RSS - xml

Kontrollerades senast: 2019-05-04 14:29:07

memorys never die

Det är precis detta som jag menade.

2009-08-31 08:38

Jag antar att mitt liv inte riktigt har tid för denna blogg längre.

Uppenbarligen.

Men det klagar inte jag på, för jag vet ju allt som hänt ändå, det är bara ni som inte gör det. 


Det kommer väl kanske komma några få låånga inlägg fram över istället för många små. Nästan som tidigare, fast nu blir det säket ännu mera glep mellan gångerna jag skriver. 

Fram till att jag och Han hunnit ordna upp allt iallafall. Sen så kanske det går. Då blir det kanske lite mera.


Mycket att fixa, but I love it.

2009-01-27 13:41

Har då inte skrivit sen julen, men det var jätte mycket att fixa till nyår och nyårsafton blev super bra, självklart en super jävla bra start på 2009!
Helt utan folk som kom och försökte förstöra mitt humör, JIPPI! :D

Sen väl när det nya året kom så insåg jag och Han hur mycket som måste fixas i våra liv, tack och lov var det bara bra saker så :)

Hinner inte skriva så mycket just nu.
Berättar mera sen :)

Julafton.

2008-12-29 14:37

Så då har det varit jul.

Jag tror detta har varit den bästa julen på många år och det av många anledningar! Fick mycket av allt jag önskat mig också, tack! :) Sen har jag träffat massa släkt jag inte träffat på jätte länge, mycket mycket mycket trevligt! God mat och mycket skratt har det varit. 

Sista skaran av släkten lämnade oss imorse, så det har varit lite av en förlängd jul detta år hemma hos oss också, men det är inte något jag klagar över, det var bara roligt och jag hoppas det blir lika bra nästa år också.

Snart är det nyår också, jag vet inte riktigt vad jag ska göra då men det återstår väl och se. Jag bestämmer ingenting nu iför väg utan jag far dit världen vill ha mig då. Hoppas det blir bra. :)

Hoppas också 2009 kommer bli ett bättre år än vad 2008 varit. Jag har inte tyckt om detta år, nej nej verkligen inte. 

Eller visst finns det saker man tycker om, men tyvärr så är det för mycket dåligt och tråkigt som hänt så det väger upp det hela. Nej men det ska bli nya tag 2009. Nu är jag ju dessutom utan några som varit en stor del till att lidande. 


Så alltså i det stora hela så har julen varit bra, trevlig och jag älskar det! Fast som alltid så ska det finnas några som vill försöka förstöra det roliga för en, men jag antar det måste finnas lite sådant för att det ska fortsätta vara roligt. ? Ja ni förstår säkert vad jag menar. 

Hur som helst, så kom ju dessa så kallade "vänner" förbi,fast det ärju inte min vänner längre så dom blev utkastade rätt snabbt. Dom hade tänkt att eftersom det är jul och dom vet att vi är alltid nästan hela släkten hemma hos oss då, så tänkte dom att om dom kommer förbi och försöker bli vän igen med mig då, så kan jag ju inte bli arg på dom inför hela familjen men då hade dom fel, eftersom nästan hela familjen vet vad dom gjort och vilka dom är så det var inget hinder för mig att skälla ut dom. 

Dom var lika sluga och bitchiga som dom alltid varit. Självklart så betedde dom sig som änglar nära släkten och så fort jag tog ut dom ut i kylan för att skälla på dom så blev dom deras riktiga jag igen. Mig lurar dom inte. 

Men som tur va,så var det över fortare än väntat och jag kunde återgå till mitt julfirande!
Underbar som Han är, så kom han hit för att fira med mig! Han kom precis till Kalle Anka och stannade hela kvällen också. Förstår inte hur han fick det för sina föräldrar och att han inte ville vara med sin familj, men jag är glad för att han va med oss ändå :)

Nej nu måste jag verkligen gå, har en massa städning och tvätt att ta itu med. 

Ha det så bra, puss och kram

Gott nytt år.!


Några nyårs löften?

Time to try again

2008-12-14 00:12

Vi har bestämt oss för att försöka igen. Något som gör mig så sjukt jävla glad!

Jag vet inte riktigt hur det blivit som det blivit men jag verkligen älskar det verkligen och bara hur vi kom hit, nu börjar det kanske vända för mig och bli bättre och bättre istället för bara sämre och sämre.
Tack!


Thanks for the ring you gave me. 

Inte förlovningsring jag lovar, men det var en ring och några ord.

Jag älskar dig!

Sånt där, börja om från början, startover -skitsnack

2008-11-03 22:58

hallå!

framsteg. 

