RSS - xml

Kontrollerades senast: 2019-01-17 18:27:56

Familjen W på Hallonbacken

Familjen W på Hallonbacken - vägen mot självhushåll

Sådd, egen jord och etiketter

2019-01-17 11:21
Från Ida


Den första chilisådden gör jag normalt i början på december. Habaneron behöver egentligen så lång tid på sig men i år skulle vi fira jul borta, så jag väntade till nyår. Då sådde jag Habanero dulce, Jalapeno, kruktomaten Vilma som jag tänkte försöka inomhusodla i vår för att få tomater lite tidigare.


Och sen lite basilika och bladgrönt när jag ändå satte igång växtbelysningen. 


Idag var det dags för nästa sådd av sånt som inte hade kommit när jag gjorde första sådden. Chili Padron, Fjällkvanne och Strandkål. Padronen åkte upp på värmemattan men Fjällkvanne och Strandkål ställer jag ut i kylan och hoppas att de gror nästa år. Jag skulle så vilja ha en strandkålsplanta, den skulle passa in bland mina perenna grönsaker och växer säkert bra bredvid sparrisen. 


Inomhus använder jag mycket glasspinnar eller glassförpackningar som etiketter men det funkar inte för plantor som ska stå ute i två år. Färgen riskerar att försvinna nästan vad man än skrivit med. Så därför ristar jag in vad jag sått på en bit trasig persienn istället. Det håller i flera år ute och blir bara lättare att läsa med tiden. 


I år har jag tänkt skippa att köpa en massa såjord och planteringsjord och istället har jag grävt upp trädgårdsjord och sparat i säckar, som jag sedan blandar med sand och gödsel. Oj vad jag är orolig för det här. Visst, jag sparar en massa pengar på att inte köpa så mycket dålig torvjord men tänk om något går fel och alla mina plantor dör!!! Då får jag köpa en massa plantor istället. Jag springer och tittar varje dag för att försöka upptäcka fel men än så länge gror allt och ser grönt och fint ut (mycket finare än på bilderna, att fotografera under lysrör ger väldigt gula blad). Säckarna har fått ligga ute och frysa, så förhoppningsvis har den mesta ohyran dött i alla fall. Håll tummarna att allt går bra!

Att ta det lugnt ibland

2019-01-10 12:02
Från Ida

Nytt år, nya tider, nya projekt! Eller? Det är så lätt att tänka att bara för att det nya året är här så kommer ny energi som gör att man kan ta tag i saker och komma igång. Så blir det väldigt sällan. För oss börjar det nya året med att vi gör årets lista på projekt vi vill göra under det nya året. Sedan listan över saker som ska hända i januari och sen, ja sen brukar det inte hända särskilt mycket förrän i mars ändå.

Så länge det är mörkt orkar vi inte och i år har vi bestämt oss för att acceptera det. Projektlistan för januari är hälften så lång som decembers, som i sin tur är hälften så lång som aprils. Så här i vintermörkret finns inte energin till mer än sånt som ger lite energi.


I år ska vi försöka måla om köket. Det kommer antagligen ta både januari och februari innan det projektet är klart trots att det rör sig om en så liten yta. Det gör ingenting. Minst hälften av tiden i januari-februari är man ju sjuk, eller så måste man skotta snö eller bara ligga i soffan och pusta en stund för att barnen har hostat och vaknat i kanon hela natten.


Det nya året - med ny energi, nya projekt och nya tider - det kommer i mars när solen strålar in genom de smutsiga fönstren, skaren är så hård att man inte behöver några skidspår och man kan ta en fika på bron med solen i ansiktet. Tills dess ska vi försöka att vara lite snälla mot oss själva och sänka kraven på prestation. Önska oss lycka till!

Familjen W på Hallonbackens årskrönika 2018

2018-12-20 09:22
Från Ida


2018 var ett extremt år på många sätt. Vädret var helt galet. På vintern fick vi sjukt mycket snö utan någon skare så det gick inte att ta sig fram någonstans. Snön ville aldrig smälta heller och våren lät verkligen vänta på sig. När den väl kom så sa det bara pang. Vi gick från översvämning till torka på bara två veckor. Trots den sena våren badade barnen ändå den 1:a juni. Helt galet.


Sen blev sommaren varm, varm, varm. Till slut var det så varmt i sjön att den nästan inte svalkade längre och vi fick åka till havet för att bli lite kallare en stund. Den varma sommaren gjorde att mycket av våra projekt fick vänta till hösten och vi hängde mest bara på en filt i skuggan. De stora träd som skuggar stora delar av vår tomt var väldigt uppskattade den här sommaren.

Odling

2018 var ett fantastisk odlingsår på många sätt och jag har fortfarande när vi närmat oss jul, knappt köpt en grönsak. Någon gurka för att barnen så gärna velat ha men annars lever vi fortfarande på det vi lyckades odla i somras och det lär fortsätta någon månad till. Det är verkligen en dröm som gått i uppfyllelse att producera så mycket ätbart.


Tomater gick hur bra som helst och vi fick till och med äta solmogna tomater från friland och det är vi verkligen inte bortskämda med. Vi fick också mängder med sallad, bondbönor, ärtor, vintermorötter, vintersquash, rödbetor, vitlök, kryddörter, grönkål, rädisor, jordgubbar och jordärtskockor. Det som gick lite mindre bra var lök och potatis, de vill ha lite mer vatten än det kom i år samt palsternacka och kålrot som inte ville gro i värmen.


Det som var tungt i år var så klart vattningen. Jag hade inte bevattningsförbud och kunde vattna men slet i värmen med slangar och vattenkannor. Ett tag ville jag bara ge upp och se allt dö men jag kämpade vidare. Jag tackar täckodlingen för att skörden blev så bra som den blev.

