RSS - xml

Kontrollerades senast: 2019-05-19 13:21:43

Molekylär ekonomi

Om det går att veta vill jag veta det.

Om börsen, Cellavision och lite annat

2019-05-18 20:35
Från [email protected] (Gottodix)
Vi har de senaste sju åren tjänat mycket pengar på att andra följt analytikernas råd att sälja Cellavision och Vitrolife för att aktierna varit för dyra. Hur tänker jag nu när p/e-talen ligger på 60? Jag tar en omväg via min syn på börsen för att svara på den frågan.


Tack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!


Livet numeraNej, det här är ingen comeback. All min tid går numera förutom till familjen till jobbet. Det är kul och lärorikt att sitta i ledningen för en av Sveriges största fastighetsförvaltare men så värst mycket luckor för att göra annat blir det inte.

Dessutom har jag inte som hos min förra arbetsgivare bloggande och vloggande som bisyssla. Jag har därför inte längre några kommersiella samarbeten eller uppdrag men ni som vill - skänk gärna en slant till min insamling till SOS Barnbyar (jag blir genuint barnsligt glad!).

Däremot har jag kollat att det är ok att jag har "vanliga sociala media" och det var det så länge jag använder dem omdömesgillt. Så enstaka småinlägg som detta kanske det kan bli med lite mellanrum emellan.

Hur gick min senaste börsgissning?Senast jag skrev trodde jag att räntorna skulle vända ned medan börsen skulle bottna långsamt för att sedan längre fram få en möjligen tillfällig vändning uppåt. Det första var rätt medan det andra var en grav underskattning av kraften i en stor likviditet i världsekonomin.

För när räntorna föll på sämre ekonomiska utsikter och att till exempel ECB pumpade på med mer likviditet var det som att någon vridit på kranarna till badkaret igen. Det spelar ingen roll om riskviljan minskar om mängden kapital att placera stiger snabbare var väl lärdomen den här gången.

För vår egen del åkte portföljen iväg ordentligt och en bit över index - framför allt tack vare de eviga pengamaskinerna Cellavision och Vitrolife. Kom dock ihåg att vi sålde en hel del före börsfallet och använde pengarna i vår privatekonomi. Så, tja, det är väl varken eller i betyg för mig som spågubbe den här gången.

Vad tror jag om börsen i sommar?Blickar jag framåt tror jag den lilla korrigering vi såg i maj går över i en lite större men inte överväldigande nedgång under sommaren. Skälet är att jag tror att stödet från fallande räntor och ökade stimulanser nu är inprisat medan tvekan i konjunkturutsikterna inte är det.

Nedgången kommer säkert tillskrivas någon trigger, som mer strul i handelspolitiken, men det är inte de stora rörelserna som på kort sikt är problemet. Jag tror snarare det vi får se är att fler stora placerare skiftar över till kontanter eller, faktiskt, till obligationer trots usla räntor.

Om marknaden gör som den brukar lär det betyda fallande amerikanska räntor och en fortsatt starkare dollar (samt därmed ett fortsatt fall för kronan). I grunden ser vi nu ett kapitalflöde över Atlanten i jakt på ränta och stigande dollar. Det överskuggar ett amerikanskt underskott i handelsbalansen, som i sig självt skulle pressa dollarn.

Den här klämmen verkar vara en del av problemet som låser numera även EU i japanifierade zombieräntor. Stigande räntor stoppas snabbt av att de även åtföljs av starkare euro, vilket Europa och i förlängningen inte USA eller Kina orkar med. Därför drar räntorna nedåt inte uppåt.

Effekten blir att hela systemet är beroende av budgetunderskotten i USA och lånebehovet i Kina samt att centralbankerna pumpar likviditet genom hela ekonomin. För när de kranarna flödar så kan - paradoxalt nog - handelsflöden från Europa stärka ekonomin utan att euron drar iväg (lånen görs ju i dollar eller yuan).

Problemet är att skulderna också är rätt maxade. I USA har skattereformen redan gett sin väntade engångseffekt. I en ekonomi på redan tidigare lånestimulerat högvarv finns inget mer att hämta. Det är Trump medveten om och det är därför han vill driva ekonomin vidare via den andra linan - sänkta räntor. Läget i Kina är att staten vet att den måste stimulera men det gör den ju redan ordentligt.

Så enkelt sammanfattat - är en kran redan öppen hjälper det inte att vrida mer på den men ingen lär stänga den så länge vattnet läcker ut.

När tar det då slut? Det ena alternativet är att den underliggande efterfrågan i ekonomin trots allt håller i sig och stiger stadigt vidare. I det läget stiger räntorna, euron och kronan. I så fall skulle börsens dyra bolag kunna krascha utan att hela börsen eller ekonomin rasar.

Det är scenariet från 70-talets Nifty Fifty, från den oljedrivna kraschen 1987 och från milleniebubblan. Det verkar dock osannolikt att vi får en efterfrågedriven rusning i inflation och räntor. Så det tror jag inte på.

Det andra alternativet är en broms via minskade skuldökning i världsekonomin. Det kan hända genom en politisk åtstramning (jämför med amorteringskravets effekt på bopriserna), som dock helt lyser med sin frånvaro. Det kan också hända genom att marknaden blir mindre intresserad av att finansiera lånen. Det stoppas effektivt av att ju lägre avkastning pensionssparare får, desto mer måste de spara.

Till slut blir det därför en alldeles vanlig inbromsning i ekonomin som knäcker börsuppgången. Den verkar redan ha börjat men ett tag fast inte så länge till går det att rulla vidare med den högst speciella börs vi har.

Det här skrev jag om i Börsveckan förra hösten. Risken är egentligen för hög på börsen just nu men det finns på grund av att kranen står vidöppen ingen exakt tajming i när det roliga tar slut. Här och nu är vi främst fast i pendeln nedåt som tidigare faktiskt slagit uppåt.

Så i sommar ser jag en nedgång som ett visserligen giftigt men ändå spännande swingläge. Det verkar jag inte vara ensam om

Twisten med de fina bolagen men dyra aktiernaDet som en lång inramning till två frågor jag mött i snart sju år om våra vinstmaskiner Vitrolife och Cellavision. Den ena är varför äger du bolag med så hög värderingen? Den andra är hur vågar du köpa när värderingen bara faller tillbaka en aning?

Börsveckan skrev en mycket typisk analys av Cellavision i senaste numret. De konstaterar, vilket jag håller med om, att försäljningstillväxten är uppbackad av en stabil bas, en ny produktlinje och ett framgångsrikt geografiskt säljprogram. Affären funkar helt enkelt. Ändå sänker de utan några särskilda argument tillväxtantagandena för kommande år. Försiktigheten går före analysen kan man säga.

Det samma gäller för antagandena om värderingen. Den är orimligt hög - köp på dippen istället, är alltid slutsatsen. Ironiskt nog leder det till att många småsparare säljer och eftersom likviditeten i aktien är dålig så faller kursen en hel del.

Sedan återhämtar sig aktien och kanske därtill drar vidare. De underliggande faktorerna (försäljningen för bolaget och räntan samt riskviljan för aktievärderingen) har inte i grunden ändrats.

Det här gör att så länge bolaget håller kursen och börsen lever vidare i den udda logik jag beskrev ovan - ja, då funkar min swingtrade om och om igen. Just nu tror jag den kommer fortsätta fungera ett tag till men tyvärr är nog det roliga slut snart.

Det beror dock inte till någon del på de allmänna resonemang om "fint bolag men för dyr aktie" som Aktiespararna, Affärsvärlden, Dagens Industri, Börsveckan med flera och plus diverse proffs skrivit om mina bolag. De analyserna har bara bidragit till att ge min gunga bättre fart. Tack för swingen får man väl säga 😎


Jacob Henriksson, Gottodix
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.

Några tankar om börsen 2019

2019-01-02 13:33
Från [email protected] (Gottodix)
Paus i pausen med det här korta inlägget om 2018 och några funderingar inför 2019. Nu går det ju utför men hur länge? Här några tankar om våra investeringar 2019.

En av de tre faktorer jag tog intryck av var att realräntekurvan inverterade i september. Källa: Fed St LouisTack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!



Ett mellanårJag har ju pausat bloggande och vloggande på grund av att jag bytt jobb. En liten uppdatering blir det ändå så här vid årsskiftet. Det bara som ett enstaka inlägg. Jobbet ger numera inte möjligheten att ha skrivande om investeringar som en bisyssla. Resultatet för 2018, hur det gick i vår aktietävling samt hur jag och de andra tänker i tävlingen om aktieraketer 2019 hittar du här.

För vår egen del blev 2018 ett börsår som länge formades av några felplaceringar under våren. Det första, och mätt i avkastning, största misstaget kom när vi inte köpte Ericsson i början av året. Jag hade till och med en köporder under några dagar när aktien stod i 50 kronor men var för snål med någon tioöring för att föra den till köp. Annars är det främst köpet i Midway, där jag inte gick ur hösten 2017 på ett resolut sätt när det började osa katt. Sedan visade det sig att det varit oegentligheter i bolaget och aktien rasade. En påminnelse om att aldrig, till något pris, befatta sig med skumraskaffärer. Ett annat problem tornade också upp sig när vårt innehav i Commerzbank började ticka nedåt. Till synes utan goda skäl eftersom det gått bättre för banken än på mycket länge.

I bakgrunden fanns dock den börsoro vi nu ser brett men som började redan i våras inom banksektorn. Det placerade portföljen stabilt någon procentenhet under index ända fram till sommaren. Det där var några av årets, som alltid, många misstag. Samtidigt fick jag under våren flera signaler om att något inte stod rätt till på börsen. Det ledde in i en svår balansgång - skulle vi köpa på dippen eller hade det blivit för farligt? Min starka känsla var att börsen var i ett binärt läge - där den antingen skulle studsa upp en bit eller falla ordentligt. Jag föreläste om den frågan i på Kvinnor investerar för framtiden i juni.

I somras lyckades vi genom ganska aggressiva affärer komma ifatt och om index. Det var än en gång bland annat lyckad swingtrading i Cellavision och Vitrolife som bidrog tillsammans med att det då var lyckosamt att ha en hög andel ganska defensiva innehav som AstraZeneca och Novo Nordisk. Varningssignalerna ljöd dock allt högre.

Tre faktorer varnade om börsfallEn av de tre faktorer jag tog mest intryck av var att yieldkurvan för realräntor inverterade tidigt i höstas. Min teori har länge varit att inflationsförväntningarna framåt ligger lite högre än på kort sikt och att detta dolt en fallande riskvilja. Det syntes när den förväntade realräntan på amerikanska obligationer blev lägre på 10 år är på 5 år.

Många talade under 2018 om rotationen från aktier och högriskobligationer till säkrare avkastning som till slut gav lite ränta igen - främst i USA. Det och att de kvantitativa lättnaderna skalats ner var förstås en faktor i att pengar sugits ut från börsen. Det stämmer säkert men i och med att börsfallet tilltagit trots att räntorna backat ordentligt är det nog mer ovilja att ta risk än lockelsen i säkrare avkastning som varit styrande under den senare delen av hösten.

En viktig pusselbit har dock varit att diskonteringsräntorna som används i prissättning av aktier verkar ha stigit. Det vill säga marknaden verkar på lång sikt räkna med högre avkastningskrav på investeringar nu än tidigare i år. Något som märkts genom fallande multiplar inte minst på bolagen med höga framtida kassaflöden inräknade, som de amerikanska techgiganterna.

Tidiga signaler om svag efterfrågan oroade också. Källa: TradingEconomicsDen andra faktorn jag la stor vikt vid var att under hela 2018 kom allt fler signaler om att toppen i konjunkturen passerats eller åtminstone att en platå nåtts. Orderingången var på topp och i USA gav skattereformen stora engångslyft i bolagsvinsterna. Ändå föll sådant som tyska ZEW-index, en sammanställning av vad tyska ekonomer och chefer tror om framtiden. Råvaror började också uppvisa en klassisk varnande signal när sådant som oljepriserna började följa börsen. En signal om att efterfrågan är mer styrande än utbudet. När då oljepriserna började falla tydde det på en djupare oro för en nedgång i konjunkturen.

Ytterligare ett mått jag följer är olika mätningar av BNP-gapet. Det vill säga hur hög BNP-tillväxten är i förhållande till vad som är långsiktigt hållbart. Under 2018 svängde det, snabbare än jag räknat med, över till att ligga över trend.

Egentligen var inget av det här uppenbara katastrofer. Däremot var det starka varningssignaler. En tredje faktor fick jag hjälp av vänner på twitter att följa (främst Erik Mattila och Fredrik Wilkens). Köptrycket var konstant allt svagare i återhämtningarna under sensommaren och början på hösten. Fredrik introducerade mig för begreppet distributionsfas - när förvaltare med stora placeringar försöker portionera ut sina innehav till oftast mindre köpare (läs oss privatpersoner).

När vi sålde av drygt halva portföljen i september var det alltså ett noga genomtänkt beslut. Det var dock inte det att jag såg att det skulle rasa inom kort utan snarare att riskerna började bli höga. Det skrev jag om i Börsveckan i höstas. Sedan blev tajmingen i försäljningen lyckad men det var mer tur än skicklighet att vi sålde precis innan nedgången i oktober. Sett till hela börsåret slutade därmed vår totala avkastning på noll för hela våra besparingar. Notera dock att det innehav vi hade kvar har legat med samma risk som börsen året ut. Så vi tjänade en del på att vi sålde men det vi placerat gick däremot som börsen, vilket med vår sämre start på året innebär under index för den delen vi faktiskt har kvar i aktier.

Ändå får det förstås ses som årets stora framgång att vi slapp undan mycket av börsnedgången. Pengar som kommit väl till pass när vi byggt om huset och köpt ny bil. Happy wife, happy life som min fru Affärsmodellen brukar påpeka. 

Blick framåtIngen signal om vändning uppåt ännu men världen jämnas ut. Källa: TradingEconomics
En rimlig gissning framåt är att justeringen av avkastningsförväntningar ska pågå ett tag till och att den rotation bort från investeringar som baserats på gratis finansiering fortsätter eller åtminstone inte vänder tillbaka. Däremot tror jag inte räntorna stiger så mycket som vissa nu oroar sig för. Det ser mer ut som om USA korrigeras ned mot lågräntebanorna i resten av världen än tvärtom. Dollarn borde med både växande handelsunderskott och fallande ränteskillnad mot omvärlden försvagas men det i sin tur borde bromsa ECB från att strama åt. Netto gissar jag på räntor som ligger relativt stabilt men trendar nedåt, inte uppåt. När börsen upptäcker det, att råvaror är billiga igen och att konjunkturen och skuldbergen kanske inte är så stora problem ännu - då tror jag vändningen kommer för aktier.

Fast säkert blir det en viss fortsatt åtstramning, främst via minskade kvantitativa lättnader, men ränterusningen uteblir. Det kan faktiskt vara så att den neutrala räntan numera ligger runt nollan och att vi därmed är nära toppen på räntekurvan i USA och kanske - vilket är lite skrämmande - även här hemma.

Handelskriget oroade mig inte så mycket på kort sikt, även om det nog ledde till att det blev en studs upp i BNP i höstas när många byggde lager innan tullarna kom igång. Brexit har jag inte heller haft så mycket på radarn ännu. Under 2019 blir tullarna och inbromsningen i Kina viktigare att följa. Det samma gäller vad somt händer i Storbritannien och faktiskt även i Italien och Frankrike.  

Med det tycker jag bilden framåt är hyggligt klar för vår del. Det är en korrigering ned på börsen kopplat till minskad tillgång på kapital och förändrad prissättning av risk. Den är troligen mer en återgång till det i någon mening normala än att vi kan vänta oss en uppstuds tillbaka till läget i slutet av 2017. I USA ska en något överhettad och ordentligt överstimulerad ekonomi landa. I Kina finns tydliga tecken på en konjunkturnedgång. I Europa finns politisk risk men framför allt exportberoende ekonomier som möter sämre efterfrågan från både USA och Kina.

Allt det där sker i ett sammanhang där världsekonomin går bra. Det är därför alldeles för tidigt att gissa om även ekonomin ska falla. I bakgrunden finns förstås höga och på sina håll för snabbt växande skulder. Det är mer 1987 än 1989 kan man väl sammanfatta min syn på nuläget. Jag tror, med betoning på tror, att börsen kan och nog ska fortsätta ned en bit till (10-15%?). Det är dock mest gissningar.

Det jag däremot tycker det går att fatta beslut på är att nu faller börsen och kanske ekonomin och det finns ingen anledning att agera alltför offensivt innan signalerna om en vändning kommer. Det är en onödig risk att ta att skruva upp för fort helt enkelt. Det är slut på köp-på-dippen för den här gången. Så för vår del börjar vi nog 2019 långsamt men hoppas kunna komma igång med aktieköpen i liten skala igen kanske redan framåt våren. Fast det är som FED brukar skriva i sina protokoll beroende av data framöver. Exempelvis skulle jag gärna se att ZEW-index vänder till positivt, att det kom starkare siffror från Kina och att amerikanska vinster och investeringar överraskade uppåt. En lösning på Brexit och att krisen i europeiska banker till följd av låg avkastning på eget kapital och problem i Italien lättar står också på önskelistan.

Vi får väl se. Jag accepterar att vi just nu är inne i tunneln och att det bara är att vänta till sikten framåt blir bättre. Av det skälet har jag egentligen inte någon ordentlig gissning om hur det här nya börsåret slutar utöver att jag tror att nedgången bottnar rimligt snart förstås.

Jacob Henriksson, Gottodix
Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här.

Vart ska pengarna placeras i höst? Sista stora makroinlägget

2018-10-08 14:35
Från [email protected] (Gottodix)
Hur kom jag till slutsatserna jag skrev om i Börsveckan? Vart tar kapitalet vägen och hur placerar vi själva? Jag ville köra en rejäl makrofinal här på bloggen. Den kommer här! 

Källa: Fed St Louis
Tack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!




Isbergstekniken som analysmetod
”Nu ringer varningsklockorna inför nästa börsnedgång. Frågan är när det går från ett larmande läge till skarpt läge. Det finns en effektiv metod för att se vad som är på gång - studera pengarnas rörelsemönster.”, skriver vår duktige gästkrönikör @Gottodix i veckans nummer! pic.twitter.com/iXn6f7sXMa
— Gabriel Isskander (@GIsskander) 6 oktober 2018Det här är ett av det sista inlägget på sidan på ett bra tag, som jag skrev om häromdagen. Jag byter jobb och därför blir det inget bloggande och vloggande. Jag får se hur det blir med andra sociala medier och portföljen på Shareville. För min egen del har jag inget emot offentligheten men det beror ju även på hur det fungerar för min nya arbetsgivare. Det blir en vlogg till och så avslutande inlägg om vår portfölj samt möjligen något om investerar-SM där jag är med i välgörenhetsgruppen.

I och med att det är ett avslut ville jag göra det här inlägget lite annorlunda. I våras föreläste jag om min analysmetod på Kvinnor investerar för framtiden. Ni som var där kommer att känna igen mycket av resonemangen därifrån. Det jag ville visa i den föreläsningen var hur jag konstant bearbetar med fakta, åsikter och information som sköljer över en. Det är lätt att fångas av enkelheten i en modell eller plocka upp någons goda råd men åtminstone för min del är det enda som fungerat hårt arbete. I det här inlägget tänkte jag så ärligt som möjligt ta den långa, oavkortade vägen, fram till den krönika jag skrev i Börsveckan nyligen, som återfinns här.

Analyserna som ligger bakom ens slutsatser syns inte alltid. För när jag skriver inlägg, särskilt åt andra, så är det en del av uppdraget att förenkla och sammanfatta. Det viktiga slutsatserna som går att agera på ska lyftas fram medan resonemang och underliggande fakta tonas ned. Journalistik påminner om författarnas isbergsteknik. Det mesta av innehållet ligger dolt under ytan.
Läsvärt om en variant på lågbetainvestering. Det är så imponerande nördigt att @MagnusDagel kan vara nätets bästa bloggare med sina återkommande eftertänksamma portföljer och branschgenomlysningar. Kul att det ryms även i professionell media.https://t.co/HFdxmhn3Dl
— Gottodix (@Gottodix) 3 oktober 2018 Krönikan till Börsveckan blev i mina ögon bra men kändes också rätt ytlig. Varför är det som jag påstår? Hur kan läsaren bedöma om jag bara sitter på en fikarast och skriver ned mina tankar eller om jag lagt en massa verkligt analysarbete för att komma till slutsatserna jag presenterar? Vad är det som gör just det jag valt ut viktigt? Det där är svåra frågor att brottas med både för den som skriver och den som läser. Journalister och analytiker är värda all heder för allt det osynliga arbete de lägger ned, som jag tidigare konstaterat. Det borde vi läsare belöna genom att välja bort klickmonstren till fördel för alla dem som verkligen försöker. Därför försöker jag lyfta fram goda journalistik och vassa analytiker särskilt i mitt twitterflöde. Ett exempel ovan.

Jag kan som bloggare vara lite friare i min ansats och det tänkte jag alltså utnyttja idag genom att guida er igenom hur en krönika som den till Börsveckan kommer till. I samma veva får ni mer av de argument jag har för min syn på börsen just nu.

Försök förstå inte överlista

En bärande tanke i allt mitt investerande är att efter förmåga försöka förstå vad det är som händer i bolag, ekonomin och på olika marknader. Det är väldigt sällan så att marknaden agerar helt impulsivt och irrationellt. Plötsliga rörelser eller långsamt uppblåsta bubblor kan framstå som idiotiska och känslostyrda men för det mesta är det någon form av iakttagelse eller faktum som ligger i botten. Dessa kan vara rätt eller fel och lätta eller svåra att förstå och kanske ibland genomskåda.

Alldeles för ofta hänfaller vi som investerare åt ett slags känslomässig spegling av händelser som vi väljer att tolka som irrationella. Det är vi själva, inte marknaden, som väger in annat än fakta när vi köper eller säljer enbart för att en aktie faller kraftigt i pris på en dålig nyhet. Först om vi har en uppfattningen om nyheten går den att prissätta. Många kraftiga impulser på börsen för tankarna till rysk roulette. Det är ganska låg sannolikhet att risken faller ut men om den gör det blir konsekvenserna stora.


Så fungerar ofta makrosignaler i ekonomin. Börsen går ned på oro i Kina, svaga italienska statsfinanser eller räntehöjningar i USA. Sedan blir det inte så mycket av de där händelserna och nedgångarna visade sig vara köplägen. Det är de dock bara fram till den gång det smäller. Det gäller att hela tiden orientera sig och hålla sin riskbedömning uppdaterad.

Förutsatt att du, som jag, försöker vara en skolboksinvesterare. För det finns andra sätt att investera också. Helt passivt med index har visat sig vara framgångsrikt för de flesta. En del koncentrerar sig enbart på att få bättre kunskap än andra om en viss typ av bolag eller ett visst bolag medan andra helt tittar på marknaden och försöker förstå aktiemarknaden utifrån att även den styrs av utbud och efterfrågan. Den är svårt att invända mot någons som har en medveten och beprövad strategi tänker jag.