Har pratat med några av mina kompisar som varit sur på mig, eller dom tog kontakt med mig, för jag har bestämmt mig att det är och var upp till dom, för jag har inte gjort något fel. Hur som helst så sa dom lite saker, saker som de trodde skulle göra det hela bättre och förklara vissa saker, men jag säger då det!? Det där var de mest meningslösa jag gjort på länge, för det som ni sa förklarar inte varför jag blev utsatt och varför jag blev indragen, jag som inte hade ett jävla skit med det att göra. Jag blev utsatt och indragen,jag den som hade aboslut ingenting med saken att göra, och toppen på det så blev jag dissad och totalt lämnad? Och nu kommer ni och försöker förklara bort det på varandra och skyller på varandra och försöker få mig se det hela som ingenting och bara dra ett streck över det, och glömma allt och börja om från börja, få en helt ny start!?

Men vet ni vad? Jag har inte tänkt göra det, för vad ni gjorde och gör mot mig är inte acceptablet och jag tänker inte acceptera det! Jag har inte heller tänkt acceptera att ni kommer i små grupper och vill prata med mig, säger att ni vill förklara och sedan skyller ni bort saker och ting på de andra som inte är med. Vad fan är det för jävla stil? 

Och ni tror jag vill komma tillbaka till det och allt annat skitsnack och backstabing? Hell no! 

Mig kan ni då glömma i framtiden. Något som jag verkligen gjorde tydligt för er också! Hoppas bara att det verkligen sjunker in och att ni verkligen förstår att jag menar allvar, för det gör jag! 

Vi är inte längre vänner och kommer aldrig mera bli det heller. 

Ni är gamla goda fd vänner för mig som jag ej längre kommer kalla vänner, ni är inte ens bekanta för mig. NI har gjort bort er!


Till Honom; 

Tack för allt! Jag vet vi har bråkat en del lite hit och dit trots att det är slut mellan oss, men vi har alltid lyckats lösa det!
Du har funnits där för mig under denna tid och det uppskattar jag verkligen, du är min bästa vän!

Du vet jag finns vid din sida oavsett! Puss!


Det kanske verkar lite konstigt att jag skriver värsta vänkärleksförklaringen till Honom här, men har redan berättat allt för Honom. Vi har pratat, gråtit kramats och pratat mera! Allt är nu bra, helt underbart bra! Mer än så här behöver jag inte. 

Men varför denna förklaring här då? Ja det är av den enkla anledningen att jag vill att världen ska se det, även ni som kanske inte förstår och vet hela historien, jag vill ni ska veta ändå! 

PUSS , ska dra vidare till sängen nu!
GODNATT! Sovsi så gottsi! *PUSS*

you and me and a bottle of wine

2008-10-30 09:55

ett tag sen igen som jag skrev.

jag vet inte riktigt, men jag tror de kan ha varit bra, sen nu ska jag sluta säga att de va ett tag sen och skriva ist. 


Så sist så vare ju alla dessa bråk hit och dit som aldrig ville ta slut, och när det väl tog slut med ett började ett annat. 

Hur som helst, som jag skrev så blev det stugorna igen, något som är mycket mysigt och mycket trevligt. Denna gång var allt bra också, inge bråk ingenting. 

Inte oss emellan iaf, dock så kom de som jag brukat kalla vänner förbi, men det varade inte länge, för ingen ville ha dom där så de lämnade stället, tack och lov för det!
Tror inte det finns så mycket att skriva nu heller, kanske att bråket mellan ja de som jag en gång kallade vänner, de har fortfarande inte insett att jag inte har något med saken och göra, så alltså är dem alltså fortfarande sura på mig och vi pratar inte. 

Jag undrar dock om det kanske är för det bästa? Har faktiskt haft det bättre utan dem, och saker och ting funkar så mycket bättre nu mera.

Puss*

såja

2008-09-20 18:55

Jag var hemma i fredags, halv dag :) Försov mig litegrann, eller egentligen inte men jag låtsades som om jag gjort det så jag slapp fara på morgonen, for inte fören kl 2 :) fast då hade jag ett prov, som jag verkligen inte klarade av. Det gick verkligen inte så bra som de borde ha gjort. Fy på mig!

Åter igen, mina kompisar...jag är less på dom! Dom ringde nu mig igår, allihopa, högtalartelefon, och skrek på mig. Dom hade typ träffats alla och bestämmt sig för att ringa och va förbannad på mig och kasta en massa skit över mig! Så förbannat less, jag känner mig så trött, less och förbannad på allt det här. Det är så jävla onödigt, det är bara jävla barnfasoner, dom beter sig som om dom går i fyran... Jag satt bara där, hade lagt telefonen på bordet, även jag med högtalare för ville inte ha dom skrikandes i hörat, men nå mer va de inte, jag satt och pluggade och lyssnade på när dom skrek på mig. Jag sa inte ett ord! Under två timmar höll de på. Tack och lov behövde jag inte lyssna på de där själv, för som jag hade glömt så hade jag bestämmt med Honom och hans vänner att vi skulle hitta på något, så dom kom förbi och även dom hörde allt.

Tack för allt stöd


jag måste gå. 

åter igen. långt & mycket

2008-09-18 22:26

förlåt att jag inte skrivit igen på ett tag, men allt har varit lite upp och ner nu ett tag. Har gått igenom rätt mycket på sista tiden.

