Exoplaneten K2-18b har en atmosfär som innehåller vattenånga. Den
kretsar nära sin sol, en röd dvärgstjärna. I planetsystemet finns
ytterligare en planet. Foto: Illustration: ESA/Hubble
Ny planet funnen med bästa förutsättningar för liv hittills
För första gången har man upptäckt vattenånga på en
liten planet utanför vårt solsystem. Det väcker förhoppningar om
att det finns rinnande vatten där, vilket är en förutsättning för liv.
Hubbleteleskopet har detekterat vattenånga i atmosfären
på en exoplanet som ligger 111 ljusår bort. Den befinner sig i
den beboeliga zonen, som är ett område runt en stjärna där temperaturen
gör att vatten kan finnas i flytande form, och flytande vatten är en
förutsättning för liv så som vi känner det.
– Det är en klar detektion av vattenånga vilket är jättespännande
för det är första gången man har gjort det på en sådan här liten
planet, säger Carina Persson som är astronom vid Chalmers tekniska högskola.
Röd dvärgstjärna
Förut har man bara lyckats observera vattenånga på stora gasjätte-planeter
utanför vårt solsystem. Den här exoplaneten, som heter K2-18b, är åtta
gånger tyngre än jorden och mycket tyder på att det är en stenplanet, som jorden är.
Planeten kretsar runt en så kallad röd dvärgstjärna, vilket skulle kunna
vara en nackdel för liv att utvecklas.
– Röda dvärgstjärnor kan lysa starkt i ultraviolett ljus och
det är livsfarligt för oss, men om det finns liv där måste det ha
utvecklats för att klara av den strålningen, säger Ingo Waldmann som är
astronom vid University Collage
London och en av författarna bakom studien som publiceras i Nature Astronomy.
Rinnande vatten
Ännu vet man inte om det finns liv och rinnande vatten på ytan, eller
om den är torrlagd. James Webb-teleskopet som ska skickas upp om två år
ska göra mer noggranna observationer av planeten, och först då kan vi veta mer om hur stora förutsättningarna är för liv på K2-18b.
EXOPLANET K2-18B
Planeter som ligger utanför vårt solsystem kallas för exoplaneter.
K2-18b ligger 111 ljusår bort och är åtta gånger tyngre än jorden.
Den gör ett varv runt sin stjärna på 33 dagar.
Den ligger i den beboeliga zonen, som är ett område runt en stjärna
där det varken är för varmt eller för kallt för att vatten kan vara flytande.
Den kretsar runt en liten röd dvärg. Den är mindre än solen och
den lyser med 60 procent av solens effektiva temperatur. Det är det som
gör att planeten måste vara så nära sin stjärna för att vatten ska kunna
vara flytande.
Den upptäcktes av Keplerteleskopet 2015, och observationerna av
atmosfären är gjorda av Hubbleteleskopet.
Det pass som ger en resande tillgång
till flest länder och som därmed är
mest värdefullt att inneha för 2019 är
japanskt.
Det enligt Henley Passport Index, som
regelbundet rangordnar världens pass
efter vilka länder innehavaren kan
besöka, rapporterar CNN.
Med ett japanskt pass får man till-
träde till 190 länder, enligt under-
sökningen.
Pass från Sydkorea och Singapore
kommer på andra plats, och svenska
pass på fjärde plats.
Efter tolv års resa genom rymden nådde
sonden New Horizons asteroiden Ultima
Thule kl 00.33 på nyårsnatten, östame-
rikansk tid. Flera timmar senare nådde
sondens signaler jorden, en bekräftel-
se på att den klarat förbiflygningen.
Ultima Thule är den mest avlägsna
himlakropp som människan kunnat stude-
ra på nära håll. När New Horizons
passerade den var avståndet till solen
6,5 miljarder kilometer.
Pga avståndet till jorden kommer de
första bilderna att dröja. Forskarna
hoppas få svar på hur planeter som
jorden bildades.
En ny, relativt närbelägen planet har upptäckts. Astronomerna tror att himlakroppen kan utgöra det bästa hoppet hittills om att finna liv utanför vårt eget solsystem.