Det jag alltid letar efter är information som av skäl jag kan begripa har prissatts felaktigt. Jag vill alltså identifiera en faktor som är underskattad, övergående eller som slagit bredare än den borde. När jag gör det försöker jag ha de där med rysk roulette i åtanke - hur vet jag om jag har fel? Jag vill ju inte binda mig vid masten på ett sjunkande skepp. När det blir bra har jag hittat en tillgång som jag har ett enkelt case om varför den ska stiga i värde. Vid den tidpunkten är det bara en spets som syns på isbergets topp.

Ett bra exempel på både när det går bra och dåligt var att jag både förra året och i år letat efter en tillgång som gynnas av stigande tyska räntor. Det blev en succé i Commerzbank under 2017 men gick helt fel i år. Det gick dock fel för att det jag trodde skulle hända inte hände. Europeiska räntor steg inte i år och euron försvagades. På ett plan är det där ett "bra fel" i mina ögon. Det är bra i den meningen att jag resonerat rätt om vad som driver värdet i Commerzbank. Det har gjort det enklare att fatta nya beslut kring det innehavet. Jag har inte agerat i blindo.

Resonemanget är för övrigt applicerbart även på bolagsnivå - häromdagen rasade våra Norsk Hydro på att bolaget stängt en nybyggd fabrik i Brasilien. Nyheten verkade mycket underlig. Fabriken var ju godkänd av brasilianska myndigheter och det spill av nedsmutsat regnvatten bolaget gjort sig skyldig till föreföll vara färdigutrett.

Jag läste allt jag kunde om det där och blev ganska övertygad om att det borde lösa sig. Tillräckligt för att inte sälja våra aktier men inte tillräckligt för att öka (däremot köpte jag aktien i Investerar-SM). Hade jag haft fel hade utvecklingen kunnat bli betydligt sämre. För Brasilien står för en tredjedel av Norsk Hydros rörelseresultat. Det jobb jag la ner där mynnade alltså ut i att jag ändå missade en chans att köpa på en nedgång. Jag vågade helt enkelt inte ta risken i det fallet. Ett misstag den gången visade det sig. Möjligen skulle jag varit modigare men jag begränsades också av att vi redan ligger tungt i Norsk Hydro. Så där kan resonemanget gå. Fram och tillbaka. Väga det ena mot det andra.

Krönikan till Börsveckan är ett bra exempel på det där sökandet efter case.

Var ska jag rikta sökarljuset

Jag skriver i krönikan att jag är mer orolig för räntor och kapitalflöden än för en bred konjunkturnedgång. Varför då? Det beror på att obalanserna i det som brukar kallas den reala ekonomin inte är tillräckligt stora för att slå isär den världsbild som både börs, beslutsfattare och bolag agerar utifrån. Jag brukar använda bilden ovan som en tankehjälp. Den visar några faktorer som påverkar utbud och efterfrågan i ekonomin (det som tillsammans blir den reala ekonomin). Sedan visar den också hävstången som ges av att belåningen via bankerna ökar och minskar (den finansiella ekonomin).

Det jag tror den här gången är att det skeende vi är inne i har att göra med förändringar av förväntningar i den finansiella ekonomin. Uttryckt i klarspråk kapitalflöden och ränteantaganden är det som kommer att påverka börsen inte utvecklingen i den reala ekonomin.

Källa: TradingEconomicsOm jag ska illustrera hur jag tänker är följande några nedslag på vägen. Skillnaden mellan faktisk BNP och långsiktigt hållbar, utbudsgapen, har i allt fler ekonomier skiftat från minus till plus. Världen går alltså på högvarv. Samtidigt har många men långt ifrån alla inköpschefsindex vikt nedåt om än från höga nivåer. Räntor stiger, stimulanser minskar, det är ont om arbetskraft även om lönerna inte stiger nämnvärt. Konsumtionen både den privata och offentliga går starkt men har varit driven av ökad skuldsättning. Råvarupriser, som olja, har återhämtat sig. Fraktpriser, som baltic dry index, är tillbaka på rimliga nivåer. Kina ser osäkert ut, Europa har en förbluffande svag högkonjunktur och USA en dopat urstark. Många dollarberoende och oljeimporterande tillväxtländer har det allt tuffare.

Det börjar därför bli svårt att se uppsidan i världsekonomin på lite sikt. Senaste i raden att komma till den slutsatsen var OECD, som ser framför sig en hälsosam global tillväxt som dock passerat toppen för den här cykeln. Det wild card som finns kvar att spela ut är att många år av låga investeringar och en pågående digitalisering är faktorer ekonomerna underskattat.

Den optimistiske kan i det se en ny superkonjunktur byggd på billigt kapital och en omställning där vi i många branscher, som handeln, sett mer av den gamla ekonomins problem än den nyas möjligheter. Så kan det vara även om det alltid klingar oroande att säga att det är annorlunda den här gången. En nykter bild är väl att det går bra men att vi egentligen inte vet hur länge och att nu har risken för den otäcka överraskningen ökat.

Det där som ett resonemang för att ringa in var jag ska koncentrera mina analyser. Det finns många trådar att dra i och nya fakta får visa vad som är värt besväret. Här och nu tycker jag ovanstående bild av några (inte helt jämförbara) inköpschefsindex ger en tydlig bild.
Good Morning from #Germany where the transatlantic yield gap keeps widening. The yield premium of 2y US Treasuries over German bunds rises to 335bps, hits highest since 1988, spurred by the prospect that the Fed will lift interest rates today and another time in Dec. pic.twitter.com/jAcOI4xMVK
— Holger Zschaepitz (@Schuldensuehner) 26 september 2018
Den ena obalansen som är värd besväret är den mellan USA och Europa. USA har en konjunktur som åtminstone knappast kan accelerera från nuvarande höga nivå. Europa har istället en inhemskt lika uppdelad ekonomisk utveckling. I norr, med Tyskland i centrum, har ekonomin möjligen redan överhettats medan den i söder fortsatt har risker och outnyttjade resurser som gör fortsatta stimulanser nödvändiga.

#Italy 5y default probability jumps to almost 21% as Deputy PM Luigi Di Maio said the Italian government will not retreat by even a “millimeter” from its 2.4% budget deficit target. pic.twitter.com/Fl1RiVYgam
— Holger Zschaepitz (@Schuldensuehner) 2 oktober 2018

Italien och Brexit är de mest akuta riskerna men där har sannolikt ECB lagt mycket tid på att förbereda sig om det går fel. Det kan förstås gå så fel att de inte ens med goda förberedelser kan hantera det. För min del tror jag dock det finns mer stimulanser att sätta in om de där riskerna trillar in. Det är något av en känd okänd faktor. Det vill säga något alla redan sett och planerar för. Det brukar inte bli lika farligt.

En svårare nöt kan vara om vi ska gå över i en normalisering av ekonomin i Europa eller om vi till slut till och med tvingas in i den. För när ränteskillnaden mellan Tyskland och USA ligger på nivåer som inte setts på tre decennier, så är det förstås något att hålla ett öga på. Under ytan där finns också euron och kronans utveckling. Skulle europeiska räntor röra sig uppåt, så kan det innebära att Riksbanken släpper upp både räntor och kronan mer än vi tror just nu.
Slowdown in China continues....
h/t @MacroOps pic.twitter.com/GrrTjiAi9c
— Fredrik Wilkens (@villatoca) 30 september 2018 Nästa obalans är att kineserna själva men även USA:s alltmer aggressiva handelspolitik har tvingat in Kina i en obehaglig förnyad skulddriven industriexpansion. Nu är Kina precis där landet inte ville vara med snabba skuldökningar som främst går till investeringar i olönsamma statliga bolag, som i sin tur mer använder pengarna till spekulation och skuggutlåning än till verkliga och framför allt produktiva investeringar.
Beijing axes coal and steel production curbs https://t.co/e02HHKp0Pn
— Financial Times (@FinancialTimes) 1 oktober 2018 Kina försökte ju ställa om mot en mer konsumtions- och tjänstedriven ekonomi men istället har nu till exempel subventioner till stål, aluminum och kol ökat. För övrigt en bra illustration av att enpartistater inte alls är bra för miljön (vilket förvirrat ibland påstås om Kina).
JPMorgan says emerging markets may rally up to 15% in six months https://t.co/N85fLAdRhP pic.twitter.com/VOxPNoPMhb
— Bloomberg Markets (@markets) 4 oktober 2018En annan effekt av att USA nu aktivt försöker förstärka obalanserna mot Kina och inte har något emot dem som uppstår mot Europa är att dollarn blir för stark för världsekonomin. Det pressar många tillväxtländer. Särskilt de som även importerar olja, som för en gångs skull stiger samtidigt som dollarn stärks. Lägg till faktorn att Kina skulle bromsa in och det kan knappast vara långt borta med en skuldkris inte bara i en del tillväxtländer utan möjligen än mer problematiskt bland bolag med höga dollarlån i de länderna.

Varför skulle det sistnämnda vara så problematiskt då? Jo, för att mycket av tillväxten i investeringar och konsumtion som inte bara berott på stigande marginaler utan faktiskt på ökade försäljningsvolymer kommer från tillväxtekonomierna. Precis just nu ligger mycket fokus på USA men tänk bara lite tillbaka på alla bolag som pekat ut nya marknader, inte minst Kina, som den viktigaste faktorn i sina tillväxtcase. Där finns en smitta som kan hitta tillbaka till börser även på mogna marknader.

Nu lät jag negativ. Det är jag inte när det gäller konjunkturen på kort sikt. Världsekonomin har varit och är oerhört stimulerad. Det kan inte finnas mycket mer att hämta den vägen. I realiteten närmar sig många resurser ett åtminstone högt kapacitetsutnyttjande. Det märks på oljepriset. Det syns på arbetslösheten även om lönetillväxten är låg.

Det finns, som jag ser det, helt enkelt ingen kraft som lyfter världsekonomin ett helt steg till. Däremot finns det inte heller någon avgörande stark brist. Kapital är billigt med realräntor som är låga och lönetrycket uppåt från arbetskraften är fortsatt svagt.

Frågan är dock vad som ska höja konjunkturen väsentligt. I en normal återhämtning är det att finansieringen av ekonomin förbättras. Riskviljan ökar, långivningen tar fart, investeringar och konsumtion driver på efterfrågan till dess att utbudet sätter stopp.


Det är helt enkelt en miljö på börsen som inte kommer att drivas av den reala ekonomin utan av förändringar i finansieringen. Problemen kommer, när de kommer, att bli mindre tillgängligt kapital inte som är det vanliga i konjunkturuppgång mer kapital via ökad skuldsättning. Det är här den inverterade realräntekurvan, i nästa avsnitt, kommer in i ekvationen.

Det finns inte en tillräckligt stark tro på ekonomin i Kina, bostäder i Stockholm, ytterligare lyft via skattesedeln i USA för att förväntningarna ska ta sig till nästa nivå. Det finns dock inte heller hot som, än så länge, är så uppenbara att allt rasar åt andra hållet heller. Det här att räntepressen är problemet det är jag förstås inte ensam om att se.

Två exempel på att marknaden har hållit ett öga på räntorna är att om du vill låna till bostad ligger kalkylräntan du ska klara skyhögt över nuvarande räntor och har mycket lite med utvecklingen på långa räntor för till exempel statsobligationer att göra. Varken bostadsköpare eller banker har riktigt tagit ränteläget på allvar som en långsiktig faktor. Det samma gäller på börsen där riskpremien investerare har med i sina kalkyler ligger på en historiskt hög nivå, som siffrorna från PWC ovan visar. Det beror på att inte heller börsen på allvar räknat med att långräntorna, som används som indikation för vad den riskfria avkastningen är, ska ligga på sikt.

Utifrån analysen att det blir en press via stigande räntor men inte sämre konjunktur har jag i artikeln till Börsveckan lyft fram tre scenarior, som jag tror kan sätta fart på kapitalflöden som förändrar förutsättningarna på börsen.
  1. Ett kapitalflöde från aktier till räntor - en faktor som i huvudsak måste ses som en gradvis utveckling och något som måste läggas i facket kända risker.
  2. Ett kapitalflöde från räntekänsliga till mer ränteokänsliga aktier - det vill säga inte från konjunkturkänsliga till defensiva aktier som en del andra lyft fram. Det här är nog en känt okänd risk. Det pratas om att bostadssektorn och preffar kan gå dåligt fram över och många ser risker i extremt höga värderingar för en del tillväxtbolag. Osäkerheten om vad rätt kalkylränta ska vara är dock stor.
  3. Ett fortsatt kapitalflöde ut från tillväxtländer och kanske Europa till USA - det här är den otäckaste risken i och med att den innehåller många potentiella okänt okända risker. Svarta svanar om ni vill. Många har spekulerat i vad som händer om Kina bromsar ordentligt men ingen vet egentligen. Det samma gäller för kopplingarna in från tillväxtekonomierna in i till exempel spanska banker och sedan vidare in i ett svagt europeiskt banksystem.

Krasch eller korrektion
Källor: MacroTrends och Nasdaq
I och med att det här ett inlägg där jag gör tvärtom och tar med hela isberget, ska jag göra en liten utvikning. Jag är inte lika rädd för en börsnedgång som jag upplever att många andra är. En krasch skulle oroa mig men främst om jag inte förstod att det var en krasch. För de flesta nedgångar på börsen visar sig i ett historiskt perspektiv snarare vara korrektioner. Jag brukar använda bilderna ovan för att illustrera det.

De flesta konjunkturnedgångar får ganska milda effekter för den långsiktiga investeraren. De kan bli fall på börsen upp emot 40 procent men det vänder oftast redan inom ett år. Det finns undantag som 1929 och 2007 men de är inte så vanliga. Ett bra exempel är 1987. Det är en av alla tiders mest kända börsnedgångar men faktum är att den som inte tittat på sin portfölj under ett halvår före och efter kraschen inte ens hade märkt den. 

Hur vanligt är de där riktigt stora smällarna då? Det går nog inte att uttala sig säkert om men de kommer och de kommer sannolikt några gånger under ens livstid. Ser vi till de senaste hundra åren kom en oerhört och förstås på alla plan problematisk period som sträckte sig ändå från 1929 till efter andra världskriget. Sedan var 70-talet ett förlorat årtionde från ekonomiskt hänseende. Vi hade en bubbla väl i nivå med historiska föregångare runt millennieskiftet men den berörda bara enstaka sektorer på börsen. Till slut var det smällen 2007. 

De där riktiga smällarna, de verkliga svarta svanarna, är värda att hålla utsikt efter men de är viktigare att acceptera dem när de kommer än att försöka gissa i förväg när det sker. En läxa alla som avstått från att köpa bostad i Stockholm sedan början av 90-talet för att det sagts vara så dyrt bittert fått erfara. Däremot är det faktiskt inte så att ens de största smällarna är så oväntade som vi tror. Omfattningen brukar vi däremot ha svårt att greppa.

Blixten slår sällan ned från en klar himmelKälla: TradingEconomics
I krönikan till Börsveckan skriver jag inledningsvis om att inför finanskrisen var det faktiskt många, till slut de flesta, som såg att de var fara och färde. Börsen är nämligen, tvärtemot vad man ibland får höra, ofta sist på bollen när ekonomin går igenom en scenförändring. Det har många naturliga förklaringar både utifrån hur börsen fungerar och hur förväntningar om ekonomin utvecklas.
At the end of a bull market run, the bull market drivers typically lag while euphoria continues in others as mom ‘n pop enter the market with optimism https://t.co/ZCdaMUhB63
— Fredrik Wilkens (@villatoca) 2 oktober 2018
På börsen finns det ofta ett momentum när kapital fortsätter flöda in i redan framgångsrika investeringar i jakt på avkastning. Det kan förstärkas av att stigande räntor på kort sikt pressar obligationsmarknaden, att riskviljan ökar och inte minst många mindre sparare kommer in på marknaden samt att belåningen ökar.

Det finns helt enkelt mer pengar i systemet. Något som större förvaltare enligt vissa utnyttjar för att gradvis sälja av innehav till småsparare i det som kallas distributionsfasen av en börsuppgång. En term jag lärde mig rätt nyligen men som jag tycker verkar stämma. Det finns alltid en säljare där i bakgrunden. Den tanken är något som borde få oss småsparare att vara än mer skeptiska till köpråd från icke-oberoende rådgivare sent i konjunkturen. 

Källa: FED St Louis
För den som sitter med facit är det inte så konstigt att det tog ett tag från de första signalerna om problem till att den verkliga börskraschen kom 2008. Tyska experter från näringsliv och forskning började oroade sig under 2006 och 2007, som den övre grafer visar. 2006 inverterade också yieldkurvan - det vill säga långa räntor blev lägre en korta. En klassisk signal om att marknaden prisar in en mix av stigande korta räntor och en fallande konjunktur som sänker de långa räntorna. I ett grundläge ska det ju ge bättre betalt att binda pengarna på en längre period.

Det var alltså inte okänt att det fanns risker i systemet. Samtidigt steg Stockholmsbörsen 50 procent inklusive utdelningar från början av 2006 och till toppen i maj 2007. Den som sedan behöll aktierna hela vägen till botten i november 2008 var ändå bara minus 25 procent från starten av 2006. Det i en av historiens största börsnedgångar. Det är alltså en period av kalkylerad risk vi talar om inte en självklar nedgång, hade det varit det senare hade förstås fler sålt tidigare. 

Det är den typen av tänkande som legat bakom att jag inför året (Nordnets Börsbar och UA:s julspecial) gissade på en uppgång på börsen i år inklusive utdelningar på 15 procent. Det var också det jag upprepade på Kvinnor investerar för framtiden i juni. Samtidigt har jag blivit alltmer försiktig och fick nyligen höra på twitter att jag förvandlats till en permabjörn (ni vet de där som alltid larmar om en börskrasch). Det var kanske lite men inte helt orättvist. Poängen är att jag inte tycker perspektiven är oförenliga. Jag tror att vi åtminstone varit och kanske i bästa fall är inne i en sista uppgång inför vad som förhoppningsvis kan stanna vid en korrektion. 

Ränteklockan klämtar men i en annan ton
Källa: FED St Louis
Steg ett i en analys är därför att ta ställning till om vi nu är inne i en sådan högriskperiod för investeraren - jag tror det. Signaler som ett negativt ZEW-index är en del i det. Den som vill leta mönster i grafer kan fundera på om det är precis den där första falska signalen för nedgången vi sett under sommaren i år. Fast det ändå är inte främst konjunkturen utan räntorna som jag tror vi felbedömer den här gången. Det är räntan. Därför är det den jag försökte gå till botten med när jag skrev krönikan till Börsveckan. 

Den färgrika grafen ovan är tänkt att illustrera hur den amerikanska räntemarknaden tänker på fem års sikt (röda linjer), 10 års sikt (blå linjer) samt för inflationen (gröna linjer). Vi kan börja med inflationen - där den tjockare gröna linjen är förväntningar om fem år på fem års sikt från det och den tunnare är på fem års sikt från nu. Den visar att inflationsförväntningarna varit ganska konstanta. Det var en period när oljepriserna och räntorna sjönk drastiskt som inflationsförväntningarna på kortare sikt föll. Det har återhämtats och nu är skillnader i inflationsförväntningar på olika sikt inte en särskilt viktig faktor i ekvationen. Det ser rätt stabilt ut på dryga två procent oavsett tidsperiod även om inflationen förväntas stiga något ytterligare. En viktig detalj när vi går vidare till nästa steg.

Källa: Fed St LouisDen stora förändringen de senaste åren är istället att räntorna på kortare sikt, fem år, när inflationsförväntningarna räknats bort faktiskt redan är högre än motsvarande reala räntor på 10 års sikt. Med inflationsförväntningarna ute ur spelet, så har alltså räntekurvan redan inverterat. Det enda som döljer det är en viss kvarvarande tillfälligt, eller som det också heter transitoriskt, låg inflation.  

Slutsatsen och att bygga ett case kring den

Det här tror jag är en viktig byggsten i varje prognos för risknivån framåt. Räntorna kommer att stiga på kort sikt utan uppbackning av en starkare framtidstro. Det lite bakvända och skälet att många kanske missar den här bollen är att det inte beror på brist på framtidstro eller en överhängande risk för en konjunkturnedgång. Problemet är istället att konjunkturen inte kommer generera lika starka kapitalflöden in till börsen som den brukar göra.

Det finns varken tillräckligt mycket kraft kvar i uppgången eller ett tillräckligt stort outnyttjat låneutrymme. Tvärtom. Det vi har framför oss, tror jag, är en avmattning i ekonomin kombinerad med en normalisering av tillgångspriser när rätt räntor ska prisas in.

Med det har jag bildat mig en uppfattning om hur jag tolkar nuläget. Utifrån det letar jag efter en placering som ligger rätt i den här miljön. Jag började det här inlägget med att beskriva isbergstekniken. Ett exempel på hur den kan se ut är ovanstående utdrag ur Dagens Industri. Den artikeln handlar om ungefär det jag skrivit här. I en miljö med stigande räntor och osäkrare konjunktur blir riskspridning till andra tillgångsklasser intressant igen. Ni märker - det går att säga det utan att krångla till det också. Det var bland annat därför jag häromdagen hade ett sponsrat inlägg om robotblandaren Opti. Kolla gärna in det om du vill se handlingsalternativ i det här börsläget (oavsett om du väljer deras robot eller inte).

Fast ska analysen inte välta bör även de delar av isberget du inte ser finnas där. En poäng med att ta den långa och mödosamma vägen är också att den visar vad jag behöver ha koll på för att veta om jag har fel. Skulle till exempel Kinas tjänstesektor ta en ordentlig fart, då har jag antagligen inte tänkt rätt. Samma sak om amerikanska räntor vänder ned istället för upp eller räntekurvan vänder tillbaka så att långa räntor åter ger mer än korta även när inflationen är borträknad. Det där att veta om jag tänkt galet. Det är nog så viktigt.

Så vad gör jag själv med vår portfölj? Passar på och förverkligar några saker familjen längtat efter är svaret. Ny bil och en helt ombyggd undervåning med ett nytt kök är en del av mitt sätt att sprida riskerna genom att passa på att använda kontanter. Inte så dumt. I portföljen vi har kvar har jag riskerna i bakhuvudet men hur tankarna går där är ett eget inlägg - det hoppas jag också hinna med innan jag packar ihop bloggen och vloggen.

Jacob Henriksson, Gottodix 



Följ pengarna - krönika i Börsveckan

2018-10-07 09:12
Från [email protected] (Gottodix)
Hur kan man se om det är en börsnedgång på ingång? Följ pengarna! Ett av de sista inläggen blev en krönika i Börsveckan. En kopia av den nedan.


Tack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!