Har bråkat med typ alla, och egentligen vet jag inte varför, det blev ett litet missförstånd och nu är alla arga på mig. Ärligt så vet jag inte varför jag blev den utsatte heller, för egentligen har jag ingenting med det här och göra, jag blev bara indragen och alla blev sur på mig? Och ska de inte vara nog med det så ska jag och han, killen jag pratat om förut, stor bråka också. Varför vi fortfarande bråkar så mycket som vi gör nu vet jag inte, vi är inte tillsammans längre ju, inte alls eller något, men tydligen så ska de ändå finnas anledningar att bråka, helt onödigt, men så är de. Fast denna gång var de elakt och fel. Precis allt var fel! Det började fel, inte bråket utan från första början då vi träffades den dagen, och det va elakt. Ingenting gick bra, orden snubblade på ens tungor och ingen fick riktigt fram vad man ville få fram. Sen blev jag ledsen, sviken och förbannad så jag stack, gjorde bort mig inför i princip alla han känner, hans vänner och familj o allt. men jag va ledsen förbannad och sviken och bara orkade inte vara där längre. 

Något jag måste tillägga också är att jag var med han , hans vänner o hans familj i nå stugområde en bit bort, och vi hade umgåtts rätt mycket på sista tiden, allt ahde gått bra och allt, men så kom den dagen.. Iaf så jag stack, jag for därifrån, och eftersom mina föräldrar inte va hemma och hade ingen nyckel eller något så var ja tvungen att fara till en kompis inte så långt bort därifrån, tyvärr va hon borta men hennes föräldrar lät mig få låna deras gästrum ändå '*Tack*

Så var jag där typ två tre dagar, till slut så hörde han av sig, men de han sa gjorde inte saker bättre så la på och vägrade ta hans samtal mer, fast till slut så ringde hans kompisar och bad mig att komma tillbaka till stugorna, till dom, till honom... Egentligen ville jag inte, men jag insåg att jag kan inte fly från allt, de går inte, så jag återvände, och där fick jag ett välkomnande som jag vet inte vad? som om jag varit borta i evigheter och ingen visste vart jag varit.  Aja allt var rörigt iaf, och av någon anledning var de som att alla var inblandade även om de bara handlade om honom och mig själv. 

Kanske inte så som att alla försökte lösa de utan mer som de är i filmer att dom går och säger oss båda (på olika håll) att vi måste prata me varandra osv. När jag säger de, så de hela påminner väldigt mycket om film? Sånt vill inte jag ha? men jag antar att man inte får välja själv?

Tillbaka till de jag prata om; Till slut så blev vi helt tvugna att prata,(logiskt) men de tog tid innan vi sa något, de va jag som gick till honom, och jag gick dit och hade allt bestämmt i huvudet av vad jag skulle säga men när han kom ut,  när han stod där... då vare som att allt bara försvann och jag fick inte ut ett ord, jag bara satt där på bänken och stirrade på honom... och när jag väl försökte säga något så de enda som kom ut från min mun var; 

"eh...ja alltså...vi...varför..."

och sen var jag tyst, jag kunde bara inte. jag vet inte vad det var men något tog emot, jag fick inte fram de jag ville ha sagt. Men då började han prata ist först och de fick mig att få tillbaka talförmågan lite iaf. Hur som helst så slutade de väl ganska bra faktiskt.  Ska med alla dom dit till stugorna igen snart. kallt, men de va mysigt. Jag har säkert glömt typ mer än hälften av de som hände men då får det vara. 

Ah de va de bråket ett av klarat! Checkbox! [X] 

Aja, sen var de vännerna då. Pga av något missförstånd mellan dom, så började dom bråka och av någon anledning trots att de dom bråkade om hade ingenting med mig att göra så blev jag iaf indragen och nu äre mig alla är sur på. ? Dom kom och va skit sur på mig och drog mig in i all jävla skit och jag hade ingen aning vad de var om och nu pratar dom knappt med mig. ?
Helt seriöst, jag vet att typ hälften av dom läser detta så, kan ni snälla förklara ? Jag vill höra vad det är för fel? vad har jag gjort? varför är ni sura? VAD FAN HAR JAG GJORT ER?

Aja de enda jag vet att de handlar om är att någon sagt något till en annan och den personen som fick höra de förde de vidare till den som de handlade om och den personen konfronterade den som sagt det och sen började dom snacka om en annan och så vidare. 

Det är bara ett jävla patetiskt bråk, super fånigt, men tydligen så finns de något att vara sur över, och man måste bli sur på någon som inte varit inblandad. Väx upp! Palla bli så sur på varandra, eller orkar överhuvudtaget snacka skit bakom ryggen på varandra, säg aldrig något du inte kan stå för!! 


Nej den skiten är jag less på, så egentligen helt ärligt? Det känns rätt bra att dom inte pratar med mig, för då slipper jag dessa barnfasoner! Slipper jag vara mellan all jävla skitsnack. 

Så..de var de? säkert glömt mycket där också, men aja måste fortsätta någon gång. 

