Molekylär ekonomi

Tack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!


Livet numeraNej, det här är ingen comeback. All min tid går numera förutom till familjen till jobbet. Det är kul och lärorikt att sitta i ledningen för en av Sveriges största fastighetsförvaltare men så värst mycket luckor för att göra annat blir det inte.

Dessutom har jag inte som hos min förra arbetsgivare bloggande och vloggande som bisyssla. Jag har därför inte längre några kommersiella samarbeten eller uppdrag men ni som vill - skänk gärna en slant till min insamling till SOS Barnbyar (jag blir genuint barnsligt glad!).

Däremot har jag kollat att det är ok att jag har "vanliga sociala media" och det var det så länge jag använder dem omdömesgillt. Så enstaka småinlägg som detta kanske det kan bli med lite mellanrum emellan.

Hur gick min senaste börsgissning?Senast jag skrev trodde jag att räntorna skulle vända ned medan börsen skulle bottna långsamt för att sedan längre fram få en möjligen tillfällig vändning uppåt. Det första var rätt medan det andra var en grav underskattning av kraften i en stor likviditet i världsekonomin.

För när räntorna föll på sämre ekonomiska utsikter och att till exempel ECB pumpade på med mer likviditet var det som att någon vridit på kranarna till badkaret igen. Det spelar ingen roll om riskviljan minskar om mängden kapital att placera stiger snabbare var väl lärdomen den här gången.

För vår egen del åkte portföljen iväg ordentligt och en bit över index - framför allt tack vare de eviga pengamaskinerna Cellavision och Vitrolife. Kom dock ihåg att vi sålde en hel del före börsfallet och använde pengarna i vår privatekonomi. Så, tja, det är väl varken eller i betyg för mig som spågubbe den här gången.

Vad tror jag om börsen i sommar?Blickar jag framåt tror jag den lilla korrigering vi såg i maj går över i en lite större men inte överväldigande nedgång under sommaren. Skälet är att jag tror att stödet från fallande räntor och ökade stimulanser nu är inprisat medan tvekan i konjunkturutsikterna inte är det.

Nedgången kommer säkert tillskrivas någon trigger, som mer strul i handelspolitiken, men det är inte de stora rörelserna som på kort sikt är problemet. Jag tror snarare det vi får se är att fler stora placerare skiftar över till kontanter eller, faktiskt, till obligationer trots usla räntor.

Om marknaden gör som den brukar lär det betyda fallande amerikanska räntor och en fortsatt starkare dollar (samt därmed ett fortsatt fall för kronan). I grunden ser vi nu ett kapitalflöde över Atlanten i jakt på ränta och stigande dollar. Det överskuggar ett amerikanskt underskott i handelsbalansen, som i sig självt skulle pressa dollarn.

Den här klämmen verkar vara en del av problemet som låser numera även EU i japanifierade zombieräntor. Stigande räntor stoppas snabbt av att de även åtföljs av starkare euro, vilket Europa och i förlängningen inte USA eller Kina orkar med. Därför drar räntorna nedåt inte uppåt.

Effekten blir att hela systemet är beroende av budgetunderskotten i USA och lånebehovet i Kina samt att centralbankerna pumpar likviditet genom hela ekonomin. För när de kranarna flödar så kan - paradoxalt nog - handelsflöden från Europa stärka ekonomin utan att euron drar iväg (lånen görs ju i dollar eller yuan).

Problemet är att skulderna också är rätt maxade. I USA har skattereformen redan gett sin väntade engångseffekt. I en ekonomi på redan tidigare lånestimulerat högvarv finns inget mer att hämta. Det är Trump medveten om och det är därför han vill driva ekonomin vidare via den andra linan - sänkta räntor. Läget i Kina är att staten vet att den måste stimulera men det gör den ju redan ordentligt.

Så enkelt sammanfattat - är en kran redan öppen hjälper det inte att vrida mer på den men ingen lär stänga den så länge vattnet läcker ut.

När tar det då slut? Det ena alternativet är att den underliggande efterfrågan i ekonomin trots allt håller i sig och stiger stadigt vidare. I det läget stiger räntorna, euron och kronan. I så fall skulle börsens dyra bolag kunna krascha utan att hela börsen eller ekonomin rasar.

Det är scenariet från 70-talets Nifty Fifty, från den oljedrivna kraschen 1987 och från milleniebubblan. Det verkar dock osannolikt att vi får en efterfrågedriven rusning i inflation och räntor. Så det tror jag inte på.

Det andra alternativet är en broms via minskade skuldökning i världsekonomin. Det kan hända genom en politisk åtstramning (jämför med amorteringskravets effekt på bopriserna), som dock helt lyser med sin frånvaro. Det kan också hända genom att marknaden blir mindre intresserad av att finansiera lånen. Det stoppas effektivt av att ju lägre avkastning pensionssparare får, desto mer måste de spara.

Till slut blir det därför en alldeles vanlig inbromsning i ekonomin som knäcker börsuppgången. Den verkar redan ha börjat men ett tag fast inte så länge till går det att rulla vidare med den högst speciella börs vi har.

Det här skrev jag om i Börsveckan förra hösten. Risken är egentligen för hög på börsen just nu men det finns på grund av att kranen står vidöppen ingen exakt tajming i när det roliga tar slut. Här och nu är vi främst fast i pendeln nedåt som tidigare faktiskt slagit uppåt.

Så i sommar ser jag en nedgång som ett visserligen giftigt men ändå spännande swingläge. Det verkar jag inte vara ensam om

Twisten med de fina bolagen men dyra aktiernaDet som en lång inramning till två frågor jag mött i snart sju år om våra vinstmaskiner Vitrolife och Cellavision. Den ena är varför äger du bolag med så hög värderingen? Den andra är hur vågar du köpa när värderingen bara faller tillbaka en aning?

Börsveckan skrev en mycket typisk analys av Cellavision i senaste numret. De konstaterar, vilket jag håller med om, att försäljningstillväxten är uppbackad av en stabil bas, en ny produktlinje och ett framgångsrikt geografiskt säljprogram. Affären funkar helt enkelt. Ändå sänker de utan några särskilda argument tillväxtantagandena för kommande år. Försiktigheten går före analysen kan man säga.

Det samma gäller för antagandena om värderingen. Den är orimligt hög - köp på dippen istället, är alltid slutsatsen. Ironiskt nog leder det till att många småsparare säljer och eftersom likviditeten i aktien är dålig så faller kursen en hel del.

Sedan återhämtar sig aktien och kanske därtill drar vidare. De underliggande faktorerna (försäljningen för bolaget och räntan samt riskviljan för aktievärderingen) har inte i grunden ändrats.

Det här gör att så länge bolaget håller kursen och börsen lever vidare i den udda logik jag beskrev ovan - ja, då funkar min swingtrade om och om igen. Just nu tror jag den kommer fortsätta fungera ett tag till men tyvärr är nog det roliga slut snart.

Det beror dock inte till någon del på de allmänna resonemang om "fint bolag men för dyr aktie" som Aktiespararna, Affärsvärlden, Dagens Industri, Börsveckan med flera och plus diverse proffs skrivit om mina bolag. De analyserna har bara bidragit till att ge min gunga bättre fart. Tack för swingen får man väl säga 😎


Jacob Henriksson, Gottodix
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.

Paus i pausen med det här korta inlägget om 2018 och några funderingar inför 2019. Nu går det ju utför men hur länge? Här några tankar om våra investeringar 2019.

En av de tre faktorer jag tog intryck av var att realräntekurvan inverterade i september. Källa: Fed St LouisTack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!

Hur kom jag till slutsatserna jag skrev om i Börsveckan? Vart tar kapitalet vägen och hur placerar vi själva? Jag ville köra en rejäl makrofinal här på bloggen. Den kommer här! 

Källa: Fed St Louis
Tack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!



Isbergstekniken som analysmetod— Gabriel Isskander (@GIsskander) 6 oktober 2018Det här är ett av det sista inlägget på sidan på ett bra tag, som jag skrev om häromdagen. Jag byter jobb och därför blir det inget bloggande och vloggande. Jag får se hur det blir med andra sociala medier och portföljen på Shareville. För min egen del har jag inget emot offentligheten men det beror ju även på hur det fungerar för min nya arbetsgivare. Det blir en vlogg till och så avslutande inlägg om vår portfölj samt möjligen något om investerar-SM där jag är med i välgörenhetsgruppen.

I och med att det är ett avslut ville jag göra det här inlägget lite annorlunda. I våras föreläste jag om min analysmetod på Kvinnor investerar för framtiden. Ni som var där kommer att känna igen mycket av resonemangen därifrån. Det jag ville visa i den föreläsningen var hur jag konstant bearbetar med fakta, åsikter och information som sköljer över en. Det är lätt att fångas av enkelheten i en modell eller plocka upp någons goda råd men åtminstone för min del är det enda som fungerat hårt arbete. I det här inlägget tänkte jag så ärligt som möjligt ta den långa, oavkortade vägen, fram till den krönika jag skrev i Börsveckan nyligen, som återfinns här.

Analyserna som ligger bakom ens slutsatser syns inte alltid. För när jag skriver inlägg, särskilt åt andra, så är det en del av uppdraget att förenkla och sammanfatta. Det viktiga slutsatserna som går att agera på ska lyftas fram medan resonemang och underliggande fakta tonas ned. Journalistik påminner om författarnas isbergsteknik. Det mesta av innehållet ligger dolt under ytan.
— Gottodix (@Gottodix) 3 oktober 2018 Krönikan till Börsveckan blev i mina ögon bra men kändes också rätt ytlig. Varför är det som jag påstår? Hur kan läsaren bedöma om jag bara sitter på en fikarast och skriver ned mina tankar eller om jag lagt en massa verkligt analysarbete för att komma till slutsatserna jag presenterar? Vad är det som gör just det jag valt ut viktigt? Det där är svåra frågor att brottas med både för den som skriver och den som läser. Journalister och analytiker är värda all heder för allt det osynliga arbete de lägger ned, som jag tidigare konstaterat. Det borde vi läsare belöna genom att välja bort klickmonstren till fördel för alla dem som verkligen försöker. Därför försöker jag lyfta fram goda journalistik och vassa analytiker särskilt i mitt twitterflöde. Ett exempel ovan.

Jag kan som bloggare vara lite friare i min ansats och det tänkte jag alltså utnyttja idag genom att guida er igenom hur en krönika som den till Börsveckan kommer till. I samma veva får ni mer av de argument jag har för min syn på börsen just nu.

Försök förstå inte överlista

En bärande tanke i allt mitt investerande är att efter förmåga försöka förstå vad det är som händer i bolag, ekonomin och på olika marknader. Det är väldigt sällan så att marknaden agerar helt impulsivt och irrationellt. Plötsliga rörelser eller långsamt uppblåsta bubblor kan framstå som idiotiska och känslostyrda men för det mesta är det någon form av iakttagelse eller faktum som ligger i botten. Dessa kan vara rätt eller fel och lätta eller svåra att förstå och kanske ibland genomskåda.

Alldeles för ofta hänfaller vi som investerare åt ett slags känslomässig spegling av händelser som vi väljer att tolka som irrationella. Det är vi själva, inte marknaden, som väger in annat än fakta när vi köper eller säljer enbart för att en aktie faller kraftigt i pris på en dålig nyhet. Först om vi har en uppfattningen om nyheten går den att prissätta. Många kraftiga impulser på börsen för tankarna till rysk roulette. Det är ganska låg sannolikhet att risken faller ut men om den gör det blir konsekvenserna stora.


Så fungerar ofta makrosignaler i ekonomin. Börsen går ned på oro i Kina, svaga italienska statsfinanser eller räntehöjningar i USA. Sedan blir det inte så mycket av de där händelserna och nedgångarna visade sig vara köplägen. Det är de dock bara fram till den gång det smäller. Det gäller att hela tiden orientera sig och hålla sin riskbedömning uppdaterad.

Förutsatt att du, som jag, försöker vara en skolboksinvesterare. För det finns andra sätt att investera också. Helt passivt med index har visat sig vara framgångsrikt för de flesta. En del koncentrerar sig enbart på att få bättre kunskap än andra om en viss typ av bolag eller ett visst bolag medan andra helt tittar på marknaden och försöker förstå aktiemarknaden utifrån att även den styrs av utbud och efterfrågan. Den är svårt att invända mot någons som har en medveten och beprövad strategi tänker jag.