Utökning av odlingarnaÄven om jag fick gott om grönsaker så har vi inte tillräckligt med odlingsland för att odla alla våra grönsaker. I vintras gjorde vi upp en plan för hela vår tomt, utifrån ett permakulturperspektiv och bestämde var vi ska sätta fruktträd, ha fler odlingar och en liten skogsträdgård. Projekt som kommer att ta kanske 10 år att genomföra så vi satte igång på en gång.


Den här gången gjorde vi rätt och började närmast huset. Här byggde vi, precis innan tjälen gick i jorden, en uteplats som ska kantas av örter och annat ätbart. Vi satte sparris, byggde nya land kring den lilla dammen och gjorde ytterligare en odlingsbädd. Det var väldigt roligt att se hur min vision sakta växte fram och började bli en enhet. Det kommer väl ta minst en sommar till innan jag är klar men jag hann så pass långt att jag kan se hur bra det kommer att bli.



Fruktlund


I maj var jag på trädgårdsmässa och köpte små träd och bärbuskar. De har sedan planterats i den blivande fruktlunden och längs kanterna i barnens lekpark. Äpple, päron, körsbär, blåbärstry och allåkerbär var nyinköp under året och jag hoppas att de flesta klarade av att etablera sig trots torkan. Vi får väl se hur många som lever i vår. Jag satte också en liten häck av svarta vinbärssticklingar och flyttade två små plantor röda vinbär. Jag planterade dessutom både smultron och jordgubbar i massor.

Livet 

Det här året åkte vi också på långresa till Göteborg, Legoland och Eskilstuna. Jag minskade min hönsrädsla så pass att jag faktiskt kan sköta om hönsen lite grann själv. Vi renoverade klart barnens rum, byggde en sandlåda, flyttade tunnelväxthuset, lagade en trasig balkongdörr, putsade nästan alla fönster och rensade hängrännorna. Inte illa för en familj som också har tampats med sömnbrist, sexårstrots, sjukdomsbesked, snöskottning och allt annat livet innehåller.


Mitt i alla halvfärdiga att-göra-listor måste jag gång på gång påminna mig livet är det som händer nu. Det är inte en tävling i vem som får mest gjort, inte en prestation utan en upplevelse som finns varje stund om man bara ser den. De allra finaste stunderna i livet är ju oftast de där små sakerna mellan alla händelser. Att de vattenrädda barnen simmade långt ut i sjön efter en varm sommar, att Charlie lyckligt säger Mammamej när hon får ligga under mitt täcke, att sexåringen kryper in i min famn när han kommer hem från skolan och att diskutera livet med 9-åringen. Efter ett helt ärligt väldigt tungt år där jag är helt psykiskt slut, är det ändå sånt jag minns. De små stunderna och världens godaste chokladsorbet i Göteborg.

Äntligen snö

2018-12-06 14:25
Från Ida

Så kom äntligen snön och genast blev allt så mycket ljusare och juligare. Barnen är överlyckliga och Charlie vill bara att man ska dra henne fort, fort i pulkan. 


Enda nackdelen är att nu måste jag ju skotta bort den också. Eftersom Charlie inte kan gå i lössnö vill jag skotta upp en lite större gårdsplan i år än vi gjort de senaste åren men det är tungt. Så tungt. Jag brukar försöka tänka att det är skönt att skotta snö för då behöver man inte gå på gymmet sen och så får man bli riktigt trött i kroppen, inte bara i huvudet. I år är min kondition verkligen jättedålig men det ger sig väl innan alla snö är skottad. 

Skydda känsliga växter med granris

2018-11-29 13:44
Från Ida
 I år dröjer snön men inte kylan och det är roligt när man vill åka skridskor på sjön men inte när man vill övervintra känsliga växter. Normalt sett den här tiden på året ligger snön som ett skyddande täcke över allt och det gör inte lika mycket om temperaturen sjunker ner mot - 15 för växterna klarar sig ändå.

Vid vår nya uteplats har jag satt både timjan och salvia som hemskt gärna får övervintra till nästa år. För att hjälpa dem på traven har jag därför lagt över lite granris som skydd. Det kommer även att hålla tillbaka växterna lite på våren så att de inte kommer igång och sedan blir det -5 igen.


I ett annat område har jag planterat flera sorters mynta. Jag har planterat pepparmynta tidigare och den överlevde en vinter (snörik) men nästa vinter hade vi -20 och barmark och då dog den. Så vi tar det säkra före det osäkra och täcker myntan med granris också. Om vädret fortsätter så här kanske jag måste täcka mina blåbärsbuskar också. Kanske borde jag redan ha gjort det...

Nypon- och havtornsmarmelad

2018-11-23 12:23
Från Ida

Att ta till vara på allt i sin trädgård är ju en jättespännande utmaning. Efter några år av odlande så börjar man ju ändå lära sig vad man ska göra av det man odlar. Vad familjen äter, vad det går mycket av, vad som är kul att göra etc. Ändå är det roligaste att experimentera och hitta på nya kombinationer som man aldrig hittar i affären. Förra veckan hittade jag en sådan kombination - Nypon- och havtornsmarmelad.

Jag har inga havtornsbuskar men jag köpte ett paket frysta havtorn för att se om det här var ett bär jag vill ha i min egen trädgård. Det är det definitivt. Bäret smakar friskt, syrligt och lite exotiskt. Nästan lite som passionsfrukt! Så till våren kommer jag och köpa några buskar och plantera där barnen inte går för de är ganska taggiga.

Det här är första gången jag lyckats göra något av mina nypon som smakar bra och fler än jag i familjen gillar, så det gör mig också lite extra glad. Här kommer receptet:

Nypon- och havtornsmarmelad250 g nyponpure
250 g havtornspure
500 g syltsocker

Puréerna 
Rensa ungefär 1 liter nypon (mina kommer från vresros). Lägg hela i en kastrull och fyll på med vatten så att det precis täcker nyponen. Koka tills nyponen är mjuka och passera sedan innehållet i kastrullen genom en sil. Vattnet du kokat i ska alltså med i puren. Gör likadant med havtornen. 