Så nu kommer vi tillbaka till honom igen. Lets say that, much happened that week over there, in those cabins. and lets say that that is the reason why almost everything between us is diffrent. 

Hmm...jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det här, för vill inte heller säga för mycket för alla vet inte, från min sida? Bara en, bara den bästa, en som inte är med i barnfasonerna, hon vet. sen på hans sida? det vet jag itne, de är garanterat många fler än bara en, tyvärr...

Aja skit samma, de som hänt förändrade iaf förbannat jävla mycket, och jag vet inte men de var nog både till de bra och de dåliga?

Eftersom jag inte kan ta upp så mycket om de vet jag inte varför jag ens skriver om det, men jag vet inte, de känns bra att få skriva av sig lite, även om ni inte fattar. Fast de är ni rätt vana vid va? har skrivit ganska mycket i frågetecken..men ajg vet inte, jag tror det är för att jag tycker det är så mycket lättare kanske?

Plus att då dom som fattar är kanske dom som ska fatta? nä ajg vet inte riktigt. 

Shit alltså, fan mycket jag inte vet?
Skriver det hela tiden, varför har jag ingen aning om men jag gör det bara, antar att det är för att jag inte vet(!)

Hmm... borde sova, borde egentligen plugga, har två prov imorgon, fan mycket jag borde göra, men jag orkar inte. jag bryr mig inte. Jag har tänkt vara hemma. fast de kanske inte går? Beror på hur många det är som är hemma och hur många som jobbar, faast tror fel personer är hemma för att jag ska kunna stanna hemma. men jag vill. jag vill kunna sova länge och sen kliva upp, äta frukost, dra mig lite och sen klä mig för att sedan städa hela allt.. fixa allt. 

fick just veta att jag kommer inte kuna fejka min sjukdom imorgon...folk hemma. Det suger! Jag vill vara hemma hemma hemma!!

fast om jag fjäskar kanske de går ändå? Om jag är riktigt dukigt och snäll :)

jag vill jag vill jag vill! 

jag vill vara hemmaa!!!!


Hm... jag vet inte nå mer jag ska skriva? Kanske borde sova då?

Men nej ajg vill inte! jag vill inte. 

Jag vill inte sova själv. jag vill sova brevid honom, känna hans värme, känna hans armar runt mig... fan att allt ska vara så komplicerat. helvete! 


det blev långt och mycket, men mycket mer kan det bli, fast inte nu tyvärr inte just nu, för jag orkar inte, trots att jagvill, men jag orkar inte. . 


Tack för ett underbart ställe, tack för underbara stugor, och underbart sällskap, snart blire tillbaka dit. Jag längtar! 

Kan jag få hålla dig i handen?

jag är rädd.


Snart kommer nog allting lösas och bli bra, och blir de inte så? Nej då vet jag inte vad jag ska göra. Fast ska försöka se de ljust, försöka se allt från den ljusa sidan även om det inte finns någon. 



Gonatt, puss på munnen och sov gott! :*




ja.

2008-08-10 18:58

förlåt, jag la bara ut tre klipp från youtube igår och skrev ingenting, och de var som sagt VÄLDIGT längesen jag skrev. Och ärligt, jag kan inte säga varför de är så, kanske pga sommaren ! Sommaren som kom och försvann lika fort.

Nä men jag har gillat denna sommar, fast på samma gång har allt gått åt helvete och allt har bara blivit skit, men ändå så gillar jag denna sommar :)

"hela världen är så underbar, om man är korkad tom och glad!"

Som jag sa, de är bra denna sommar. Den är inte slut än egentligen, de bara känns som de och verkar som de, men alla vet att den är inte det.

Vad har jag gjort i sommar då? Varit borta och borta och borta och aldrig hemma för de mesta skulle jag tippa på, där kom ännu en anledning som kan vara orsaken till varför jag ej skrivit. Sen har jag varit utomlands , träffat honom för första gången på ett tag faktiskt. jag gillar det!

Att jag träffa han alltså, 

fast där har de gått åt något håll, vilket vet jag inte, men jag gillar de inte iaf, tror jag?

Äsch. Kan heller inte förklara hur det är, för jag vet knappt själv. :O

Det går bara inte.

Men nu måste jag gå, folket för ikväll kom, men vi får höras

och ni får alla ha en bra kväll, PUSS! 

Jag älskar denna!

2008-08-09 21:31
Älskar den

Rubrik saknas

2008-08-09 21:31

yesbox, har anledning denna gång :)

2008-06-25 20:35

Jag har faktiskt en riktigt bra anledning denna gång till varför de va ett tag sen igen, jag har inte varit hemma för de första! jag har varit långt bort där internet inte fanns, vet inte om dom som bor där ens vet om det finns, haha, nä men de är klart dom gör,men just där jag va fanns de inget internet, sen så började jag att jobba i måndags, så jag är inte ritkigt jätte van än med att kliva upp tidigt och jobba hela dagen, så jag sover typ nu bara på kvällarna, men jaa nu så ikväll gjorde jag inte det :):)

Jaa då vet jag inte mera jag kan säga, jag ska bort i helgen igen, inge internet igen, fast kanske kan fixa de ändå :) får se:) :)

men nu måste jag gå, måste städa lite, och göra lunch till imorgon :)

skriver jag lovar puss:* 

skamligt!