Det jag alltid letar efter är information som av skäl jag kan begripa har prissatts felaktigt. Jag vill alltså identifiera en faktor som är underskattad, övergående eller som slagit bredare än den borde. När jag gör det försöker jag ha de där med rysk roulette i åtanke - hur vet jag om jag har fel? Jag vill ju inte binda mig vid masten på ett sjunkande skepp. När det blir bra har jag hittat en tillgång som jag har ett enkelt case om varför den ska stiga i värde. Vid den tidpunkten är det bara en spets som syns på isbergets topp.

Ett bra exempel på både när det går bra och dåligt var att jag både förra året och i år letat efter en tillgång som gynnas av stigande tyska räntor. Det blev en succé i Commerzbank under 2017 men gick helt fel i år. Det gick dock fel för att det jag trodde skulle hända inte hände. Europeiska räntor steg inte i år och euron försvagades. På ett plan är det där ett "bra fel" i mina ögon. Det är bra i den meningen att jag resonerat rätt om vad som driver värdet i Commerzbank. Det har gjort det enklare att fatta nya beslut kring det innehavet. Jag har inte agerat i blindo.

Resonemanget är för övrigt applicerbart även på bolagsnivå - häromdagen rasade våra Norsk Hydro på att bolaget stängt en nybyggd fabrik i Brasilien. Nyheten verkade mycket underlig. Fabriken var ju godkänd av brasilianska myndigheter och det spill av nedsmutsat regnvatten bolaget gjort sig skyldig till föreföll vara färdigutrett.

Jag läste allt jag kunde om det där och blev ganska övertygad om att det borde lösa sig. Tillräckligt för att inte sälja våra aktier men inte tillräckligt för att öka (däremot köpte jag aktien i Investerar-SM). Hade jag haft fel hade utvecklingen kunnat bli betydligt sämre. För Brasilien står för en tredjedel av Norsk Hydros rörelseresultat. Det jobb jag la ner där mynnade alltså ut i att jag ändå missade en chans att köpa på en nedgång. Jag vågade helt enkelt inte ta risken i det fallet. Ett misstag den gången visade det sig. Möjligen skulle jag varit modigare men jag begränsades också av att vi redan ligger tungt i Norsk Hydro. Så där kan resonemanget gå. Fram och tillbaka. Väga det ena mot det andra.

Krönikan till Börsveckan är ett bra exempel på det där sökandet efter case.

Var ska jag rikta sökarljuset
Jag skriver i krönikan att jag är mer orolig för räntor och kapitalflöden än för en bred konjunkturnedgång. Varför då? Det beror på att obalanserna i det som brukar kallas den reala ekonomin inte är tillräckligt stora för att slå isär den världsbild som både börs, beslutsfattare och bolag agerar utifrån. Jag brukar använda bilden ovan som en tankehjälp. Den visar några faktorer som påverkar utbud och efterfrågan i ekonomin (det som tillsammans blir den reala ekonomin). Sedan visar den också hävstången som ges av att belåningen via bankerna ökar och minskar (den finansiella ekonomin).

Det jag tror den här gången är att det skeende vi är inne i har att göra med förändringar av förväntningar i den finansiella ekonomin. Uttryckt i klarspråk kapitalflöden och ränteantaganden är det som kommer att påverka börsen inte utvecklingen i den reala ekonomin.

Källa: TradingEconomicsOm jag ska illustrera hur jag tänker är följande några nedslag på vägen. Skillnaden mellan faktisk BNP och långsiktigt hållbar, utbudsgapen, har i allt fler ekonomier skiftat från minus till plus. Världen går alltså på högvarv. Samtidigt har många men långt ifrån alla inköpschefsindex vikt nedåt om än från höga nivåer. Räntor stiger, stimulanser minskar, det är ont om arbetskraft även om lönerna inte stiger nämnvärt. Konsumtionen både den privata och offentliga går starkt men har varit driven av ökad skuldsättning. Råvarupriser, som olja, har återhämtat sig. Fraktpriser, som baltic dry index, är tillbaka på rimliga nivåer. Kina ser osäkert ut, Europa har en förbluffande svag högkonjunktur och USA en dopat urstark. Många dollarberoende och oljeimporterande tillväxtländer har det allt tuffare.

Det börjar därför bli svårt att se uppsidan i världsekonomin på lite sikt. Senaste i raden att komma till den slutsatsen var OECD, som ser framför sig en hälsosam global tillväxt som dock passerat toppen för den här cykeln. Det wild card som finns kvar att spela ut är att många år av låga investeringar och en pågående digitalisering är faktorer ekonomerna underskattat.

Den optimistiske kan i det se en ny superkonjunktur byggd på billigt kapital och en omställning där vi i många branscher, som handeln, sett mer av den gamla ekonomins problem än den nyas möjligheter. Så kan det vara även om det alltid klingar oroande att säga att det är annorlunda den här gången. En nykter bild är väl att det går bra men att vi egentligen inte vet hur länge och att nu har risken för den otäcka överraskningen ökat.

Det där som ett resonemang för att ringa in var jag ska koncentrera mina analyser. Det finns många trådar att dra i och nya fakta får visa vad som är värt besväret. Här och nu tycker jag ovanstående bild av några (inte helt jämförbara) inköpschefsindex ger en tydlig bild.
Den ena obalansen som är värd besväret är den mellan USA och Europa. USA har en konjunktur som åtminstone knappast kan accelerera från nuvarande höga nivå. Europa har istället en inhemskt lika uppdelad ekonomisk utveckling. I norr, med Tyskland i centrum, har ekonomin möjligen redan överhettats medan den i söder fortsatt har risker och outnyttjade resurser som gör fortsatta stimulanser nödvändiga.

— Holger Zschaepitz (@Schuldensuehner) 2 oktober 2018
Italien och Brexit är de mest akuta riskerna men där har sannolikt ECB lagt mycket tid på att förbereda sig om det går fel. Det kan förstås gå så fel att de inte ens med goda förberedelser kan hantera det. För min del tror jag dock det finns mer stimulanser att sätta in om de där riskerna trillar in. Det är något av en känd okänd faktor. Det vill säga något alla redan sett och planerar för. Det brukar inte bli lika farligt.

En svårare nöt kan vara om vi ska gå över i en normalisering av ekonomin i Europa eller om vi till slut till och med tvingas in i den. För när ränteskillnaden mellan Tyskland och USA ligger på nivåer som inte setts på tre decennier, så är det förstås något att hålla ett öga på. Under ytan där finns också euron och kronans utveckling. Skulle europeiska räntor röra sig uppåt, så kan det innebära att Riksbanken släpper upp både räntor och kronan mer än vi tror just nu.
— Fredrik Wilkens (@villatoca) 30 september 2018 Nästa obalans är att kineserna själva men även USA:s alltmer aggressiva handelspolitik har tvingat in Kina i en obehaglig förnyad skulddriven industriexpansion. Nu är Kina precis där landet inte ville vara med snabba skuldökningar som främst går till investeringar i olönsamma statliga bolag, som i sin tur mer använder pengarna till spekulation och skuggutlåning än till verkliga och framför allt produktiva investeringar.
— Financial Times (@FinancialTimes) 1 oktober 2018 Kina försökte ju ställa om mot en mer konsumtions- och tjänstedriven ekonomi men istället har nu till exempel subventioner till stål, aluminum och kol ökat. För övrigt en bra illustration av att enpartistater inte alls är bra för miljön (vilket förvirrat ibland påstås om Kina).
— Bloomberg Markets (@markets) 4 oktober 2018En annan effekt av att USA nu aktivt försöker förstärka obalanserna mot Kina och inte har något emot dem som uppstår mot Europa är att dollarn blir för stark för världsekonomin. Det pressar många tillväxtländer. Särskilt de som även importerar olja, som för en gångs skull stiger samtidigt som dollarn stärks. Lägg till faktorn att Kina skulle bromsa in och det kan knappast vara långt borta med en skuldkris inte bara i en del tillväxtländer utan möjligen än mer problematiskt bland bolag med höga dollarlån i de länderna.

Varför skulle det sistnämnda vara så problematiskt då? Jo, för att mycket av tillväxten i investeringar och konsumtion som inte bara berott på stigande marginaler utan faktiskt på ökade försäljningsvolymer kommer från tillväxtekonomierna. Precis just nu ligger mycket fokus på USA men tänk bara lite tillbaka på alla bolag som pekat ut nya marknader, inte minst Kina, som den viktigaste faktorn i sina tillväxtcase. Där finns en smitta som kan hitta tillbaka till börser även på mogna marknader.

Nu lät jag negativ. Det är jag inte när det gäller konjunkturen på kort sikt. Världsekonomin har varit och är oerhört stimulerad. Det kan inte finnas mycket mer att hämta den vägen. I realiteten närmar sig många resurser ett åtminstone högt kapacitetsutnyttjande. Det märks på oljepriset. Det syns på arbetslösheten även om lönetillväxten är låg.

Det finns, som jag ser det, helt enkelt ingen kraft som lyfter världsekonomin ett helt steg till. Däremot finns det inte heller någon avgörande stark brist. Kapital är billigt med realräntor som är låga och lönetrycket uppåt från arbetskraften är fortsatt svagt.

Frågan är dock vad som ska höja konjunkturen väsentligt. I en normal återhämtning är det att finansieringen av ekonomin förbättras. Riskviljan ökar, långivningen tar fart, investeringar och konsumtion driver på efterfrågan till dess att utbudet sätter stopp.

Källor: MacroTrends och NasdaqBlixten slår sällan ned från en klar himmelKälla: TradingEconomicsKälla: FED St LouisKälla: FED St Louis

Alla robotar är inte lika. Det lärde jag mig när jag satte mig in i premiumalternativet Opti. Fast kostar det så smakar det, så för vem är det värt det? Det funderar jag på i det här sponsrade inlägget.
Sponsrat inlägg: läs mer om Optis tjänster genom att klicka här

Vad är ett sponsrat inlägg Fintech ändrar bankvärldenBilder från Opti




Du tänker att det går att tillämpa finansteori mer professionellt…Precis. Förlåt att jag avbryter men vi kan till exempel göra optimala portföljer med en kvadratisk optimering - Markowitz-optimering som det kallas i modern portföljteori - baserat på data från minst 1969. Det skapar en fördelning mellan tillgångsslagen som ger högst förväntad avkastning för den givna risknivån. Detta är väl vedertaget men kan göras bättre med hjälp av teknik. Du kan göra fler beräkningar och längre tidsserier.

Våra fondurval försöker få maximalt betalt för din risk, det som kallas beta, för sin marknad och kategori. Det kan vara till exempel svenska aktier med inriktning på småbolag eller valutasäkrade krediter i utvecklingsländer. Det är alltså inte egentligen jakt på överavkastning, det som kallas alfa, som vi håller på med. Våra nya fondrekommendationer kommer oftast ur att vi hittar fonder som är billigare, mer väldiversifierade, bättre följer index och liknande. Totalt finns det 15 kriterier, varav många rör att minimera dolda risker. Det vill säga risker som man inte får betalt för att ta.

Den "överavkastning" vi kan leverera är för det första kopplad till vår förmåga att bygga en bättre portfölj än de flesta själva kan. För det andra kan att blandningen kan ge en bättre riskjusterad avkastning än vad ett rent aktieindex kan. Det betyder inte att avkastningen nödvändigtvis slår index så himla mycket eller alls över tid, men däremot att vi kan ge en liknande avkastning men till en mycket lägre risk tack vare just modern portföljteori och diversifiering.

En sjyst robot fuskar inteHitta din väg i all världens informationTjänar du pengar på att välja Opti?Effektiv riskspridning genom tillgångsallokering Vad kostar Optis robotrådgivning?Slutord

Nytt jobb ändrar förutsättningarna både för våra investeringar och för att skriva om dem. Här kommer några rader om vart jag tog vägen och hur planen ser ut framåt.


Tack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!


En annan väg 
Jag har på många sätt en lite annan bakgrund än många av de vänner jag fått genom bloggande och vloggande de senaste åren. Till att börja med är jag en medelålders ekonom, vilket är förvånansvärt ovanligt bland ekonomibloggar. Tekniker, jurist eller studerande på väg att bli ekonom är en vanlig bakgrund bland andra som skriver om ekonomi. Förklaringen är enkel gissar jag. De flesta investeringsintresserade ekonomer skriver inte om investeringar - de jobbar med det istället.