Det ska du som väljer robotrådgivaren Opti tänka på (sponsrat inlägg)

2018-09-30 09:18
Från [email protected] (Gottodix)
Alla robotar är inte lika. Det lärde jag mig när jag satte mig in i premiumalternativet Opti. Fast kostar det så smakar det, så för vem är det värt det? Det funderar jag på i det här sponsrade inlägget.

Sponsrat inlägg: läs mer om Optis tjänster genom att klicka här

Vad är ett sponsrat inlägg 
Nu är det inte långt kvar. I mitten på oktober stänger jag bloggarna och vloggarna, åtminstone för ett tag framöver. Det har jag skrivit mer om här. Jag har dock några inlägg kvar att göra båda några egna om mina planer framåt för vårt sparande och en krönika i Börsveckan. Sedan är jag med i Investerar-SM också. 

Ett av inläggen som handlar om hur jag tänker kring olika alternativ för ett mindre tidskrävande sparande är det här som handlar om robotrådgivarens Optis tjänster. Det här är ett betalt inlägg men beställningen var att skriva mina egna reflektioner. Ungefär som betalda aktieanalyser. 

Jag har lagt upp det här inlägget som jag brukar när jag skriver om entreprenörer. Först en intervju med Jonas Hombert på Opti. Han får prata på, vilket han hade minst sagt lätt för. Jag hoppas jag lyckats förmedla stämningen av sitta med en sådan där multientreprenör som sprutar åsikter och tankar ur sig. I den delen av har jag släppt in lite av deras reklam i texten. Det känns sjyst och jag gillar att ge utmanare utrymme. Sedan lite längre ned hittar ni mina egna tankar. Ni får bedöma själva om ni tycker jag lyckats hålla rätt distans.

Fintech ändrar bankvärlden
Intervjun gjorde jag på Optis kontor på Kungsgatan. Det låter onekligen som en riktig finansbranschadress. Den här delen av Kungsgatan låg dock på en undanskymd del av Kungsholmen. Jag visste inte ens att gatan fortsatte ända hit. Lokalen är ett klassiskt hål i väggen och det som möter besökaren är en sparsam möblering men många datorer. Det var inte den där finfrukosten som man får när man jobbar med de stora bankerna utan istället en desto trevligare macka och bryggkaffe. Det känns fintech hela vägen ut i fingerspetsarna helt enkelt.
Bilder från Opti

Hej Jonas – kul att få en pratstund med en äkta entreprenör inom fintech – men vad är du mest fin eller tech?
Inget snack. Vi är stolta tekniker och driver ett teknikbolag som gör finans, inte ett finansbolag som nu försöker göra teknik. Det är det som gör oss annorlunda tror jag.

Hur menar du?
Det är hela grejen. Vi har inte kommit in i det här med perspektivet att sätta ihop en tjänst baserad på det vi redan hade på hyllan utan vi har tagit med oss teknikkunnandet och så har vi tittat på vad som går att göra med alla data som flödar ganska lättillgängligt nuförtiden.






Du tänker att det går att tillämpa finansteori mer professionellt…Precis. Förlåt att jag avbryter men vi kan till exempel göra optimala portföljer med en kvadratisk optimering - Markowitz-optimering som det kallas i modern portföljteori - baserat på data från minst 1969. Det skapar en fördelning mellan tillgångsslagen som ger högst förväntad avkastning för den givna risknivån. Detta är väl vedertaget men kan göras bättre med hjälp av teknik. Du kan göra fler beräkningar och längre tidsserier.

Så talar en riktig tekniker! Fast det där kanske inte är så lättillgängligt för en vanlig småsparare tänker jag.
Nej, det förstås. Fast säg så här istället. Du kan kombinera alla fem stora likvida tillgångsslag precis som proffsen och göra det lika effektivt. Det där tror jag är något som många småsparare gärna vill åt. En proffsig blandning i portföljen, som gör att man vet att man inte tänkt fel. Eller det vet man ju inte men har man en mix av aktier, råvaror, nominella statsobligationer, realränteobligationer och krediter, så är det åtminstone svårt att säga att man tagit på sig onödigt mycket risk.

Allvädersportföljen som Ray Dalio kallar det men hur vet ni att det blir rätt blandat?
Ja, den är inte helt olik vårt upplägg. Vi har ingen hävstång i vår modell men tillbaka till frågan om blandning. Vi gör 40 000 Monte Carlo simuleringar för varje portfölj och visar utifrån det kundens spann för det förväntade utfallet med 95 procent sannolikhet. Så att man som kund hela tiden har koll på vad man kan förvänta sig. Inklusive att vi är ärliga med att den kortsiktiga förväntade avkastningen är klart lägre än historiska snitt på grund av dagens höga värderingar.

Sedan ser vi till att rebalansera varje sparares portfölj så att den håller rätt risknivå. Vi tar även hem vinster från det som gått upp och återinvesterar i det som då är billigare. Det gör vi kvartalsvis utifrån att det visat sig ge det bästa resultatet.

Just det. Vi anpassar portföljen varje år utifrån dina ändrade behov som kund också. Det är viktigt i ett långsiktigt sparande. Tillvaron ändras trots allt en del under en hel livstid.

Vänta lite. Det där med att få bästa resultat det är väl svårt att garantera.
Jo, det är klart. Fast vi tror förstås på vår metod. Det är ju poängen med att ha tjänsten. Sedan är det mycket vi gör som alla sparare har glädje av oavsett hur de vill spara. Vi jobbar till exempel systematiskt med att alltid ha rätt fonder i portföljen. 

Ja, vem gör inte det..
Fast vi granskar dagligen alla fonder som är tillgängliga i Sverige. Det är cirka 4000 stycken om man inkluderar olika andelsklasser. För dem tar vi in 250 000 datapunkter och göra 1,2 miljoner beräkningar. Varje dag! Utifrån det hittar vi på urvalskriterier så att rätt fonder för varje tillgångsslag hamnar i din portfölj. Det gör även att vi snappar upp när samma sak går att köpa billigare. Det är till exempel en fond ökar sin diversifiering. Då hjälper vi våra kunder att byta till den nya bättre fonden.  


Våra fondurval försöker få maximalt betalt för din risk, det som kallas beta, för sin marknad och kategori. Det kan vara till exempel svenska aktier med inriktning på småbolag eller valutasäkrade krediter i utvecklingsländer. Det är alltså inte egentligen jakt på överavkastning, det som kallas alfa, som vi håller på med. Våra nya fondrekommendationer kommer oftast ur att vi hittar fonder som är billigare, mer väldiversifierade, bättre följer index och liknande. Totalt finns det 15 kriterier, varav många rör att minimera dolda risker. Det vill säga risker som man inte får betalt för att ta.

Den "överavkastning" vi kan leverera är för det första kopplad till vår förmåga att bygga en bättre portfölj än de flesta själva kan. För det andra kan att blandningen kan ge en bättre riskjusterad avkastning än vad ett rent aktieindex kan. Det betyder inte att avkastningen nödvändigtvis slår index så himla mycket eller alls över tid, men däremot att vi kan ge en liknande avkastning men till en mycket lägre risk tack vare just modern portföljteori och diversifiering.


Det där tror jag är många sparares problem man är aktiv när man går in i sparandet men sedan blir den där fonden som var bra eller åtminstone lät bra inte det du borde sitta på. Det finns så oerhört mycket dåliga placerade pengar på fondmarknaden. Allt som kan förbättra det är bra, tänker jag.

Ok, vad kostar det då och hur tjänar ni pengar?
Jag måste börja med den andra halvan. Vi är oberoende från säljarna. Det där måste jag verkligen understryka. För det är där det så ofta blir helt galet i affärsmodellen inom finansbranschen. Vi har inga egna fonder och alla provisioner går oavkortat tillbaka till kund. Vi har i snitt 40 procent rabatt på fonderna i våra portföljer.

Det är så vitt jag vet bara vi och någon enstaka till som är helt oberoende på det sättet i Sverige. Många säger det men tittar man på lagstiftningen så klarar de inte alla kriterier. Vi har ett eget tillstånd från Finansinspektionen utan koppling till en ägare med andra intressen.

Sedan det där med vad det kostar. Vi har inga dolda avgifter. De totala kostnaderna för dig som kund landar alltid mellan 0,82-0,88 procent beroende på portfölj. Det är sammansättningen av fonder som styr. Snittet är 0,84 procent.

Jag är ju på köparsidan och måste fråga – är inte det lite dyrt jämfört med säg en enkel indexfond?
Fast du får inte samma sak, så det tycker jag är lite äpplen och päron. Först och främst vi har inga som helst ytterligare avgifter. Inga växlingsavgifter, du vet spreaden som förstör avkastningen men inte alltid syns när avgiften redovisas. Det är inga courtage och självklart inga andra insättnings- eller uttagsavgifter. Från vad jag sett är vi den enda digitala rådgivaren som inte har några av dessa.

Men visst, över tid ser vi även att vi kan få ner vår avgift. Jag skulle gärna se att vi kunde nå, säg, 0,5 procent men i dagsläget tror jag inte det går att driva en business långsiktigt med lägre avgifter. Åtminstone inte utan att sälja ut sig till krafter som vill ta betalt på andra mindre synliga sätt.

Ni är väl ett slags premiumprodukt för den långsiktiga spararen upplever jag. Vad är det för extra värde man får för pengarna?
En hel del! Det viktigaste är att vi verkligen tar riskspridning och fondval på allvar. Det jobbar vi med hela tiden. Vi lägger stort fokus på att höja diversifieringen även om det innebär att kostnaden inte kan gå ner lika mycket. Men då har vi även klart högst diversifiering av någon digital rådgivare:

Det här är inte en dolt passiv blandfond utan vi bearbetar och söker ständigt efter förbättringar. Det kan vara sådant som att fonders innehav överlappar varandra, så att du betalar onödigt mycket i avgifter utan att förbättra din riskspridning.

Några andra mer specifika saker är att vi använder fler instrument än de flesta för att få upp den riskjusterade avkastningen. Råvaror är ett exempel, där det går att göra mycket för att öka riskspridningen. De svänger ofta på ett annat sätt än aktiemarknaden. Vi kör däremot inga korta räntor eller kontanter i portföljer. Det ger bara onödiga avgifter för kund. Det blir fel om vi tar betalt för att ha pengar i din portfölj som vi inte sätter i arbete. Dessutom, är det ok om jag även är lite mer teknisk…

Absolut…
Det finns en massa detaljer där vi verkligen anstränger oss att göra det som är bäst, där jag kan tycka att en del andra tar lite genvägar bara för att skruva ned avgiften de sista punkterna. Vi valutasäkrar till exempel våra globala obligationer. Det är lite dyrare men i vårt tycke grymt viktigt. För annars blir det du köpt egentligen bara en valutainvestering och du förlorar den unika investeringens funktion i portföljen. Det där är det inte så många som hänger med på men jag tror de flesta som sparat länge märkt att en del investeringar rör sig rätt häftigt utan att det man tänkt satsa på rört sig. Går det bra brukar förvaltarna bara le och vinka medan om det går sämre kan du ge dig på att valutaförklaringen åker fram.

Likadant med våra globala realräntor. De är också valutasäkrade. Där är det många som bara kör på svenska för att få ner avgifterna.

Det går inte att ta miste på ditt engagemang i alla fall.
Tycker du att jag pratar för mycket?

Inte alls men jag tror vi närmar oss intervjuns slut. Är det något mer du vill lyfta fram?
Ja, men det är lätt också. Det vill jag ju få med. Vi har fina appar till iOS och Android. Plus förstås att vi är det påhittiga alternativet. Jag tycker förstås redan vi är bäst men frågar du mig är vi även i särklass de mest nyfikna. Det tror jag är en del av skillnaden.

En sjyst robot fuskar inte
Så långt intervjun. Det här är verkligen entreprenörskap så det riktigt kokar över. Det gillar ju jag, så hade det inte varit ett väletablerat bolag så hade jag i princip kunnat ha det som en av mina #gillaentreprenörer. Ni vet satsningen där jag ger utrymme till sådant jag gillar bara för att jämna ut marknadsföringsunderläget för mindre spelare.

Poängen för min del med det här inlägget var annars att jag gärna ville skriva något om robotrådgivning, eftersom jag tror att det kommer bli mycket större än vi anar. Det beror på att tjänster som styr ditt sparande på ett förutbestämt och professionellt sätt möter en del av samtidens tydligaste trender – effektiv informationsbearbetning och automatiserad individuell anpassning av ditt sparande. Det första tror jag är självförklarande medan det sista nog inte är lika känt.
Hitta din väg i all världens information
Om vi börjar med informationsbearbetning så har vi tillgång till mer information än vi själva kan sortera. Arbitrage eller gratisluncher som det också kallas har gått ifrån att serveras till den som i lugn och ro hittade två icke-matchande priser till att regleras blixtsnabbt i globala flöden mellan olika marknader. Även urvalen till egna mer långsiktiga analyser blir allt mer digitaliserade. Ni som följt bloggen vet att jag till exempel gillar tjänsten Börsdata. Det är främst en förmedlare av information med vissa urvalsmekanismer (screeners) inbyggda.

Opti tar det ett steg till och sköter din portfölj utifrån bearbetning av data om fonder och olika marknader. När jag läst på tycker jag det här verkar göras på ett proffsigt sätt. Det hedrar bolaget att de inte fuskar med olika risker för att få ned kostnaderna till varje pris. Framför allt är det inte en fuskrobot som jag upplever att bankernas ofta är. Det är mer än bara en dyr blandfond som blandar om fonderna halvt slumpvis för att du ska känna att du får något för pengarna. Det här är mer på riktigt. Ett seriöst försök att optimera portföljsammansättningen för att få en optimal riskspridning och så lite högre riskjusterad avkastning på det.

Tjänar du pengar på att välja Opti?
Jag är alltid skeptisk så fort formuleringar som bästa fonder kommer på tal eller när det finns en vinkling om att du som köpare kan få bättre avkastning bara genom att göra valet att överlåta förvaltningen av dina pengar på någon annan. För mig är det en evig sanning att aktiv betyder aktiv. Du måste veta mer än marknaden för att slå marknaden. Det kräver nog under överskådlig tid någon form av mänsklig bedömning. Ska du betala extra är det för att du tror att de aktiva beslut som din förvaltare tar löpande är värda en premie.
  
Det finns ingen passiv investeringsform som på riktigt kan ge dig bättre betalt än index. Smart beta och liknande bygger på att du utnyttjar fenomen i ekonomin som finns under långa perioder men inte för evigt. Det kan vara momentum, för lågt pris på lågriskinvesteringar eller småbolagspremie. Jag ser inget principiellt fel med att hoppa på ett av de där tågen förutsatt att du är medveten om att även underliggande trender vi levt med länge faktiskt kan vända – som till exempel att räntor efter att fallit i trettio år mycket väl skulle kunna gå in i en annan utveckling framöver.

Nu har Opti en annan vinkel på sitt påstående att ha de bästa fonderna. De tittar på den bästa blandningen och kollar att fonderna inte fuskar Det snarare än att försöka hitta fonder som gör enskilda placeringar bättre än andra. Lite förenklat kan man väl säga att de, liksom allvädersportföljen, antar att risker i ekonomin kommer att bete sig som de historiskt har gjort snarare än att avkastningen gör det. Lite av en inställning att efter regn kommer solsken och vice versa. Den mentaliteten att en portfölj ska klara lite olika väder har jag inget att invända emot. Framför allt är det en inställning som väl matchar vad jag tror många sparare vill ha.

Var inte naiv är väl det jag vill ha sagt. Opti verkar göra ett seriöst och genomarbetat försök att hitta de bästa investeringarna men det är det många både i antal och med stora resurser som gör. Däremot är jag som sagt alltigenom positiv till deras arbete med att avslöja fonder som inte gör sitt jobb. Ska jag gissa så är det inte orimligt att det nedlagda arbetet kan matcha deras avgifter, ungefär som jag kan köpa att en välskött aktiv fond, som t.ex. Didner & Gerges, kan försvara en viss premie på avgiften jämfört med indexfonder men inte hur hög som helst.

Effektiv riskspridning genom tillgångsallokering
Sedan har vi frågan om individualiserat men professionellt sparande. Är det självklart att en långsiktig småsparare egentligen ska lägga allt i den billigaste global aktieindexfond som går att uppbåda? Alternativt att den som tror sig kunna hantera en aktivt förvaltad portfölj eller (ännu svårare) via aktiva fonder ska investera enbart i aktier?

Det kan vara det för en person som förväntar sig att ha en stabil inkomst med många år med inbetalningar både via den allmänna pensionen och en normal tjänstepension och som till exempel äger sitt boende och har en rimlig buffert samt kanske har ett arv att vänta. Skälet är att mångas samlade ekonomi över tid ger en trygg bas och bra riskspridning.

Samtidigt har jag i Sparskolan förespråkat att skilja på målet att få bra riskspridning och att välja risknivå. Varför då? Skälet är att du som investerare får betalt bland annat för att ta risk men inte för att ta onödig risk. Därutöver får den som är aktiv även betalt för att hitta tillgångar som säljs till fel pris. Det finns en hel del fotnoter att skriva egna inlägg om när det gäller prissättning av risk, hur risk ska mätas och vad som egentligen är en bra riskspridning. Jag tänkte inte fördjupa mig i det utan bara konstatera att i stort sett alla professionella investerare använder riskspridning och en genomtänkt tillgångsallokering när de sätter ihop sin portfölj.

Det ligger också i högsta grad i tiden att blanda tillgångar av och på alla upptänkliga sätt sprida sina risker. Det skriver jag om i en aktuell krönika i Börsveckan. Ett av de underligaste fenomenen efter finanskrisen är att allt du kan äga gått upp och ned i pris samtidigt. Det beror på att vi levt i en stimulerad ekonomi. När det dämpas och det därtill kommer mer normala svängningar i konjunktur samt mellan länder och branscher, då lär många återupptäcka värdet av att kombinera aktierna i portföljen med andra tillgångar.

I det här kan en smart dator verkligen bidra. För vår del har jag investmentbolag och så förstås vår övriga ekonomi som bottenplatta i sparandet och mer aktiva aktieval på toppen. Det skulle jag helt klart kunna byta ut mot en professionaliserad blandare i portföljen och så koncentrera mig på en handfull bolag jag verkligen har tid att följa. Jag köper också att det är helt rationellt för den som vill fylla på ett bassparande som har en del hål, som till exempel otillräcklig tjänstepension, kan använda en tjänst som Opti. Även den som av olika skäl vill ha mer av det slags sparande du får i pensionssystemens bas med god riskkontroll och ändå bra avkastning kan titta på det här alternativet.

Den som ska fundera två gånger tycker jag är den helt passive sparare som annars hade valt en global billig indexfond. De flesta har som sagt många lager i sin ekonomi från början och vill inte tänka så mycket på sina investeringar. Där tycker jag enkelheten i en billig indexfond är oslagbar.

Vad kostar Optis robotrådgivning?
Jag brukar ha som riktmärke att aktiv förvaltning bör kosta under en procent om det inte är på en svår marknad som för mikrobolag eller på en outvecklad geografisk marknad. Indexförvaltning bör kosta under en halv procent. Kom ihåg att det där ska ställas mot marknadens riskpremie för en aktieportfölj som ligger runt fem procent för en aktieportfölj och lägre för en portfölj med blandade tillgångar. Så extra avgifter äter snabbt upp mycket av din förväntade avkastning utöver den riskfria räntan. Det vill säga det som den aktiva förvaltningen ska bidra med.

Vad tycker jag om Opti då? Ja, det känns som ett hederligt alternativ med ett pris som inte sticker ut som galet på något sätt. För vår del fick det gärna vara aningen billigare men så är det väl alltid. Jag blir inte avskräckt i vart fall. Det jag tycker är riktigt bra är att du får en massa riktigt arbete med marknadsdata för pengarna. Det är inte varumärket eller uppskruvade historiska kurvor du betalar för, även om tjänsten har en backtestad historik.    
Slutord
Så vad landar jag i för slutsats? Av det jag tagit del av ger Opti intrycket av att vara kanske den första seriösa robotrådgivaren på marknaden. Det finns verkliga ambitioner att göra bra investeringar på det sätt som stora investerare tänker. Det tycker jag är ett bidrag i floran av tjänster på aktiemarknaden. Om det räcker för att betala en premie jämfört med en ren indexfond eller för att peta investmentbolagen i din portfölj? Svårt att säga. Det är värt att fundera på åtminstone.

Jacob Henriksson, Gottodix

Vart tog jag vägen?

2018-09-07 09:09
Från [email protected] (Gottodix)
Nytt jobb ändrar förutsättningarna både för våra investeringar och för att skriva om dem. Här kommer några rader om vart jag tog vägen och hur planen ser ut framåt.


Tack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!


En annan väg 
Jag har på många sätt en lite annan bakgrund än många av de vänner jag fått genom bloggande och vloggande de senaste åren. Till att börja med är jag en medelålders ekonom, vilket är förvånansvärt ovanligt bland ekonomibloggar. Tekniker, jurist eller studerande på väg att bli ekonom är en vanlig bakgrund bland andra som skriver om ekonomi. Förklaringen är enkel gissar jag. De flesta investeringsintresserade ekonomer skriver inte om investeringar - de jobbar med det istället.

Det var inte så långt borta för min del när jag gick ut Handels för många år sedan. Makroanalytiker var det jag valde bort när jag istället inriktade mig på styrningsfrågor (det som även kallas management). Först som konsult men sedan främst i olika roller i statsförvaltningen. Det gjorde att mitt intresse för makroekonomi och investeringar fick förbli en hobby.

Fast i och med att jag alltid i grunden trott och fortfarande tror på att marknader i stort sett är effektiva samt att just jag sällan har någon informationsfördel, så har vi för det mesta förvaltat vårt privata sparande via indexfonder. Dessutom är jag bara måttligt intresserad av att spara och gneta (min fru, affärsmodellen, är däremot proffs). Det vi är överens om i familjen är att ha en ekonomi som är i god form. Jag är uppvuxen med att aldrig låna till konsumtion och att så långt det går försöka vara rustad för att klara livets utmaningar.

Jag är alltså, egentligen, intresserad av ekonomi och investeringar men inte nödvändigtvis av att spara och investera. En möjligen lite udda kombination. Fast jag ska inte överdriva. Det är inte så att jag tycker det är tråkigt med sparande och jag gillar verkligen att sköta vår portfölj (det har väl märkts). Det är mer att det inte är det som driver mig. Jag tycker på riktigt att det är roligt att läsa kvartalsrapporter och om räntebeslut. En reflektion jag har är att många jag möter inte verkar se det så.

I de kontakter jag fått chansen att ha med andra hobbyinvesterare och sparintresserade är det en rätt stor grupp som faktiskt främst vill bli rika eller åtminstone få ett ekonomiskt lyft. Till den gruppen har jag ett absolut entydigt råd. Satsa på jobbet, sparkvoten och sätt pengarna i indexfonder. Jag skulle aldrig jaga extra avkastning enbart för pengarna. Det är alldeles för svårt och livet påtagligt för kort.