2008-06-19 11:02

ja de var återigen väldigt längesedan jag skrev och sist jag skrev skrev jag oerhörrt mkt, förklarade lite hur saker ligger till, jag berättade litegrann om Honom.

men jag har inte tänkt göra något mer sådant nu, utan det får bli annan gång, som jag sägertil allt, men just nu fortsätter jag på de spåret :P

Jag är sjuk, har ont i halsen, har hosta o huvudvärk. de suger ! Jag hatar det och det är midsommarafton imorgon.

jag har panik!

jag vet inte vad jag ska ha på mig, och jag vet inte vad jag ska göra.
jag vill hja något riktigt jätte fint :D så att om jag skulle träffa honom, skulle jag inte se ut som värsta slusken ;)

saker och ting har ändrats riktigt mkt mellan oss två, jag och Han.

men detaljerna får ni lite senare, kan iaf säga att det är bättre :)

fst detaljerna kommer sen, jag lovar

jag måste dra mig, annars blir jag seen till jobbet.

hejdå

pusshej:*

lång historia

2008-05-20 22:45

hej.

som ni kanske märker, ni som läser, om det finns någon som alltid läser?, att jag det går låångt mellan varje gång jag skriver, men de har sina anledningar, och denna gång är för att jag har lovat er alla att inte vara så förbannat negativ och klaga på allt och de senaste dagarna har jag verkligen beeen feeling DOWN, och då ville jag inte skriva, det kändes så onödigt, för jag hade bara klagat en jävla massa och folk hade lessnat, vilket jag förstår fullt ut, så jag lät er slippa det :D visst är jag snäll? haha. 

Ne men som sagt, nu skriver jag igen och nu är det bra, förutom att jag håller på att ååka på någon förkylning typ, men det är sånt som händer, och ingen har ju dött av lite förkylning. (snälla kom inte och säg att det faktiskt finnsfolk som gjort det, för det är mycket möjligt, men inte nu, haha) 

Det som inte dödar, det härdar eller hur? :)

Menmen, vad händer annras då? förutom förkylning och snart slutar skolan?jadu jag vet inte riktigt, inte mycket egentligen.

Pratade med han, honom osv igår och idag. Han är verkligen en super kille han den där :) och det värsta är det att han bryr sig om mig så mycket mer än vad jag tror och verkar förstå, för jag blir lika förvånad varje gång.  men det är ingenting dåligt :) får gärna fortsätta förvåna mig till de positiva lite oftare! 

Men OJ! förlåt, nu börjar svamla så där igen, glöm bort det där! Nu ska jag försöka ta det från början, eller iaf lite grann för jag är riktigt trött och måste sova, men jag lovar jag ska förklara litegrann så ni kanske förstår det där så iaf; 

Han, han med det stora H:et. Det är killen som förändrade mitt liv, vi hade egentligen alltid vetat om varandra och så men aldrig riktigt pratat, sen en dag, för kanske ett, ett och ett halvt år sen så började vi skriva, och vi skrev hela tiden, varje dag och vi pratade om allt möjligt, från hur en svamp växer till hur hans lillasysters tår ser ut, nä men inte riktigt men ni förstår hur jag menar. och så fortsatte det, tills vi bestämde oss för att träffas, liksom bara jag och han. Vi hade ju självklart träffats tidigare och liksom setts, men aldrig så här, förut har de bara varit i stora folksamlingar på skolan eller så, men denna gång var det bara jag och han, ingen mer.

Vi var hos han, jag visste inte riktigt vart han bodde så han fick komma och möta mig, men iaf det hela slutade iaf med att vi ville träffas igen och till slut blev vi tillsammans. Och jag säger det, det var ungefär som om jag kännt killen i hela mitt liv redan, som om vi varit kompisar jätte länge, för vi kunde verkligen pratamed varandra, om allt precis allt. och jag har aldrig ngågonsin kännts så för någon, någonsin, så som jag kände och känner för honom än idag.

men iaf, vi blev tillsammans och var tillsammans i ungefär 9-10 månader, jag säger det; vi gick igenom mycket! Men jag älskade honom verkligen och vi lyckades alltid på något sätt att klara oss igenom de mesta! Fast som allting annat, så finns de ju ett slut på sånt också, och de kom för oss också, och de mesta började bara bli jobbigare o jobbigare, och hur mkt vi än försökte var de som om världen var i mot oss, de bara skulle inte vara vi, han tröttnade på all skit och vi gjorde slut, eller Han gjorde slut, jag ville inte, men jag kan ju inte göra så mycket. 