Det var inte så långt borta för min del när jag gick ut Handels för många år sedan. Makroanalytiker var det jag valde bort när jag istället inriktade mig på styrningsfrågor (det som även kallas management). Först som konsult men sedan främst i olika roller i statsförvaltningen. Det gjorde att mitt intresse för makroekonomi och investeringar fick förbli en hobby.

Fast i och med att jag alltid i grunden trott och fortfarande tror på att marknader i stort sett är effektiva samt att just jag sällan har någon informationsfördel, så har vi för det mesta förvaltat vårt privata sparande via indexfonder. Dessutom är jag bara måttligt intresserad av att spara och gneta (min fru, affärsmodellen, är däremot proffs). Det vi är överens om i familjen är att ha en ekonomi som är i god form. Jag är uppvuxen med att aldrig låna till konsumtion och att så långt det går försöka vara rustad för att klara livets utmaningar.

Jag är alltså, egentligen, intresserad av ekonomi och investeringar men inte nödvändigtvis av att spara och investera. En möjligen lite udda kombination. Fast jag ska inte överdriva. Det är inte så att jag tycker det är tråkigt med sparande och jag gillar verkligen att sköta vår portfölj (det har väl märkts). Det är mer att det inte är det som driver mig. Jag tycker på riktigt att det är roligt att läsa kvartalsrapporter och om räntebeslut. En reflektion jag har är att många jag möter inte verkar se det så.

I de kontakter jag fått chansen att ha med andra hobbyinvesterare och sparintresserade är det en rätt stor grupp som faktiskt främst vill bli rika eller åtminstone få ett ekonomiskt lyft. Till den gruppen har jag ett absolut entydigt råd. Satsa på jobbet, sparkvoten och sätt pengarna i indexfonder. Jag skulle aldrig jaga extra avkastning enbart för pengarna. Det är alldeles för svårt och livet påtagligt för kort.

För jag har verkligen ingen enkel och magisk formel för våra investeringar. Det enda utöver tur som gjort att vi slagit index de senaste sex åren, när jag gick över till aktiva investeringar, är att jag läst väldigt mycket. Så mycket att jag till exempel inte läst några andra typer av böcker, sett några filmer (barnfilmer undantagna), tränat mindre än jag borde och knappt spelat någon schack. Det sistnämnda är en annan hobby som tar oerhört mycket tid.

Det där gick ju braBelöningen är att vi slagit index inklusive utdelningar med knappt nio procent om året de här åren. Det är jag stolt över även om det är mycket möjligt att det mest är en kombination av tur och några enstaka beslut som åtminstone i efterhand framstår som skickliga (det är ju lätt att känna så när det till exempel gick ordentligt bra före och efter Brexit). Det jag vet är bra är att det varit med en välblandad portfölj, så resultatet är åtminstone inte en effekt av överdriven volatilitet.

Poängen är att oavsett om det i verkligheten varit slumpen som gett resultatet, så kan jag inte upprätthålla mitt sätt att investera utan att lägga den tiden jag lagt. Det har de senaste åren blivit allt svårare i takt med att mitt ordinarie arbetsliv tar allt mer plats. Det senaste året har jag fått dubblera i två olika chefsroller. Det är tufft och i längden blir det inte så roligt när investeringarna är en tredje heltidsuppgift. En hel del sena nätter än av effekterna.

Dags för förnyelseNu har jag fått ett nytt jobb och därtill ett som ligger närmare en traditionell ekonomroll. Jag ska nämligen bli ekonomidirektör på Fortifikationsverket. En av Sveriges största fastighetsvärdar med specialisering på militära anläggningar. Det ska bli fantastiskt roligt men det innebär samtidigt att det kommer vara svårt om ens överhuvudtaget möjligt att hålla på med investeringar i den form jag gjort eller för den delen med bloggandet.

Tiden får utvisa men jag gissar att det inte kommer att gå. En del av förberedelserna för det här nya livet är att jag sagt upp samarbetet med Nordnet. Alla artiklar och filmer jag gjort tillsammans med dem har verkligen varit givande. Jag får se hur jag gör med Shareville framöver - jag vet inte riktigt om det är förenligt med mitt nya jobb att vara kvar där. För min egen del tycker jag det är roligt, så jag har gärna kvar familjeportföljen i den nya mer passiva form den får framöver om det går.

Nu närmast har jag fortfarande några roliga investeringsprojekt på gång. Jag ska skriva om investeringstjänsten Opti - är det något ni vill veta? Sedan blir det inom kort en uppföljning i Börsveckan av vad jag tror är de ömma punkterna för börsen i världsekonomin just nu. De är fler än på länge, så det blir spännande. I början på oktober är jag med i välgörenhetsklassen av Investerar-SM. Där är ju poängen att spekulera våldsamt för att hitta rätt svängningar för att på kort tid få upp resultatet om än med hög risk. Med andra ord raka motsatsen till långsiktiga investeringar. Det är ändå en kul tävling och jag tycker det ger en viss förståelse för vad det är som driver främst priset på aktier och andra marknader att vara med. Vontobel har jag haft ett mycket bra samarbete med och jag får se om det blir någon mer insats till dem. Det vore kul.

Den stora utmaningen är annars förstås omläggningen av vår portfölj utifrån de nya förutsättningarna. Dessutom har jag i min övergripande syn blivit mer pessimistisk om börsen. Framför allt tror jag att risken för att en grå svan dyker upp och förstör festen nu är rätt stor. Så hur vi gör med portföljen blir också ett ämne den närmaste månaden. Fullt upp hela vägen fram till mållinjen således.

Till alla vänner och om livet som bloggareSlutligen måste jag skriva några ord om alla helt fantastiska möten bloggandet gett de senaste åren. Nu är inte det här inlägget ett avsked men ändå ett tillfälle för reflektion. Mitt bloggande har på ganska kort tid gett massor med kontakter med andra sparare, nya vänner inte minst via Värdepappret och Aktiespararna plus att jag fått chansen att lära känna en hel del proffs både bland analytiker och journalister.

Jag kan med glädje konstatera att de vanliga klichéerna inte verkar stämma. Särskilt de båda sistnämnda grupperna är ständigt och ska ju kunna leva med att bli ifrågasatta. För min del måste jag dock säga att är det något som slagit mig i olika samtal med er journalister är hur oerhört proffsiga de flesta av er är. Min upplevelse är att många inte förstår vidden av hur det vi läser bygger på en journalistisk metod. Det är som ett isberg, där vi som konsumerar media bara ser det som visas. Oftare och mer än man tror finns det djupare reflektioner och framför allt faktainhämtning under ytan som inte syns när budskapet ska förmedlas vasst och lättläst. Det samma gäller för analytiker. Det är kunskap i mängder som nog inte alla tar till sig som vrids och vänds till de landar i en slutsats som när den förklaras kan låta men inte är ytlig.

Utifrån det kan jag förstå om journalister och analytiker ibland kan bli frustrerade av att klumpas ihop med tyckare som undertecknad, där det helt ligger hos mig själv om jag har genomarbetade underlag eller inte. Fast tittar jag på bloggkollegor och andra i den sociala sfären är det överlag samvetsgranna personer som verkligen vill dela med sig och stöta och blöta sina erfarenheter med andra. En del av de bästa och mest mångskiftande analyser jag läst överhuvudtaget kommer från den här gruppen. Bilden av ytlighet och allmänt haussande av egna innehav stämmer väldigt dåligt. Snarare är det bland de bloggare jag läst som det verkligen funnits utrymme för självrannsakan och reflektioner kring sina investeringar.

Så det är något jag verkligen vill skicka med till alla er som läser. Det finns enormt mycket bra att välja på. Lite kan jag känna att ansvaret faktiskt ligger på oss som informationskonsumenter. Handen på hjärtat - vems fel är det om man läser rapportering om Leif GW:s investeringar och sedan börjar köpa de obskyra bolag han försöker sälja in? Med det inte sagt att det saknas fel och brister i media, bland analytiker och på bloggar. Jag stör mig till exempel på att media helt utan reflektion låter personfixering gå före granskning i exemplet när en kändis får köpa in sig i ett onoterat bolag och sedan bidrar med uppmärksamhet i samband med att bolaget säljs in till småsparare på börsen.

En sak jag verkligen velat förmedla till journalister, analytiker och vänner i bloggosfären är att det är viktigt att städa bort det som är vilseledande. Det kan kännas som en knorr eller mest bara lite roligt med exemplet ovan, när någon slänger ur sig en hastig och kanske känslomässig  rekommendation att köpa alternativt sälja eller med alla olika modeller som säkert gör dig till vinnare. Problemet, som jag sett i min brevskörd, är att det leder till många tråkiga och högst verkliga händelser för alldeles vanliga personer av kött och blod.

Visst det är vars och ens eget ansvar - det tycker jag verkligen - men har man någon förmåga till inlevelse måste man förstå att många kommer in i sparande och investeringar med en hel massa olika föreställningar om vad en expert kan garantera kombinerat med sina egna drömmar om att göra det där stora klippet eller rädslor för att själva göra fel. Det som en avslutande moralkaka. Fast som sagt allt det där är ändå undantagen och inte regeln. 

När jag nu börjar runda av - jag har uppskattat oerhört mycket att några av er bidragit till min insamling till SOS Barnbyar. Det har verkligen varit en kick och en känsla av att bloggandet betytt något. Insamlingen är fortfarande öppen och ni som vill får väldigt gärna ge ett bidrag!

Jacob Henriksson, Gottodix

Det väger på jämnt på börsen och i världsekonomin mellan USA:s styrka och Europas svaghet. Risken för att det tippar fel finns dock på ett annat ställe. Min krönika till Vontobel tar sig denna gång an frågan hur nära vi är en börskrasch. Den kan du läsa här.

Mera vlogg! Denna gång för Nordnet. En del känns igen från Kvinnor Investerar för Framtiden för jag skrev på manus dit när jag var med här. Lite annan twist dock och framför allt lite mer fokus på signalerna som pekar på en börskrasch och hur jag ser på dem.



Tack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!

Darrar verkligen marknaden efter SKF:s lagerbesked? I så fall har vi nog glömt iskylan som följer på ett verkligt börsfall. Skriver om det i veckans krönika som även kollar om det är en bubbla i FANG-bolagen och vad som händer med räntan.

Källa: BörsdataTack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!

Många bollar i luften— Vontobel Sverige (@Vontobel_SE) 4 juni 2018
Några riktigt roliga externa uppdrag har slukat den tid jag kunnat lägga på bloggande de senaste veckorna. Framför allt satsade jag ordentligt på att förbereda, hoppas jag, en bra föreläsning till Kvinnor Investerare för Framtiden i helgen.

Målet är att filma en version av den i veckan och lägga upp på YouTube. Det vore jätteroligt för det var många tankar där kring sådant som börskrascher och hur jag tänker kring vårt kapital i år. Håll utkik - jag hoppas den kommer inom kort.

Sedan har jag varit med Nordnet Talks igen. Även där kring en del makro (det verkar vara säsong för det). Hur är det med räntan? Sticker den iväg nu och vad händer då? Den kommer jag lägga upp här på bloggen inom kort.

Slutligen har jag skrivit en ny krönika till Vontobel som jag är lite stolt över. Det blev en rätt bra helhet att vrida och vända på veckans ämne i större media. Frågan är nämligen om det är rätt att påstå att marknaden darrar för närvarande? Jag är tveksam men håller med om att det är en relevant fråga att ställa sig. Därför tar jag en titt på om:

1. det är en bubbla i FANG-bolagen (ni vet de stora amerikanska teknikjättarna), 
2. vi egentligen sett något tydligt tecken på vart räntan ska på lite sikt samt
3. verkstadsaktierna verkligen darrade i veckan och vad det betyder att så inte verkar vara fallet.

Tänker att det blev en rätt bra och ganska lättläst överflygning av börsen just nu. Eventuellt filmar jag den med i veckan men börja med det skrivna inlägget. Du hittar krönikan här.

Jacob Henriksson, Gottodix

Senaste filmerna nedan


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här  

Det går bra för bolagen och börsen. Samtidigt larmar räntan och viktiga ZEW-index om att något är på väg att hända. Vad och vad det leder till? Det tar jag en titt på i det här inlägget.

Källa: Fed St LouisTack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!