Marmeladen
Häll både nypon- och havtornspuréerna i en gryta tillsammans med 500 g syltsocker. Koka upp och låt koka 5 minter. Häll upp på rengjorda, varma burkar

Längtan efter ägg

2018-11-15 12:22
Från Ida
Nu har våra höns ruggat tillräckligt länge tycker jag. Vi får något ägg i veckan men annars är det ingenting. Visserligen har jag fortfarande lite ägg i frysen och det funkar faktiskt toppen att använda till både plättar och kakor men den där lyxen att kunna koka ett ägg till mellis åt Charlie eller slänga ihop en restlunchomelett, den saknar jag verkligen.


Nu tänker alla som inte har höns: Det är väl bara att gå till affären och köpa lite ägg då? Men det är tyvärr inte så enkelt. När man börjar producera egna ägg får man en helt annan produkt än det där man köper i affären. Hemägg smakar så sjukt mycket bättre och jag är ju inte sugen på lite sämre ägg som smakar fisk, jag är ju sugen på mina ägg. Det är samma sak med grönsaker. När det hemproducerade är slut och jag måste börja köpa grönsaker är det alltid så svårt. Morötterna smakar ju ingenting. Salladen smakar rutten och löken är så stark att det rinner ur ögonen. Jag drar ut på det in i det längsta innan jag köper något i affären som jag är van att producera själv och många saker är jag hellre utan än att köpa.

Som tur är var jag vegan för en si så där 15 år sedan, så jag har lite trix som gör det lättare att leva utan ägg. Våfflor går ju t.ex. utmärkt att göra utan ägg. Pensla bullar kan man göra med mjölk och varken pepparkakor eller sirapssnitt innehåller ägg. Om jag är sugen på att baka en god chokladkaka gör jag Zeinas Banan och chokladkaka. Helt underbart god!


Att inte ha allt lättillgängligt hela tiden gör att man uppskattar det mer och det känns väldigt bra. Igår när Oskar kom in med ett litet, blått ägg igår, ett ägg jag inte sett på väldigt länge blev jag nästan tårögd, det var så fint. Det är dessutom det allra godaste ägget. Tyvärr vet jag inte vilken höna som lägger det, så alla hönor fick en näve nate som tack.

Dags att starta inomhusodlingen

2018-11-08 13:17
Från Ida

Vi skördar fortfarande ute men nu inskränker sig skörden till grönkål, persilja och pak choi. Min vintersallad växte inte i tid, så nu hoppas jag att den övervintrar och växer i april istället. Det innebär att vi har lite lite bladgrönt för tillfället, vilket i sin tur betyder att det är dags att dra igång inomhusodlingen. 


Förra helgen sådde jag krasse, gula ärtor och solrosfrö - alla snabbväxande skott som kan ge oss lite fräscht grönt på tallriken. Dessutom satte jag igång en groddburk med alfalfafrön. Krassen och ärtskotten börjar redan komma upp och groddningen är klar imorgon. 


Några vitlöksklyftor hade börjat gro, så de satte jag också er i en kruka. Vitlöksblast är en av mina favoriter i inomhusodlingen. Gärna klippt på en äggmacka. 

Den stora inomhusodlingen med microblad och kryddgrönt väntar jag lite med i år eftersom jag vet att vi ska åka bort en längre period. Då kommer det mesta hinna dö innan jag äter det, vilket känns onödigt. Det fina med skott är att man inte ens behöver extrabelsysning, de kommer fint ändå. Vitlöksblasten däremot kan behöva lite ljus för att fortsätta växa under lång tid. 

Ibland blir det inte som man tänkt sig

2018-11-01 13:56
Från Ida
Vi hade en så fin idé. Vi skulle göra en fin uteplats av återbrukat tegel. Oskar hade till och med nästan lagt klart den när vi märkte att något inte stod rätt till. Teglet som legat mot marken kändes blött och poröst. Efter lite research (som vi naturligtvis borde ha gjort innan) visar det dig att man inte kan lägga sådant tegel direkt på marken utan att först måla på en sealer. Annars kommer teglet suga åt sig fukt och spricka. Vi hade ingen möjlighet att ta upp teglet, torka det och behandla det innan frosten kom så vi bestämde oss att tänka om. 


Vi bröt upp lite skitfula betongplattor som låg som en övervuxen, ej använd uteplats på baksidan av huset. Vi la dem i ett lite spännande mönster och hann faktiskt klart innan snön kom. Yay! Till våren ska jag måla dessa plattor i något snyggt mönster med terrakottafärg och min förhoppning är att det kommer att se jättefint ut när alla all jord runt omkring är fylld med grönska.

Jag är lite sur över att det inte ser så fint ut som jag vill just nu men jag tror att vi fattade rätt beslut. Vi fick fram en uteplats och teglet kommer att muras till en fin bänk nästa sommar.

Årets odlingslimpa

2018-10-30 13:48
Från Ida
Årets odlingslimpa/kompostlimpa/odlingsbädd är lagd. Det blev en ganska stor sak i trädgårdslandet på framsidan. Så här la jag de olika lagren:


I botten ligger två lager grästorvor som legat i några månader och brutits ner ganska bra. Ovanpå det la jag sedan ett lager lite halvbrunnen gödselkompost. 


Ovanpå gödselkomposten ligger en ganska väl brunnen matkompost. 


Sista lagret blev lite torkat gräsklipp. Sen får vi se hur det ser ut till våren. Kanske lägger jag på ett lager hästgödsel och ensilage innan jag planterar i gropar fyllda med jord. Vad kan växa på detta sätt tänker ni kanske nu? Jo, squash. Squash och pumpa kommer att vara överlyckliga över att få så här mycket gödsel. Även kål skulle fungera utmärkt att sätta i en sådan här bädd. 

Det är kanske lite jobb att lägga upp sådana här bäddar men det ger en fantastisk jord där det växer toppen år efter år.

