- Liba? Varelsen tog upp en bok och gav den till mig.

Det stod: Namn: Liba.

              Familj: Luffag

            Förare: Summer  Darvin.

Vänta..det är ju mitt namn! Jag läste igen för säkerhetsskull. Det var rätt stavat och allt. Var det en dröm? Nej det kan det inte vara. Just då kände jag ett stick i armen och den lilla varelsen..Liba..stod där med en droppe blod i en liten glasbehållare. Sedan gjorde han samma sak på sig själv och la det i en annan behållare men inte av glas. Materialet var blått och mjukt. När jag ville röra. Stoppade Liba mig. Jag förstod inte vad den sa men jag tror att det var att jag inte fick röra på den. Liba la ner de båda behållarna i sin väska och tog upp ett halsband med en ugglefjäder fastknuten. Han knöt de runt min hals och jag smekte fingrarna över fjädern. Den var så mjuk. Jag kände mig trött...jag slöt ögonen och när jag vaknade stod jag med packning i farstun hos en familj som de alla var rödhåriga. Två flickor i åldrarna 4 och 6. Sedan var det också en pojke. Han var nog i min ålder. Föräldrarna såg utmattade ut. Inte döende men trötta. Jag ville stanna och hjälpa dem men en kvinna visade mig upp för en trappa och in i ett rum där Liba satt.

- Föraren är här, sa kvinnan som visat mig upp.

- Logida!

Kvinnan gick ut ur rummet. Liba hade en ny klocka runt halsen. Den var större och hade en grön timvisare. Liba stirrade på mig ogillande.

- Kom närmare!

Rösten lät annorlunda. Jag gick närmare och Liba stirrade in i mina ögon. Jag hörde ett ljud från rummet intill och rusade mot dörren. Det lät som Liba. Jag stirrade med rädda osäkra ögon på varelsen som satt på bordet mitt i rummet. Den log belåtet. Jag kände rädslan ta tag i mig igen och värmen försvann ur rummet. Jag darrade och då kom kylan, hela tiden stirrade varelsen djupt in i mina ögon. Lampan blinkade och slocknade. Mörkret kröp upp för väggarna och dansade över golvet. En vind drog i mig och jag skrek. Jag skrek och grät och jag kunde inte se varelsen längre. Bara ett par röda lysande ögon som stirrade igenom mig. Jag såg varelsen konturer förändras och forma sig efter en man. Jag rusade mot dörren i fruktan och ryckte i handtaget. Det var låst. Jag rusade mot dörren där Liba fanns och ryckte upp dörren. En stark vind stack i mina ögon och Liba var borta. Jag vände mig mot bordet igen och de lysande röda ögonen var försvunna. Ett stearinljus i en ljusstake tändes. Matrialet var det samma som behållaren Liba haft. Jag tog ett steg mot den men benen höll mig inte uppe. Jag föll ner i glovet och hasade mig fram till bordet. När min fingertopp nuddade vid ljusstaken smälte den och vätskan rann ner för bordet och ljuset rullade långamt ner på golvet. Jag försökte ställa mig upp på osäkra ben. Det var som att lära sig gå på nytt. Jag kände balansen återkomma. Och Ögonen var svullna av gråt. Jag hade svårt att se men det lilla stearinljuset hade startat en brand och lågorna sträckte sig ut över rummet och jag kunde se mörkret krypa sin väg och känna kylan rygga tillbaka. Jag kände en värme på min rygg och långsamt spred den sig lika fort som lågorna i rummet gjorde. Jag kände tårarna torka ut och jag kunde se. Jag tog upp en hand och den darrade inte längre. Jag blev så lycklig så jag hann inte tänka på annat. Plötsligt slog det mig. Jag stod mitt i lågorna och hela jag brann. Jag såg dörrhandtaget dras ner och pojken kom in. Han såg uppspelt ut. Jag kände en annorlunda värme. Inte som den man får när man sitter vid en brasa eller i mitt fall står i en brasa. Den här värmen var skön. Jag kände mig lycklig. Det var kärlek. Långsamt började lågorna avta och jag stod på det vanliga glovet som om det aldrig funnits någon eld. Jag rusade mot pojken och han tog mig i sin famn.

- Jag heter Eden.

- Jag heter Summer.

- Jag vet...

 

LOV!!

2013-10-26 08:04

Äntligen lov! Jag ska vara hemma hela lovet och slappa. Vad ska ni göra? Jag och en kompis ska sova över om det går ihop med allt annat. om det går så ska vi göra tre rättersmiddag. Till förrätt blir det något med räkor och huvudrätten blir lax. Efterrätten har vi inte riktigt bestämt men det blir antagligen kakor eller muffins. 

HEJ!

2013-10-20 08:14

Jag är ny med det här att blogga och har inga erfarenheter. Jag kommer antagligen lägga upp någon novell här men också vad jag gör dagligen. Jag håller på att skriva en bok just nu och kanske visar delar av den för er! Den handlar om två tjejer i tonåren som blir vänner och upplever ett äventyr utan dess like med vacker natur, övernaturliga djur och mycket mer! Längtar redan att få visa en bit!! Vänta...Jag kan ju visa en bit som är i början innan de två flickora har träffat varandra och deras liv är ganska normala!

1. Jag sträcker in handen i skjulet där brevbäraren brukar lämna posten. Utan att jag märker det så tappar jag nyckeln. Jag lägger posten under dörrmattan och cyklar iväg mot höghusen.

2. 

Jag tar upp mitt blåa block och slår upp en tom sida. Jag tar upp min blyertspenna som jag fick av min före detta pojkvän. Jag drar med pennan mot den oblanka ytan och ser en fjäril växa fram på pappret.

 

Där var två bitar från min bok!