Tiden tar slutStiltje på bloggen ett tag när för en gångs skull andra delar av livet ställt sig i vägen. En del är att jag sedan en tid tillbaka dubblerar i två olika roller på mitt ordinarie arbete. När det då händer saker där, så drar arbetstiden iväg till aningen svårhanterliga nivåer även för min något hyperaktiva personlighet.

Jag läser och funderar dock lika mycket som vanligt kring ekonomi och investeringar. Det är bara tiden för att skriva och filma som inte funnits. Det finns till och med några mer eller mindre färdigskrivna inlägg, som om Apples rapport, som jag inte fått tillfälle att avsluta. Lite frustrerande men det är som det är.
— Gottodix (@Gottodix) 10 maj 2018 Hur som helst är det några riktigt intressanta saker på gång nu under våren. Den 3 juni ska jag föreläsa på Kvinnor investerar för framtiden. Mitt ämne är Hur undvika börskrascher, går det? Så gör du om det smäller. Det är inte en slump att jag valt det ämnet den här våren för jag ser för min del det här börsåret spelas upp precis som väntat - åtminstone i de stora dragen. Det här talar jag även om i ett nytt vlogginslag med Nordnet som är ute inom kort. Inlägg om vår portfölj försöker jag också hinna med. De återfinns på Sparskolan och när tiden räcker på YouTube.

Klockan klämtar för börsuppgången— Vontobel Sverige (@Vontobel_SE) 22 maj 2018 De inlägg där jag verkligen fortfarande verkligen lägger ned min tid just nu är dock i krönikorna till schweiziska banken Vontobel. Där skriver jag bland annat om min syn på börsen på kort sikt. Missa inte den serien med nya inlägg varannan vecka. Nu senast är jag inne på den tes som helt formar min syn på börsen inför sommaren.

Mitt resonemang är att den som tittar på den senaste rapportsäsongen både i Sverige och på andra ställen fått bekräftat att nu går bolagen precis så bra som marknaden hoppades på. Efterfrågan finns där både i form av ökad konsumtion och stigande investeringar. Det här leder till en stigande riskvilja. Det syns i att de mindre bolagen gått bättre än de större efter rapporterna, i att teknikaktier går bra och inte minst förstås i den breda allmänna börsuppgången.

Källa: TradingEconomicsFast varningsklockorna som ringer lite varstans då? Jo, det stämmer att yieldkurvan (skillnaden mellan räntor med olika löptid) nu ser allt mer oroande flack ut. Särskilt om man tittar på förväntade realräntor. Den som gör det ser att när inflationsförväntningarna är borträknade så betalar räntemarknaden ingen premie alls för den som är beredd att binda pengarna längre. Känslan är att tilltron till konjunkturen på sikt inte finns där.

Lägg till det att långa räntor i USA är på väg upp till nivåer som på allvar kan bryta den 30-åriga period med fallande räntor som format allt från vår bostadsmarknad till den närmast eviga framgångssagan för utdelningsaktier. Det mullrar i berget kan man konstatera.

Det blir inte bättre av att en av mina favoritsignaler lyser illrött för närvarande. Det är tyska ZEW-indexet, som visar vad ekonomer och chefer i näringslivet, tror om framtiden som nu för andra månaden ligger på minus. Hade du följt den signalen vid finanskrisen så hade du sålt när börsen låg på topp och sedan när den vände till positiv nivå igen köpt när börsen bottnade.

Fast det finns även en del invändningar mot att kraschen är över oss.För det första, förstås, att bolagen går så bra.

Det andra är att ZEW-index främst är ett bra mått på störningar i efterfrågan. För det är ju det särskilt cheferna är bra på att se. Därför larmar den här signalen lite för ofta. Det kan ju finnas andra skäl än ekonomins långsiktiga utsikter till hur de som svarar på enkäten tänker. Just nu är det där andra skälet lätt att identifiera - euron hade blivit för stark för den europeiska konjunkturen. När den faktorn börjar rättas till finns goda chanser att exportberoende europeiska ekonomier får fart igen. Det syns som sagt en annan optimism i bolagens utsikter såsom de kom fram i rapporterna.

Källa: Fed St LouisDet tredje är att signalerna från räntemarknaden fortfarande bara är att trenden nu är tydlig och har vänt. Däremot är nivåerna långt ifrån skrämmande. Ta till exempel en titt på grafen ovan. Inte skrämmer varken nivån på den amerikanska räntan eller det pris på pengar den nu positiva realräntan utgör?

Brist i ekonomin gör börsen känsligare
Däremot och det är twisten som jag skriver mer om i inlägget till Vontobel så har marknadslogiken nu skiftat ordentligt. Vi var efter finanskrisen i en ekonomi där börsen drevs av oro om ekonomin och förhoppningar om stimulanser från centralbankerna. Det var tillgången på billiga pengar som drev upp värderingarna. Sedan kom i början av 2016 ett skifte till en efterfrågestyrd ekonomi och börs.

Förväntningar och till viss del att det faktiskt gått bättre för bolagen och hela världsekonomin har tagit över som drivande faktor för börsen. Det är fortfarande den underliggande trenden och därför finns alltjämt goda möjligheter till att börsen fortsätter uppåt ett tag till. Särskilt som de där larmklockorna inte ringer alltför öronbedövande.

Däremot har temat än en gång skiftat. För efterfrågan är nu en stabil trend uppåt, som marknaden prisar in stegvis. Utbudet i ekonomin ser däremot alltmer osäkert ut. Priset på pengar - räntan - är ofrånkomligen på väg upp. Det behöver inte vara några ruskiga nivåer vi pratar om för det räcker med att efterfrågan redan är inprisad för att det ska slå mot alla kalkyler om räntorna stiger och dessutom driver det kapital från aktier till obligationer på sikt.

Oljan är samma sak. Visst upp till nuvarande nivåer har oljepriset kunna gå hand i hand med en stigande börs - båda har ju drivits av en starkare efterfrågan. Någonstans inte alltför långt borta ligger dock smärtgränsen där högre oljepriser snarare slår mot köpkraften hos både företag och konsumenter. Arbetskraft ser också alltmer ansträngt ut åtminstone i USA och för all del bara delvis när det kommer till lönerna.

Bilden är ändå glasklar. Tillgången på tre av fyra faktorer som ekonomin använder för produktion ser allt mer knappa ut. Lägg gärna till det att utbudsgapen - skillnaden mellan vad som är en långsiktigt hållbar tillväxt och nuvarande tillväxt - täppts igen eller blivit negativa på allt fler ställen i världen.

Det enda riktiga undantaget är tillgången på teknik. Digitaliseringen slår med full kraft i många delar av ekonomin för närvarande. Det har dock i sin tur lett till värderingar som stuckit iväg - kanske ett tecken på att antalet möjliga investeringar även där börjar se något knappa ut?

En ekonomi där vi får hushålla med resurserna är ingen katastrof. Däremot styr det börsen. Har väl aktier börjat reagera på räntor, så lär det fortsätta. Nu leder nog högre räntor ganska ofrånkomligt till fallande aktiekurser och lägre räntor kanske kan elda på högre kurser. Likadant med oljepriserna och möjligen även med löner och andra mått från arbetsmarknaden.

Lägg ihop det här och du har en underliggande positiv trend i efterfrågan men utrymme för stora störningar varje gång priserna på utbudssidan rör sig. Räkna med att varje spik i räntan lär kännas i portföljen från och med nu. Fast visst - för den modige ger det en buy-the-dipp åtminstone ett tag till.

Jacob Henriksson, Gottodix

Senaste filmerna nedan


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här  

Hur ska man tänka när bolaget till synes gör allt rätt men bevisen på att det fungerar inte syns i resultatet? Det blir inte lättare när aktiemarknaden fortsätter älska Cellavision trots att den tänkta expansionen tar sin tid.

Källa: BörsdataReklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville
.


Ett mellanår marknaden struntade iMarknadens tålamod med Cellavision är fascinerande. Det inte som en omskrivning för ordval som naivt eller korkat utan helt ärligt för att det är intressant hur stark tilltron till det här caset är. Det får mig som följt bolaget länge att tveka inför den senaste uppenbart svaga rapporten.
Källa: Cellavision
Först om att det verkligen var en svag rapport bolaget nu levererade eller åtminstone en som gör det svårt att försvara aktiens höga värdering. Jag hade hoppats på 386 miljoner i omsättning i år och en vinst per aktie på 3,50 till 3,75 kronor. Det var baserat på en stabil nyförsäljning, en stigande ersättningsförsäljning, en del mjukvara, en viss försäljning till veterinärslabb men att produkter för små- och medelstora labb kommer först 2019.

Nu föll bara basplattan i försäljningen in men inte så mycket mer. Sett till att kundfordringarna växte kan man till och med misstänka att det var en viss förskjutning av resultatet från det nu påbörjade kvartalet till det nyss avslutade. Det vill säga att försäljningen innevarande kvartal börjar några miljoner minus - något som i så fall lär märkas i nästa kvartal.

Svårt att få fäste på nya marknaderKälla: CellavisionFörra årets första kvartal var svårt att nå med flera stora order. I och med att varje maskin till ett stort labb kostar runt 1 miljon kronor och försäljningen är nära knuten till när labben gör sina upphandlingar, så kan köp från stora kunder även när det inte är i någon av de nya kundkategorierna få stort genomslag. Omräknat i årstakt jämfört med det mer normala första kvartalet 2016 så ligger tillväxten på hälsosamma 15 procent.

Källa: CellavisionSamtidigt ingår det i förväntningarna att monsterkvartalen kommer med jämna mellanrum, så det vore också fel att vara nöjd med resultatet det här kvartalet eller för den delen det senaste året. En försäljningsminskning på 2 procent det senaste året jämfört med samma period efter första kvartalet 2017 visar att det är mer än ett enskilt kvartal vi talar om.

Snarare är det en övergångsperiod som troligen tagit längre tid än bolaget räknat med. Om vi tar det del för del och börjar geografiskt så verkar det stämma att i USA, Kanada och Norden så är digitala mikroskop nu accepterade som metod för stora labb. Det borde ge en stabil basförsäljning och även en växande utbytesförsäljning. Troligen är det här större delen av tillväxten jämfört med 2016 ligger.

Gör man rätt blir det rättKälla: CellavisionSedan verkar, men det är svårare att vara säker på, Cellavision göra det mesta rätt för att slå igenom även på andra marknader. I Kina har ett nytt distributionsavtal med den globala medtechleverantören Mindway slutits. Latinamerika ska bearbetas av via medarbetare i Mexiko. Främst i Västeuropa borde det gå att få igång betydligt större försäljning i Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Något Cellavsion är på.

Källa: CellavisionSett till produkterna är anpassningar nu på plats för att förhoppningsvis sälja till veterinärslabb och mjukvarulösningarna verkar integreras i erbjudandet steg för steg vilket också är bra. Den stora händelsen är dock lanseringen av produkter för små- och medelstora labb.

Så vitt jag kan begripa gör Cellavision allting rätt här. De har tagit fram en enklare produkt som kommer att kosta ungefär en tredjedel av deras lösning för stora labb. Det är väl möjligen lite osäkert om den lägre kapacitet på 6-10 bilder i timmen som det här mikroskopet får klarar konkurrensen med skickliga labbtekniker som gör arbetet med ett manuellt mikroskop. Det är också oprövad mark var brytpunkten ligger, eftersom Cellavisions stora mikroskop ligger på runt 30 bilder i timmen.

Tack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!

Vinsterna för ett litet labb av att minska behovet av skicklig labbpersonal är sannolikt stort. Det är en åldrande profession där det redan idag är svårt att få tag i folk och sannolikt än mer så för de mindre labbern. I längden är det också värt mycket att det går att samordna med andra labb i samma grupp.Distributionen till de här nya kundgrupperna av den nya produkten är också riggad och klar bland annat genom avtal med svenska Boule Diagnostics, så det ser bra ut.

Försäljningen utanför kärnmarknaderna är dock än så länge slående liten. Det oavsett om vi talar geografi eller produkt. All erfarenhet som Cellavision gjort så här långt är att det tar tid att digitalisera kundbeteenden. Räkna därför med en fortsatt långsam uppskalning med en del enstaka stora kliv även framöver.

Min reflektionDet är här jag är fundersam. Jag köper att Cellavision gör rätt och jag tror på både produkten och affärsmodellen. Det är till och med så att det senaste kvartalet bekräftar att bolaget med nya distributörsavtal och genomarbetade produktlösningar genomför sina planer på ett effektivt sätt.