Förbered för vårsådd

2018-10-26 13:37
Från Ida
Det man inte gjort när snön faller får man göra när snön fallit - Norrländskt ordspråk, eller kanske bara Idas ordspråk. Idag var jag i alla fall ute och fixade med det sista inför vintern. Jag vill ha en plats i trädgårdslandet som jag förberett för tidig sådd nästa år, så att jag kan så morot, rädisa, majrova och sådana grönsaker trots att marken fortfarande är frusen. I år blir denna plats i runda landet. 

Täckodling är bäst, ingen protest men det finns två nackdelar med täckodling och det handlar om just det där man vill så så tidigt som möjligt. Den första är att täckodlad jord tinar lite långsammare på våren, eller ganska mycket långsammare ibland. Den andra nackdelen är att det är svårt att så i gräsklipp, trädgårdsrens och löv. Så där man ska så tidigt gäller det att förbereda på hösten året innan.


Jag drog undan täckmaterialet och gjorde små trianglar där jag kan så nästa år. Jag brukar också gödsla på hösten där jag ska odla tidigt, så jag la lite välbrunnen kompost ovanpå varje triangel. På komposten la jag sedan sand. Anledningen till det är att jag inte vill så direkt i komposten, för då kanske fröna ruttnar bort. För första gången ska jag pröva höstsådd och så i en av trianglarna sådde jag morot redan nu. Så får vi se hur det går till våren. 

Skogsträdgården - Årets trädgårdsbok

2018-10-25 14:59
Från Ida
Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus

För ett tag sedan stöttade jag en kickstarterkampanj för att skriva en bok om skogsträdgård som de etablerade förlagen inte var intresserade av att ge ut. För någon vecka sedan fick boken utmärkelsen Årets Trädgårdsbok 2018. Den heter Skogsträdgården och är en gigantisk bibel som handlar om allt man behöver tänka på som odlare. Naturligtvis om man ska anlägga en skogsträdgård men även vi andra odlare har definitivt nytta av att ta till oss om kunskaperna i den här boken.


Vi som odlar i norr blir gärna lite skeptiska till odlingsböcker. De är så ofta skrivna av människor som odlar i Skåne eller Mälardalen som inte kan föreställa sig hur det är att odla här uppe med våra förutsättningar. Philip Weiss odlar i Dalarna och det han tar upp i Skogsträdgården är sådan som hjälper oss att här uppe i zon 6 att odla bättre också. Skogsträdgårdsodling handlar om att odla lite mindre arbetsintensivt och få ut mer med mindre arbete. Genom att arbeta med naturen och bygga upp ett samarbete mellan växter behöver man inte lägga lika mycket tid på att rensa ogräs, gödsla och vattna. Låter inte det toppen?

Jag har bara hunnit läsa de första kapitlen i boken, att inhämta ny kunskap passar ju egentligen vintern men jag är redan väldigt nöjd med köpet. Förutom all fakta om vind, vatten och sol, så finns ett utförligt lexikon med växter som passar när man ska anlägga en ätbar trädgård. Där har jag till exempel lärt mig att jag visst kan odla nötter (som jag surat över att jag inte kan). Så nu står Manchurisk valnöt på inköpslistan!

Skogsträdgården är skriven av samma författar team som skrev Fleråriga grönsaker, Philipp Weiss och Annevi Sjöberg. Fleråriga grönsaker är en annan bra bok som bör läsas av alla odlare som vill odla lite mindre arbetsintensivt och få mat år efter år utan särskilt mycket ansträngning. Du kan också läsa mer på Skogsträdgårdsbloggen, där Philipp skriver om sitt arbete med skogsträdgården Puttmyra.


Bygg en odlingslimpa nu i höst

2018-10-18 07:41
Från Ida
Inlägget innehåller reklam för Bokus genom annonslänkar


Jag är så nöjd med min squashbädd i år. Den är byggd enligt odlingslimpa principen och det växer så det knakar. Här samsas 3 sorters squash (genovese, baby round och musselsquash) med gurkört och kryddtagetes. Fortsätter den här värmen kommer vi få äta squash tills vi bara inte orkar mer. 

En odlingslimpa är en typ av kompost som man kan odla direkt i för att den byggs enligt lager på lager principer med ett tjockt lager jord längst upp. Vill du lära dig mer om odlingslimpor rekommenderar jag att du läser Handbok för köksträdgården eller Odla året runt, båda av Lena Israelsson. Hon beskriver utförligt hur man ska bygga en odlingslimpa mycket bättre än jag kan. 


En odlingslimpa ger fantastiskt fin jord. När jag är ledsen går jag ut och sticker ner handen i jorden och drar upp den mest fantastiska svarta massa. Mullrik och fylld med näring. Den har jag byggt med hjälp av trädgårdsavfall, maskar och andra organismer. Det är svårt att vara ledsen när man kramar den härliga jorden och ser horder av maskar krypa runt. 


Förra årets odlingsbädd var inte lika lyckad. Jag kallar den för pinnjorden och squashen ville inte alls växa i den. Den här känner jag helst inte på och ogräset frodas. Kålen som växer i landet verkar dock trivas ganska bra efter lite tilläggsgödsel. 
Bygg på hösten
Vad är då skillnaden mellan min lyckade odlingslimpa och min misslyckade? Det är faktiskt flera saker. För det första började jag bygga den lyckade på hösten. Enligt Lena Israelssons instruktion kan man börja på våren men det finns inte så mycket grönt material att tillgå tidigt på våren, vilket gjorde att min misslyckade limpa hade alldeles för mycket brunt material. Pinnar, löv (blandat med massa pinnar) och halvbrunnen lövkompost var grunden för limpan. 

Årets limpa började jag bygga i augusti förra året. Då la jag pinnar i botten, sedan grästuvor och slutligen gräset från ängen samt blast från sådant jag skördat. Balansen mellan brunt och grönt material blev väldigt bra. 