Planeten, som kretsar runt en stjärna blott 40 ljusår bort, har det formella namnet LHS 1140b.
Planeten ligger inom den zon där temperaturen varken är för hög eller låg för att upprätthålla liv.
Planeten är ungefär fem miljarder år gammal, och diametern är 40 procent större än jordens.
Forskare har hittat de hittills äldsta spåren av liv på jorden. Mikrofossiler av bakterier som är minst 3,8 miljarder år gamla har knackats fram ur berg i Kanada. Det flyttar tillbaka starttidpunkten för liv på jorden med flera hundra miljoner år.
-Vår upptäckt stödjer idén att livet uppkom vid hetvattenskällor i havet kort efter att jorden bildades, säger Mathew Dodd, som är doktorand vid University College London och huvudansvarig för studien.
De tidigare äldsta fynden beräknas vara omkring 3,5 miljarder år gamla.
Mer om fynden på www.svt.se/nyheter
Det finns med största sannolikhet flytande vatten på planeten Mars. Den slutsatsen drar forskare som funnit de första säkra bevisen för saltlösningar som bildats nyligen på planetens yta.
- Det innebär att det finns vatten. Saltlösningar kan inte uppstå på annat sätt, säger Maria Sundin, fysikdocent på Göteborgs universitet.
Att det tidigare funnits vatten på mars ä rkänt men nu handlar det om vad som pågår idag. Upptäckten publiceras i nature Geoscience och gjordes med en speciell spektrometer på en av USA:s rymdstyrelse Nasas rymdsonder.
De fem kallaste platserna
1. Vostoks forskningsstation, Antarktis
Vostoks station i Antarktis är en av jordens kallaste platser. På den ryska forskningsstationen har uppmätts den lägsta temperaturen, minus 89,2 grader Celsius. Antarktis är inte bara jordens kallaste plats utan också den blåsigaste och har den högsta totala landhöjningen av världens kontinenter. Trots att 90 procent av isen i världen finns på Antarktis regnar det nästan aldrig där, vilket gör det tekniskt sett till en öken.
2. Ojmjakon, Ryssland
Alla vet att det är kallt i Ryssland. Staden Ojmjakon är den kallaste bebodda platsen i världen. Den lägsta temperatur som har registreras är -71,2 grader Celsius. Den lilla staden har en befolkning på runt 500 personer. Även om det är mycket kallt där på vintern fortsätter invånarna ändå att leva sina liv och barnen går i skolan, om temperaturen inte sjunker under - 52 grader Celsius. Ibland blir det så kallt på natten att fåglarna stelnar av köld.
3. Verkhoyansk, Ryssland
En annan väldigt kall stad i Ryssland är Verkhoyansk som har en befolkning på cirka 1400 invånare. Den lägsta temperatur som någonsin registrerats där är -69,8 grader Celsius. Mellan 1860-talet och början av nittonhundratalet deporterades folk av politiska skäl till Verkhoyansk.
4. North Ice, Grönland
På vår lista innehar Grönland fjärdeplatsen för jordens kallaste platser. Det är också den kallaste regionen på det västra halvklotet. Den lägsta temperatur som registrerats vid North Ice är - 66 grader Celsius. North Ice är en brittisk forskningsstation som ligger mitt på det grönländska istäcket.
5. Snag, Yukonterritoriet i Kanada
Snag ligger i Yukon territoriet i Kanada. Det är den kallaste platsen på den nordamerikanska kontinenten. Den lägsta temperatur som mätts upp är - 63 grader Celsius. Snag blir så kallt för att bergen blockerar den varma luften från Stilla havet. Kall luft från bergen hittar sin väg ner till Snag. På grund av dess speciella geografiska egenskaper kan man höra människor på flera mils avstånd när man är utomhus i Snag.
De fem varmaste platserna
1. Al'Aziziyah, Libyen
Al'Aziziyah, som ligger i nordvästra Libyen, är en av de varmaste beboeliga platserna på jorden. Den 13 september 1922, uppmättes temperaturen till 57,8 grader Celsius.