Cellavision har alltså bra produkter och sprider dem, om än långsamt, över världen och olika kundgrupper. Konkurrensen ser också fortsatt svag ut med Roche som verkar nöja sig med forskningslabb som enda egentliga alternativ för närvarande. Den stora hävstången verkar ligga i att få upp spridningshastigheten. Därför är det egentligen konstigt att inte ett bolag som Sysmex köper Cellavision. Det vore en affär som borde gå att räkna hem genom de större muskler den stora distributören har för att nå ut på olika marknader.

Frågan som hänger mer över aktien än bolaget är om inte den lägre takten i tillväxten borde prisas in som en risk i aktiekursen. Kanske går det att hävda att riskerna framåt minskat, eftersom bolaget följer sin plan. Jag är mer inne på att det snarare är så att allt är upplagt för att de ska gå bra men att vi faktiskt inte vet när och vilken omfattning. Med några mogna marknader med mer begränsad tillväxt och en allt större bas som tillväxten ska ställas mot är risken att det blir svårt att fylla den höga värdering som bolaget har.

Så risken i bolaget ned och risken aktien upp är slutsatsen. Det är det samma som att säga buy the dipp - vilket är precis min plan. Om det nu blir någon dipp i det här av marknaden alltid älskade bolaget.

Jacob Henriksson, Gottodix

Senaste filmerna nedan


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här  

Bankerna är billigare än på länge - för den som tror att både konjunkturen och affärerna håller i sig. För en titt på Nordea och Handelsbanken pekar på en marknad som är påtagligt nervös för framtiden.

Källa: BörsdataReklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.


InledningKälla: Börsdata och RiksbankenNordea - värdet i att spara Jacob Henriksson, Gottodix

Senaste filmerna nedan


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här  

Vitrolife säljer mindre i Kina av sin viktigaste produkt. Möjligen är stramare finansiering av behandlingarna problemet. Knappast tillfälligt i så fall men aktien har sju liv och studsar vidare. Frågan är om det är rimligt - jag lutar åt att svaret på den frågan är nej.

Källa: Börsdata samt VitrolifeReklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.



Odlingsmedia som inte växerJag måste, som de säger i filmklyschan, klippa direkt till biljakten i den här rapportkommentaren. Vitrolife har fått ett nytt problem på radarn - försäljningen av odlingsmedia i Kina faller och det finns ingen (för bolaget) bra förklaring till varför.

Hur mycket? Så detaljerade siffror ger inte bolaget men det är, tillsammans med priskonkurrens i Amerika, tillräckligt för att hela basverksamheten i Vitrolife ska ha tappat försäljning jämfört med föregående år. Kina står för 15-20 procent av Vitrolifes försäljning. En inte alltför offensiv gissning är att övriga 80-85 procent av bolaget åtminstone växer trots prispressen  i USA. I så fall är det inte avlägset att fallet i Kina är tvåsiffrigt.

Källa: BörsdataDet är en händelse som om den inte får en förklaring åtminstone måste avspegla sig i avkastningskravet på ett bolag som regelbundet handlas till p/e 50-60.

Enligt Vitrolife har bolaget inte tappat marknadsandelar. Svårbedömt, måste reflektionen vara. Det är värt att notera att närbesläktade segmentet engångsartiklar växte med åtta procent. De är precis som odlingsmedia beroende av antalet IVF-cykler klinikerna genomför. Nu var i och för sig en del av den ökningen kopplad till att produktionsproblem lösts.



Siffran ska också ställas mot att marknadstillväxten på lång sikt ska ligga runt 5-10 procent. I den ekvationen har åtminstone historiskt tillväxten i Kina varit en betydande faktor.
— EFN (@EFNTV) 24 april 2018 Det är alltså något som inte stämmer. Självklart börjar jag med Vitrolifes förklaring med mina markeringar:
Affärsområde Media minskade med 1 procent under kvartalet. Affärsområdet påverkades negativt av minskad försäljning i Kina samt ökad priskonkurrens på vissa marknader. Vitrolife konkurrerar främst med kvalitet och service, vilket resulterat i att bolaget tappat marknadsandelar inom Media på vissa marknader där kunder prioriterar lågt pris. Vitrolife möter priskonkurrensen genom bland annat produktutveckling för att fortsatt kunna motivera ett premiumpris utifrån ett erbjudande som ger fördelar för kunden.Bolaget kommunicerade också att  de inte bedömer att de tappar marknadsandelar i Kina eller att tillväxten mer än på kort sikt bromsat in där. I båda fallen baserat på egna kontakter med kliniker. Den här förklaringen köpte marknaden. Jag är dock skeptisk. En påläst frågeställare hade under rapportpresentationen några andra intressanta teorier. Nedan har jag bearbetat dem utifrån min egen bedömning.

Barnafödandet i Kina bromsar in
Det här stämmer i större utsträckning än vad som diskuterats. Det är sant att enbarnspolitiken är slopad, liksom att det är sant att många gifter sig sent och då ofta behöver hjälp med att bli gravida. Samtidigt faller nativiteten i Kina precis som i andra delar av världen och det finns på sikt en möjlig inbromsningseffekt. Här och nu finns dock ingen sådan effekt.

Har klinikernas inköpsbeteende förändrats?
En teori, som cirkulerat tidigare, är att fler kliniker väljer bort det dyra premiummärket Vitrolife till förmån för billigare konkurrenter. Det här verkar osannolikt av två skäl. Det ena gav Vitrolife själva i sin presentation. Konsolidering till större kliniker ökar behovet av standardiserade och högkvalitativa lösningar. Det andra är hade det varit så är det troligt att fallet skulle varit större i segmentet engångsartiklar.

Det är en kalendereffekt
Det väckte ett visst uppseende när Vitrolife för något år sedan fick en märkbar förskjutning av försäljning när många kineser vill att deras barn skulle födas på rätt sida om det kinesiska nyåret. Den här gången var det ingen sådan effekt i spel.

Har inhemska konkurrenter tagit stora marknadsandelar?
Det kan hända på sikt men har nog inte märkts ännu var ledningens svar. Mitt tillägg är att det är ett större problem i USA, där priskonkurrensen är hårdare och Vitrolife inte är lika förknippade med unika premiumprodukter som på övriga marknader, eftersom de inte fått lika många produkter godkända.

Är det så att Vitrolife nu attraherar köpkraftsmässigt svagare och därmed mer priskänsliga kategorier i Kina? 
Svaret är antagligen ja men effekten liten på kort sikt. Det här  tror jag missar en stor omvärldshändelse i början av det här året. Kinesisk kreditgivning har stramats åt. Jag brukar säga att den som vill prognostisera IVF-behandlingar i länder där det inte går på försäkringen ska titta på sällanköpsvaror som bilar. Nu är signalen rätt klar - Kina vill bromsa in skuldsättningen.

Ska jag ge min egen gissning är det att det är den sistnämnda förklaringen som är den relevanta. Finansieringen svajar för kinesiska par. Det har jag inget belägg för utan det är en ren övning i logik eller en gissningslek för den som vill det. Klart är att ingen annan heller har någon riktig aning. Med det blir det en helt öppen fråga hur marknaden skulle tolka fortsatt svag försäljning i Kina.

Resten då?Källa: VitrolifeKina och Amerika är alltså problematiska för närvarande. I Kina kommer dock Embryoscope Plus snart börja synas i försäljningssiffrorna. Det är en bra produkt som lyckats där den lanserats. Något som syns i fina resultat för timelapse på andra marknader. Så det vore underligt om det inte kom ett skifte upp i försäljningen i Kina under andra kvartalet. Även det nya området art equipment utvecklas ok. Det blir nog något lite större så småningom. Det kommer säkert ett nytt förvärv under året också, så visst finns det fortfarande drivkrafter för tillväxt och ökad lönsamhet.

Tack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!

Valutorna har gått Vitrolifes väg, vilket är en delförklaring till att marginalerna utvecklas väl. En annan är fortsatta skalfördelar. I den andra vågskålen ligger att odlingsmedia är den lönsammaste produkten, så när den inte går lika bra så slår det mot mixen.

Min reflektionProblemet som det är svårt att runda är att det kommit in en gökunge i en värdering som redan från början är ordentligt offensiv. Det är också odlingsmedia som gett Vitrolife sitt urstarka varumärke. Jag är inte ordentligt orolig ännu men jag blir alltid misstänksam när marknaden inte reagerar på den information som kommer. Vi drog under dagen ned Vitrolife till snittstorleken i vår portfölj. Det får räcka för nu men jag har helt klart gått ifrån starkt positiv till knappt neutral till aktien. Med viss tvekan behåller jag ändå min inriktning för året. Nu hänger mycket på om Kinasiffrorna kan visa sig vara en engångshändelse.

Jacob Henriksson, Gottodix

Senaste filmerna nedan


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här  

Det lossnar i BillerudKorsnäs, verkar det som. Ungefär så tolkade både jag och marknaden senaste rapporten. Med det kanske caset trillar in och det blir det där steget från flaskhals till ketchupeffekt i år.
Källor: Börsdata och BillerudKorsnäsReklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.



Från flaskhals till ketchupeffektMitt case i BillerudKorsnäs på enkelt. Jag tror bolaget kan stabilisera och öka sin produktion samtidigt som de kan höja priserna mer till kund än kostnadsökningarna de själva möter på ved och pappersmassa. Så länge den svenska kronan är svag stärker det också vinsterna, eftersom kostnader men inte intäkter är överviktade på hemmaplan.

Sedan är det en intressant nisch bolaget har i sina olika premiumkartonger i allt från matvaruförpackningar till specialdesignade paket för e-handeln. Så det är ett bolag jag gärna äger men till en början var det alltså främst en spekulation i det tema jag döpt till från flaskhals till ketchupeffekt. Min enkla förhoppning uträknad på lite olika sätt var att en högre vinst en marknaden räknade skulle multipliceras med en högre värderingsmultipel.

Jag räknade på lite olika sätt men om vi tittar på P/E-talet låg mitt räkneexempel för i år på 11,14 kronor per aktie i vinst multiplicerat med värderingen för 2017 med ett p/e-tal på 16,4. Det gav ett case om det gick bra på en kurs i år på upp emot 180 kronor. Siffror är dock aldrig lika noga som att idén är rätt för mig. Det är mer ett sätt att se att marginalerna finns där om det går rätt.

En helt ok mellanlandningKälla: BillerudKorsnäsDet gjorde det till en början inte. Förra rapporten, vår första i bolaget, kom efter att en rad problem tyngt aktien. Framför allt med produktionsbortfall och underskott på ved. Det där var känt när vi gick in men tyvärr och konstigt nog inte helt inprisat, så det blev en slitsam entré. Den rapporten var också premiär för en ny VD, inplockad från Sandvik för att reda främst i produktionsproblemen. Det verkar hon ha kommit igång bra med. Något jag inte är ensam om att notera. Dagens Industri satte i sin rapportkommentar till den senaste rapporten rubriken "Billerud står står stadigt med ny VD".

Källa: BillerudKorsnäsDet är svårt att säga emot. För första gången på mycket länge finns det rediga svar på hur riskerna för framtida produktionsstopp ska minimeras och på hur både kostnadskontroll och tidsplan för bolagets stora investeringar ska hanteras. Det är inte så märkvärdiga åtgärder utan handlar mer om att Billerud under ny ledning verkar ha gått ifrån brandkårsutryckningar till förebyggande arbete. Något som belönades av marknaden efter en rapport som egentligen mest var den väntade mellanlandningen på vägen.

För brist på ved hindrade produktionsvolymerna från att öka samtidigt som högre vedpriser och andra priser med råge vägdes upp av att BillerudKorsnäs själva kunde höja priserna. Med det lever mitt case i allra högsta grad. Nu var en del av förstärkningen i rörelseresultatet kopplat till att det även var en del planerade driftstopp förra året men nettot är ändå att lönsamheten nu stiger redan innan produktionen börjat stiga på allvar och prisökningarna slagit igenom fullt ut.

Tack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!

Efterfrågan är också bred och alla segmenten i bolaget säljer allt de producerar med god lönsamhet. Innevarande kvartal minskar inbromsningen från tillgången på ved och kostar bara, om det är ett ok uttryck, runt 50-75 miljoner kronor i missade intäkter. Säkert fortsätter ved- och massapriserna upp men inget verkar stå i vägen för ytterligare prishöjningar mot BillerudKorsnäs kunder.