Klipp isär pinnarna
På den misslyckade limpan la jag väldigt långa pinnar längs hela botten. De kanske har förmultnat framåt 2056. I den nya är grenarna längst ner max 30 cm. Det är skitjobbigt att klippa isär alla grenar men det gör verkligen skillnad för resultatet.
Använd matkomposten
I den första komposten använde jag dåligt brunnen trädgårdskompost som sista lagret innan jorden. Vad innehåller dåligt brunnen trädgårdskompost? Massor av pinnar. I den nya komposten la jag istället matkompost som legat ett år i varmkomposten. Det ger betydligt mer näring och komposteffekten kommer igång snabbare. Dessutom, inga pinnar!

Finfördela grästuvor
Både odlingslimporna innehåller grästuvor. Det blir över mycket sånt eftersom jag bryter så mycket nytt land. I den första la jag på mängder med riktigt stora klumpar där ogräset frodades. I den lyckade delade jag varje tuva i fyra delar. Då fick inte alls lika mycket ogräs fäste. Det kanske inte är så viktigt om man har en gräsmatta som består av gräs men min består till 40 % av kvickrot och 30 % revsmörblomma. De sista 20 procenten är surblad, klöver och en blomma som rymt från rabatten och tagit över stora delar av trädgården. Några grässtrån finns det kanske också. 

Tillräckligt med gödsel och jord
Det största felet jag gjorde första året var att inte tillsätta tillräckligt med gödsel. Jag köpte ko på påse och snålade alldeles för mycket. I år beställde jag hästgödsel av en granne och fick så att jag kunde fläska på ordentligt. Det gjorde verkligen skillnad. Bädden som jag snart ska börja bygga kommer ha egenproducerad kaningödsel längst upp. 

Om jordlagret är för tunt växer inte plantorna ordentligt, så det är värt att lägga på minst 15 cm jord på bädden. Ta från tidigare bäddar eller gräv upp jord någonstans i trädgården. Jord på påse bör bara användas om man blandar den med trädgårdsjord eller välbrunnen kompost (ja, det vet jag också av erfarenhet). 

Bygg en sarg
Första året gjorde jag bara en gravhög, så kallade min granne på kolonilotten föraktfullt limporna, men det kom så mycket ogräs på kanterna att jag inte hann med att rensa. Andra året byggde jag en 40 cm hög sarg som håller limpan på plats. 

TäckodlaEtt av problemen med odlingslimporna är att man måste vattna otroligt mycket för att få igång komposteringsprocessen och det är väldigt lätt att jorden och växterna torkar ut. Det löser jag genom täckodling. På våren lägger jag ett tjockt lager löv ovanpå jorden och när limpan börjar sjunka ihop framåt högsommaren la jag ett tjockt lager gräsklipp på. Det ger verkligen perfekt klimat för alla maskar och organismer.

Bygg en odlingslimpaOdlingslimpor är ett fantastiskt sätt att förvandla trädgårdsavfall till jord rekordsnabbt och jag tycker att det är något du ska pröva om du vill utöka din odlingsyta utan att gräva. Mina erfarenheter visar ju dessutom att även om man gör väldigt fel och får en otroligt pinnig jord, så växer det i alla fall bra år två.

Inlägget publicerades första gången 27:e juli 2016

Vackra höst

2018-10-12 10:48
Från Ida


Det är så vackert ute att man nästan svimmar ibland. Jag älskar den här årstiden här man får börja ha halsduk, dricka te i soffan och sparka på prasslande löv. Naturen är så vacker med alla sina färgade löv, det är som att gå runt i en fin tavla. 


Samtidigt finns det fortfarande mycket kvar att göra i trädgården innan vintern. Barnkammaren måste lövtäckas, stenen på uteplatsen måste läggas klart och de nya landen på framsidan måste få kanter så att jorden inte spolas iväg när snön smälter. Tyvärr är det så svårt med orken så här års. Jag vill bara gå runt och fota fina löv eller sitta i soffan och sticka. Dessutom är jag nästan konstant förkyld just nu. Hårt trädgårdsarbete är mer en vårgrej för mig. 


Jag ska försöka göra ett sista ryck och kratta upp de här löven och lägga det över mina känsliga växter. Kanske kan svärmor hjälpa mig i helgen, nu när svärföräldrarna kommer på besök. Eller så vill hon också bara dricka kaffe och prata strunt. Det funkar det med. Trevlig helg allihop!

Skörda jordärtskockor

2018-10-04 13:07
Från Ida

Hela sommaren har jag sett de växa, högre och högre tills de var högre än mig. Så blommade de och lyckan var total. Idag var det dags att se om det var något under de höga pinnarna också. Jorden hade redan börjat frysa lite på toppen men det var inga problem att få upp jordärtskockorna. 


Fina, vita och runda var de nästan allihop. Kanske lite små om jag ska vara kritisk, jag får gödsla mer nästa sommar så att de växer sig lite större. 


Mängden var det dock inget att gnälla om. 3,5 kg + utsäde som aldrig tog sig in till vågen. Jag planterade för nästa år direkt.  Ganska coolt med tanke på att jag bara satte ner 14 skockor i våras och aldrig har fått skörd att äta tidigare. Nu ser jag fram emot flera omgångar av jordärtskockssoppa, smörkokt jordärtskocka och ugnsbakt jordärtskocka.

Koka tomatsås

2018-10-02 15:01
Från Ida

Så här i tomattider måste man ju försöka ta vara på alla tomater man lyckats odla fram och det finns nog lika många sätt att förvara tomater som det finns tomatodlare. En del fryser hela och andra bakar i ugn. Jag föredrar att koka in mina på burk så att de kan förvaras i matkällaren istället för i frysen.

Så här gör jag:

Inkokt tomatsås
Mixa alla tomater ordentligt i en mixer. Tillsätt örter, vitlök och chili om du vill. Jag brukar ha vitlök och timjan i min och i vanliga fall chili. I år skippar jag dock chilin så att Charlie också kan äta tomatsåsen. Jag har inte i någon olja för jag tycker den får en lite konstig smak av inkokningen.

Häll upp mixet och kryddor i en stor gryta och koka ca 3 timmar.