2. Death Valley, Kalifornien
Namnet säger allt. Beläget i sydöstra Kalifornien är Death Valley den hetaste, torraste och lägst belägna platsen i Nordamerika. Den högsta temperaturen som registrerats i Death Valley är 56,7 grader Celsius. Även fast det är mycket varmt under dagen kan det bli minusgrader under natten.
3. Ghudamis, Libyen
I Libyen är det varmt. Ghudamis är en stad som ligger i en oas i västra Libyen. Den högsta temperaturen som uppmätts vid Ghudamis är 55 grader Celsius. Folk bygger sina hus av kalk, palmträdstammar och lera för att överleva den brutala värmen och sandstormarna.
4. Kebili, Tunisien
Kebili är också en stad belägen i en oas i centrala Tunisien. Den anses vara den fjärde varmaste platsen i världen och den hetaste dagen någonsin var 55 grader Celsius. Kebili är också känd för sina utmärkta dadlar, enligt uppgift kanske världens bästa dadlar.
5. Timbuktu, Mali
Timbuktu ligger i Mali i Västafrika. Det är en av de mest kända platserna i Afrika. Temperaturen kan bli så hög som 54,5 grader Celsius. Timbuktu var ett centrum av central betydelse under spridningen av islam i Afrika.
Översatt från engelska
Världens äldste man bor numera i Tokyo. Satari Momoi, 111 år, föddes den 5 februari 1903. Momoi tog glatt emot världspressen på ett ålderdomshem i den japanska huvudstaden.
- Jag hoppas att få leva i två år till, sade den före detta rektorn. Momoi har fått sin status bekräftad av en publikation som skriver om världsrekord och han får titeln s edan amerikanen Alexander Imich, som var född en dag före Momoi, avled i juni.
Därmed blir världens äldste man landsman med världens äldsta kvinna, 116-åriga Misao Okowa i Osaka.
Finland kallas “de tusen sjöarnas land”, på bilarnas registreringsskyltar i Minnesota står det “10 000 lakes!”, och i Sverige finns det cirka 100 000 insjöar. Men hur många sjöar finns det i världen? Ny forskning från Uppsala universitet ger svaret: det finns 117 miljoner insjöar, och de täcker nästan fyra procent av världens landyta, glaciärerna på Grönland och Antarktis oräknat.
- Ska vi kunna göra rimliga bedömningar av den samlade effekten av insjöars olika processer, exempelvis deras bidrag till växthuseffekten, behöver vi först en bra karta. Det har vi nu. Och den skiljer sig väsentligt från de antaganden man gjort tidigare beträffande antal och storleksfördelning av sjöar, säger Lars Tranvik, professor i limnologi vid Uppsala universitet, som lett studien.
Hans forskargrupp har utvecklat en metod att automatiskt hitta alla sjöar ner till en storlek av 0,2 hektar, motsvarande ungefär en fjärdedels fotbollsplan. Därefter användes metoden för att med hjälp av satellitbilder från hela världen leta upp alla sjöar, deras storlek, och form. Det är första gången som man räknat alla sjöar med en tillförlitlig metod.
Varför vill man då veta hur många sjöar det finns? Många forskargrupper, inklusive Tranviks, studerar insjöarnas roll i omsättningen av olika ämnen i naturen. Bland annat undersöker de hur mikroorganismer bryter ner organiska föreningar till koldioxid och metan, som sedan avgår till atmosfären. Det har visat sig att insjöarna bidrar väsentligt till de här processerna.
- Vi behöver veta mer om detta, inte bara om hur molekyler och mikroorganismer fungerar, utan också vad den samlade globala effekten är. Hittills har bedömningar av globala processer förlitat sig till osäkra metoder där lokala mätvärden skalas upp, säger försteförfattaren Charles Verpoorter, numera anställd vid universitetet Lille Nord i Frankrike.
- Gränsytan mellan land och vatten är en viktig zon för många processer. Genom denna studie vet vi nu att världens samlade sjöstränder räcker ungefär 250 varv runt jorden vid ekvatorn.
Charles Verpoorter konsterar att det var en utmaning att utveckla en metod som automatiskt identifierar alla sjöar i satellitbilderna.