En randanmärkning där är att det går så lätt att höja priserna att den nationalekonomiskt intresserade måste fråga sig om inte ketchupeffekten även kommer trilla in på inflationen rätt snart.

Källa: BörsdataSjälva guidar BillerudKorsnäs för att de i år når liknande produktionsvolymer som 2017, vilket låter lite försiktigt med tanke på problemen det året och att en del produktion från den nya investeringarna kommer igång i år. Dessutom guidar bolaget både för stark efterfrågan och för att de möter stigande priser från leverantörer. Med andra ord precis det som var fallet första kvartalet. Det räckte till ett resultat som åtminstone sett till årsbasis låg i linje med marknadens förväntningar.

De ser inte alltför blodiga ut i år men nästa år börjar de se ordentligt låga ut om bolaget genomför den stabilisering som nu pågår, investeringarna är lyckosamma och den goda konjunkturen håller efterfrågan igång med stigande priser. Analytikern från Nordea undrade om hans antagande att investeringarna i Gruvön med bolagets avkastningskrav inte på sikt borde generera ett rörelseresultat på runt 900 miljoner kronor (att jämföra med de senaste årens för hela bolaget låg på drygt 2,2 miljarder 2017).

Det fanns en del invändningar mot de resonemanget från andra analytiker, eftersom den del av investeringarna är av ersättningskaraktär. Ledningen påpekade också att det under alla omständigheter blir en gradvis infasning av den nya kapaciteten. Ändå - med vedproblemen avslutade andra kvartalet, utan nya störningar och med växande kapacitet, borde det inte vara möjligt att produktionen faktiskt överraskar uppåt under året? Jag tror det men oavsett det borde ljusare förväntningar börja avspegla sig på de låga förhoppningarna om nästa år.

Min reflektionMed det tycker jag för min del uppsidan fortsatt ser bättre ut än nedsidan. Ska jag gissa blir omsättningsökningen över 5 procent i år. Det baserat på att jag tror mer på ytterligare prisökningar än att det skulle bromsa in. Lägg till någon del med bättre kapacitet och det kan lätt bli några procentenheter till. Vedpriserna är svåra att sia om men lugnar sig balansen mellan utbud och efterfrågan där kan de nog finnas en möjlighet att få upp marginalerna mer också.

Med det tror jag mest för att uppdatera mina förväntningar från i vintras att vinsten per aktie landar mellan 10-11 kronor samt att det värderas runt p/e 15-16. Vilket landar i 150-175 kronor i år. Nu står den i 130 kronor, strax över det vi fick betala. Är 15-35 procents avkastning tänkt avkastning en tillräcklig uppsida? Ja, det var som sagt det där med att gå in i ett bolag med långsiktig potential men så framför allt att riskerna nu verkar vara betydligt mindre. Eller vad sägs om det här svaret som avslutar Dagens Industris intervju med VD:n Petra Einarsson
Finns det några överraskningar just nu?
”Nej.” Det om något är väl den signal man ville ha från det här bolaget?

Jacob Henriksson, Gottodix

Senaste filmerna nedan


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här  

Ännu en blipp om att slutet på börsfesten går att ana kom upp på radarn idag. Med ett negativt ZEW-index finns all anledning för investerare att åtminstone försöka förstå var oron bubblar under ytan. För den finns där.

Källa: TradingEconomicsReklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.



En vänlig sågningJag tycker synen på signaler om ekonomi, bolag och börs är missförstådda. Blippar, som jag kallar dem med en metafor hämtad från en radarskärm, är lösryckt information som är intressanta för den som försöker navigera i en alltid svårbedömd omvärld. Det är inte förutsägelser om framtiden, av det enkla skälet att framtiden på riktigt och i grunden är något som formas kontinuerligt. Däremot är de vad de är - nämligen små fragment av nutiden.

Det är verkligen inte oviktigt. För det är om än svårt enklare att förstå vad som pågår än att gissa vad som ska hända. Utifrån det som pågår kan man sedan försöka fatta så bra beslut som möjligt utifrån en analys av vad som ska hända.



Jag brukar inte vara elak - dels för att jag inte tycker att det är en särskilt tilltalande egenskap, dels för att det oftast leder in i resonemang och samtal som inte ger så mycket. Det blir som bekant mest pajkastning när folk ska vara vassa i sina kommentarer av den senaste heta eller iskalla aktien eller varför börsen ska upp eller ner.

Det är alltså inte därför jag tänkte lyfta fram några självmotsägelser när den tekniska analytikern Johnny Torsell var med i Börslunch. Dessutom fanns det några intressanta iakttagelser i hans analys, så det är inte ens någon enhetlig diss jag tänkte ge mig in på. Fast först det negativa.

Källa: TradingEconomicsTorsell säger i avsnittet att tekniska faktorer alltid ger tydliga beslutssignaler innan det att fundamentala indikationer blir synliga. Det vill säga att börsens rörelser säger mer om framtiden en olika analyser av bolagens framtida omsättning, investeringar och vinster eller för den delen signaler från ekonomin, som t.ex. hur räntorna utvecklas. Det där närmast magiska påståendet om att börsen som kollektiv ser in i framtiden och att det går att läsa in allt från bolagsvinster till handelskrig och till och med riktiga krig genom att studera gamla börsgrafer är vida spritt. Problemet är att det saknar substans.

Reflexivitet, när händelser på en plats blir självförstärkande och självuppfyllande profetior, är ett rimligt fenomen inte minst på en plats så renodlat inriktad på informationshantering som börsen är. Det är helt rimligt att bolag och hela den verkliga ekonomin tar intryck av de tolkningar börsen och andra marknader gör av verkligheten. Det finns också direkta effekter som att när börsen faller påverkar det konsumtion och investeringar. och ekonomin bromsar in.

Så det är naivt att säga att, som är utgångspunkten i en del nationalekonomi, det som händer på börsen eller i andra delar av den finansiella ekonomin inte påverkar den reala ekonomin. Däremot går sambanden åt båda hållen. Ibland är det verkligheten som kommer och knackar på utan att börsen, i sin självbespegling noterar det.

Ett bra exempel var finanskraschen 2007-2008. Räntemarknaden hade med en först flack och sedan negativ yieldkurva starkt signalerat under en längre tid att saker och ting inte stod rätt till. En annan, av flera, fundamentala signaler var att tyska ZEW-index. I det får ekonomer och näringslivshöjdare ge sin syn på framtiden. Den som sålt när det indexet gick till minus och köpt när de svängde till plus, hade faktiskt i princip prickat toppen på börskonjunkturen och köpt när det bottnat och strax vände uppåt.

Det finns alltså fog för att säga att börsen var den sämsta indikatorn du kunde hitta på hur börsen skulle gå under de åren. Inte så konstigt med mycket stora verkliga ekonomiska händelser som svepte in över världsekonomin och all världens börser.

Notera också att det där med den djupt insiktsfulla marknaden lever sida vid sida med påståenden som att aktier som redan stigit i värde fortsätter stiga och att pendeln på börsen alltid slår för långt både uppåt och nedåt.

Jag ser för min del fler exempel och rimliga förklaringar till det senare påståendena. Det är rimligt i ett spel med begränsad information, som börsen är att sannolikheter justeras vart efter resultaten bekräftar dem. För varje ny signal om att HM går sämre sänks sannolikheten för bolagets framtidsutsikter. Stickiness kallas fenomenet att vi håller fast vid och stärker inarbetade beteenden och förväntningar. Om börsen är en plats med osäker information och delvis självbekräftande förväntningar, så lär den också vara en plats som ständigt är mottagare av omvärldsinformation och som bara gradvis bearbetar den.

Det där blir tydligt i Torsells genomgång och här kommer väl det elaka. Han konstaterar, flera gånger till och med, att signalerna han pekar på kan vända upp eller ned och även om de vänder upp eller ned kan de sedan visa sig vara falska. Onekligen en ganska försiktig framtidsvision.

Varningen börsen gerJag utlovade även något av intresse i den analysen. Det är att det en analys av börsen förstås kan säg något om är hur börsen vid en viss tidpunkt resonerar. Det är naturligtvis oerhört intressant, om det ses som en blipp bland andra.
— Johan Elmquist (@Johan_Elmquist) 17 april 2018 Det Torsell nu ser är att många mått trendmässigt pekar nedåt. Det är bland annat korta medelvärden för många index och aktiekurser som faller under sina långa medelvärden. I det här ser Torsell breda och skarpa signaler på att allt inte står rätt till i Europa men han tvekar om utvecklingen, eftersom USA ser starkt ut.

Den som vill ha de exakta resonemangen kan med fördel se programmet. Det var, som sagt intressant. Slutsatsen pekar också i en riktning som bekräftas från många andra håll - inte minst från FED respektive ECB, som jag skrev om senast förra veckan. USA ser, med hjälp av skattestimulanserna och en urstark konjunktur, fortsatt mer ut som de på sikt är på väg in i en överhettning medan Europas tillväxt inte lyft som tänkt.

Mixen av fundamentala signaler och rimliga tolkningar av börsens reaktioner ger absolut ett mervärde i analysen. Det är tydligt att det finns en tvekan i världsekonomin för närvarande och att den spiller över på börsen. Så visst säger volatiliteten på börsen något.

Den tunga varningen från ekonominKälla: TradingEconomicsIdag kom det en ordentligt negativ blipp för börsen i form av att just ZEW-indexet fick ett negativt utfall och därtill föll ordentligt. På Bloomberg kommenterade analytikern Cameron Crise (tyvärr ingen länk) raset med att allt fler tar oron i handelssystemen på allvar.

Källa: TradingEconomicsKanske det men jag tvivlar. För det första har oron lagt sig väsentligt den senaste tiden. För det andra kunde man i så fall lika gärna se till andra fundamentala signaler - som lägre tillväxt än väntat i Europa. Jag tror istället, om något, att euron helt enkelt är för dyr för Europas exportbolag.

Jag skriver om något för ZEW är inte heller en panacea för analytiker. Den ger inte alla svar. Det har jag illustrerat i början av inlägget. Den säger att tyska ekonomer och industriledare är oroliga. Varken mer eller mindre. Den här gången går det att se att börsen reagerade negativt innan fallet i ZEW-index kom. Det är alltså helt plausibelt, jag skulle gå så långt som till troligt, att det är reflexiviteten som spökar. ZEW-index faller för att börsen skakat snarare än för att något hänt.

Samma faktor kanske förklarar att Torsell får varningar i sina signaler som förklarar att ZEW faller ut som det gör. Den faktorn kan mycket väl vara att antaganden om räntor, inte minst amerikanska, har reviderats upp och att det lett till fallande värderingar. Det kan sedan ha uppfattats som en oro som spritt sig till cheferna som svarade på ZEW-enkäten.

Källa: FED St LouisMed det är vi tillbaka i det allmänna temat från den här våren. Osäkerheten om värderingarna pressar värderingarna. Precis när detta skrivs är det optimism utifrån rapporterna så långt, vilket kommer att minska den där osäkerheten framåt. Därför är det fullt möjligt att det som nu kommer blir den fortsatta uppgång under våren, som vi själva spekulerat i.

Det hindrar inte att de negativa blipparna börjar hopa sig på skärmen. Börsen ser oroligare ut, ZEW-index är negativt och yieldkurvan alltmer pressad. Ovan en graf jag skrivit om och som oroar. Priset på inflationsskyddade obligationer på 5 och 10 års löptid närmar sig varandra. Du får med andra ord inte högre förväntad realränta om du sparar längre. Ett tydligt tecken på att riskviljan på sikt även börjar svikta i USA. Inte minst som USA ska finansiera ett växande budgetunderskott de kommande åren.

Min reflektion
Så svaret på frågan jag fick om min syn på utfallet för ZEW-index idag är att det gär mig ordentligt orolig men att vi inte ännu är framme vid att jag gör någon verklig korrigering av vår strategi. Det är jag för girig för.

Jacob Henriksson, Gottodix

Senaste filmerna nedan


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här  

Det går bättre HM-aktien. Oavsett framtiden för bolaget är den uppgången inget att bry sig om. Såvida du inte väntat på ett tillfälle att sälja förstås.

Källa: BörsdataReklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.