Vi höll kontakten iaf och gör de fortfarande. Fast trots att det nu gått ett tag sen vi gjorde slut så är de ibland som om vi fortfarande är tillsammans, för de händer fortfaranade att vi bråkar o tjafsar om saker vi bråkade om när vi var tillsammans, osvosv. ja ni förstår väl ungefär vad jag menar, och det kan nästan verka som om ingen av oss riktigt släppt oss, och det tror jag inte heller vi har, jag vet iaf att jag har inte det, men med honom är de lite mera komplicerat, han har släppt oss, och liksom gått vidare, men på samma gång så har han inte det, och jag vet inte riktigt hur jag ska förklara hur jag menar så ni ska förstå, så jag hoppas ni på ett ungefär förstår, kanske inte alla detaljer men iaf, på ett ungefär. Men då nu på senare tid så har vi glidit ifrån varandra mycket, oerhört mycket, vi hade ett riktigt stor bråk för ett tag sen och det hela slutade med att han bad mig dra åt helvete, men då så pratade en väldigt bra vän till mig med honom och sa att hon tyckte att han iaf kunde lyssna på vad jag hade och säga, och hon fick han ju att göra de, så hon ska ha ett stort tack! 

Iaf så, ja då förklarade jag han lyssnade vi pratade och löste de mesta, men de var inte riktigt som förut längre ändå, långt ifrån, och det är de väl inte riktigt nu heller, men ja, de funkar. 

Så nu kan jag komma tillbaka till det jag skrev tidigare; 

Pratade med han, honom osv igår och idag. Han är verkligen en super kille han den där :) och det värsta är det att han bryr sig om mig så mycket mer än vad jag tror och verkar förstå, för jag blir lika förvånad varje gång.  men det är ingenting dåligt :) får gärna fortsätta förvåna mig till de positiva lite oftare!

Eftersom han är den bästa vän jag någonsin haft och jag önskar verkligen att vi aldrig kommer tappa kontakten, även om det känns som om det är på väg åt de hållet..tyvärr. Så nu på senare tid har jag som, ja som ni märkt varit väääldigt nere och mycket har väl varit pga han, eftersom jag vet att jag är väldigt dum och att det är väldigt dumt att fortfarande prata med han så mkt som vi gör när jag känner som jag gör. Men iaf.

jag har ibland fått den känslan att han inte alls bryr sig, och att han ibland tom önskar att de 10 månaderna vi var tillsammans aldrig borde hänt, även fast jag vet att han sa att han aldrig kännt så som han gjorde om mig för någon annan, så har jag ändå ibland haft dom känslorna.

Men så visar de sig alltid att jag har så fel, för han bryr sig verklgien om mig och varje gång han visar mig, så blir jag förvånad, även om jag faktiskt itne borde bli de, men nu på senare till hur han ibland är mot mig så blir jag osäker och då blir man förvånad när han gör så, men jag gillar det :)

Eftersom jag inte mår så bra just nu, är på väg o bli förkyld och det är lite mera, så pratade jag med honom igår, och då frågade jag honom hur det var och så, och han frågade tillbaka och då sa jag som det var, att det är inte så spec bra utan att det känns som om jag håller på att gå under, både pga förkylningen och så mkt rest uppgifter i skolan att jag håller på att stressa sönder, så vi satt o prata lite grann ett tag om vad han tyckte jag skulle göra, och han hjälpte mig med vissa kvarglömda uppgifter och han liksom verkligen brydde sig, men sen idag, då han verkligen förvånade mig, var när han frågade mig hur de är nu, hur det gick, om de blev nå bättre av att han hjälpte mig igår och han frågade hur de var mellan mig och en tjejkompis, vi hade bråkat för ett tag sen och hon var verkligen en bra vän och de var världens stor bråk, och de var bara jobbigt så jag hade ringt honom o pratat, men iaf...han frågade alltså om det, om hur de var mellan oss nu och hur det gick, och för att vara ärlig, jag trodde verklgen inte att han kom ihåg, eller att han skulle bry sig om hur allt skulle lösa sig, jag trodde mera han bara var där som ett stöd då och inge mera.

Men han visade sig vara så mycket mera än det :) och trots att jag vet hur underbar han är så blir jag förvånad, men jag antar det har mer vissa saker som hänt mellan oss, saker som jag kanske inte ska säga, eller saker som jag får ta en annan gång.


Hm...detta blev mycket och jag vet inte hur förrvirrande det är heller, jag orkar inte läsa igenom allt heller, för jag är alldelens för trött och det blev mycket mera än vad jag hade tänkt mig.

så som sagt de var det, lite saker är nu utlirkadeut knuten jag gjort av saker ni inte fattat, eftersom jag inte berättat något.

aja kommer det några frågor är de bara att fråga sen frå vi se om jag kan svara på det eller itne, för vssa saker vill jag inte berätta men fråga iaf så ser vi :) 

sen finns de mera jag behöver berätta om, men det får jag ta senare, och kanske kommer ännu mer jag måste berätta om beroende på om ni frågar mig något eller inte.  

hoppas som sagt ni förstått iallafall litegranna :) godnatt och sovgott nu allihopa, för jag har tänkt gå och lägga mig och sova och sova lääääänge :)

pusspuss & godnatt :*  

jag ber om ursäkt

2008-05-15 23:04

Jag ber så hemskt mycket om ursäkt. Jag har verkligen inte klarat av det här med att ha blogg tror jag, eller ja det beror väl på hur man ser det.