InkokningNu är det dags för själva inkokningen. Jag har ingen fin inkokningsgryta eller speciella burkar, utan jag brukar koka in i ugnen.

Häll sedan upp på glasburkar och ställ i  en långpanna som är till 2/3 fylld med vatten. Se till att burkarna inte rör vid varandra. Lägg på skruvlocken men skruva inte fast dem. Den varma luften måste kunna fly.

Ställ in i en ugn som är värmd till 100 grader och låt stå ungefär 3 timmar. Ta ut långpannan och låt burkarna svalna en liten,  liten stund. Skruva sedan på locken ordentligt. Om nu allt har gått som det ska kommer locken att dra sig nedåt och vakum bildas.

Än producerar trädgården gott om mat

2018-09-27 14:13
Från Ida

Det är lätt att tro, särskilt för oss här uppe i norr, att när frosten kommer då är det slut. Dags att gå in, sticka på en varmare tröja och äta ur frysen. Även om jag dessa stormiga dagar mest känner för att sitta inne och sticka så producerar min trädgård fortfarande mängder med mat. Vi plockar sallad flera gånger varje dag och har tomater i mängder som hänger och mognar i köket. 


Den sista zucchinin ligger i kylskåpet, likaså rotsellerin och de sista rödbetorna men kvar i landet står grönkål, purjolök, broccoli och vintermorötter. Våra vintermorötter är gigantiska och det räcker med att man tar upp en, för att det ska räcka som enda grönsak till en middag. Ser fram emot att äta hemodlade morötter i alla fall fram till jul. 


Sedan finns ju allt det där som vi inte börjat skörda än, oktobermaten. Som Pak Choi, palsternacka, frosttålig sallad, ja och så mer grönkål. Jag tycker att det är svårt att lyckas med de sena sådderna. Sniglarna äter upp det mesta, jag orkar varken täcka eller vattna efter en lång odlingssäsong och seriöst orka gå ut i höststormen och skörda sallad. Men i år har jag verkligen ansträngt mig. Täckt den lite känsligare salladen med fiberduk när frosten hotar, sått, vattnat och skött om små kål och vintersallad och skördat oavsett väder. Allt kanske inte kommer gå bra. Min vintersallad t.ex. ser pytteliten ut fast jag sådde i mitten av juli och mizunan växter inte men jag kommer alltid att glädja mig mer över det som funkade än gräma mig över det som gick åt skogen, jag tror att det är en förutsättning för att orka odla grönsaker.


Nått annat vi inte börjat skörda är jordärtskockor. Jag har i många år försökt odla jordärtskockor här men aldrig fått mer än några små som jag grävt ner som utsäde. I år har i alla fall det som är ovan jord växt ordentligt och jag är otroligt spänd på hur det ser ut under jord men jag skördar inte förrän en hård frostknäpp tagit grönskan och blommorna. 

Att inte få sova, bygga sandlådor och skörda innan frosten

2018-09-21 15:08
Från Ida
Jag sitter och läser igenom gamla blogginlägg. Det är ju ganska kul att ha bloggat så länge och se hur man har utvecklats och lärt sig mer och mer. På ett område har vi dock gått tillbaka och det handlar om det här med sömn.

torsdag den 11e april 2013 skrev jag:

Vi har sovit väldigt lite det senaste året. Noa har sovit dåligt, vägrat sova i sin säng och trängts och sparkats och ammat halva natten. Så en dag fick vi en fantastisk idé. Vi skruvade bort ena sidan på spjälsängen och ställde den bredvid vår säng. Nu sover Noa i sin säng och kan samtidigt köra in huvudet i sidan på sin pappa om han vill ha sällskap. Eller klättra rakt över pappas ansikte om han vill komma till mig. 

Byt ut Noa mot Charlie och livet är precis så här igen. Jag känner att jag behöver komma ihåg det nu, när jag känner att det händer alldeles för lite här hemma. Det här med att vi inte får sova och att det blir bättre sen när man får det. Orken blir bättre, immunförsvaret blir bättre och så kan man komma ihåg saker igen. Ser så fram emot det. 


Vi har i alla fall byggt en ny sandlåda till barnen, eller ja, den är nästan klar i alla fall. Stenarna var bakgrund till en rabatt som jag kämpat med sedan vi flyttat hit men nästan ingenting vill växa under den stora rönnen. Barnen tycker dock om att gå balansgång på stenarna, se då fick de bli bakgrund till den nya sandlådan. Stockarna kommer från tallen vi fällde i våras. Den lite tjockare stocken till höger ska ha en liten urgröpning så att det blir en liten stol där jag kan sitta när Charlie ska leka i sandlådan. Jag gillar inte att sitta i sanden. Jag är faktiskt väldigt nöjd med det här projektet och det är barnen också. 


Vi plockade in alla våra äpplen i veckan, för frosten började hota om kvällarna så nu ska det torkas äpplen, kokas äppelmos och kanske starta en äppelcidervinäger. Om jag får lite ork imorgon vill säga. Jag plockade också in alla tomater från tunnelväxthuset och nu hänger det och mognar i köksfönstret. Det har varit ett riktigt bra tomatår och vi börjar vänja oss vid att ha tomater till maten varje dag.

Vi fick en liten touch av frost längst upp i köksträdgården men eftersom vi täckt med fiberduk så klarade sig till och med squashen. Så nu hoppas jag att vi hinner få några squash till innan nästa frost, som nog kommer nästa vecka när det ska bli kallt igen.

Hemkonservering

2018-09-20 15:43
Från Ida


Alla som följt bloggen ett tag vet att jag tycker väldigt mycket om hemkonservering. Att stå i köket och koka sylt, lägga in gurka och göra inkokta tomater gör mig så mycket gladare än att fylla frysen med grönsaker. För frysen är ju alltid en risk. Om krisen av någon anledning kommer och strömmen lägger av, ja då förstörs ju allt det där jag sparat. Maten i min matkällare däremot, den klarar sig ändå. 