Trappstegen ned
På ett plan tycker jag den trappstegsvisa ned- eller uppvärdering som ofta inträffar när synen på ett bolag förändras är rationell. Det känns helt rimligt att om du har ett bolag du har en viss förväntan på, så är det inte rimligt att vända helt om på den förväntan efter ett svagt kvartal eller kanske inte ens ett svagt år. Det beror förstås på förutsättningarna i respektive fall men nog kan det vara rimligt att mer se det som ett spel med sannolikheter.

Vitrolife, som vi äger, har i snart femton år oavbrutet vuxit med lönsamhet. Om det kom ett kvartal som bröt tillväxttrenden men inte vinstnivån skulle det knappast innebära att bolaget direkt värderades ned från dagens p/e 52 till, säg p/e 15 eller något i den stilen. Istället skulle varje ny bekräftelse som kom om att tillväxten försvann bli ett nytt hack nedåt. Om vinsten sedan bestod men bolaget inte växte mer eller bara långsamt så skulle aktien förstås kunna bli för billig.

Vinnarna skriver i historien

Det som är teori i Vitrolife är verklighet i HM. Det går i efterhand att ha åsikter om när investeraren borde ha accepterat att bolaget förvandlats från ett kvalitetscase till ett turnaround eller möjligen ett värdecase. Under resans gång är det inte lika givet.

Vinnarna skriver historien, så nu är det bara att konstatera att de som pekade på att kvalitetscaset var förbi hade rätt. Med kvalitetscase menar jag ett bolag som ska värderas högt, eftersom det kan försvara högt ställda förväntningar både på lönsamhet och tillväxt. Länge låg HM ganska stabilt på en värdering på runt p/e 22-25 på nästa års vinst. Det i sin tur var länge en hög värdering på börsen. Numera är det ju ingen som studsar på värderingar över 30 på den typen av bolag längre och vissa värderas bra mycket högre.

Dock inte HM, som framgår av grafen från Börsdata/SME Direkt i inledningen av inlägget. Marknaden har sänkt HM precis i den stegvisa form som jag beskrev. Varje ny dålig nyhet har stärkt bilden av att verksamhetens framtid inte blir den som tidigare förväntades.

Tillfälle att sälja— Direkt Börs (@Borsredaktion) 10 april 2018


Runt p/e 15 verkade vara ett alternativ i slutet av 2017. Sedan kom ännu en rejäl lagermiss och nedgången tog ny fart. Det var en relativt lösryckt nyhet. Klart negativ och reaktionen var rimlig. Däremot låg den i korten även om omfattningen överraskade. Nu kommer snart en ny smäll. Tysk beklädnadshandel har gått så dåligt i år att det är svårt att tro annat än att försäljningssiffrorna för HM och med dem lagret pressas ett tag till.

Personligen tycker jag därför att den som letat efter en utgång ur HM mycket väl kan passa på nu när familjen Persson verkar vara i köpartagen igen. Kanske beror den senaste tidens uppgång på något annat. Till exempel att flera av HM:s konkurrenter, som Asos och Fast Retailing (Uniqlo) guidat att året ser allt bättre ut. Andra goda nyheter är signaler om att lanseringen via Tmall i Kina går bra.

Å andra sidan har det än en gång bekräftats att HM i USA knappt ens är en konkurrent till Amazon. Däremot gillar ungdomar i USA fortfarande varumärket HM. Så det ser helt rimligt ut att HM är på väg att bli ett klädmärke med en del och på vissa marknader en hel del egna butiker. Ibland köper vi kunder via HM:s digitala kanaler men på vissa marknader blir det helt via de stora e-handelsvaruhusen.

Allt det där är en del av den fundamentala analysen. Den spelar inte så stor roll på kort sikt. Här och nu håller marknaden på och testar vilken värderingen den ska lägga aktien på givet de olika framtidsscenarier som finns om bolaget. Den investerare som tror att HM får ordning på sina butiker, sitt lager och kan fortsätta växa på nätet kan som vi spekulera i värdecase. Den som tvivlade innan den senaste uppgången i aktien har för sin del inte fått några nya motargument att bearbeta.

För det finns inga viktiga nyheter i den senaste studsen uppåt. Det är bara brus helt enkelt, så tyvärr uppgången vi sett den senaste tiden är en fullständig icke-nyhet.


Jacob Henriksson, Gottodix

Senaste filmerna nedan


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här  

Börsen har redan prisat in en del risk för en större nedgång. På något annat sätt kan man inte förklara hur data tas emot för närvarande. Frågan är om rädslan är befogad - jag tvivlar så länge argumenten bara är börsens egna grafer.

Källa: Börsdata
Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.


Billerud packar ihop— Gottodix (@Gottodix) 7 april 2018
Lusten att komma igång med igen schacket pockar på. Barnen spelar små knatteturneringar och själv var jag med och ordnade det trevliga eventet Finansschack i helgen. Det har fått det att börja klia i fingrarna och jag har faktiskt börjat småspela lite på nätet.

Det är ett intresse som tar en del tid, så då är det kanske bra att börsen faktiskt på ett bakvänt sätt kräver lite mindre av en än vanligt för närvarande. Jag pysslar med våra innehav. Normalt skriver jag ju om vår portfölj på Sparskolan men jag tänkte illustrera en annan sak, så jag gör ett litet undantag.
SEB:s sänkte sin rekommendation för Billerud Korsnäs på grund av att vedpriserna gått upp och att inga tydliga signaler bekräftat att kartongspecialisten löst sina produktionsproblem. Just den sista detaljen ser jag nästan motsatt - det är väl närmast kors i taket att det inte kommit någon vinstvarning inför rapporten om en dryg vecka. Så det glaset hoppas jag är mer halvfullt än halvtomt men vem vet.

Sedan menade Norsk Hydro att deras utredning bekräftat att den inte spillt ut förgiftat vatten runt sin fabrik i Brasilien. Bra så. För det är inte ett bolag jag tror skulle ljuga. Aluminium gick också upp ordentligt på nyheten att ett ryskt storbolag i sektorn hamnat på svarta listan.

Källa: Finanzen.netI övrigt har vi en hel massa innehav som trendar med eller mot våra planer. Bankerna svajar fortfarande. Hälsoaktierna har däremot fått ny fart. I många fall slår volatiliteten närmast blint. Vad ska man i annat fall kalla en veckograf som ovanstående för Infineon?

I själva bolaget hände inget av intresse i slutet på förra veckan, då aktien backade runt fyra procent. Det hacket nog däremot visar är att allt fler oroar sig för att 2018 blir året då vi får ett techwreck på börsen igen. I stil med millennieskiftet tror en del.
— Holger Zschaepitz (@Schuldensuehner) 9 april 2018Risken ser jag förstås men trodde jag på allvar det skulle vi förstås inte äga varken den tyska chiptillverkaren eller Apple. Nu är det en dragkamp mellan oss optimister och dysterkvistarna. Ingen verka tycka att de nuvarande priserna är rätt men båda sidor har redan tagit sina positioner, så det finns inte så mycket mer att göra än att avvakta att något tydligare genombrott kommer - upp eller ner.

Mycket lite har häntCommercial and industrial loans at all banks jump by $14.2 billion in the latest week to $2.15 trillion https://t.co/OXfFGhAFSR pic.twitter.com/9i3L0E7CBz
— St. Louis Fed (@stlouisfed) 9 april 2018För det är på ett lite bakvänt sätt en börs där portföljen sköter sig rätt mycket själv. Jag har förstås noterat att marknaden fastnat i ett läge farligt nära kanten. Å andra sidan kan det läget lika gärna ses som att golvet höll och nu väntar uppgången.— Gottodix (@Gottodix) 6 april 2018Om jag bara återger mer tekniskt kunniga investerares diskussion verkar tjurarna se en konsolidering inför en större uppgång ungefär som en fjäder som tryckts samman till den till slut flyger iväg. Björnarna ser istället att marknaden har oroande svårt att lyfta ur den nuvarande låsta situationen. Istället faller kurserna både för många bolag och för hela börsen under långa medelvärden, som dessutom vänt nedåt. För mig är det där en matematisk följd av att marknaden tvekat i nästan ett år nu men för trendläsarna är den tvekan nog för att se hela sentimentet vika ned.Det där vet jag inte hur jag ska tolka. Utan andra, verkliga, nyheter förblir ett rejält hack ned á la 1987 det jag ser som den uppenbara risken. Kanske kan det också bli en mer långsiktig nedjustering av uppblåsta värderingar. Det som är millennievarianten men än mer, på många sätt faktiskt, påminner om nifty fifty-börsen på sjuttiotalet.Fast det är spekulativt när stigande räntor i Europa åter ser avlägset ut. Det jag ser, som alltid lutar mot det fundamentala i mina analyser, är snarare en marknad som är osäker och där argumenten för och emot rörelser väger rätt jämnt. I den situationen blir den faktiska utvecklingen främst i bolagen men även i hela ekonomin snarare mer än mindre väsentlig för utvecklingen framöver. Jag är helt enkelt tveksam till om vi sitter på den krutdurk till börs som den ibland framställs som.

Är lax nyttigt för portföljen? Branschen har åtminstone gått fantastiskt i flera år. Hur ser utsikterna ut framåt både på längre sikt och de närmaste åren? Lovande men allt är inte fine and dandy för de stigande priserna kan hota möjligheten att ta mer plats på tallriken runtom i världen.



Läs hela inlägget "Blir lax fina fisken för portföljen?" hos Vontobel (och om ni gillar det så klicka gärna i det under inlägget).

Övriga länkar

• Stöd SOS Barnbyar - för att det gör nytta och för att ge mitt bloggande och vloggande en puff, läs mer här. 
• Portföljen hittar du live här (adlänk till Nordnet) 
• föredrar du istället en enkel men hoppas jag rolig fondportfölj så hittar du information om den här
• där hittar du även min filmserie "Sparskolan", de bästa spararna på Shareville och mycket annat.

Börsen går inte bara upp och ner just nu. Den snurrar rätt bra också. I USA är det techwreck och här hemma har vi haft ett ras i gamingsektorn. Värderingar snarare än vinster är samtalsämnet. Det märks även i pressade aktier som HM och Handelsbanken. Alla är ämnen i veckans genomgång av börsen och vår plan för portföljen.




Länkar nedan

Marknaden tror Handelsbanken åter får ordningen på resultatet kommande år. Fast samtidigt verkar riskerna i aktien oroa allt mer. Obalanser är alltid intressanta, så frågan är förstås hur skulle ett case i premiumbanken framför andra kunna se ut?

Källa: BörsdataReklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.


Problemen hopar sig, eller?— Dagens industri (@dagensindustri) 19 mars 2018 Det är ovanligt mycket Handelsbanken i svenska affärstidningar för närvarande. Mestadels negativt därtill och därtill om bankens kärnaffär. Ovant för banken som alltid är bäst i klassen. Personalen sägs tappa förtroendet för bolaget om insättningarna till Oktogonen minskar och VD:n är en besvikelse. Alltid högljudde Rikard Bråse går som vanligt längst. I artikeln "Uppförsbacke när digitaliseringen tar fart" dömer han ut affärsmodellen med fysiska kontor som alltmer otidsenlig.

Nu var det ett bra tag sedan svenskar flyttade in sina bankärenden på nätet, så det skulle i så fall vara en andra våg av beteendeförändringar vi talar om. Det är inte omöjligt. Framför allt rör det sig en hel del kring kundlojalitet när det, som ofta i  slutet av en konjunkturuppgång, dyker upp allt fler alternativa banktjänster.
— Noora Sjöholm (@NooraSjoholm) 19 mars 2018 Den nya vågen av digitalisering skulle med stöd av sådant som blockchainteknik kunna göra att bankerna förlorar sin unika kundkontakt. Det är möjligt att banken reduceras till ett elbolag för din finansiella information, som sedan förädlas och säljs av andra. Fast det som haltar i den jämförelsen är att vinnarna i informationsracet snarare verkar vara de som, likt Amazon, sitter som spindeln i datanätet. Det skulle mycket väl kunna vara storbankerna.

Det skulle också mycket väl kunna vara så att betydelsen av varumärket ökar inte minskar framöver. Dessutom är strikta regulatoriska krav något som gynnar storbankerna i förhållande till mindre konkurrenter och framför allt jämfört med alla som korsa branschgränsen från någon annan marknad. Så det där är mest spekulationer. Det kan vara så likväl som det kan vara helt fel men det är osannolikt att det har avspeglat sig i aktiekursen på Handelsbanken.