För jag har verkligen ingen enkel och magisk formel för våra investeringar. Det enda utöver tur som gjort att vi slagit index de senaste sex åren, när jag gick över till aktiva investeringar, är att jag läst väldigt mycket. Så mycket att jag till exempel inte läst några andra typer av böcker, sett några filmer (barnfilmer undantagna), tränat mindre än jag borde och knappt spelat någon schack. Det sistnämnda är en annan hobby som tar oerhört mycket tid.

Det där gick ju braBelöningen är att vi slagit index inklusive utdelningar med knappt nio procent om året de här åren. Det är jag stolt över även om det är mycket möjligt att det mest är en kombination av tur och några enstaka beslut som åtminstone i efterhand framstår som skickliga (det är ju lätt att känna så när det till exempel gick ordentligt bra före och efter Brexit). Det jag vet är bra är att det varit med en välblandad portfölj, så resultatet är åtminstone inte en effekt av överdriven volatilitet.

Poängen är att oavsett om det i verkligheten varit slumpen som gett resultatet, så kan jag inte upprätthålla mitt sätt att investera utan att lägga den tiden jag lagt. Det har de senaste åren blivit allt svårare i takt med att mitt ordinarie arbetsliv tar allt mer plats. Det senaste året har jag fått dubblera i två olika chefsroller. Det är tufft och i längden blir det inte så roligt när investeringarna är en tredje heltidsuppgift. En hel del sena nätter än av effekterna.

Dags för förnyelseNu har jag fått ett nytt jobb och därtill ett som ligger närmare en traditionell ekonomroll. Jag ska nämligen bli ekonomidirektör på Fortifikationsverket. En av Sveriges största fastighetsvärdar med specialisering på militära anläggningar. Det ska bli fantastiskt roligt men det innebär samtidigt att det kommer vara svårt om ens överhuvudtaget möjligt att hålla på med investeringar i den form jag gjort eller för den delen med bloggandet.

Tiden får utvisa men jag gissar att det inte kommer att gå. En del av förberedelserna för det här nya livet är att jag sagt upp samarbetet med Nordnet. Alla artiklar och filmer jag gjort tillsammans med dem har verkligen varit givande. Jag får se hur jag gör med Shareville framöver - jag vet inte riktigt om det är förenligt med mitt nya jobb att vara kvar där. För min egen del tycker jag det är roligt, så jag har gärna kvar familjeportföljen i den nya mer passiva form den får framöver om det går.

Nu närmast har jag fortfarande några roliga investeringsprojekt på gång. Jag ska skriva om investeringstjänsten Opti - är det något ni vill veta? Sedan blir det inom kort en uppföljning i Börsveckan av vad jag tror är de ömma punkterna för börsen i världsekonomin just nu. De är fler än på länge, så det blir spännande. I början på oktober är jag med i välgörenhetsklassen av Investerar-SM. Där är ju poängen att spekulera våldsamt för att hitta rätt svängningar för att på kort tid få upp resultatet om än med hög risk. Med andra ord raka motsatsen till långsiktiga investeringar. Det är ändå en kul tävling och jag tycker det ger en viss förståelse för vad det är som driver främst priset på aktier och andra marknader att vara med. Vontobel har jag haft ett mycket bra samarbete med och jag får se om det blir någon mer insats till dem. Det vore kul.

Den stora utmaningen är annars förstås omläggningen av vår portfölj utifrån de nya förutsättningarna. Dessutom har jag i min övergripande syn blivit mer pessimistisk om börsen. Framför allt tror jag att risken för att en grå svan dyker upp och förstör festen nu är rätt stor. Så hur vi gör med portföljen blir också ett ämne den närmaste månaden. Fullt upp hela vägen fram till mållinjen således.

Till alla vänner och om livet som bloggareSlutligen måste jag skriva några ord om alla helt fantastiska möten bloggandet gett de senaste åren. Nu är inte det här inlägget ett avsked men ändå ett tillfälle för reflektion. Mitt bloggande har på ganska kort tid gett massor med kontakter med andra sparare, nya vänner inte minst via Värdepappret och Aktiespararna plus att jag fått chansen att lära känna en hel del proffs både bland analytiker och journalister.

Jag kan med glädje konstatera att de vanliga klichéerna inte verkar stämma. Särskilt de båda sistnämnda grupperna är ständigt och ska ju kunna leva med att bli ifrågasatta. För min del måste jag dock säga att är det något som slagit mig i olika samtal med er journalister är hur oerhört proffsiga de flesta av er är. Min upplevelse är att många inte förstår vidden av hur det vi läser bygger på en journalistisk metod. Det är som ett isberg, där vi som konsumerar media bara ser det som visas. Oftare och mer än man tror finns det djupare reflektioner och framför allt faktainhämtning under ytan som inte syns när budskapet ska förmedlas vasst och lättläst. Det samma gäller för analytiker. Det är kunskap i mängder som nog inte alla tar till sig som vrids och vänds till de landar i en slutsats som när den förklaras kan låta men inte är ytlig.

Utifrån det kan jag förstå om journalister och analytiker ibland kan bli frustrerade av att klumpas ihop med tyckare som undertecknad, där det helt ligger hos mig själv om jag har genomarbetade underlag eller inte. Fast tittar jag på bloggkollegor och andra i den sociala sfären är det överlag samvetsgranna personer som verkligen vill dela med sig och stöta och blöta sina erfarenheter med andra. En del av de bästa och mest mångskiftande analyser jag läst överhuvudtaget kommer från den här gruppen. Bilden av ytlighet och allmänt haussande av egna innehav stämmer väldigt dåligt. Snarare är det bland de bloggare jag läst som det verkligen funnits utrymme för självrannsakan och reflektioner kring sina investeringar.

Så det är något jag verkligen vill skicka med till alla er som läser. Det finns enormt mycket bra att välja på. Lite kan jag känna att ansvaret faktiskt ligger på oss som informationskonsumenter. Handen på hjärtat - vems fel är det om man läser rapportering om Leif GW:s investeringar och sedan börjar köpa de obskyra bolag han försöker sälja in? Med det inte sagt att det saknas fel och brister i media, bland analytiker och på bloggar. Jag stör mig till exempel på att media helt utan reflektion låter personfixering gå före granskning i exemplet när en kändis får köpa in sig i ett onoterat bolag och sedan bidrar med uppmärksamhet i samband med att bolaget säljs in till småsparare på börsen.

En sak jag verkligen velat förmedla till journalister, analytiker och vänner i bloggosfären är att det är viktigt att städa bort det som är vilseledande. Det kan kännas som en knorr eller mest bara lite roligt med exemplet ovan, när någon slänger ur sig en hastig och kanske känslomässig  rekommendation att köpa alternativt sälja eller med alla olika modeller som säkert gör dig till vinnare. Problemet, som jag sett i min brevskörd, är att det leder till många tråkiga och högst verkliga händelser för alldeles vanliga personer av kött och blod.

Visst det är vars och ens eget ansvar - det tycker jag verkligen - men har man någon förmåga till inlevelse måste man förstå att många kommer in i sparande och investeringar med en hel massa olika föreställningar om vad en expert kan garantera kombinerat med sina egna drömmar om att göra det där stora klippet eller rädslor för att själva göra fel. Det som en avslutande moralkaka. Fast som sagt allt det där är ändå undantagen och inte regeln. 

När jag nu börjar runda av - jag har uppskattat oerhört mycket att några av er bidragit till min insamling till SOS Barnbyar. Det har verkligen varit en kick och en känsla av att bloggandet betytt något. Insamlingen är fortfarande öppen och ni som vill får väldigt gärna ge ett bidrag!

Jacob Henriksson, Gottodix



Så tror jag börsen går i sommar

2018-06-22 07:54
Från [email protected] (Gottodix)
Det väger på jämnt på börsen och i världsekonomin mellan USA:s styrka och Europas svaghet. Risken för att det tippar fel finns dock på ett annat ställe. Min krönika till Vontobel tar sig denna gång an frågan hur nära vi är en börskrasch. Den kan du läsa här.

Fortsatt lugnt både på vloggen och bloggen. Det är jobbet som kommit emellan. Jag hoppas det blir lite aktivitet här i sommar, så fortsätt gärna titta in. Framför allt ser jag fram emot att filma och skriva ned en uppdaterad version av föreläsningen jag höll på Kvinnor Investerar för Framtiden.  

Detta bör du vara orolig för på börsen

2018-06-09 10:30
Från [email protected] (Gottodix)
Mera vlogg! Denna gång för Nordnet. En del känns igen från Kvinnor Investerar för Framtiden för jag skrev på manus dit när jag var med här. Lite annan twist dock och framför allt lite mer fokus på signalerna som pekar på en börskrasch och hur jag ser på dem.



Tack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!




Bubblor, FANG och SKF - därför är det fortsatt lugnt på börsen

2018-06-04 18:42
Från [email protected] (Gottodix)
Darrar verkligen marknaden efter SKF:s lagerbesked? I så fall har vi nog glömt iskylan som följer på ett verkligt börsfall. Skriver om det i veckans krönika som även kollar om det är en bubbla i FANG-bolagen och vad som händer med räntan.

Källa: BörsdataTack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!

Många bollar i luften
Årets bästa krönika? Ta del av @gottodix nya inlägg som nämner FANG aktier, P/E tal, blankning, Tesla & @TureMasing @Johan_Elmquist m.m. Re-tweeta!https://t.co/baDDAl6m7b
— Vontobel Sverige (@Vontobel_SE) 4 juni 2018
Några riktigt roliga externa uppdrag har slukat den tid jag kunnat lägga på bloggande de senaste veckorna. Framför allt satsade jag ordentligt på att förbereda, hoppas jag, en bra föreläsning till Kvinnor Investerare för Framtiden i helgen.

Målet är att filma en version av den i veckan och lägga upp på YouTube. Det vore jätteroligt för det var många tankar där kring sådant som börskrascher och hur jag tänker kring vårt kapital i år. Håll utkik - jag hoppas den kommer inom kort.

Sedan har jag varit med Nordnet Talks igen. Även där kring en del makro (det verkar vara säsong för det). Hur är det med räntan? Sticker den iväg nu och vad händer då? Den kommer jag lägga upp här på bloggen inom kort.

Slutligen har jag skrivit en ny krönika till Vontobel som jag är lite stolt över. Det blev en rätt bra helhet att vrida och vända på veckans ämne i större media. Frågan är nämligen om det är rätt att påstå att marknaden darrar för närvarande? Jag är tveksam men håller med om att det är en relevant fråga att ställa sig. Därför tar jag en titt på om:
  1. det är en bubbla i FANG-bolagen (ni vet de stora amerikanska teknikjättarna), 
  2. vi egentligen sett något tydligt tecken på vart räntan ska på lite sikt samt
  3. verkstadsaktierna verkligen darrade i veckan och vad det betyder att så inte verkar vara fallet.
Tänker att det blev en rätt bra och ganska lättläst överflygning av börsen just nu. Eventuellt filmar jag den med i veckan men börja med det skrivna inlägget. Du hittar krönikan här.

Jacob Henriksson, Gottodix

Senaste filmerna nedan


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här  

Därför kommer turbulensen öka men börsen fortsätta uppåt på kort sikt

2018-05-22 21:22
Från [email protected] (Gottodix)
Det går bra för bolagen och börsen. Samtidigt larmar räntan och viktiga ZEW-index om att något är på väg att hända. Vad och vad det leder till? Det tar jag en titt på i det här inlägget.

Källa: Fed St LouisTack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!



Tiden tar slutStiltje på bloggen ett tag när för en gångs skull andra delar av livet ställt sig i vägen. En del är att jag sedan en tid tillbaka dubblerar i två olika roller på mitt ordinarie arbete. När det då händer saker där, så drar arbetstiden iväg till aningen svårhanterliga nivåer även för min något hyperaktiva personlighet.

Jag läser och funderar dock lika mycket som vanligt kring ekonomi och investeringar. Det är bara tiden för att skriva och filma som inte funnits. Det finns till och med några mer eller mindre färdigskrivna inlägg, som om Apples rapport, som jag inte fått tillfälle att avsluta. Lite frustrerande men det är som det är.
Fantastiskt program @MELindh och @BohusNina satt ihop till den 3 juni! Känns som årets bästa investerardag. Snart är det dags och det är redan välfyllt. Missa inte!https://t.co/QrNhw8NZTr pic.twitter.com/xiylEE07ir
— Gottodix (@Gottodix) 10 maj 2018 Hur som helst är det några riktigt intressanta saker på gång nu under våren. Den 3 juni ska jag föreläsa på Kvinnor investerar för framtiden. Mitt ämne är Hur undvika börskrascher, går det? Så gör du om det smäller. Det är inte en slump att jag valt det ämnet den här våren för jag ser för min del det här börsåret spelas upp precis som väntat - åtminstone i de stora dragen. Det här talar jag även om i ett nytt vlogginslag med Nordnet som är ute inom kort. Inlägg om vår portfölj försöker jag också hinna med. De återfinns på Sparskolan och när tiden räcker på YouTube.

Klockan klämtar för börsuppgången
Nu är @gottodix nya krönika ute:https://t.co/pdcFlSdiYM pic.twitter.com/WQFMF5xnHu
— Vontobel Sverige (@Vontobel_SE) 22 maj 2018 De inlägg där jag verkligen fortfarande verkligen lägger ned min tid just nu är dock i krönikorna till schweiziska banken Vontobel. Där skriver jag bland annat om min syn på börsen på kort sikt. Missa inte den serien med nya inlägg varannan vecka. Nu senast är jag inne på den tes som helt formar min syn på börsen inför sommaren.

Mitt resonemang är att den som tittar på den senaste rapportsäsongen både i Sverige och på andra ställen fått bekräftat att nu går bolagen precis så bra som marknaden hoppades på. Efterfrågan finns där både i form av ökad konsumtion och stigande investeringar. Det här leder till en stigande riskvilja. Det syns i att de mindre bolagen gått bättre än de större efter rapporterna, i att teknikaktier går bra och inte minst förstås i den breda allmänna börsuppgången.

Källa: TradingEconomicsFast varningsklockorna som ringer lite varstans då? Jo, det stämmer att yieldkurvan (skillnaden mellan räntor med olika löptid) nu ser allt mer oroande flack ut. Särskilt om man tittar på förväntade realräntor. Den som gör det ser att när inflationsförväntningarna är borträknade så betalar räntemarknaden ingen premie alls för den som är beredd att binda pengarna längre. Känslan är att tilltron till konjunkturen på sikt inte finns där.

Lägg till det att långa räntor i USA är på väg upp till nivåer som på allvar kan bryta den 30-åriga period med fallande räntor som format allt från vår bostadsmarknad till den närmast eviga framgångssagan för utdelningsaktier. Det mullrar i berget kan man konstatera.

Det blir inte bättre av att en av mina favoritsignaler lyser illrött för närvarande. Det är tyska ZEW-indexet, som visar vad ekonomer och chefer i näringslivet, tror om framtiden som nu för andra månaden ligger på minus. Hade du följt den signalen vid finanskrisen så hade du sålt när börsen låg på topp och sedan när den vände till positiv nivå igen köpt när börsen bottnade.

Fast det finns även en del invändningar mot att kraschen är över oss.För det första, förstås, att bolagen går så bra.

Det andra är att ZEW-index främst är ett bra mått på störningar i efterfrågan. För det är ju det särskilt cheferna är bra på att se. Därför larmar den här signalen lite för ofta. Det kan ju finnas andra skäl än ekonomins långsiktiga utsikter till hur de som svarar på enkäten tänker. Just nu är det där andra skälet lätt att identifiera - euron hade blivit för stark för den europeiska konjunkturen. När den faktorn börjar rättas till finns goda chanser att exportberoende europeiska ekonomier får fart igen. Det syns som sagt en annan optimism i bolagens utsikter såsom de kom fram i rapporterna.

Källa: Fed St LouisDet tredje är att signalerna från räntemarknaden fortfarande bara är att trenden nu är tydlig och har vänt. Däremot är nivåerna långt ifrån skrämmande. Ta till exempel en titt på grafen ovan. Inte skrämmer varken nivån på den amerikanska räntan eller det pris på pengar den nu positiva realräntan utgör?

Brist i ekonomin gör börsen känsligare

Däremot och det är twisten som jag skriver mer om i inlägget till Vontobel så har marknadslogiken nu skiftat ordentligt. Vi var efter finanskrisen i en ekonomi där börsen drevs av oro om ekonomin och förhoppningar om stimulanser från centralbankerna. Det var tillgången på billiga pengar som drev upp värderingarna. Sedan kom i början av 2016 ett skifte till en efterfrågestyrd ekonomi och börs.

Förväntningar och till viss del att det faktiskt gått bättre för bolagen och hela världsekonomin har tagit över som drivande faktor för börsen. Det är fortfarande den underliggande trenden och därför finns alltjämt goda möjligheter till att börsen fortsätter uppåt ett tag till. Särskilt som de där larmklockorna inte ringer alltför öronbedövande.

Däremot har temat än en gång skiftat. För efterfrågan är nu en stabil trend uppåt, som marknaden prisar in stegvis. Utbudet i ekonomin ser däremot alltmer osäkert ut. Priset på pengar - räntan - är ofrånkomligen på väg upp. Det behöver inte vara några ruskiga nivåer vi pratar om för det räcker med att efterfrågan redan är inprisad för att det ska slå mot alla kalkyler om räntorna stiger och dessutom driver det kapital från aktier till obligationer på sikt.

Oljan är samma sak. Visst upp till nuvarande nivåer har oljepriset kunna gå hand i hand med en stigande börs - båda har ju drivits av en starkare efterfrågan. Någonstans inte alltför långt borta ligger dock smärtgränsen där högre oljepriser snarare slår mot köpkraften hos både företag och konsumenter. Arbetskraft ser också alltmer ansträngt ut åtminstone i USA och för all del bara delvis när det kommer till lönerna.

Bilden är ändå glasklar. Tillgången på tre av fyra faktorer som ekonomin använder för produktion ser allt mer knappa ut. Lägg gärna till det att utbudsgapen - skillnaden mellan vad som är en långsiktigt hållbar tillväxt och nuvarande tillväxt - täppts igen eller blivit negativa på allt fler ställen i världen.

Det enda riktiga undantaget är tillgången på teknik. Digitaliseringen slår med full kraft i många delar av ekonomin för närvarande. Det har dock i sin tur lett till värderingar som stuckit iväg - kanske ett tecken på att antalet möjliga investeringar även där börjar se något knappa ut?

En ekonomi där vi får hushålla med resurserna är ingen katastrof. Däremot styr det börsen. Har väl aktier börjat reagera på räntor, så lär det fortsätta. Nu leder nog högre räntor ganska ofrånkomligt till fallande aktiekurser och lägre räntor kanske kan elda på högre kurser. Likadant med oljepriserna och möjligen även med löner och andra mått från arbetsmarknaden.

Lägg ihop det här och du har en underliggande positiv trend i efterfrågan men utrymme för stora störningar varje gång priserna på utbudssidan rör sig. Räkna med att varje spik i räntan lär kännas i portföljen från och med nu. Fast visst - för den modige ger det en buy-the-dipp åtminstone ett tag till.

Jacob Henriksson, Gottodix

Senaste filmerna nedan


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här  

Cellavision - lägre risk i bolaget men allt högre i aktien

2018-05-04 11:30
Från [email protected] (Gottodix)
Hur ska man tänka när bolaget till synes gör allt rätt men bevisen på att det fungerar inte syns i resultatet? Det blir inte lättare när aktiemarknaden fortsätter älska Cellavision trots att den tänkta expansionen tar sin tid.

Källa: BörsdataReklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville
.


Ett mellanår marknaden struntade iMarknadens tålamod med Cellavision är fascinerande. Det inte som en omskrivning för ordval som naivt eller korkat utan helt ärligt för att det är intressant hur stark tilltron till det här caset är. Det får mig som följt bolaget länge att tveka inför den senaste uppenbart svaga rapporten.
Källa: Cellavision
Först om att det verkligen var en svag rapport bolaget nu levererade eller åtminstone en som gör det svårt att försvara aktiens höga värdering. Jag hade hoppats på 386 miljoner i omsättning i år och en vinst per aktie på 3,50 till 3,75 kronor. Det var baserat på en stabil nyförsäljning, en stigande ersättningsförsäljning, en del mjukvara, en viss försäljning till veterinärslabb men att produkter för små- och medelstora labb kommer först 2019.

Nu föll bara basplattan i försäljningen in men inte så mycket mer. Sett till att kundfordringarna växte kan man till och med misstänka att det var en viss förskjutning av resultatet från det nu påbörjade kvartalet till det nyss avslutade. Det vill säga att försäljningen innevarande kvartal börjar några miljoner minus - något som i så fall lär märkas i nästa kvartal.

Svårt att få fäste på nya marknaderKälla: CellavisionFörra årets första kvartal var svårt att nå med flera stora order. I och med att varje maskin till ett stort labb kostar runt 1 miljon kronor och försäljningen är nära knuten till när labben gör sina upphandlingar, så kan köp från stora kunder även när det inte är i någon av de nya kundkategorierna få stort genomslag. Omräknat i årstakt jämfört med det mer normala första kvartalet 2016 så ligger tillväxten på hälsosamma 15 procent.

Källa: CellavisionSamtidigt ingår det i förväntningarna att monsterkvartalen kommer med jämna mellanrum, så det vore också fel att vara nöjd med resultatet det här kvartalet eller för den delen det senaste året. En försäljningsminskning på 2 procent det senaste året jämfört med samma period efter första kvartalet 2017 visar att det är mer än ett enskilt kvartal vi talar om.

Snarare är det en övergångsperiod som troligen tagit längre tid än bolaget räknat med. Om vi tar det del för del och börjar geografiskt så verkar det stämma att i USA, Kanada och Norden så är digitala mikroskop nu accepterade som metod för stora labb. Det borde ge en stabil basförsäljning och även en växande utbytesförsäljning. Troligen är det här större delen av tillväxten jämfört med 2016 ligger.

Gör man rätt blir det rättKälla: CellavisionSedan verkar, men det är svårare att vara säker på, Cellavision göra det mesta rätt för att slå igenom även på andra marknader. I Kina har ett nytt distributionsavtal med den globala medtechleverantören Mindway slutits. Latinamerika ska bearbetas av via medarbetare i Mexiko. Främst i Västeuropa borde det gå att få igång betydligt större försäljning i Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Något Cellavsion är på.

Källa: CellavisionSett till produkterna är anpassningar nu på plats för att förhoppningsvis sälja till veterinärslabb och mjukvarulösningarna verkar integreras i erbjudandet steg för steg vilket också är bra. Den stora händelsen är dock lanseringen av produkter för små- och medelstora labb.