Men jag tänkte, jag bara babblar på om en jävla massa som inte någon jävel fattar, bara jag och knappt att jag heller fattar. Vad är de för mening då att blogga? INGEN.

Plus att jag har haft världens nedgång nu senaste också, vet egentligen inte om jag riktigt tagit mig upp än, men som jag skrev sist, jag ska försöka vara positiv. Och jag har även tänkt försöka förklara saker och ting lite mera, lite bättre så att ni faktiskt kanske förstår lite mer, och det inte bara blir en jävla stor röra :D  Då får man bara hoppas att det går bra, och finns de någon fråga, så fråga :) inte för att jag egentligen förväntar mig något sådant, för jag tror inte det är så många som egentligen bryr sig om vad jag skriver, jag tror det kan vara mera av lite så här halvläsning, bara halvt läst osv osv. men jag bryr mig inte :) Jag skriver ändå, jag måste för att klara mig, jag har alltid skrivit, fast detta tror jag är första gången som jag gjort något sånt här, där folk kan läsa, och kanske känna igen de och känna sig träffade. Jag berättar mera här än vad jag gör i verkliga livet...jag pratar sällan om mig då, men jag vet egentligen inte varför jag gör det här? Kanske för att jag vet inte vilka som läser och jag vet inte vad dom tycker, och kommer heller aldrig få veta, om dom förstås inte säger något vilket jag har svårt att tro att någon kommer göra men haha, men jag vet inte, jag tror det är känslan av att jag vet inte vilka som läser och jag vet inte om någon bryr sig eller inte, jag vet alltså ingenting om de som läser och det kan vara bra? För då kanske jag kan skriva lite mera, få ut lite mera. Fast skriva sånt där jätte jätte personligt som jag läser att vissa gör i sina bloggar, och dom berättar exakt vad dom gjort idag och hur, varenda lite detalj, det kommer jag aldrig göra. Tror inte jag skulle klara av det, det skulle bli så snurrig och korvigt, plus att det skulle bli väldigt tråkigt. Så jadu, jag vet inte riktigt vad jag mer ska skriva, tror itne jag kommer på så mycket mera just nu, eller? Nää, här är det tomt. Ska väl kanske ta och krypa ner i sängen och sova, så det blir fredag och helg någon gång :D mycket trevligt, fast jag vet dock inte vad jag ska göra i helgen, men det löser sig nog :) brukar oftast göra det. Jag menar ingenting illa men jag vill inte vara med E, jag vill inte vara med dig! Så snälla hör inte av dig till mig...förlåt, men just nu orkar jag inte, just nu känns de bara jobbigt, kanske känns annorlunda imorgon om du hör av dig, eller först vet jag att det inte kommer göra det för de burkar vara så, eller de beror väl på, men iaf sedan  när du väl är med så brukar det bli ganska bra oftast, beror som sagt på hur jag känner mig för tillfället. 

Helvete! Jag har redan brutit det jag lovat jag skulle börja med! Att skriva så ni förstår...men va fan, jag orkar inte skriva och förklara nu? Förlåt, men jag lovar jag ska göra det, jag gör det antingen imorgon eller så fort som jag kan :D jag lovar, jag lovar lovar lovar :D :D... måste komma ihåg detta nu. ;P haha bli inte sur om jag glömmer, för till slut kommer jag komma ihåg :)



..

2008-05-13 22:15

jag måste verkligen ta tag i allt nu. . detta, skolan, vännerna, familjen. allt!

  • försöka komma ikapp i skolan, så jag orkar hålla på..
  • skriva av mig lite oftare kanske
  • prata ut me några vänner...tror det behövs, har varit en jävla massa skit på senaste tiden och jag tror det kan vara mitt fel. Förlåt
  • familjen; ja du, svår men jag vill. det ska gå. jag kommer klara allt. Saker och ting är verkligen förrvirrande och snurriga omkring mig, men jag fick det till detta så därför borde jag kunde kringla ur det, eller?

Jadu. Jag vet egentligen inte vad jag ska skriva, jag bara vet jag måste skriva av mig en jävla massa, har så mkt i mitt hhuvud nu att jag tror jag exploderar snart. Jadu, jag orkade inte skolan idag och inte igår heller. Låg bara hemma och sov. Tror bråket igår tog kol på mig. Saken är bara den att dom orden fick mig att börja fundera, tänk om det verkligen är så? Tänk om jag är på väg åt det hållet? Men då hjälper det faktiskt inte bara att säga att ni tror det är så, ni måste faktiskt hjälpa mig också, jag vet att det går inte om jag inte själv vill, men jag vill ju!! men jag kommer inte klara av att göra det själv. Tyvärr.  Så antigen eller antar jag?