Bostadskraschen skrämmer— Dagens industri (@dagensindustri) 28 mars 2018 Betydligt intressantare på kort och medellång sikt (säg 2-3 år) är istället det som nu händer med räntorna och på bostadsmarknaden. Rubriken ovan, också den från Dagens Industri, är lite missvisande. För visst är det för all del intressant att följa Nordeas problem med kundnöjdhet och hur missnöjet tillfälligt (?) eskalerat efter beslutet att flytta huvudkontoret. Det visar onekligen hur svårt det är att räkna hem den typen av förändringar med rena kostnadsberäkningar.

Källa: BörsdataTwisten är egentligen att Nordea i stor skala väljer bort svensk bostadsmarknad för närvarande. Det verkar i princip vara foten nedtryckt på bromsen från det som är nordens enda europeiska storbank. Det ser jag för min del två olika teorier bakom. Den uppenbara, och den som diskuteras, är att bankerna på allvar börjar oroa sig för en större sättning på bostadsmarknaden. Kanske till och med en krasch. Det är faktorn som även tynger de andra bankerna.

Bolånetunga Swedbank har trots imponerande hög avkastning på eget kapital backat på börsen det senaste året även inklusive utdelning. Även för övriga har det varit dystra tider. För min del är jag något skeptisk till den teorin. Jag kan köpa att tillväxten faller och marginalerna pressas för bankernas bolån framöver. En del får de igen på inlåningen om minusräntorna lättar. Däremot undrar jag om det verkligen ligger någon mer allvarlig oro för bostadsmarknaden i korten.

Vad är det värt om det går bra?Poängen är att om det inte är en krasch på ingång på bostadsmarknaden, så är det tveksamt om riskpremien ska öka i banksektorn. För det är det som händer för närvarande. Det blir tydligt i den inledande grafen i det här inlägget.

Källa: BörsdataMarknaden räknar med att Handelsbankens egna kapital stabilt ska värderas till runt 1,4 de kommande åren. Det trots att förväntningarna är att omsättningen åter tar fart och avkastningen på eget kapital tickar upp till historiskt ok nivåer. Det är det samma som en ökad riskpremie eller pressade värderingar om man vill se det från det hållet.

I det ligger det möjliga caset i Handelsbanken på kort sikt. Om, vilket förstås inte är självklart, oron lättar men övriga förväntningar trillar in, då kommer värderingen komma upp en bit från nuvarande nivåer. Det är ju inte så att siffrorna oroar i branschjämförelsen jag plockade från Börsdata ovan.

Säg att förväntningarna på vinst per aktie trillar in runt 9 kronor samt en avkastning på eget kapital på runt 12,5 procent 2019 eller att marknaden bibehåller den tron vart efter det här året går. I så fall räcker en helt normal värdering för Handelsbanken på ett p/b 1,6-1,7 eller översatt till p/e-tal på 13-14 till en aktiekurs på runt 120-125 kronor

Är det en tillräcklig uppsida i en aktie som står i knappt 105 kronor? Ja, om det är Handelsbanken vi talar om och ja, ett knepigt börsår som det här. Problemet är väl om det går att se förbi riskerna eller om det nu gör det för en själv, om man tror marknaden också kommer att göra det eller om det finns mer tryck kvar nedåt i aktien framöver.

Det är lite det här som är dilemmat på en reflexiv börs. Det räcker inte riktigt att bara se möjliga värden, andra måste göra det också. Visst inte på lång sikt men i det perspektivet oroar ju hur som helst den där större börsnedgången, så det blir lite moment 22.

Det är precis som i den historien barn brukar berätta för varandra om mannen som söker läkarhjälp för att han tror att han är en sill. Doktorn lugnar honom men han är strax tillbaka på kliniken igen. Du är ju ingen sill säger doktorn, så vad gör du här? Mannen svarar - du vet, jag vet det men jag är inte säker på att någon sagt det till katten på trappan vid utgången. Precis så är börsen den här våren.

Jacob Henriksson, Gottodix

Senaste filmerna nedan


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här  

God morgon! Hur gör du idag med H&M? Köper du certifikat? Jag är ganska orolig: -38%
Med vänlig hälsning VL 

Här kommer mitt svar


Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.

Vad var skillnaden?Jag har med tiden insett att jag inte skriver och filmar för tyckarna. Den här bloggen har, trots många läsare, aldrig blivit en mötesplats för snabba åsikter. Ni vet det där som numera kallas att killgissa. Det är lite mer lågmält. Därför får jag också en hel del frågor, oftast via mail, när aktier eller börsen rör sig snabbt. På ett sätt lite paradoxalt för när det blir sådär snabbrörligt så blir det ju ofta endera sidan av tyckarna som får rätt. Fast visst förstår jag behovet. HM är ett bra exempel på hur vilsna vanliga sparare blir av högljudda men tunna analyser (oavsett vilken slutsats de landar i).

Jag har inte särskilt djupsinniga reflektioner om den senaste rapporten. Två viktiga har jag som jag ska återkomma till. Den ena har jag inte sett i annan rapportering. I övrigt var det mesta nyanser av sådant som redan var känt och som jag nyligen skrev om i min senaste uppdatering av caset i vår investering.
Källa: HM

Det är skarpt läge på börsen. Flera signaler både tekniska och fundamentala varnar för att ett fall kan stå för dörren. Mot det står en underliggande trend i ekonomin och bolagen som inte er ut att ha nått vägs ände. Nu ska swingtradingbörsen testas mot scenariot med ett fall likt det 1987,

Jag vrider och vänder på argumenten och kommer fram till hur vi vinklar vår egen portfölj i det här spännande börsläget.


Länkar nedan

Gå direkt till det du vill titta på

• Analys av börsläget 
• Tankar om vår portfölj

Läs inläggen i lugn och ro

• Vår veckoplan för portföljen hittar du här
• Analysen kring reflexivitet och dödskors på börsen kan du läsa här
• Mer om FED:s räntebeslut kan du läsa här
• Här kan du läsa min krönika i Börsveckan

Övriga länkar

• Stöd SOS Barnbyar - för att det gör nytta och för att ge mitt bloggande och vloggande en puff, läs mer här. 
• Portföljen hittar du live här (adlänk till Nordnet) 
• föredrar du istället en enkel men hoppas jag rolig fondportfölj så hittar du information om den här
• där hittar du även min filmserie "Sparskolan", de bästa spararna på Shareville och mycket annat.

Nej, jag tror ändå inte det är dags för en börskrasch nu. Signalerna till trots. Mer volatilitet javisst men släpper bara en låsning så löser det ut hela ekvationen. Dollarn behöver stiga mot euron.
Källa: TradingEconomicsReklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.
Se dig i spegeln börsenReflexivitet är ett spännande fenomen som George Soros formulerat. Det är när reaktionen på ändrade förväntningar styr förväntningarna framåt. Det i kontrast till att verkligheten styr förväntningarna. När jag pratade om reflexivitet på Nordnet Live 2016 (ni vet med vargmasken på) valde jag följande metafor - ibland slutar börsanalytikerna titta ut genom fönstret och stirrar istället nervöst på varandra.

Riktigt reflexivt blir det när företagare i den verkliga ekonomin i sin tur börjar titta på börsen för att gissa om framtiden. Deras oro (eller förhoppningar) studsar sedan tillbaka till börsen i form av en bekräftelse på den signal som egentligen började på börsgolvet. Ett självförstärkande eko som till och med kan dra iväg ekonomin i en ny riktning.

Tack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!

I grafen högst upp har jag ritat in några perioder de senaste åren när jag tycker börsen handlat mer om tolkningar av börsen och kapitalflöden än om ekonomin runtomkring den. Varje gång har det reaktionerna sedan sipprat ut i den övriga ekonomin.
Källa: TradingEconomics
Frågan är om det inte är det vi ser den här typen av resonemang den här våren. Alla talar om att flera inköpschefsindex kom in lägre än väntat i mars. Ingen om varför eller att de fortsatt är på höga nivåer. Det ät lätt att tänka sig att inköpscheferna sneglade på börsoron i februari när de svarade på frågorna den här gången.

Källa: TradingEconomicsFast börsoron i februari hade ju sin upprinnelse inte i att  ekonomin gick dåligt utan att den gick så bra att räntorna skulle rusa iväg. Det blev inte så och på många sätt var veckans FED-besked alldeles utmärkt för börsen. Stark ekonomi och oförändrade planer för framtida räntehöjningar. Amerikanska inköpschefer är också fortsatt oförändrat optimistiska.

Räntorna tar olika riktningKälla: Fed St LouisDe långa räntorna har till och med glidit nedåt sedan mars. Det kan vara ett tecken på att det är kapitalflöden från börs till räntor som vi ser för närvarande. Inte minst ser reaktionen när de långa räntorna först studsade upp och sedan hastigt föll tillbaka misstänkt flödesstyrd ut. Till ekvationen hör också att reaktionen inte är den samma i USA och Europa. Det är i Europa det syns tecken på mer skarp risk off med samtidigt fallande inköpschefsindex, börs och räntor.

Problemet med att övertolka de europeiska inköpscheferna är att när de svarar tvekande kan det bli en självuppfyllande profetia. Startläget är trots allt att investeringarna, världshandeln och inte minst vinsterna ska fortsätta uppåt. När det svajar sprids en oro som det är fullt möjligt att den faktiskt bromsar hela ekonomin.

Möjligt betyder dock inte troligt. För det som är andra sidan av reflexivitet är det som kallas att verkligheten knackar på. Är det rätt att världsekonomin är på väg uppåt och att även USA, som FED pekade på, ser fortsatt stabilt ut - ja, i så fall kommer det förstås goda nyheter som överraskar marknaden.

Fastspikad på dödskorset— Christoffer Ahnemark (@Sundainvest) 23 mars 2018
Fast om det är fel då, om något ändrats så att det blivit fel eller om det aldrig varit rätt. Ja, det är det kluriga. Börsen signalerar verkligen ett riktigt otäckt läge för närvarande. Det är inte bara själva börsnedgången utan även hur den utvecklats. Det skriver Dagens Industri om i en artikel där följande är rubrik och ingress (enligt den citatteknik som FT uppmuntrar oss bloggare till, jag vet inte hur DI vill bli citerade):
Johanna Jeansson - Signalerna som pekar mot mörkare börstider: Euroländerna njuter av en cyklisk återhämtning, samtidigt är såren från skuldkrisen inte helt läkta och aktiemarknaden visar tveksamma signaler. Räkna med att centralbanken måste gå långsamt fram.

Vilken härlig milstolpe jag nådde den här veckan! 50 tusen kronor insamlade till SOS Barmbyar. Det ger världens kick att fortsätta hålla på med bloggandet och vloggandet. Stort tack till alla som bidragit!!!!

Investerarlivet och tillvaron som bloggare har också gett en del sådana där ögonblick. Fast det är för det mesta roligt på ett annat sätt. Socialt genom att träffa spännande människor. Lärorikt är det också. Plus förstås spännande i den ständiga jakten på resultat. Ögonblick däremot vet jag inte. Förutom på ett område. När bloggandet och vloggandet ger resultat i form av insamlingen till SOS Barnbyar.

Jag blir så genuint glad när det kommer in pengar, så ni skulle bara veta. Då känns det som om jag verkligen lyckats med något. Det är ju en lite knäpp syssla att lägga så mycket tid på bloggande och vloggande som jag gör. Även om det mesta är kvälls och nattetid med inläsning på tunnelbanor och liknande, så kan jag ändå få dåligt samvete för att det tar tid från annat som på olika sätt känns viktigare. Därför känns det där med att det finns ett syfte så centralt. Något att sträva efter.

Det är verkligen inte intäkterna från skrivuppdragen eller de enstaka reklamgiggen. De räcker numera för att täcka kostnaderna men vore jag rationell skulle jag i så fall jobba mer eller lägga tiden enbart på investeringarna. Insamlingen till SOS Barnbyar däremot, den ger verkligen en kick. Vi, jag och min fru, har stöttat SOS Barnbyar själva i många herrans år men nu har jag levlat upp till en ny nivå som min son skulle säga.

Så verkligen och från hjärtat – ett riktigt stort tack till alla er som bidragit! Nu är nästa mål 100 tusen!

Jacob Henriksson, Gottodix