Förra året valde jag att inte göra särskilt mycket konserver, eftersom vi hade en nyfödd bebis och var tvungna att lägga den lilla tid vi hade på annat. Så i år längtade jag verkligen efter att stå i köket och koka sylt. Nu är det ju inte helt lätt med en 1-åring som knuffar en på benen heller, så det mesta har åkt i frysen men jag har i alla fall kokat mängder med äppelmos, lite drottningssylt, rabarbermarmelad och äppelsaft.  


Vi fick mängder med rödbetor och inläggningsgurka som jag lagt in i lag och tomater som jag kokat in både hela och i tomatsås. Det här är mat vi kan njuta av i vinter när det färska tagit slut och det gör mig väldigt glad varje gång jag går ner i källaren och ser maten stå där. Då känner jag mig redo för vintern!

Att organisera sin trädgårdsaktivitet

2018-09-18 10:42
Från Ida

Jag såg ett program med en amerikansk självhushållare när jag precis flyttade hit och hon sa att det när du hållit på ett tag kommer du känna att du behöver hålla ordning på alla dina fröer och sådder, så skaffa en bok för det redan nu. Ha, sa jag. Det kommer jag aldrig att känna. Hela poängen med trädgård för mig är att det är spontant, utan krav och listor.

I år fick den amerikanska självhushållaren rätt. Efter att år efter år vägrat föra bok på mina sådder kände jag i år att jag behöver få lite mer koll på vad jag gör egentligen. Hur mycket sår jag? Vad går bra? Vilka sorter tyckte jag om och vilka ger mindre? Så jag började att föra bok. För att det skulle vara så enkelt som möjligt gjorde jag bara ett rutmönster på ett papper som jag sedan kopierade i några ex.


Så nu finns en förteckning på vad jag sådde när och hur mycket samt när jag planterade om och ut. Nästa år behöver jag inte undra när jag sådde ärtor eller vad den där sorten jag odlade hette för det står i mina papper. 8 sidor sådder blev det och när Oskar såg högen växa utbrast han:
- Men fatta att det här brukade du försöka ha i huvudet!
Ja, det känns ju väldigt konstigt nu men så kom jag ju bara ihåg två tredjedelar av all info också.


När jag ändå var igång och gjorde förteckningar, skrev jag upp alla träd, buskar och perenner som jag planterade så att jag kommer ihåg vad alla hette och när jag planterade dem. Så nu är det ordning och reda i Familjen Ws trädgård och jag kan använda den plats i hjärnan som skulle hantera all den här informationen till annat. Det känns faktiskt riktigt bra!

Ruggningen har börjat

2018-09-14 09:23
Från Ida

Våra höns har börjat rugga, eller ja mest en. Satchitarial, eller Satch ser ut som att vi missköter henne något enormt men det är bara en vanlig ruggning. (Jag vet. Namnet. Barnen fick döpa hönsen och några fick namn efter Bayblades.)


Satch är hönan som tycker att hon är boss nu sedan tuppen försvann även om de andra inte alltid håller med om det. Ibland känns vår lilla hönsskock lite mer anarkistisk än hönsböckerna beskriver samspelet i en hönsflock. De har ingen tydlig hackordning, det är mer som att den som känner sig vresigast för dagen försöker bestämma och den som är less på allt tjafs, flyger över staketet. Oftast är de ganska sams. 

Bönan (i alla fall ett riktigt hönsnamn)

Resten av hönsen ser ganska fina ut än så länge och vi får i alla fall 2 ägg om dagen än så länge (mot 3 i normala fall). Jag oroar mig väldigt mycket för att stå utan ägg men vi har fryst när vi har haft överskott, så vi kommer i alla fall att kunna äta gula pannkakor tills de börjar lägga ägg igen.

Anlägga en fruktträgård med liten budget

2018-09-11 10:26
Från Ida
Ett av våra mål i år var att sätta fler fruktträd och bärbuskar. Fördelen med frukt och bär är att de inte kräver lika mycket jobb som grönsaksodlingen. Man gödslar och beskär en gång per år och sedan är det bara att vänta på skörden. Men fruktträd och bärbuskar är ofta ganska dyrt och min trädgårdsbudget är väldigt liten, så hur ska man då få en trädgård full med bär och frukt utan att lägga så mycket pengar?

Plantering med Sibiriska björnbär, 
Amerikanska blåbär 'Putte' och Allåkerbär 'Linda' och 'Beata'

Tips 1: Önska dig i present. Nästan varje år när jag fyller år får jag en bärbuske eller ett träd. Planteringen ovan består bara av födelsedagspresenter.

Päron 'Pepi'

Tips 2: Köp små plantor. Det här är ett päronträd som bara var en pinne när jag köpte det till priset 3 träd för 500 kr. Normalt kostar ett 3-årigt träd ungefär 500 kr. Nackdelen är att små träd är lite känsligare och kanske inte överlever vintern, man får ju också vänta längre tid på den första skörden men bara man sköter det så sänker det kostnaden för fruktlunden rejält.


Tips 3: Ta sticklingar. Vinbär, buskkörsbär, blåbärstry och andra buskar kan förökas med sticklingar. Sätt i en kruka med sandblandad jord och kom ihåg att vattna, så har du mängder med gratis buskar till nästa år.

Körsbär 'Kirsa'

Tips 4: Gå på plantmarknader. På sommaren hålls det ibland privata plantmarknader i byarna runt omkring mig. Där har jag hittat både krusbär- och körsbärsbuskar. Det kanske tar lite tid innan körsbärsbusken ovan ger frukt men jag betalade bara 20 kr för det.


Tips 5: Ta vara på rotskott, självsått och revor. I min ganska vilda trädgård sår fåglarna röda vinbärsbuskar lite överallt, gärna under rönnar. Jag gräver upp plantorna och planterar i min trädgård. Frösådda plantor blir ju inte sortäkta, snarare en ny sort men så länge de är goda bryr jag mig inte. Om någon skulle få mindre goda bär är det bara att slänga den på komposten.