Så vitt jag kan begripa gör Cellavision allting rätt här. De har tagit fram en enklare produkt som kommer att kosta ungefär en tredjedel av deras lösning för stora labb. Det är väl möjligen lite osäkert om den lägre kapacitet på 6-10 bilder i timmen som det här mikroskopet får klarar konkurrensen med skickliga labbtekniker som gör arbetet med ett manuellt mikroskop. Det är också oprövad mark var brytpunkten ligger, eftersom Cellavisions stora mikroskop ligger på runt 30 bilder i timmen.

Tack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!

Vinsterna för ett litet labb av att minska behovet av skicklig labbpersonal är sannolikt stort. Det är en åldrande profession där det redan idag är svårt att få tag i folk och sannolikt än mer så för de mindre labbern. I längden är det också värt mycket att det går att samordna med andra labb i samma grupp.Distributionen till de här nya kundgrupperna av den nya produkten är också riggad och klar bland annat genom avtal med svenska Boule Diagnostics, så det ser bra ut.

Försäljningen utanför kärnmarknaderna är dock än så länge slående liten. Det oavsett om vi talar geografi eller produkt. All erfarenhet som Cellavision gjort så här långt är att det tar tid att digitalisera kundbeteenden. Räkna därför med en fortsatt långsam uppskalning med en del enstaka stora kliv även framöver.

Min reflektionDet är här jag är fundersam. Jag köper att Cellavision gör rätt och jag tror på både produkten och affärsmodellen. Det är till och med så att det senaste kvartalet bekräftar att bolaget med nya distributörsavtal och genomarbetade produktlösningar genomför sina planer på ett effektivt sätt.

Cellavision har alltså bra produkter och sprider dem, om än långsamt, över världen och olika kundgrupper. Konkurrensen ser också fortsatt svag ut med Roche som verkar nöja sig med forskningslabb som enda egentliga alternativ för närvarande. Den stora hävstången verkar ligga i att få upp spridningshastigheten. Därför är det egentligen konstigt att inte ett bolag som Sysmex köper Cellavision. Det vore en affär som borde gå att räkna hem genom de större muskler den stora distributören har för att nå ut på olika marknader.

Frågan som hänger mer över aktien än bolaget är om inte den lägre takten i tillväxten borde prisas in som en risk i aktiekursen. Kanske går det att hävda att riskerna framåt minskat, eftersom bolaget följer sin plan. Jag är mer inne på att det snarare är så att allt är upplagt för att de ska gå bra men att vi faktiskt inte vet när och vilken omfattning. Med några mogna marknader med mer begränsad tillväxt och en allt större bas som tillväxten ska ställas mot är risken att det blir svårt att fylla den höga värdering som bolaget har.

Så risken i bolaget ned och risken aktien upp är slutsatsen. Det är det samma som att säga buy the dipp - vilket är precis min plan. Om det nu blir någon dipp i det här av marknaden alltid älskade bolaget.

Jacob Henriksson, Gottodix

Senaste filmerna nedan


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här  

Analys av Handelsbanken och Nordea efter rapporterna

2018-04-30 15:27
Från [email protected] (Gottodix)
Bankerna är billigare än på länge - för den som tror att både konjunkturen och affärerna håller i sig. För en titt på Nordea och Handelsbanken pekar på en marknad som är påtagligt nervös för framtiden.

Källa: BörsdataReklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.


InledningKälla: Börsdata och Riksbanken
Bilden ovan, liksom den som inleder det här inlägget, har jag funderat en hel del kring. Det är något märkligt som pågår i prissättningen av svenska banker. Det finns någon eller några faktorer som trycker ned priset mer än vad som är fallet på övriga börsen och kringliggande andra marknader. Det är något som inte stämmer - antingen är det en stark köpsignal för bankerna eller också ytterligare en av nu rätt många tidiga indikationer på att börsen nu står inför risker av en annan proportion än vi sett på ett bra tag. Närmast till hand ligger en oro för ett större fall i svenska bostadspriser än vad som kommit i dagen i andra diskussioner. Fast det är en långt en självklar teori. 

En svensk statsobligation med tio års löptid har ganska länge gett runt 0,6-0,8 procent i ränta. Något som bland annat tyder på i stort sett oförändrade förväntningar på inflation och tillväxt på lite längre sikt. Den aktuella nivån är 0,75 procent. Tvåårsräntan har samtidigt legat stabilt runt -0,5 procent. Ett tecken på att förväntningen är att Riksbanken inte rör den korta räntan i någon väsentlig utsträckning på ett bra tag framöver. I och med att båda dessa räntor ligger still så har förstås yieldkurvan, som visar skillnaden mellan räntor med olika löptider, också legat stabilt. 

Källa: Börsdata
Den förväntade avkastningen på eget kapital för de svenska bankerna ser stabil ut de kommande åren och det på en nivå den legat några år bakåt. Intäkterna ser också rimligt stabila ut. Det finns några undantag här och där, som att Nordea dragit ned sin balansräkning för att sänka bankens risker, vilket märkts på intäkter och resultat senaste året.

Stabila banker är dock inte riktigt som andra bolag. Om de, likt de svenska bankerna, ger en hög stabil avkastning på eget kapital är de närmast att jämföra med obligationer. Så varför har  direktavkastningen på de svenska storbankerna av någon stigit mellan 1,5-2 procentenheter på ett år?
Förväntad effekt av att bolån beräknas annorlunda i riskvikter. Källa: Nordea
Den som vill kan istället se det som att avkastningskravet på svenska aktier ska ligga runt fem procentenheter över den riskfria räntan. Med den tioåriga statsobligationen som mått blir i så fall det totala avkastningskravet, oförändrat det senaste året, mellan 5,5-6 procent. Den förväntade utdelningen i svenska banker ser alltså ordentligt hög ut. Ett lite kul mått är att du kan ta ett bolån i valfri bank, köpa aktier i banken för pengarna och få tillbaka mer direktavkastning från samma bank.

Svenska banker är också välkapitaliserade, åtminstone mätt i sina egna av Finansinspektionen riskviktade modeller. Tillägget är för att den som tvekar kring till exempel den svenska bostadsmarknaden skulle kunna se annorlunda på risknivån i bankerna. Nordea, med en relativt liten andel svenska bolån sett till hela sin verksamhet, har det högsta kärnprimärkapitalet när dessa viktats in lika med andra delar av lånestocken. Hela gänget ligger dock högt.

En internationell utblickKälla: TradingEconomics
Det händer alltså mycket lite på räntemarknaden. Mer eller mindre så här ser det ut även i andra delar av Europa. Ett svagt tryck uppåt har det funnits men det är ingen rusning vi talar om. Runt två tiondelar har tyska både kortare och längre räntor stigit på ett år och följaktligen har även deras yieldkurva oförändrad med en positiv lutning med högre lång- än korträntor.

I Tyskland, som ovanstående bild är ifrån, är Commerzbank som vi har i portföljen upp 22 procent på ett år. Även om aktien bromsat ordentligt sedan tyska långräntor stannat av.

Källa: FED St Louis
Läget i Europa är i stark kontrast till situationen i USA. Där stiger räntorna mer markant och yieldkurvan blir att flackare. Tillväxten är stark och den som bara ser världen genom graferna, som ovanstående, skulle säga att den ekonomin nu är framme vid ungefär samma läge som runt 2005. Det skrämmer möjligen även om det också skulle kunna ses som ett mått på att till och med där har uppgången en bit kvar innan den mattats av. 

Tack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!

I USA är bankerna den sektor på S&P500 som gått näst bäst de senaste året med en uppgång på 17 procent mot index som är upp 12 procent. På fem år är det den tredje bästa sektorn med en uppgång 84 procent mot 69 procent för S&P500. 

Källa: TradingEconomics
Bankaktier har alltså internationellt gått bra i en miljö med starkare konjunktur och stigande räntor. Är Sverige ett undantag i den här miljön? Det är inte uppenbart, utom då för den där svävande mörka molnet med bostadsmarknaden. 

Den andra faktor som skulle kunna finnas på radarn är att Sverige ligger långt fram i den andra vågen av finansmarknadens digitalisering. Möjligen tolkar marknaden det som att bankernas marginaler ska pressas kommande år. Alternativt att utlåningsvolymerna ska minska. Det syns alltså inte i analytikernas estimat för kommande år. Oavsett vad förklaringen är så har en likaviktad portfölj med de fyra svenska storbankerna inklusive utdelningar backat drygt 7 procent på ett år. En annan värld än vår omgivnings uppenbarligen.

Nordea - värdet i att spara 
Vårt case i Nordea är att banken har lönsamhet till lägre risk än marknaden tar till sig. Det i sin tur ger en orimligt hög direktavkastning om kostnaderna i banken stabiliseras när städningen banken genomfört är klar. Med en viss tillväxt blir utsikterna än bättre. Nästa möjlighet är, vilket jag tror men det är förstås mer en spekulation, Nordea tämligen snart efter flytten till Finland annonsera att de genomför en strukturaffär tillsammans med någon europeisk bank.

Slutligen ser bankens satsning på en av stordriftsfördelar mot kunderna driven digitalisering helt rimlig ut. Det sistnämnda kan kräva en utvikning. Det Nordea, med mina ord, vill åstadkomma är att banken genom sin storlek blir en finansiell hub motsvarande det Apple, Amazon eller Zalando är på andra marknader. Det kan verka långsökt för den som förknippar banken med allt annat än att vara teknikledare. Poängen är dock inte i första hand tekniken utan räckvidden.

Det finns en tydlig trend både i USA och Europa att storlek åter börjar bli något positivt inom finanssektorn. Stigande kreditrisker med växande komplexitet har hållit emot länge men nu har banker som Nordea renodlat och med det blir det åter viktigare att ha en stor bas att slå ut utvecklingskostnader på samt framför allt nätverkseffekter i till exempel betaltjänster. Ett bra exempel är den satsning på en blockkedja (blockchain) inom internationella betalningar som Nordea är en del av. Visst finns det många skickliga fintechbolag med innovativa lösningar men vid tidigare omställningar, som övergången till kort, har det varit bankerna som till slut genom sin centrala roll och närhet till myndigheterna dragit det längsta strået till till slut.

Källa: Nordea

Läser man den senaste rapporten med vårt case i åtanke ser man på utfallet lite annorlunda än den som koncentrerar sig på att banken tappar relativt stora volymer affärer både från hushåll och företag. På den svenska marknaden har Nordea släppt en del volymer främst inom bolån genom att inte priskonkurrera i takt med andra banker. Nu kommer banken, som tror att korrigeringen på bostadsmarknaden i stort sett är över, åter att konkurrera med pris. 

Med välbehövliga satsningar på regelefterlevnad och IT har kostnadsandelen ökat i och med att intäkterna minskat. Resultatet skulle vara sämre än det nu ser ut om inte en omvärdering av den danska portföljen höjt nettoresultatet av poster till verkligt värde.

Källa: NordeaÅ andra sidan beror huvuddelen av det förlorade räntenettot på att banken dragit ned sin exponering mot olja och gas samt Ryssland. På företagssidan ser det mer blandat ut men några av de större affärerna hamnade i innevarande kvartal istället för det som nu påbörjats. I övrigt finns en del redovisningstekniska aspekter där internprissättning påverkat fördelningen av resultat mellan affärsområdena.

Guidningen för året är att vinsten per aktie ska stiga. Det främst tack vare god kontroll på att kostnaderna slutar på 4,9 miljarder euro. Mer osäkert är det med intäkterna. Något som också var tydligt under frågestunden. Det är tydligt att Nordea nu kommer att behöva priskonkurrera om nya kunder resten av året för att inte verksamheten ska tappa ytterligare volymer. Det är jämfört med till exempel Handelsbanken ett ryckigt sätt att utveckla banken och kundrelationerna att först under ett år bromsa och nästa år gasa igen.

Källa: BörsdataFör vår del tror jag att Nordea kanske hamnar under de nu förväntade nivåerna på vinst per aktie för 2018. Däremot ser 2019 fortsatt realistiskt ut och med en stark kapitaltäckning tror jag utdelningarna snarare kan bli högre (om inte pengarna som jag egentligen tror kommer väl till pass i nästa strukturaffär).

Om oron i den svenska bansektorn lägger sig kan aktien kanske åter handlas åtminstone till de historiskt vanliga nivåer med en direktavkastning på runt 6 procent på nästa års utdelning. Det skulle inför 2019 kanske ligga runt 0,75 euro. Det räcker till en kurs runt 120 kronor mot årets slut, vilket är 30-35 procents uppsida. En intressant möjlighet, såvida man inte tror att det ligger något i marknadens oro för värre problem än dem jag skrivit om här. I så fall är nog snarast frågan om man ska vara på börsen mot slutet av det här året.

Handelsbanken - brittiskt strul eller tillväxtKälla: BörsdataDen som tittar på aktien ser ungefär samma oro spelas upp i Handelsbanken som i Nordea. Direktavkastningen har vandrat uppåt. Notera dock att skuttet upp i år, precis som i Nordea, beror på att 2017 års utdelning avskiljts. Å andra sidan kan då, ungefär som i en obligation, räkna med att nästa års utdelning ackumuleras fram till det den avskiljs. Lite som att få ränta på sina sparade pengar.

Källa: Handelsbanken
Trots de ytliga likheterna i aktiernas utveckling är det dock mycket som skiljer Handelsbanken och Nordea åt. Den senare är ett värdecase med en internationell bas, där mycket hänger på om marknaden ser stabiliteten i intjäningen och värderar upp den. Handelsbanken däremot är i grunden ett kvalitetscase. Med det menar jag att banken ska försvara en premiumvärdering genom både en god tillväxt och lönsamhet.

Den kombinationen har varit hårt ansatt under våren, som jag skrivit om tidigare. Då var fokus ett ifrågasättande av bankens affärsmodell med en vidsträckt lokal närvaro och många möten mellan banktjänsteman och kund. Sedan jag skrev har nyheten briserat om att den brittiska verksamheten hamnat under luppen för deras finansmyndighet. Handelsbanken menar att de har läget under kontroll.
Källa: HandelsbankenOrdning och reda är oerhört viktigt för banker och även för oss ägare. Något jag vet av egen erfarenhet efter att vi ägt olika banker i Europa och USA. Efterspelen kan bli långa, svårkontrollerade och dyra. Nordea städar fortfarande efter sina problem med Panama, även om de själva inte vill kännas vid att det är därför de nu plöjer ned stora belopp i regelefterlevnad. Så det är en fråga att ta på allvar. Det är också en annorlunda situation för Handelsbanken att vara utmanaren som ska vinna marknadsandelar. på den brittiska marknaden.

Den iakttagelse man kan dra av händelserna är just den från Nordea och den som Handelsbanken själva nämner som en av förklaringarna till det senaste kvartalsresultatet, om än i mer generella termer. Kostnaderna för regelefterlevnad stiger.

Lägg till andra kostnader för expansion i Storbritannien och för att banken växer, vilket är något positivt, och du landar i en försämrad relation mellan kostnader och intäkter som sänker hela resultatet.

Källa: HandelsbankenFör den som är optimistiskt inställd till Handelsbankens affärsmodell behöver det inte vara dåligt att kostymen växer. Det kan snarare ses som utrymme för hela banken att växa vidare. Det är den poängen Handelsbanken vill nå fram med i sin kvartalspresentation och jag är benägen att ta till mig budskapet.
Källa: HandelsbankenVerksamheten i Storbritannien växer alltså i god takt och även övrig verksamhet utanför Sverige ser ok ut. På hemmaplan håller banken sina marknadsandelar inom bolån och växer på fondsidan. Volymerna ser bra ut och även företagssidan växer snabbt i Sverige. Något som avviker positivt från Nordea. 

Handelsbanken har därtill bankvärldens aktieägarvänligaste kunder. Prispress på marginalerna är inte alls lika närvarande här som hos konkurrenterna. Det kan vara så att du på sikt får mer konkurrens om premiumkunderna när russinplockartjänster för kunder med lågt belånade fastigheter växer. Det syns dock inte i resultatet just nu.

Det är med andra ord inte så många punkter på minuskontot. En är att kostnaderna strukturellt stigit. Det kräver i princip att banken fortsätter växa för att avkastningen på eget kapital inte ska stanna på den nivå strax under vad den historiskt legat på. Något som i sin tur krävs för att även aktien ska ha en premiumvärdering. Nu finns ju tillväxten där, så det ser väl rimligt ok ut. Förutsatt att riskerna är ok.

Källa: BörsdataFör det är den ovana frågan i Handelsbanken - chansar banken på expansion för sent i den ekonomiska cykeln? Kärnprimärkapitalet ligger på 21,6 procent mot Finansinspektionens krav på 19,5 procent. Det är bra men inte på något sätt överkapitaliserat. I en bank med tung exponering mot den svenska bostadssektorn, stark koppling till den exportberoende svenska ekonomin och därtill ett tillväxtcase på den allt annat än tydliga Brexitmarknaden saknas det inte orosmoln.

Jag gillar tydliga och inprisade risker. För de går att ta ställning till. Tror jag inte riskerna faller ut, så är det en automatisk uppsida. Så vad tror jag? Ja, jag tror den ekonomiska konjunkturen och med den aktiemarknaden så småningom ska svalna men bostadsmarknaden har jag ingen större oro för. Det verkar ha varit en känd peak i nyproduktion snarare än räntor eller hushållens ekonomi som påverkat. Det är i så fall övergående, eftersom det inte finns ett strukturellt överutbud på bostäder.

Fast jämfört med att Nordea ska normalisera sin verksamhet och få ordning på sitt kunderbjudande, så kan man resonera fram och tillbaka om vad som är den största risken. Omvärlden eller den egna förmågan? Handelsbanken har förmågan men utvecklingen framöver kanske inte är helt i bolagets händer.

Med ett liknande resonemang kring prissättningen som för Nordea så känns en förväntad utdelning på runt 6,65 helt rimligt för 2019. Historiskt har Handelsbankens direktavkastning legat runt 5 procent. Det skulle i så fall innebära en riktkurs runt 130-135 kronor. Det ger en uppsida på runt 35 procent för dig som tror mer på banken än du oroar dig för bostadsmarknaden och i någon utsträckning

Fast som i så många andra analyser den här våren. Det handlar inte om bolagen eller ens ekonomin på kort sikt. Det handlar om börsen och dess värdering.

Jacob Henriksson, Gottodix

Senaste filmerna nedan


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här  

Svagare än marknaden förstod i Vitrolife

2018-04-24 22:43
Från [email protected] (Gottodix)
Vitrolife säljer mindre i Kina av sin viktigaste produkt. Möjligen är stramare finansiering av behandlingarna problemet. Knappast tillfälligt i så fall men aktien har sju liv och studsar vidare. Frågan är om det är rimligt - jag lutar åt att svaret på den frågan är nej.

Källa: Börsdata samt VitrolifeReklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.



Odlingsmedia som inte växerJag måste, som de säger i filmklyschan, klippa direkt till biljakten i den här rapportkommentaren. Vitrolife har fått ett nytt problem på radarn - försäljningen av odlingsmedia i Kina faller och det finns ingen (för bolaget) bra förklaring till varför.

Hur mycket? Så detaljerade siffror ger inte bolaget men det är, tillsammans med priskonkurrens i Amerika, tillräckligt för att hela basverksamheten i Vitrolife ska ha tappat försäljning jämfört med föregående år. Kina står för 15-20 procent av Vitrolifes försäljning. En inte alltför offensiv gissning är att övriga 80-85 procent av bolaget åtminstone växer trots prispressen  i USA. I så fall är det inte avlägset att fallet i Kina är tvåsiffrigt.

Källa: BörsdataDet är en händelse som om den inte får en förklaring åtminstone måste avspegla sig i avkastningskravet på ett bolag som regelbundet handlas till p/e 50-60.

Enligt Vitrolife har bolaget inte tappat marknadsandelar. Svårbedömt, måste reflektionen vara. Det är värt att notera att närbesläktade segmentet engångsartiklar växte med åtta procent. De är precis som odlingsmedia beroende av antalet IVF-cykler klinikerna genomför. Nu var i och för sig en del av den ökningen kopplad till att produktionsproblem lösts.



Siffran ska också ställas mot att marknadstillväxten på lång sikt ska ligga runt 5-10 procent. I den ekvationen har åtminstone historiskt tillväxten i Kina varit en betydande faktor.
Vi visar bästa vinsten någonsin” Thomas Axelsson, vd @VitrolifeIVF i #Börslunch https://t.co/S4cGZWjxK4 pic.twitter.com/LLIHv1KtiE
— EFN (@EFNTV) 24 april 2018 Det är alltså något som inte stämmer. Självklart börjar jag med Vitrolifes förklaring med mina markeringar:
Affärsområde Media minskade med 1 procent under kvartalet. Affärsområdet påverkades negativt av minskad försäljning i Kina samt ökad priskonkurrens på vissa marknader. Vitrolife konkurrerar främst med kvalitet och service, vilket resulterat i att bolaget tappat marknadsandelar inom Media på vissa marknader där kunder prioriterar lågt pris. Vitrolife möter priskonkurrensen genom bland annat produktutveckling för att fortsatt kunna motivera ett premiumpris utifrån ett erbjudande som ger fördelar för kunden.Bolaget kommunicerade också att  de inte bedömer att de tappar marknadsandelar i Kina eller att tillväxten mer än på kort sikt bromsat in där. I båda fallen baserat på egna kontakter med kliniker. Den här förklaringen köpte marknaden. Jag är dock skeptisk. En påläst frågeställare hade under rapportpresentationen några andra intressanta teorier. Nedan har jag bearbetat dem utifrån min egen bedömning.

Barnafödandet i Kina bromsar in
Det här stämmer i större utsträckning än vad som diskuterats. Det är sant att enbarnspolitiken är slopad, liksom att det är sant att många gifter sig sent och då ofta behöver hjälp med att bli gravida. Samtidigt faller nativiteten i Kina precis som i andra delar av världen och det finns på sikt en möjlig inbromsningseffekt. Här och nu finns dock ingen sådan effekt.

Har klinikernas inköpsbeteende förändrats?
En teori, som cirkulerat tidigare, är att fler kliniker väljer bort det dyra premiummärket Vitrolife till förmån för billigare konkurrenter. Det här verkar osannolikt av två skäl. Det ena gav Vitrolife själva i sin presentation. Konsolidering till större kliniker ökar behovet av standardiserade och högkvalitativa lösningar. Det andra är hade det varit så är det troligt att fallet skulle varit större i segmentet engångsartiklar.

Det är en kalendereffekt
Det väckte ett visst uppseende när Vitrolife för något år sedan fick en märkbar förskjutning av försäljning när många kineser vill att deras barn skulle födas på rätt sida om det kinesiska nyåret. Den här gången var det ingen sådan effekt i spel.

Har inhemska konkurrenter tagit stora marknadsandelar?
Det kan hända på sikt men har nog inte märkts ännu var ledningens svar. Mitt tillägg är att det är ett större problem i USA, där priskonkurrensen är hårdare och Vitrolife inte är lika förknippade med unika premiumprodukter som på övriga marknader, eftersom de inte fått lika många produkter godkända.