- Utmaningen var att den måste fungera oavsett omgivande vegetation, grumlighet i vattnet, skuggor från bergsidor och annat som kan förväxlas med vattenytor, säger han.
I samarbetet deltog även Tiit Kutser, fjärranalysexpert vid Estlands marina forskningsinstitut i Tallinn.
- Nu vet vi läge, form och storlek på alla världens 117 miljoner sjöar, ned till en femtedels hektar i yta. Vi tror att vår databas i framtiden kommer att utvecklas med information om de omgivande markerna, hydrologi, och annat, så att vi kan få en bättre uppfattning av de olika vattnens karaktär och därmed hur de bidrar till t ex metanproduktion, säger han.
Forskningen bedrivs inom en stark forskningsmiljö finansierad av forskningsrådet Formas, ”Color of Water”, som analyserar pågående och framtida förändringar i insjöarnas organiska material, och hur detta påverkar dricksvattenproduktion såväl som sjöarnas ekologi.
Referens: Verpoorter C., Kutser T., Seekell D.A., and Tranvik L.J 2014. A global inventory of lakes based on high-resolution satellite imagery. Geophysical Research Letters,http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/2014GL060641/abstract
Ett fossil av en fågellik dinosaurie med ovanligt långa stjärtfjädrar har hittats i Liaoningprovinsen i nordöstra Kina.
Dinosaurien var 130 cm lång och beräknas ha vägt cirka fyra kilo, vilket gör den till störst bland de sk mikroraptorerna. Likt andra i släktet hade den fyra vingar, varav två på bakbenen.
Stjärtfjädrarna var rekordlånga - 30 cm - vilket antyder att de användes som styrorgan. Om den kunde flyga eller bara glidflyga är osäkert. Upptäckten publiceras i tidskriften Nature Cinnunications
UTRIKES VÄRLDEN RUNT USA/AFRIKA
För att göra sin sjuåriga dotter glas har en amerikansk man rest till Nordafrika och gjort anspråk på ett landområde mellan Sudan och Egypten
Jeremiah Heaton reste i 14 timmar med karavan till det karga ökemområdet för att kunna placera ut en flagga och utropa "kungariket Nord-Sudan" - allt för att dottern ska kunna kalla sig prinsessa.
Inget land gör anspråk på området som är 20 kvadratmil stort och sägs vara helt obebebott. Heaton säger till The Telegraph att han hoppas göra det till ett centrum för jordbruk.
UTRIKES PUBLICERAD 22 JUNI
Det 6000 år gamla citadellet i den kurdiska regionhuvudstaden Arbil i norra Irak har satts upp på FN-organet Unescos världsarvslista.
Citadellet är en av världens äldsta boplatser som befolkats kontinuerligt.
Även Inkarikets vidsträckta vägnät som sträcker sig över sex länder hamnar på listan. Vägnätet utgör sammanlagt 3000 mil, sträcker sig över sex sydamerikanska länder och hade sina glansdagar under 1400-talet.
INRIKES 3 JUNI 08:20
Astronomer har upptäckt en planet som är över 17 gånger tyngre än jorden, men bara drygt dubbelt så stor. Upptäckten förbryllar forskare, eftersom så stora planeter vanligtvis består till största delen av gas.
Eftersom planetens massa är för stor för att falla under beteckningen "superjord", föreslår en av forskarna bakom upptäckten att den ska kallas "megajord". Planeten kretsar kring stjärnan Kepler-10, på runt 560 ljusårs avstånd från jorden.
UTRIKES PUBLICERAD 17 APRIL
Sökandet efter möjligt liv på andra planeter tog ny fart på torsdagen när ett internationellt forskarlag bekräftade att den första jordlika planeten inom "beboeligt avstånd" från en stjärna identifierats.
Exoplaneten (det vill säga en planet utanför vårt eget solsystem) har döpts till Kepler - 186.
Den ska ha upptäckts av forskarna när de använde den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasas Kepler-teleskop enligt en artikel som publicerats på torsdagen i den vetenskapliga tidskriften Science