Jag vet jag måste be om hjälp också, visa att jag vill ha eran hjälp, men ni vet? Jag tycker inte att ajg är på väg åt det hållet, jag är bara rädd för tänk om jag är det, men jag tycker inte det. det är ni som går, så det är ni som måste börja. tyvärr...för tror inte ni kommer det. ?


AAh helvetet så negativ jag är. jag måste sluta. jag måste lägga av, inge mer sådant!!! Från och med nu ska jag försöka vara iaf lite mera positiv saker som händer, försöka se de från den ljusa sidan...men som sagt jag försöker! jag lovar inget helt och hållet, jag bara försöker.



ska sova, ska vara tyst, ska gå. hejdå


I want it to be like it was before, but before dont exist 

1:a maj.

2008-05-01 23:14

Hej.

Jag älskar vädret som varit idag, kanske itne hela dagen men det är sådant man får ta helt enkelt. Har bara slappat jävel idag. fy fan.

jag orkar inte skriva något så här typ djupt och så, förlåt. men jag är trött och stressad, skulle ha skickat in en skrivuppgift idag, men den är icke gjord så dtet har ajg inte gjort. FAN

äch jag måste sova, måste vila, måste få tillbaka kraften att vilja


hejdå puss o kram


något fel är de ju...

2008-04-26 23:37

Läste nyss de jag skrev sist...vafan skrev jag egentligen? måste ha varit helt borta ju :O Jag kommer knappt ihåg att ajg skrev det där, eller jag kommer ihåg att jag skrev, vart jag satt vad jag egentligen borde gjort, men jag kommer inte ihåg att det var det där jag skrev.? Fel, någonstans?

Något är fel...jag mår inge bra tror jag, jag tror jag håller på att stressa sönder, är nog därför jag är allt för långt ner allt för nära botten just nu tror jag...det är nog därför jag för ofta faller, ända längst ner , ner dit, på botten.. 

Borde kanske göra något åt det, men jag vet inte, det går ju inte, det är för mycket överallt med alltihopa, med skolan, med ledighet, med vännerna, med Han...

men fan!

Aldrig gör jag heller det jag borde göra..aldrig gör jag de jag måste göra för att klara av skolan..där är felet! jag gör aldrig och jag menar ALDRIG saker och ting i tid, alltid i sista minuten! det är nog inte bra, jag måste ändra på det kanske, det är nog därför jag är så stressad...för jag vet hela tiden attt det är något som jag måste göra, men ändå gör jag det aldrig i rätt tid, så jag slipper sitta den där sista natten i sista minuten o skrapa ihop nå halv dåligt så här..

men vadå? har man alltid gjort så är de fan itne lätt att bara byta vanor så där, jag vet det går om man vill..men alltså va fan? Jag vet inte om jag vill?

Borde kanske be någon om hjälp.? eller?

Äsch va fan, jag orkar inte störa andra med mina problem, dom harannat försig.

jag vet, jag kan inte be om hjälp eller säga hur jag mår till folk, men att sriva de här, d'är många som jag känner läser och även många som jag inte känner läsaer inte alls är nå problem..men jag vet liksom inte varför det är så, jag har kanske inte riktigt fattat vad som egentligen jag gör, vad jag egentligen håller på med när jag sitter här och skriver ner allt rakt upp och ner nästan, för alla som vill läsa. . men sen i verkligheten så pratar jag aldrig!? Eller jo ibland, till vissa, men itne alla, långt ifrån, jag tycker det är mycket, nästan för mycket att jag pratar med en :O :O

men aja va fan!


jag måste sova nu.

gonatt, sovgott, dröm sött alltsådant mysigt. 

puss puss kramar kyssar o mys :)




aldrig någonsin

2008-04-25 12:57

Aldrig någonsin har en människa i världen riktigt frågat mig hur jag helt enkelt mår, alltså så där uppriktigt, visat att den vill verkligen veta, för just den personen har fått känslan av att allt inte riktigt står helt okej till liksom.
Jag tror heller aldrig att jag sett någon som gjort så till någon annan, till en människa jag vet mår dåligt, men som jag själv inte kan prata med. Jag vet att jag kan alltid prata med alla människor, jag vet att jag SKA, men vissa gånger går de inte, för att personen i fråga vill inte, han eller hon vägrar prata med en. Då finns de ju inte mycket man kan göra, hur mkt man än försöker, så kommer det inte ge sig, i alla fall inte på bra länge.
Men eftersom de kanske inte alltid finns tid att vänta ut just de tillfället att den personen ska börja prata med en så tycker man ju att folket runt omkring borde se, borde märka något, speciellt de som är närmast, de som känner personen bättre än någon annan, dom borde ju faktiskt se att allt är inte helt okej, och där med fråga hur personen i fråga mår, men jag ser sällan att sådant händer. Varför är de så?

Hmm... känner mig djup idag...eller ja jag vet inte, kanske bara verkar mera förrvirrande jag vet inte..



skola nu, så måste gå, hejdå