Är det så att Vitrolife nu attraherar köpkraftsmässigt svagare och därmed mer priskänsliga kategorier i Kina? 
Svaret är antagligen ja men effekten liten på kort sikt. Det här  tror jag missar en stor omvärldshändelse i början av det här året. Kinesisk kreditgivning har stramats åt. Jag brukar säga att den som vill prognostisera IVF-behandlingar i länder där det inte går på försäkringen ska titta på sällanköpsvaror som bilar. Nu är signalen rätt klar - Kina vill bromsa in skuldsättningen.

Ska jag ge min egen gissning är det att det är den sistnämnda förklaringen som är den relevanta. Finansieringen svajar för kinesiska par. Det har jag inget belägg för utan det är en ren övning i logik eller en gissningslek för den som vill det. Klart är att ingen annan heller har någon riktig aning. Med det blir det en helt öppen fråga hur marknaden skulle tolka fortsatt svag försäljning i Kina.

Resten då?Källa: VitrolifeKina och Amerika är alltså problematiska för närvarande. I Kina kommer dock Embryoscope Plus snart börja synas i försäljningssiffrorna. Det är en bra produkt som lyckats där den lanserats. Något som syns i fina resultat för timelapse på andra marknader. Så det vore underligt om det inte kom ett skifte upp i försäljningen i Kina under andra kvartalet. Även det nya området art equipment utvecklas ok. Det blir nog något lite större så småningom. Det kommer säkert ett nytt förvärv under året också, så visst finns det fortfarande drivkrafter för tillväxt och ökad lönsamhet.

Tack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!

Valutorna har gått Vitrolifes väg, vilket är en delförklaring till att marginalerna utvecklas väl. En annan är fortsatta skalfördelar. I den andra vågskålen ligger att odlingsmedia är den lönsammaste produkten, så när den inte går lika bra så slår det mot mixen.

Min reflektionProblemet som det är svårt att runda är att det kommit in en gökunge i en värdering som redan från början är ordentligt offensiv. Det är också odlingsmedia som gett Vitrolife sitt urstarka varumärke. Jag är inte ordentligt orolig ännu men jag blir alltid misstänksam när marknaden inte reagerar på den information som kommer. Vi drog under dagen ned Vitrolife till snittstorleken i vår portfölj. Det får räcka för nu men jag har helt klart gått ifrån starkt positiv till knappt neutral till aktien. Med viss tvekan behåller jag ändå min inriktning för året. Nu hänger mycket på om Kinasiffrorna kan visa sig vara en engångshändelse.

Jacob Henriksson, Gottodix

Senaste filmerna nedan


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här  

Rapporterna: Billerud levererade (kors i taket)

2018-04-22 00:18
Från [email protected] (Gottodix)
Det lossnar i BillerudKorsnäs, verkar det som. Ungefär så tolkade både jag och marknaden senaste rapporten. Med det kanske caset trillar in och det blir det där steget från flaskhals till ketchupeffekt i år.
Källor: Börsdata och BillerudKorsnäsReklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.



Från flaskhals till ketchupeffektMitt case i BillerudKorsnäs på enkelt. Jag tror bolaget kan stabilisera och öka sin produktion samtidigt som de kan höja priserna mer till kund än kostnadsökningarna de själva möter på ved och pappersmassa. Så länge den svenska kronan är svag stärker det också vinsterna, eftersom kostnader men inte intäkter är överviktade på hemmaplan.

Sedan är det en intressant nisch bolaget har i sina olika premiumkartonger i allt från matvaruförpackningar till specialdesignade paket för e-handeln. Så det är ett bolag jag gärna äger men till en början var det alltså främst en spekulation i det tema jag döpt till från flaskhals till ketchupeffekt. Min enkla förhoppning uträknad på lite olika sätt var att en högre vinst en marknaden räknade skulle multipliceras med en högre värderingsmultipel.

Jag räknade på lite olika sätt men om vi tittar på P/E-talet låg mitt räkneexempel för i år på 11,14 kronor per aktie i vinst multiplicerat med värderingen för 2017 med ett p/e-tal på 16,4. Det gav ett case om det gick bra på en kurs i år på upp emot 180 kronor. Siffror är dock aldrig lika noga som att idén är rätt för mig. Det är mer ett sätt att se att marginalerna finns där om det går rätt.

En helt ok mellanlandningKälla: BillerudKorsnäsDet gjorde det till en början inte. Förra rapporten, vår första i bolaget, kom efter att en rad problem tyngt aktien. Framför allt med produktionsbortfall och underskott på ved. Det där var känt när vi gick in men tyvärr och konstigt nog inte helt inprisat, så det blev en slitsam entré. Den rapporten var också premiär för en ny VD, inplockad från Sandvik för att reda främst i produktionsproblemen. Det verkar hon ha kommit igång bra med. Något jag inte är ensam om att notera. Dagens Industri satte i sin rapportkommentar till den senaste rapporten rubriken "Billerud står står stadigt med ny VD".

Källa: BillerudKorsnäsDet är svårt att säga emot. För första gången på mycket länge finns det rediga svar på hur riskerna för framtida produktionsstopp ska minimeras och på hur både kostnadskontroll och tidsplan för bolagets stora investeringar ska hanteras. Det är inte så märkvärdiga åtgärder utan handlar mer om att Billerud under ny ledning verkar ha gått ifrån brandkårsutryckningar till förebyggande arbete. Något som belönades av marknaden efter en rapport som egentligen mest var den väntade mellanlandningen på vägen.

För brist på ved hindrade produktionsvolymerna från att öka samtidigt som högre vedpriser och andra priser med råge vägdes upp av att BillerudKorsnäs själva kunde höja priserna. Med det lever mitt case i allra högsta grad. Nu var en del av förstärkningen i rörelseresultatet kopplat till att det även var en del planerade driftstopp förra året men nettot är ändå att lönsamheten nu stiger redan innan produktionen börjat stiga på allvar och prisökningarna slagit igenom fullt ut.

Tack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!

Efterfrågan är också bred och alla segmenten i bolaget säljer allt de producerar med god lönsamhet. Innevarande kvartal minskar inbromsningen från tillgången på ved och kostar bara, om det är ett ok uttryck, runt 50-75 miljoner kronor i missade intäkter. Säkert fortsätter ved- och massapriserna upp men inget verkar stå i vägen för ytterligare prishöjningar mot BillerudKorsnäs kunder.

En randanmärkning där är att det går så lätt att höja priserna att den nationalekonomiskt intresserade måste fråga sig om inte ketchupeffekten även kommer trilla in på inflationen rätt snart.

Källa: BörsdataSjälva guidar BillerudKorsnäs för att de i år når liknande produktionsvolymer som 2017, vilket låter lite försiktigt med tanke på problemen det året och att en del produktion från den nya investeringarna kommer igång i år. Dessutom guidar bolaget både för stark efterfrågan och för att de möter stigande priser från leverantörer. Med andra ord precis det som var fallet första kvartalet. Det räckte till ett resultat som åtminstone sett till årsbasis låg i linje med marknadens förväntningar.

De ser inte alltför blodiga ut i år men nästa år börjar de se ordentligt låga ut om bolaget genomför den stabilisering som nu pågår, investeringarna är lyckosamma och den goda konjunkturen håller efterfrågan igång med stigande priser. Analytikern från Nordea undrade om hans antagande att investeringarna i Gruvön med bolagets avkastningskrav inte på sikt borde generera ett rörelseresultat på runt 900 miljoner kronor (att jämföra med de senaste årens för hela bolaget låg på drygt 2,2 miljarder 2017).

Det fanns en del invändningar mot de resonemanget från andra analytiker, eftersom den del av investeringarna är av ersättningskaraktär. Ledningen påpekade också att det under alla omständigheter blir en gradvis infasning av den nya kapaciteten. Ändå - med vedproblemen avslutade andra kvartalet, utan nya störningar och med växande kapacitet, borde det inte vara möjligt att produktionen faktiskt överraskar uppåt under året? Jag tror det men oavsett det borde ljusare förväntningar börja avspegla sig på de låga förhoppningarna om nästa år.

Min reflektionMed det tycker jag för min del uppsidan fortsatt ser bättre ut än nedsidan. Ska jag gissa blir omsättningsökningen över 5 procent i år. Det baserat på att jag tror mer på ytterligare prisökningar än att det skulle bromsa in. Lägg till någon del med bättre kapacitet och det kan lätt bli några procentenheter till. Vedpriserna är svåra att sia om men lugnar sig balansen mellan utbud och efterfrågan där kan de nog finnas en möjlighet att få upp marginalerna mer också.

Med det tror jag mest för att uppdatera mina förväntningar från i vintras att vinsten per aktie landar mellan 10-11 kronor samt att det värderas runt p/e 15-16. Vilket landar i 150-175 kronor i år. Nu står den i 130 kronor, strax över det vi fick betala. Är 15-35 procents avkastning tänkt avkastning en tillräcklig uppsida? Ja, det var som sagt det där med att gå in i ett bolag med långsiktig potential men så framför allt att riskerna nu verkar vara betydligt mindre. Eller vad sägs om det här svaret som avslutar Dagens Industris intervju med VD:n Petra Einarsson
Finns det några överraskningar just nu?
”Nej.” Det om något är väl den signal man ville ha från det här bolaget?

Jacob Henriksson, Gottodix

Senaste filmerna nedan


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här  

Andra tunga varningen för ett börsfall

2018-04-18 00:30
Från [email protected] (Gottodix)
Ännu en blipp om att slutet på börsfesten går att ana kom upp på radarn idag. Med ett negativt ZEW-index finns all anledning för investerare att åtminstone försöka förstå var oron bubblar under ytan. För den finns där.

Källa: TradingEconomicsReklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.



En vänlig sågningJag tycker synen på signaler om ekonomi, bolag och börs är missförstådda. Blippar, som jag kallar dem med en metafor hämtad från en radarskärm, är lösryckt information som är intressanta för den som försöker navigera i en alltid svårbedömd omvärld. Det är inte förutsägelser om framtiden, av det enkla skälet att framtiden på riktigt och i grunden är något som formas kontinuerligt. Däremot är de vad de är - nämligen små fragment av nutiden.

Det är verkligen inte oviktigt. För det är om än svårt enklare att förstå vad som pågår än att gissa vad som ska hända. Utifrån det som pågår kan man sedan försöka fatta så bra beslut som möjligt utifrån en analys av vad som ska hända.



Jag brukar inte vara elak - dels för att jag inte tycker att det är en särskilt tilltalande egenskap, dels för att det oftast leder in i resonemang och samtal som inte ger så mycket. Det blir som bekant mest pajkastning när folk ska vara vassa i sina kommentarer av den senaste heta eller iskalla aktien eller varför börsen ska upp eller ner.

Det är alltså inte därför jag tänkte lyfta fram några självmotsägelser när den tekniska analytikern Johnny Torsell var med i Börslunch. Dessutom fanns det några intressanta iakttagelser i hans analys, så det är inte ens någon enhetlig diss jag tänkte ge mig in på. Fast först det negativa.

Källa: TradingEconomicsTorsell säger i avsnittet att tekniska faktorer alltid ger tydliga beslutssignaler innan det att fundamentala indikationer blir synliga. Det vill säga att börsens rörelser säger mer om framtiden en olika analyser av bolagens framtida omsättning, investeringar och vinster eller för den delen signaler från ekonomin, som t.ex. hur räntorna utvecklas. Det där närmast magiska påståendet om att börsen som kollektiv ser in i framtiden och att det går att läsa in allt från bolagsvinster till handelskrig och till och med riktiga krig genom att studera gamla börsgrafer är vida spritt. Problemet är att det saknar substans.

Reflexivitet, när händelser på en plats blir självförstärkande och självuppfyllande profetior, är ett rimligt fenomen inte minst på en plats så renodlat inriktad på informationshantering som börsen är. Det är helt rimligt att bolag och hela den verkliga ekonomin tar intryck av de tolkningar börsen och andra marknader gör av verkligheten. Det finns också direkta effekter som att när börsen faller påverkar det konsumtion och investeringar. och ekonomin bromsar in.

Så det är naivt att säga att, som är utgångspunkten i en del nationalekonomi, det som händer på börsen eller i andra delar av den finansiella ekonomin inte påverkar den reala ekonomin. Däremot går sambanden åt båda hållen. Ibland är det verkligheten som kommer och knackar på utan att börsen, i sin självbespegling noterar det.

Ett bra exempel var finanskraschen 2007-2008. Räntemarknaden hade med en först flack och sedan negativ yieldkurva starkt signalerat under en längre tid att saker och ting inte stod rätt till. En annan, av flera, fundamentala signaler var att tyska ZEW-index. I det får ekonomer och näringslivshöjdare ge sin syn på framtiden. Den som sålt när det indexet gick till minus och köpt när de svängde till plus, hade faktiskt i princip prickat toppen på börskonjunkturen och köpt när det bottnat och strax vände uppåt.

Det finns alltså fog för att säga att börsen var den sämsta indikatorn du kunde hitta på hur börsen skulle gå under de åren. Inte så konstigt med mycket stora verkliga ekonomiska händelser som svepte in över världsekonomin och all världens börser.

Notera också att det där med den djupt insiktsfulla marknaden lever sida vid sida med påståenden som att aktier som redan stigit i värde fortsätter stiga och att pendeln på börsen alltid slår för långt både uppåt och nedåt.

Jag ser för min del fler exempel och rimliga förklaringar till det senare påståendena. Det är rimligt i ett spel med begränsad information, som börsen är att sannolikheter justeras vart efter resultaten bekräftar dem. För varje ny signal om att HM går sämre sänks sannolikheten för bolagets framtidsutsikter. Stickiness kallas fenomenet att vi håller fast vid och stärker inarbetade beteenden och förväntningar. Om börsen är en plats med osäker information och delvis självbekräftande förväntningar, så lär den också vara en plats som ständigt är mottagare av omvärldsinformation och som bara gradvis bearbetar den.

Det där blir tydligt i Torsells genomgång och här kommer väl det elaka. Han konstaterar, flera gånger till och med, att signalerna han pekar på kan vända upp eller ned och även om de vänder upp eller ned kan de sedan visa sig vara falska. Onekligen en ganska försiktig framtidsvision.

Varningen börsen gerJag utlovade även något av intresse i den analysen. Det är att det en analys av börsen förstås kan säg något om är hur börsen vid en viss tidpunkt resonerar. Det är naturligtvis oerhört intressant, om det ses som en blipp bland andra.
Chinese and Russian central bank are definitely buying all they can. For sure. #gold https://t.co/GUM2kiHNPn
— Johan Elmquist (@Johan_Elmquist) 17 april 2018 Det Torsell nu ser är att många mått trendmässigt pekar nedåt. Det är bland annat korta medelvärden för många index och aktiekurser som faller under sina långa medelvärden. I det här ser Torsell breda och skarpa signaler på att allt inte står rätt till i Europa men han tvekar om utvecklingen, eftersom USA ser starkt ut.

Den som vill ha de exakta resonemangen kan med fördel se programmet. Det var, som sagt intressant. Slutsatsen pekar också i en riktning som bekräftas från många andra håll - inte minst från FED respektive ECB, som jag skrev om senast förra veckan. USA ser, med hjälp av skattestimulanserna och en urstark konjunktur, fortsatt mer ut som de på sikt är på väg in i en överhettning medan Europas tillväxt inte lyft som tänkt.

Mixen av fundamentala signaler och rimliga tolkningar av börsens reaktioner ger absolut ett mervärde i analysen. Det är tydligt att det finns en tvekan i världsekonomin för närvarande och att den spiller över på börsen. Så visst säger volatiliteten på börsen något.

Den tunga varningen från ekonominKälla: TradingEconomicsIdag kom det en ordentligt negativ blipp för börsen i form av att just ZEW-indexet fick ett negativt utfall och därtill föll ordentligt. På Bloomberg kommenterade analytikern Cameron Crise (tyvärr ingen länk) raset med att allt fler tar oron i handelssystemen på allvar.

Källa: TradingEconomicsKanske det men jag tvivlar. För det första har oron lagt sig väsentligt den senaste tiden. För det andra kunde man i så fall lika gärna se till andra fundamentala signaler - som lägre tillväxt än väntat i Europa. Jag tror istället, om något, att euron helt enkelt är för dyr för Europas exportbolag.

Jag skriver om något för ZEW är inte heller en panacea för analytiker. Den ger inte alla svar. Det har jag illustrerat i början av inlägget. Den säger att tyska ekonomer och industriledare är oroliga. Varken mer eller mindre. Den här gången går det att se att börsen reagerade negativt innan fallet i ZEW-index kom. Det är alltså helt plausibelt, jag skulle gå så långt som till troligt, att det är reflexiviteten som spökar. ZEW-index faller för att börsen skakat snarare än för att något hänt.

Samma faktor kanske förklarar att Torsell får varningar i sina signaler som förklarar att ZEW faller ut som det gör. Den faktorn kan mycket väl vara att antaganden om räntor, inte minst amerikanska, har reviderats upp och att det lett till fallande värderingar. Det kan sedan ha uppfattats som en oro som spritt sig till cheferna som svarade på ZEW-enkäten.

Källa: FED St LouisMed det är vi tillbaka i det allmänna temat från den här våren. Osäkerheten om värderingarna pressar värderingarna. Precis när detta skrivs är det optimism utifrån rapporterna så långt, vilket kommer att minska den där osäkerheten framåt. Därför är det fullt möjligt att det som nu kommer blir den fortsatta uppgång under våren, som vi själva spekulerat i.

Det hindrar inte att de negativa blipparna börjar hopa sig på skärmen. Börsen ser oroligare ut, ZEW-index är negativt och yieldkurvan alltmer pressad. Ovan en graf jag skrivit om och som oroar. Priset på inflationsskyddade obligationer på 5 och 10 års löptid närmar sig varandra. Du får med andra ord inte högre förväntad realränta om du sparar längre. Ett tydligt tecken på att riskviljan på sikt även börjar svikta i USA. Inte minst som USA ska finansiera ett växande budgetunderskott de kommande åren.

Min reflektion
Recession indicator keeps worsening. US 2s10s yield spread hits another decade low at 42bps. Its especially notable given the stock strength. S&P500 extended recent rally w/ index up >1% and up through both 50d and 100d MA. pic.twitter.com/JpYJw7QEcH
— Holger Zschaepitz (@Schuldensuehner) 17 april 2018
Problemen finns alltså där. Djupare och klarare än på länge. För vår del är jag betydligt mer negativ på lite sikt än jag var för, säg, ett år sedan. Det är så många olika signaler som talar för att det finns en inbromsning i korten framöver. Däremot är det ännu inte några definitiva signaler. Snarare är det oavsett om du tittar på börsen eller ekonomin signaler om att klockan bara ringt för sista varvet ännu. För volatilitet brukar pågå ett tag i slutet av en börsuppgång. På samma sätt brukar yieldkurvor kunna hålla sig låga ett tag.

Så svaret på frågan jag fick om min syn på utfallet för ZEW-index idag är att det gär mig ordentligt orolig men att vi inte ännu är framme vid att jag gör någon verklig korrigering av vår strategi. Det är jag för girig för.

Jacob Henriksson, Gottodix

Senaste filmerna nedan


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här  




Börsen har vårkänslor inför rapporterna

2018-04-15 20:52
Från [email protected] (Gottodix)
Det är städat och klart inför rapporterna. Glöm politik, volatilitet och räntor - nu är blicken riktad mot bolagsvinsterna och värderingarna. Stämningen är uppåt och hoppet om fortsatt uppgång högre än på länge. För börsen har vårkänslor och det smittar av sig på vår portfölj.




Länkar nedan
Gå direkt till det du vill titta på (länkar kommer inom kort)
  • Inledning med iakttagelse om vad som styr priset på bitcoin
  • Inför rapporterna - det behöver du ha koll på
  • Vår portfölj - inledning och Billerud
  • Vår portfölj - HM
  • Vår portfölj - sammanfattning

Läs inläggen i lugn och ro
  • Inlägget om Bitcoin hittar du här
  • Vår veckoplan för portföljen hittar du här
  • Inlägget inför rapporterna hittar du här
  • Inlägget om HM här

Övriga länkar
  • Stöd SOS Barnbyar - för att det gör nytta och för att ge mitt bloggande och vloggande en puff, läs mer här
  • Portföljen hittar du live här (adlänk till Nordnet) 
  • föredrar du istället en enkel men hoppas jag rolig fondportfölj så hittar du information om den här
  • där hittar du även min filmserie "Sparskolan", de bästa spararna på Shareville och mycket annat.

Helt kort om att inte lockas av återhämtningen i HM

2018-04-12 21:26
Från [email protected] (Gottodix)
Det går bättre HM-aktien. Oavsett framtiden för bolaget är den uppgången inget att bry sig om. Såvida du inte väntat på ett tillfälle att sälja förstås.

Källa: BörsdataReklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.



Trappstegen ned
Kanske lite krasst men den som längtat ur HM borde nog ta chansen den här veckan.https://t.co/ZrMz7kYHwV
— Gottodix (@Gottodix) 12 april 2018
När ett bolag eller för den delen en aktie tappat fotfästet är det lätt att ryckas med av resonemang som egentligen säger rätt lite om situationen. Det kan gälla längtan efter en vändning men även väl snabba domedagsprofetior. Det är ett slags självförstärkande fenomen i marknadens förväntningar som är svårt att förhålla sig neutralt till. Inte alla olikt den reflexivitet som kan påverka hela börsen till och från och som jag skrivit en del om i år. 

På ett plan tycker jag den trappstegsvisa ned- eller uppvärdering som ofta inträffar när synen på ett bolag förändras är rationell. Det känns helt rimligt att om du har ett bolag du har en viss förväntan på, så är det inte rimligt att vända helt om på den förväntan efter ett svagt kvartal eller kanske inte ens ett svagt år. Det beror förstås på förutsättningarna i respektive fall men nog kan det vara rimligt att mer se det som ett spel med sannolikheter.

Vitrolife, som vi äger, har i snart femton år oavbrutet vuxit med lönsamhet. Om det kom ett kvartal som bröt tillväxttrenden men inte vinstnivån skulle det knappast innebära att bolaget direkt värderades ned från dagens p/e 52 till, säg p/e 15 eller något i den stilen. Istället skulle varje ny bekräftelse som kom om att tillväxten försvann bli ett nytt hack nedåt. Om vinsten sedan bestod men bolaget inte växte mer eller bara långsamt så skulle aktien förstås kunna bli för billig.

Vinnarna skriver i historien

H&M studsat +14% på knappt 16 handelsdagar. När alla var som mest negativa var det som bäst köpläge. Tror ni den har bottnat eller bara deadcat bounce? pic.twitter.com/bBd4RKZgxt
— Ekka Lundin (@ekkalundin) 12 april 2018
Det som är teori i Vitrolife är verklighet i HM. Det går i efterhand att ha åsikter om när investeraren borde ha accepterat att bolaget förvandlats från ett kvalitetscase till ett turnaround eller möjligen ett värdecase. Under resans gång är det inte lika givet.

Vinnarna skriver historien, så nu är det bara att konstatera att de som pekade på att kvalitetscaset var förbi hade rätt. Med kvalitetscase menar jag ett bolag som ska värderas högt, eftersom det kan försvara högt ställda förväntningar både på lönsamhet och tillväxt. Länge låg HM ganska stabilt på en värdering på runt p/e 22-25 på nästa års vinst. Det i sin tur var länge en hög värdering på börsen. Numera är det ju ingen som studsar på värderingar över 30 på den typen av bolag längre och vissa värderas bra mycket högre.

Dock inte HM, som framgår av grafen från Börsdata/SME Direkt i inledningen av inlägget. Marknaden har sänkt HM precis i den stegvisa form som jag beskrev. Varje ny dålig nyhet har stärkt bilden av att verksamhetens framtid inte blir den som tidigare förväntades.

Tillfälle att sälja
#HM:s e-handel är inte på tonåringarnas radar i USA. Men väl varumärket generellt. Piper Jaffray-enkät med 6.000 i snitt 16-åringar tycker till. #Amazon äger online. $HM pic.twitter.com/me0TyPxJau
— Direkt Börs (@Borsredaktion) 10 april 2018

Jag tänkte inte i det här kortinlägget fördjupa mig i värderingen men det är klart att ett bolag som ger 20-25 procents avkastning på eget kapital ska ha en rimlig värdering. Däremot ska förstås multiplar för värderingen skruvas ned vart efter den avkastningen vrids ned till en lägre nivå och framför allt när tillväxt som bolaget tidigare förknippades med sänks. Vad den nya värderingen ska vara? Det är det marknaden diskuterar för närvarande.

Runt p/e 15 verkade vara ett alternativ i slutet av 2017. Sedan kom ännu en rejäl lagermiss och nedgången tog ny fart. Det var en relativt lösryckt nyhet. Klart negativ och reaktionen var rimlig. Däremot låg den i korten även om omfattningen överraskade. Nu kommer snart en ny smäll. Tysk beklädnadshandel har gått så dåligt i år att det är svårt att tro annat än att försäljningssiffrorna för HM och med dem lagret pressas ett tag till.

Personligen tycker jag därför att den som letat efter en utgång ur HM mycket väl kan passa på nu när familjen Persson verkar vara i köpartagen igen. Kanske beror den senaste tidens uppgång på något annat. Till exempel att flera av HM:s konkurrenter, som Asos och Fast Retailing (Uniqlo) guidat att året ser allt bättre ut. Andra goda nyheter är signaler om att lanseringen via Tmall i Kina går bra.

Å andra sidan har det än en gång bekräftats att HM i USA knappt ens är en konkurrent till Amazon. Däremot gillar ungdomar i USA fortfarande varumärket HM. Så det ser helt rimligt ut att HM är på väg att bli ett klädmärke med en del och på vissa marknader en hel del egna butiker. Ibland köper vi kunder via HM:s digitala kanaler men på vissa marknader blir det helt via de stora e-handelsvaruhusen.

Allt det där är en del av den fundamentala analysen. Den spelar inte så stor roll på kort sikt. Här och nu håller marknaden på och testar vilken värderingen den ska lägga aktien på givet de olika framtidsscenarier som finns om bolaget. Den investerare som tror att HM får ordning på sina butiker, sitt lager och kan fortsätta växa på nätet kan som vi spekulera i värdecase. Den som tvivlade innan den senaste uppgången i aktien har för sin del inte fått några nya motargument att bearbeta.

För det finns inga viktiga nyheter i den senaste studsen uppåt. Det är bara brus helt enkelt, så tyvärr uppgången vi sett den senaste tiden är en fullständig icke-nyhet.


Jacob Henriksson, Gottodix

Senaste filmerna nedan


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här  


Kraschrädsla håller nere börsen i onödan

2018-04-10 19:56
Från [email protected] (Gottodix)
Börsen har redan prisat in en del risk för en större nedgång. På något annat sätt kan man inte förklara hur data tas emot för närvarande. Frågan är om rädslan är befogad - jag tvivlar så länge argumenten bara är börsens egna grafer.

Källa: Börsdata
Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.


Billerud packar ihop
Helgpyssel för Sveriges främsta privatekonom. #finansschack pic.twitter.com/v8d2AKrm87
— Gottodix (@Gottodix) 7 april 2018
Lusten att komma igång med igen schacket pockar på. Barnen spelar små knatteturneringar och själv var jag med och ordnade det trevliga eventet Finansschack i helgen. Det har fått det att börja klia i fingrarna och jag har faktiskt börjat småspela lite på nätet.

Det är ett intresse som tar en del tid, så då är det kanske bra att börsen faktiskt på ett bakvänt sätt kräver lite mindre av en än vanligt för närvarande. Jag pysslar med våra innehav. Normalt skriver jag ju om vår portfölj på Sparskolan men jag tänkte illustrera en annan sak, så jag gör ett litet undantag.

SEB:s sänkte sin rekommendation för Billerud Korsnäs på grund av att vedpriserna gått upp och att inga tydliga signaler bekräftat att kartongspecialisten löst sina produktionsproblem. Just den sista detaljen ser jag nästan motsatt - det är väl närmast kors i taket att det inte kommit någon vinstvarning inför rapporten om en dryg vecka. Så det glaset hoppas jag är mer halvfullt än halvtomt men vem vet.

Sedan menade Norsk Hydro att deras utredning bekräftat att den inte spillt ut förgiftat vatten runt sin fabrik i Brasilien. Bra så. För det är inte ett bolag jag tror skulle ljuga. Aluminium gick också upp ordentligt på nyheten att ett ryskt storbolag i sektorn hamnat på svarta listan.

Källa: Finanzen.netI övrigt har vi en hel massa innehav som trendar med eller mot våra planer. Bankerna svajar fortfarande. Hälsoaktierna har däremot fått ny fart. I många fall slår volatiliteten närmast blint. Vad ska man i annat fall kalla en veckograf som ovanstående för Infineon?

I själva bolaget hände inget av intresse i slutet på förra veckan, då aktien backade runt fyra procent. Det hacket nog däremot visar är att allt fler oroar sig för att 2018 blir året då vi får ett techwreck på börsen igen. I stil med millennieskiftet tror en del.
BofAML sees tech in a bubble: US internet stocks soared 624% in 7yrs at their peak, 3rd largest rally of past 40yrs. US tech mkt cap ($6.4tn) exceeds that of Eurozone ($5.0tn). Tech cash-rich, tax-light: sector has $740bn of cash overseas, larger than all other sectors together. pic.twitter.com/ig8qUbK0VS
— Holger Zschaepitz (@Schuldensuehner) 9 april 2018Risken ser jag förstås men trodde jag på allvar det skulle vi förstås inte äga varken den tyska chiptillverkaren eller Apple. Nu är det en dragkamp mellan oss optimister och dysterkvistarna. Ingen verka tycka att de nuvarande priserna är rätt men båda sidor har redan tagit sina positioner, så det finns inte så mycket mer att göra än att avvakta att något tydligare genombrott kommer - upp eller ner.

Mycket lite har häntCommercial and industrial loans at all banks jump by $14.2 billion in the latest week to $2.15 trillion https://t.co/OXfFGhAFSR pic.twitter.com/9i3L0E7CBz
— St. Louis Fed (@stlouisfed) 9 april 2018För det är på ett lite bakvänt sätt en börs där portföljen sköter sig rätt mycket själv. Jag har förstås noterat att marknaden fastnat i ett läge farligt nära kanten. Å andra sidan kan det läget lika gärna ses som att golvet höll och nu väntar uppgången.
Bibehålla en stark ekonomi.Det är värt att notera att centralbankerna inte ser den oro marknaderna diskuterar om att signalerna varit väl svaga ett tag nu.https://t.co/ENDzlEihJu via @WSJ
— Gottodix (@Gottodix) 6 april 2018Om jag bara återger mer tekniskt kunniga investerares diskussion verkar tjurarna se en konsolidering inför en större uppgång ungefär som en fjäder som tryckts samman till den till slut flyger iväg. Björnarna ser istället att marknaden har oroande svårt att lyfta ur den nuvarande låsta situationen. Istället faller kurserna både för många bolag och för hela börsen under långa medelvärden, som dessutom vänt nedåt. För mig är det där en matematisk följd av att marknaden tvekat i nästan ett år nu men för trendläsarna är den tvekan nog för att se hela sentimentet vika ned.
Four key courses of action when a stock or market goes into a downtrend.
1. Get out.
2. Hold and do nothing,
3. Buy more on the way down.
4. Try to trade the downtrend.
Everyone has a different plan, but 2, 3 and 4 can lead to big losses over time.
— LMT978 (@LMT978) 7 april 2018
Det där vet jag inte hur jag ska tolka. Utan andra, verkliga, nyheter förblir ett rejält hack ned á la 1987 det jag ser som den uppenbara risken. Kanske kan det också bli en mer långsiktig nedjustering av uppblåsta värderingar. Det som är millennievarianten men än mer, på många sätt faktiskt, påminner om nifty fifty-börsen på sjuttiotalet.
The debate at the ECB over how quickly to remove stimulus and start raising interest rates is complicated https://t.co/n3vc8liAFq
— Real Time Economics (@WSJecon) 10 april 2018
Fast det är spekulativt när stigande räntor i Europa åter ser avlägset ut. Det jag ser, som alltid lutar mot det fundamentala i mina analyser, är snarare en marknad som är osäker och där argumenten för och emot rörelser väger rätt jämnt. I den situationen blir den faktiska utvecklingen främst i bolagen men även i hela ekonomin snarare mer än mindre väsentlig för utvecklingen framöver. Jag är helt enkelt tveksam till om vi sitter på den krutdurk till börs som den ibland framställs som.

Den underliggande trend som verkar vara den relevanta är den mellan förväntningarna på vinsterna ställda mot den normalisering av värderingar som varit vårens viktigaste tema så långt. Räntorna stampar och om rapporterna vet vi inte så mycket mer än att det åtminstone inte varit överdrivet många vinstvarningar så långt.
Det kommer faktiskt fortsatt en hel del goda nyheter också. Framför allt kommer det inte särskilt många övertygande dåliga. De flesta är mer att svaga nivåer 2016 gjorde att tillväxttakten 2017 såg överdrivet imponerande ut. Det både på bolagnivå och för hela världsekonomin. Tuffare jämförelsesiffror helt enkelt.
Något måste ändras om det ska vända nedKälla: BörsdataDet här för mig till det som är min poäng i det här inlägget. Börsen är varken som 1987 eller som i Nifty Fifty. Vissa bolag? Javisst, det finns höga värderingar. Riktigt höga till och med. Hela börsen är det dock inte alls så haussad som det kan låta. Jag utesluter ändå inte den där skarpa vändningen nedåt men i så fall måste något i ekvationen ändras, vilket det inte går att se på radarn för närvarande. Det blir inte ett värderingsfall utan att varken räntorna stiger eller vinstförväntningarna kommer ned.
7 of 11 $SPX sectors are projected to report double-digit earnings growth in Q1 2018. https://t.co/nwcChdYInI pic.twitter.com/gDGA1q0Mml
— FactSet (@FactSet) 9 april 2018Självklart? Det verkar inte så. Ta en titt på vad den nervösa marknaden väntar sig av medianbolaget på large cap på Stockholmsbörsen i år. Försäljningen ska stiga helt ok och vinsterna med dem. Runt den takt som hållits de fem senaste åren men däremot inte i takt med den uppstuds som 2017 bjöd på. Det låter väl inte orimligt om det ekonomiska förutsättningarna inte ändras.
The forward 12-month P/E ratio for $SPX is 16.5, above the 10-year average of 14.3. https://t.co/nwcChdYInI pic.twitter.com/Xz5J4qwhI2
— FactSet (@FactSet) 9 april 2018Hur mycket betalar börsen för det då? Helt normala 16,8 i p/e-tal och ger en direktavkastning på 3,3 procent. Situationen ser nästan identisk ut på andra ställen, som i USA. Vilket framgår av förväntningarna som FactSet redovisar.
Källa: Trading EconomicsDet kan knappast skrämma i en situation där räntorna inte rör sig. Det här tycker jag diskuterar för lite. Bevisbördan på börsen ligger faktiskt inte på tjurarna utan på björnarna för närvarande. Varför ska börsen gå ned? Det saknas tydliga argument. Visst känns det rimligt med en konjunktur som tar slut och räntor som stiger men det räcker inte med en rimlig teori.
Både den här nyheten, handelsbråken och gasattacken i Syrien påminner om hur paralyserad all politik nu är av djupa konflikter Från att ha överskattat problemet på kort sikt verkar marknaden underskatta hur det påverkar ekonomin i många år framöver https://t.co/TW9EvCJqs8 via @FT
— Gottodix (@Gottodix) 9 april 2018
Naturligtvis kan handelskrig ställa till det. EU-krisen ta ny fart med populister vid makten i Italien och på andra ställen. Deutsche Bank kan orsaka en ny finanskris (underskattad risk) och en räntorna kan ta fart. 
Doom loop alive and kicking: Germany's 5y default probability jumps above 1% following Deutsche Bank rout. 5y default risk of Germany's biggest lender above 10%, highest among global banks. pic.twitter.com/jJBH1YOPpZ
— Holger Zschaepitz (@Schuldensuehner) 7 april 2018
Fast för var och en av alla de där riskerna finns det en motbild. Deutsche Bank får det bara riktigt svårt om räntorna skulle falla ned i deflation igen och dit är den en bit. Förhandlingarna om Brexit går faktiskt på det hela taget bra och någon ränterusning syns som sagt inte.
#BREAKING: China gov't think tank researcher says China unlikely to sell U.S. treasury bonds at large scale in U.S.-China trade dispute - local media @Reuters $USD $DXY $CNY
— Sri Jegarajah (@cnbcSri) 9 april 2018
Handelskriget då? Tja, Kina har gjort utspel om att öppna upp sin handel mer. Om det bara är teater eller inte är svårt att veta men vi är långt ifrån några nivåer i den konflikten ännu även om det kan låta annorlunda. När man skrapar på ytan är det helt enkelt mest de tekniska analytikerna som hittar nedsidan för närvarande. Det kan man tro tyder på att börsen förstår världen före oss andra.


Jag tillhör inte gruppen som riktigt köper ren teknisk analys för att uttala sig om fundamentala faktorer. Det kan finnas en reflexivitet, ett självförstärkande mönster som tar fart på börsen - som jag skrivit om tidigare. Det kan också på kort sikt finnas kapitalflöden som ska ställas om och som orsakar ibland stor volatilitet. Där är vi inte men visst kan vi hamna där. Det är dock i så fall för det mesta, inte alltid, övergående fenomen - som faktiskt nedgången 1987 var. Så det känns lite fel att diskutera om man ska svänga på ratten för att backspegeln säger det.

Normalt följer ändå världen och börsen varandra rätt nära och när de går isär gäller det att leta i den verkliga ekonomin efter bekräftelse på det börsen sett. Om inte den finns? Ja, då är det kanske bara börsen som oroar sig i onödan.

Jacob Henriksson, Gottodix

Senaste filmerna nedan


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här  


Är lax fortfarande en värdeinvestering?

2018-04-08 23:27
Från [email protected] (Gottodix)
Är lax nyttigt för portföljen? Branschen har åtminstone gått fantastiskt i flera år. Hur ser utsikterna ut framåt både på längre sikt och de närmaste åren? Lovande men allt är inte fine and dandy för de stigande priserna kan hota möjligheten att ta mer plats på tallriken runtom i världen.



Läs hela inlägget "Blir lax fina fisken för portföljen?" hos Vontobel (och om ni gillar det så klicka gärna i det under inlägget).

Övriga länkar
  • Stöd SOS Barnbyar - för att det gör nytta och för att ge mitt bloggande och vloggande en puff, läs mer här
  • Portföljen hittar du live här (adlänk till Nordnet) 
  • föredrar du istället en enkel men hoppas jag rolig fondportfölj så hittar du information om den här
  • där hittar du även min filmserie "Sparskolan", de bästa spararna på Shareville och mycket annat.

Vad ska man tro på när börsen är så här?

2018-04-02 21:21
Från [email protected] (Gottodix)
Börsen går inte bara upp och ner just nu. Den snurrar rätt bra också. I USA är det techwreck och här hemma har vi haft ett ras i gamingsektorn. Värderingar snarare än vinster är samtalsämnet. Det märks även i pressade aktier som HM och Handelsbanken. Alla är ämnen i veckans genomgång av börsen och vår plan för portföljen.




Länkar nedan
Gå direkt till det du vill titta på (länkar kommer inom kort)
  • Inledning
  • Läsarfråga om vad du ska sälja när du vill sänka risken i din portfölj
  • Techwreck och vad hände med gamingaktierna
  • Rapporten från HM
  • Portföljen
  • Caset i Handelsbanken

Läs inläggen i lugn och ro
  • Vår veckoplan för portföljen hittar du här
  • Läsarfrågan hittar du här
  • Inlägget om HM här
  • Caset i Handelsbanken här

Övriga länkar
  • Stöd SOS Barnbyar - för att det gör nytta och för att ge mitt bloggande och vloggande en puff, läs mer här
  • Portföljen hittar du live här (adlänk till Nordnet) 
  • föredrar du istället en enkel men hoppas jag rolig fondportfölj så hittar du information om den här
  • där hittar du även min filmserie "Sparskolan", de bästa spararna på Shareville och mycket annat.

Helt kort: är börsens misstro mot Handelsbanken befogad?

2018-03-30 23:58
Från [email protected] (Gottodix)
Marknaden tror Handelsbanken åter får ordningen på resultatet kommande år. Fast samtidigt verkar riskerna i aktien oroa allt mer. Obalanser är alltid intressanta, så frågan är förstås hur skulle ett case i premiumbanken framför andra kunna se ut?

Källa: BörsdataReklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.


Problemen hopar sig, eller?
Missnöjd personal hot mot Handelsbanken. https://t.co/alflP00Dvt
— Dagens industri (@dagensindustri) 19 mars 2018 Det är ovanligt mycket Handelsbanken i svenska affärstidningar för närvarande. Mestadels negativt därtill och därtill om bankens kärnaffär. Ovant för banken som alltid är bäst i klassen. Personalen sägs tappa förtroendet för bolaget om insättningarna till Oktogonen minskar och VD:n är en besvikelse. Alltid högljudde Rikard Bråse går som vanligt längst. I artikeln "Uppförsbacke när digitaliseringen tar fart" dömer han ut affärsmodellen med fysiska kontor som alltmer otidsenlig.

Nu var det ett bra tag sedan svenskar flyttade in sina bankärenden på nätet, så det skulle i så fall vara en andra våg av beteendeförändringar vi talar om. Det är inte omöjligt. Framför allt rör det sig en hel del kring kundlojalitet när det, som ofta i  slutet av en konjunkturuppgång, dyker upp allt fler alternativa banktjänster.
nu i @SvD. Gå in och läs varför professorn Gary Hamel (London Business School) anser att vårt decentraliserade arbetssätt gör Handelsbanken till Sveriges mest innovativa bolag. #Handelsbanken https://t.co/fVQmmgaVfe
— Noora Sjöholm (@NooraSjoholm) 19 mars 2018 Den nya vågen av digitalisering skulle med stöd av sådant som blockchainteknik kunna göra att bankerna förlorar sin unika kundkontakt. Det är möjligt att banken reduceras till ett elbolag för din finansiella information, som sedan förädlas och säljs av andra. Fast det som haltar i den jämförelsen är att vinnarna i informationsracet snarare verkar vara de som, likt Amazon, sitter som spindeln i datanätet. Det skulle mycket väl kunna vara storbankerna.

Det skulle också mycket väl kunna vara så att betydelsen av varumärket ökar inte minskar framöver. Dessutom är strikta regulatoriska krav något som gynnar storbankerna i förhållande till mindre konkurrenter och framför allt jämfört med alla som korsa branschgränsen från någon annan marknad. Så det där är mest spekulationer. Det kan vara så likväl som det kan vara helt fel men det är osannolikt att det har avspeglat sig i aktiekursen på Handelsbanken.


Bostadskraschen skrämmer
Exceptionellt tapp av bolånekunder för Nordea.https://t.co/WIXiIzHfiN
— Dagens industri (@dagensindustri) 28 mars 2018 Betydligt intressantare på kort och medellång sikt (säg 2-3 år) är istället det som nu händer med räntorna och på bostadsmarknaden. Rubriken ovan, också den från Dagens Industri, är lite missvisande. För visst är det för all del intressant att följa Nordeas problem med kundnöjdhet och hur missnöjet tillfälligt (?) eskalerat efter beslutet att flytta huvudkontoret. Det visar onekligen hur svårt det är att räkna hem den typen av förändringar med rena kostnadsberäkningar.

Källa: BörsdataTwisten är egentligen att Nordea i stor skala väljer bort svensk bostadsmarknad för närvarande. Det verkar i princip vara foten nedtryckt på bromsen från det som är nordens enda europeiska storbank. Det ser jag för min del två olika teorier bakom. Den uppenbara, och den som diskuteras, är att bankerna på allvar börjar oroa sig för en större sättning på bostadsmarknaden. Kanske till och med en krasch. Det är faktorn som även tynger de andra bankerna.

Bolånetunga Swedbank har trots imponerande hög avkastning på eget kapital backat på börsen det senaste året även inklusive utdelning. Även för övriga har det varit dystra tider. För min del är jag något skeptisk till den teorin. Jag kan köpa att tillväxten faller och marginalerna pressas för bankernas bolån framöver. En del får de igen på inlåningen om minusräntorna lättar. Däremot undrar jag om det verkligen ligger någon mer allvarlig oro för bostadsmarknaden i korten.

Den andra förklaringen känns på många sätt mer rimlig. I en situation där lönsamheten på lån förväntas avta, gör nuvarande riskmodeller det lönsamt att försöka toppa portföljen. Kan du trycka upp kärnprimärkapitalet genom att ta lägre risk istället för att öka vinsterna, så kan du fortsatt bibehålla utdelningarna.

För Nordea är det min teori att det här är extra viktigt, eftersom jag lite spekulativt tror att det stora nästa steg som egentligen ligger bakom flytten till Finland är ett tänkt förvärv av någon av bankerna på kontinenten. I en sådan affär skulle högt kärnprimärkapital vara värdefullt, eftersom banker i i Europa är svag finansierade. Det som ett sidospår i det här inlägget.

Vad är det värt om det går bra?Poängen är att om det inte är en krasch på ingång på bostadsmarknaden, så är det tveksamt om riskpremien ska öka i banksektorn. För det är det som händer för närvarande. Det blir tydligt i den inledande grafen i det här inlägget.

Källa: BörsdataMarknaden räknar med att Handelsbankens egna kapital stabilt ska värderas till runt 1,4 de kommande åren. Det trots att förväntningarna är att omsättningen åter tar fart och avkastningen på eget kapital tickar upp till historiskt ok nivåer. Det är det samma som en ökad riskpremie eller pressade värderingar om man vill se det från det hållet.

I det ligger det möjliga caset i Handelsbanken på kort sikt. Om, vilket förstås inte är självklart, oron lättar men övriga förväntningar trillar in, då kommer värderingen komma upp en bit från nuvarande nivåer. Det är ju inte så att siffrorna oroar i branschjämförelsen jag plockade från Börsdata ovan.

Säg att förväntningarna på vinst per aktie trillar in runt 9 kronor samt en avkastning på eget kapital på runt 12,5 procent 2019 eller att marknaden bibehåller den tron vart efter det här året går. I så fall räcker en helt normal värdering för Handelsbanken på ett p/b 1,6-1,7 eller översatt till p/e-tal på 13-14 till en aktiekurs på runt 120-125 kronor

Är det en tillräcklig uppsida i en aktie som står i knappt 105 kronor? Ja, om det är Handelsbanken vi talar om och ja, ett knepigt börsår som det här. Problemet är väl om det går att se förbi riskerna eller om det nu gör det för en själv, om man tror marknaden också kommer att göra det eller om det finns mer tryck kvar nedåt i aktien framöver.

Det är lite det här som är dilemmat på en reflexiv börs. Det räcker inte riktigt att bara se möjliga värden, andra måste göra det också. Visst inte på lång sikt men i det perspektivet oroar ju hur som helst den där större börsnedgången, så det blir lite moment 22.

Det är precis som i den historien barn brukar berätta för varandra om mannen som söker läkarhjälp för att han tror att han är en sill. Doktorn lugnar honom men han är strax tillbaka på kliniken igen. Du är ju ingen sill säger doktorn, så vad gör du här? Mannen svarar - du vet, jag vet det men jag är inte säker på att någon sagt det till katten på trappan vid utgången. Precis så är börsen den här våren.

Jacob Henriksson, Gottodix

Senaste filmerna nedan


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här  



Två intressanta detaljer i HM:s rapport

2018-03-28 23:32
Från [email protected] (Gottodix)
God morgon! Hur gör du idag med H&M? Köper du certifikat? Jag är ganska orolig: -38%
Med vänlig hälsning VL 


Här kommer mitt svar


Reklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.

Vad var skillnaden?Jag har med tiden insett att jag inte skriver och filmar för tyckarna. Den här bloggen har, trots många läsare, aldrig blivit en mötesplats för snabba åsikter. Ni vet det där som numera kallas att killgissa. Det är lite mer lågmält. Därför får jag också en hel del frågor, oftast via mail, när aktier eller börsen rör sig snabbt. På ett sätt lite paradoxalt för när det blir sådär snabbrörligt så blir det ju ofta endera sidan av tyckarna som får rätt. Fast visst förstår jag behovet. HM är ett bra exempel på hur vilsna vanliga sparare blir av högljudda men tunna analyser (oavsett vilken slutsats de landar i).

Jag har inte särskilt djupsinniga reflektioner om den senaste rapporten. Två viktiga har jag som jag ska återkomma till. Den ena har jag inte sett i annan rapportering. I övrigt var det mesta nyanser av sådant som redan var känt och som jag nyligen skrev om i min senaste uppdatering av caset i vår investering.
Källa: HM
Det landade i att jag siktar på är att i början av 2019 ska aktien värderas till p/e 18 på en förväntad vinst på 10 kronor. per aktie Risken jag såg för att ha fel var att aktien i ett svagare alternativ istället värderades till p/e 11-12 på en förväntad vinst runt 9 kronor per aktie. Det går att vrida särskilt p/e-talen än mer i olika riktningar. Många drar dem numera längre nedåt.

Det är det som gör diskussionerna om bolaget och aktiens värdering så rörig. Bolaget själva säger att 
"Vi bedömer fortfarande att försäljningen för online och new business ska växa med över
25 procent under året och att H&M-gruppen når ett något bättre resultat för helåret 2018 jämfört med föregående år."
Det skulle innebära ett resultat per aktie på 9,80. Marknaden tror istället på runt 9 kronor per aktie. I stort sett ligger alltså förväntningarna på HM:s vinst på de där 9-10 kronorna per aktie. Värderingsmultipeln har alltså mycket större effekt på aktien än resultatet för närvarande. Annorlunda uttryckt - oenigheten är större om HM:s framtid än om dess nuläge.

Svaret på läsarfråganKälla: BörsdataMed det går det att besvara en del av läsarfrågan i början på det här inlägget. Det är inte bara jag som sedan länge släppt de förväntningar och värderingar som HM hade innan raset. Det har hela marknaden och bolaget självt med för den delen. Det kommer att kosta mycket pengar att lägga ned och ställa om butikerna.

Även om du tror att omställningen lyckas kommer det inte komma varken någon högre vinst än det max som bolagets guidning får ses som eller för den delen någon högre värdering än den jag siktar på. Så steg ett för alla som ägt bolaget tidigare är att nollställa alla förväntningar och strunta i upparbetade förluster. I den delen har belackarna helt rätt. Det finns en massa gamla bilder och förhoppningar som inte har något med det nuvarande HM att göra.

Källa: HMOmvänt är problemen betydligt mer tydliga och avgränsade nu än tidigare. Det är HM-butikerna vi talar om och främst dem i Nordeuropa och USA. Åtminstone gäller det för oss som inte tror att bolaget ljuger. Nätet har hög tillväxt och, vilket sticker ut, även hög lönsamhet. Den delen står i och för sig bara för 12-13 procent av helheten men det ger ändå stadga till ekvationen framåt så länge tillväxten håller i sig.  De övriga varumärkena gick sämre än väntat det senaste kvartalet men har annars en god tillväxt de med. Lanseringen av försäljning via Tmall i Kina har gått bra, enligt HM, även om siffrorna för Kina inte stärker det påståendet. Oerhört viktigt på sikt. När får vi se ett liknande samarbete med Amazon?

Butikerna är däremot ordentligt skadeskjutna. Det oroar och frågan är verkligen om HM tar tillräckligt starka strukturella grepp för att dra ned antalet butiker på de hårdast drabbade marknaderna. Jag har tidigare särskilt lyft fram Tyskland som, tror jag, närmast katastrofalt dåligt. Det verkar inte motsägas av den här rapporten. Tyvärr verkar åtgärderna mer handla om optimering än nedläggning av butiker fortfarande.

Tack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!

Det beror sannolikt på att HM:s problembeskrivning fortfarande är att bolaget gjort några riktigt stora modemissar samt att branschen haft en överraskande kraftig inbromsning, som bara till del är strukturell anar man att bolaget tänker. Det genom resonemang att fallet i antalet besökare i butikerna verkar varit lägre än fallet i inköp per kund. Det här för oss till den första för mig nya faktorn som kom upp i investerarpresentationen efter rapporten.

Mina två noteringar efter rapportenGer blomstertrenden tillräckligt habegär? Kläder från visningar inför våren 2018 från i tur och ordning Balenciaga, Saint Laurent och Dries van Noten. Bilder hämtade från Harpersbazaar.Det saknas helt modemässiga blockbusters för närvarande. Trender som ingen vill missa. Tillfrågade om vilka plagg - från HM eller andra märken - som konsumenterna inte kan vara utan våren 2018 blev HM:s ledning helt ställda. De hade verkligen ingen som helst aning. Skrämmande i sig självt men också talande om ett större problem för branschen. Mode är inte tillräckligt angeläget för närvarande. Det är inte heller tillräckligt enhetligt för att passa stora volymtillverkare som HM.

Tillfälligt eller en effekt av att till exempel ledigare sportmode vunnit mark är svårt att säga. Det är dock tydligt att utöver andra effekter, så var vi inte lika beredda att jaga ett visst plagg 2017 som vi brukat vara. Om det ändras 2018 var alltså åtminstone inget HM:s ledning kunde resonera kring. Vilket är lite som att inte veta hur maten på den egna restaurangen smakar.

Kläderna är det så vitt jag sett ingen som rapporterat om från HM:s senaste rapport. Vad var det som var fel i sortimentet? Inte bara att det var fel. Jag försöker som jag tidigare skrivit om följa ett antal modevloggar för att hålla koll på klädbranschen. Bilden där är att HM:s butiker ofta lägger modegraden något för högt för vad som ändå är en volymbutik. Det ökar risken att hamna fel och det har blivit värre att hamnat fel vart efter alternativ på nätet blivit mer lättillgängliga. Det här skulle jag behöva kolla upp med mer än mina egna spekulationer men det skulle förklara om HM har bra flöde till butikerna men minskade köp per konsument. Här har Zara lyckats betydligt bättre och de flesta av vloggarna jag följer har spanjorerna som sin basbutik.

Det andra som blev tydligt i och med den här rapporten är att reor har slutat fungera. Det är lätt att förstå och faktiskt något jag tagit upp i tidigare inlägg. Så mycket i vår tillvaro har blivit så billigt att pris inte är en faktor för andra än den grupp som alltid bara väljer pris. Det gäller allt från nätmäklare till klädbutiker. Du kan attrahera gruppen lågprisjägare men du kan inte längre med pris särskilt effektivt påverka gruppen modemedvetna. Kläderna är ändå så billiga i förhållande till köpkraft att ville du inte ha tröjan den första veckan, så vill du inte ha den på rea veckan efter.

Det verkar alltså som ett helt logiskt steg HM tar genom att öppna outletbutiker och nya kedjan Afound. Det är tyvärr också troligt att vi framöver kommer att få se fler nedskrivningar kopplade till lager än hittills. Det var inget HM ville kännas vid att det kunde komma i år men risken finns nog med det alltmer svällande lagret.

Min reflektionSå var är vi efter den senaste rapporten? Ja, ungefär där vi var innan. Butiksnedläggningarna går på tok för sakta men i många andra delar har HM en rimlig strategi. Jag ser inga större skäl att ändra på vårt case. Så för min del var det en rapport att lägga till handlingarna. Det innebär inte att jag är säker på att tvivlarna har fel. Det är mer att här och nu är det bara att vänta för den som vill se var HM:s värdering landar. Det tillkom inte så mycket nytt i de stora frågorna genom den här rapporten. Hade jag fel innan rapporten om HM:s framtid så har jag det med oförändrade argument och styrka i argumentationen efter rapporten.

Däremot är det två frågor jag omedelbart ska börja studera. Fungerar idén med en att skicka lagret till lågprisbutiker och vad får den för effekter för en kedja med billiga kläder men som eftersträvar hög modegrad? Den andra är att jag ska ta en ordentlig titt på vårmodet. Vad är det som ska bli den där blockbustern som branschen så väl behöver - några förslag?

Jacob Henriksson, Gottodix

Senaste filmerna nedan


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här  




Knepig börsvecka på ingång - sår förbereder jag portföljen

2018-03-25 19:14
Från [email protected] (Gottodix)
Det är skarpt läge på börsen. Flera signaler både tekniska och fundamentala varnar för att ett fall kan stå för dörren. Mot det står en underliggande trend i ekonomin och bolagen som inte er ut att ha nått vägs ände. Nu ska swingtradingbörsen testas mot scenariot med ett fall likt det 1987,

Jag vrider och vänder på argumenten och kommer fram till hur vi vinklar vår egen portfölj i det här spännande börsläget.


Länkar nedan

Gå direkt till det du vill titta på
  • Analys av börsläget 
  • Tankar om vår portfölj

Läs inläggen i lugn och ro
  • Vår veckoplan för portföljen hittar du här
  • Analysen kring reflexivitet och dödskors på börsen kan du läsa här
  • Mer om FED:s räntebeslut kan du läsa här
  • Här kan du läsa min krönika i Börsveckan

Övriga länkar
  • Stöd SOS Barnbyar - för att det gör nytta och för att ge mitt bloggande och vloggande en puff, läs mer här
  • Portföljen hittar du live här (adlänk till Nordnet) 
  • föredrar du istället en enkel men hoppas jag rolig fondportfölj så hittar du information om den här
  • där hittar du även min filmserie "Sparskolan", de bästa spararna på Shareville och mycket annat.

Reflexivitet och dödskors på börsen

2018-03-24 19:43
Från [email protected] (Gottodix)
Nej, jag tror ändå inte det är dags för en börskrasch nu. Signalerna till trots. Mer volatilitet javisst men släpper bara en låsning så löser det ut hela ekvationen. Dollarn behöver stiga mot euron.
Källa: TradingEconomicsReklam: Det går alltid att följa vår portfölj, handel och alla mina kommentarer kring innehav live på Shareville.
Se dig i spegeln börsenReflexivitet är ett spännande fenomen som George Soros formulerat. Det är när reaktionen på ändrade förväntningar styr förväntningarna framåt. Det i kontrast till att verkligheten styr förväntningarna. När jag pratade om reflexivitet på Nordnet Live 2016 (ni vet med vargmasken på) valde jag följande metafor - ibland slutar börsanalytikerna titta ut genom fönstret och stirrar istället nervöst på varandra.

Riktigt reflexivt blir det när företagare i den verkliga ekonomin i sin tur börjar titta på börsen för att gissa om framtiden. Deras oro (eller förhoppningar) studsar sedan tillbaka till börsen i form av en bekräftelse på den signal som egentligen började på börsgolvet. Ett självförstärkande eko som till och med kan dra iväg ekonomin i en ny riktning.

Tack alla ni som nu bidragit med över 50 tusen kronor! Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar - den gör skillnad!

I grafen högst upp har jag ritat in några perioder de senaste åren när jag tycker börsen handlat mer om tolkningar av börsen och kapitalflöden än om ekonomin runtomkring den. Varje gång har det reaktionerna sedan sipprat ut i den övriga ekonomin.
Källa: TradingEconomics
Frågan är om det inte är det vi ser den här typen av resonemang den här våren. Alla talar om att flera inköpschefsindex kom in lägre än väntat i mars. Ingen om varför eller att de fortsatt är på höga nivåer. Det ät lätt att tänka sig att inköpscheferna sneglade på börsoron i februari när de svarade på frågorna den här gången.

Källa: TradingEconomicsFast börsoron i februari hade ju sin upprinnelse inte i att  ekonomin gick dåligt utan att den gick så bra att räntorna skulle rusa iväg. Det blev inte så och på många sätt var veckans FED-besked alldeles utmärkt för börsen. Stark ekonomi och oförändrade planer för framtida räntehöjningar. Amerikanska inköpschefer är också fortsatt oförändrat optimistiska.

Räntorna tar olika riktningKälla: Fed St LouisDe långa räntorna har till och med glidit nedåt sedan mars. Det kan vara ett tecken på att det är kapitalflöden från börs till räntor som vi ser för närvarande. Inte minst ser reaktionen när de långa räntorna först studsade upp och sedan hastigt föll tillbaka misstänkt flödesstyrd ut. Till ekvationen hör också att reaktionen inte är den samma i USA och Europa. Det är i Europa det syns tecken på mer skarp risk off med samtidigt fallande inköpschefsindex, börs och räntor.

Problemet med att övertolka de europeiska inköpscheferna är att när de svarar tvekande kan det bli en självuppfyllande profetia. Startläget är trots allt att investeringarna, världshandeln och inte minst vinsterna ska fortsätta uppåt. När det svajar sprids en oro som det är fullt möjligt att den faktiskt bromsar hela ekonomin.

Möjligt betyder dock inte troligt. För det som är andra sidan av reflexivitet är det som kallas att verkligheten knackar på. Är det rätt att världsekonomin är på väg uppåt och att även USA, som FED pekade på, ser fortsatt stabilt ut - ja, i så fall kommer det förstås goda nyheter som överraskar marknaden.

Fastspikad på dödskorset
Måndag kan bli riktigt, riktigt jobbigt om 200DMA fallerar.. #SPX pic.twitter.com/f73yyomJm9
— Christoffer Ahnemark (@Sundainvest) 23 mars 2018
Fast om det är fel då, om något ändrats så att det blivit fel eller om det aldrig varit rätt. Ja, det är det kluriga. Börsen signalerar verkligen ett riktigt otäckt läge för närvarande. Det är inte bara själva börsnedgången utan även hur den utvecklats. Det skriver Dagens Industri om i en artikel där följande är rubrik och ingress (enligt den citatteknik som FT uppmuntrar oss bloggare till, jag vet inte hur DI vill bli citerade):
Johanna Jeansson - Signalerna som pekar mot mörkare börstider: Euroländerna njuter av en cyklisk återhämtning, samtidigt är såren från skuldkrisen inte helt läkta och aktiemarknaden visar tveksamma signaler. Räkna med att centralbanken måste gå långsamt fram.
I artikeln pekas på att de europeiska börserna ligger vid et som kallas ett dödskors. Det vill säga när det glidande medelvärdet för 200 dagar sjunker under motsvarande för 50 dagar. Ett tecken på fallande tilltro till marknadstrenden. Tekniskt ligger börsen och slår mot flera andra stödnivåer som ser också ordentligt otäcka ut om de bryts, som framgår av tweeten från Christoffer Ahnemark på Aktiespararna. Ovanpå det talar fallande tech- och bankaktier sitt tydliga språk. Det finns inslag av risk off i den nedgång vi nu ser.

Källa: TradingEconomicsDen som vill hänga upp ett ras på en trigger har det i form av spelet kring ett möjligt handelskrig. Så här långt små förändringar i tullar vrids inte bara av börsen utan även av många bolag upp till en stor sak. Det är en gnista vid krutdurken, så god som något. Fast det är verkligen bara en gnista ingen eldsvåda, så det måste till något mer.

Det kan också vara så att börsen studsar upp. I så fall lär ni få läsa resonemang om hur stark ekonomin ändå är. Alternativt brakar det igenom och då blir det istället prat om en alltför uttänjd börs- och konjunkturcykel, om slutet på stimulanser eller något an. Kanske blir det som Dagens Industri är inne på långsammare räntehöjningar i Europa.



StockpickingtematI min värld missar de dock den sista pusselbiten i varför det spelar roll. Det är inte räntan utan valutan som avgör, tror jag. Varför tappar Europa fart? Den faktor som går utöver reflexivitet och börskurvor är att euron blivit för dyr för snabbt. Det är klart det blir svårt att räkna hem vinstförväntningar för exportbolagen om euron tickar på uppåt. Kronan är som bekant bara en spegling av euron sedan flera år tillbaka, så resonemanget gäller oss också.
Veckans gästkrönika i BV av eminente @Gottodix : ”Svängningarna på börsen skapar goda möjligheter för stockpickers.” Bjuder på den här! pic.twitter.com/1GRctSnhRs
— Gabriel Isskander (@GIsskander) 24 mars 2018 Med det finns det faktiskt en mycket enkel lösning på börsoron för närvarande. Dollarn börjar stiga igen. Från USA har tongångar hörts om att åter acceptera eller till och med eftersträva en stark valuta. Stigande ränteskillnader talar för det. Mot det talar förstås underskottet i handelsbalansen men frågan är vad det spelar för roll för troligen kan europeiska räntor falla om centralbankerna vill det. Det kan knappast USA matcha med mer än den oförändrade räntebana de redan lagt ut kursen för.

För min del har jag så här långt i år inte sett något entydigt tecken på något annat än den riktning jag la ut inför året. Det är en kontrast av teman som möts på ett sätt vi inte upplevt på länge. Det skrev jag om i veckans nummer av Börsveckan, som du kan läsa via tweeten ovan. Effekten är, om jag får rätt, en swingtradingbörs med starka inslag av stockpicking.

Varför är jag inte mer negativ? För att jag ser inte de siffrorna under ytan. Det är klart att det stora huvudalternativet är en genomklappning av den sort vi såg 1987. Den var dock kort och inte särskilt obehaglig för den långsiktige som jag skrivit om tidigare. Det den däremot visade var att när volatiliteten stiger och kanske till och med peakar, då ger kontanter en alldeles egen form av ränta.

Jacob Henriksson, Gottodix

Senaste filmerna nedan


Åsikterna som presenteras i denna blogg ska inte ses som investeringsrådgivning. Alla mina egna aktieinnehav redovisas i portföljen på Shareville. Vill du veta mer om mig hittar du det här  

50 tusen till SOS Barnbyar!

2018-03-23 22:24
Från [email protected] (Gottodix)
Vilken härlig milstolpe jag nådde den här veckan! 50 tusen kronor insamlade till SOS Barmbyar. Det ger världens kick att fortsätta hålla på med bloggandet och vloggandet. Stort tack till alla som bidragit!!!!


Tack alla ni som nu bidragit! Nu är vi över 50 tusen kronor insamlat. Om du gillar det jag skriver och filmar och vill uppmuntra mig att fortsätta, så stöd min insamling till SOS Barnbyar – den gör skillnad!

Det finns milstolpar och så finns det punkter där man når upp till något som är lite mer. Om jag inte blandar in stora händelser i familjen utan håller mig till mig själv var en sådan när jag vann min första större schacktävling en annan när jag i samma spel tog en IM-inteckning. Det finns flera andra höjdpunkter därifrån. Breddar jag perspektivet kanske, trots att jag tog det med en axelryckning, en annan sådan punkt var när jag kom in på Handels eller när jag sedan fick utbyte på toppuniversitet i USA. Fast gladast blev jag när jag något år tidigare kom in på journalistlinjen, som jag senare hoppade av. Första jobbet, första chefsjobbet och så lite annat sådant ryms också på listan, tror jag. Kanske några av mina bättre löparlopp. Nej, de är verkligen inget att skryta i en bredare krets om men just därför var höjdpunkterna där desto viktigare för mig.

Investerarlivet och tillvaron som bloggare har också gett en del sådana där ögonblick. Fast det är för det mesta roligt på ett annat sätt. Socialt genom att träffa spännande människor. Lärorikt är det också. Plus förstås spännande i den ständiga jakten på resultat. Ögonblick däremot vet jag inte. Förutom på ett område. När bloggandet och vloggandet ger resultat i form av insamlingen till SOS Barnbyar.

Jag blir så genuint glad när det kommer in pengar, så ni skulle bara veta. Då känns det som om jag verkligen lyckats med något. Det är ju en lite knäpp syssla att lägga så mycket tid på bloggande och vloggande som jag gör. Även om det mesta är kvälls och nattetid med inläsning på tunnelbanor och liknande, så kan jag ändå få dåligt samvete för att det tar tid från annat som på olika sätt känns viktigare. Därför känns det där med att det finns ett syfte så centralt. Något att sträva efter.

Det är verkligen inte intäkterna från skrivuppdragen eller de enstaka reklamgiggen. De räcker numera för att täcka kostnaderna men vore jag rationell skulle jag i så fall jobba mer eller lägga tiden enbart på investeringarna. Insamlingen till SOS Barnbyar däremot, den ger verkligen en kick. Vi, jag och min fru, har stöttat SOS Barnbyar själva i många herrans år men nu har jag levlat upp till en ny nivå som min son skulle säga.

Så verkligen och från hjärtat – ett riktigt stort tack till alla er som bidragit! Nu är nästa mål 100 tusen!

Jacob Henriksson, Gottodix