Jordgubbar skjuter mängder med revor varje år och när de rotat sig är det bara att plantera i ett nytt land. Om du inte har några jordgubbar själv, brukar de flesta få revor över när de höststädar jordgubbslandet och du kan lätt få en hink med gratis plantor av en vän. Björnbär och hallon (och säkert fler), skjuter ofta rotskott som kan grävas upp och planteras på en ny plats.

Så här gör jag för att fylla min gigantiska trädgård med frukt och bär utan att det kostar mig allt för mycket. Nästan alla tips gör att jag måste vänta längre tid innan jag får skörd. Ingen instant garden här inte men för mig handlar trädgård väldigt mycket om att göra själv och ha tålamod. Att se något jag startat växa varje år och slutligen ge lön för mödan. 

Köksträdgården framför ytterdörren

2018-09-07 09:37
Från Ida


Min dröm för i år är att börja förändra min trädgård på allvar. Jag har gått och pillat och fixat lite här och där i tre år men i vintras gjorde vi en ritning för trädgården och bestämde oss för att arbeta lite mer koncentrerat så att det syns att vi gör något. För att det ska bli rätt börjar vi närmast huset och jobbar oss utåt. Närmast huset ska vi odla mat och något jag gjorde redan i våras var att förvandla delar av min perennrabatt på framsidan till grönsaksland. Nu är det arbetet nästan klart. 


Perennerna har fått flytta och istället odlar jag sallad, persilja, sockerärtor, pack choi och gräslök. Nu behövs bara en kant så att inte jorden forsar ner i gångarna när snön smälter i vår. 


Nedanför den omgjorda perennrabatten ligger högar med grästorv. Det här är grunden till nya odlingsbäddar som jag ska odla i nästa år. De behöver bara fyllas på med gräsklipp, kompost, gödsel, ensilage och löv, så blir det fina odlingslimpor för squash.


Att odla grönsaker så här utanför köksdörren är nog lite ovanligt. De flesta har sin köksträdgård i ett hörn av gräsmattan. Men det är väldigt skönt att kunna springa ut och hämta salladen man alltid glömmer när maten nästan är klar. Odlingar som ligger nära där man oftast är blir dessutom mer omskötta. Man drar upp lite ogräs samtidigt som man håller koll på barnen och vattnar när de sprungit klart i vattenspridaren. Istället för något lite oskött i hörnet, blir odlingarna en del av ens vardag. Jag tycker att det är väldigt bra och ska definitivt anlägga fler land vid huset nästa år.

Barnkammare för plantor

2018-09-06 10:27
Från Ida
En dröm jag haft sedan jag flyttade hit, var att bygga en barnkammare för plantor. Här skulle jag kunna sätta frösådda plantor som väntar på utplantering och krukor med självsådda plantor som jag grävt upp och tänker plantera ut när jag vet var jag ska sätta dom. För jag har alltid små krukor stående överallt och så sköter jag för dåligt så att de dör.


I år gjorde jag äntligen en enkel liten plantskola och placerade den bredvid växthuset, där jag går väldigt ofta och därför kommer ihåg att vattna. Jag tog tre bänkar som Oskar byggde till växthuset för något år sedan och anlitade barnen till att fylla dem med sand. Hela sommaren har sedan perenner jag grävt upp stått. Även frösådda plantor som behöver lite tid på sig, som sparris, har stått här. Tillfälliga besökare som ny sallad finns också här, samt en liten planta röda vinbär som jag försöker göra ett träd av.


Trots torkan har alla dessa plantor överlevt och det tror jag inte att de hade gjort om förvarat dem i små krukor utspritt på tomten. Sanden har fungerat som en vattenreserv och alla plantor har dragit sina rötter nedåt för att leta efter vatten.

Nu barnkammaren förberedas för vintern. Lite saker ska planteras ut och sedan måste jag täcka kanterna med halm eller löv eller nått så att rötterna får lite mer skydd i vinter. Så får vi hoppas att allt överlever till nästa år.

Ta fröer

2018-09-04 10:17
Från Ida

Ett av mina mål 2018 är att lära mig att föröka själv, alltså att ta sticklingar och fröer. I vintras gick jag med i föreningen Sesam, som fokuserar på just fröförökning. Genom att ta egna fröer från fina plantor, kan jag få fram sorter som trivs just i min trädgård och det är ju verkligen positivt. Att föröka själv sparar dessutom pengar och istället för att vara beroende av inköp så levererar trädgården allt vi behöver och det är både självhushåll och permakultur.


När jag gick med i Sesam fick jag en trädgårdssallad som hette Black Seeded i välkomstpresent och den var hur god som helst. I hopp om att få fröer så lät jag 3 plantor gå i blom. Nu blommar den äntligen och jag hoppas att plantorna hinner producera fröer innan vintern kommer. Första frostdatum här brukar vara kring den 20:e september, så den får skynda sig.


Andra fröodlingsprojekt är dill, persilja samt märg- och sockerärt. Jag har försökt ta frön många gånger tidigare men grobarheten har inte varit den bästa. I år har jag läst på mer om hur man ska göra och hoppas att det ska gå lite bättre. Något jag inte förstått tidigare är att man måste ta frön från flera plantor, även om en planta producerar så många fröer som jag behöver. Detta för att bevara den genetiska spridningen. Om jag sätter frön från samma planta år efter år blir det lite som inavel och fröerna inte lika bra. Så det tar jag verkligen till mig i år och odlar flera plantor till frö.


En växt som är väldigt lätt att ta fröer från är ringblomma. Den har jag faktiskt haft eget frö från i flera år. I år köpte jag in en ny sorts ringblomsfröer, Pink Suprise, så nu tar jag egna fröer så att jag inte behöver köpa ringblomma igen.


Planen var att också ta sticklingar från lite alla möjliga buskar men det blev bara svarta vinbär. Å andra sidan har de tagit sig väldigt väl och jag ska plantera ut dom i helgen. Det ska bli en liten svartvinbärshäck som ska rama in barnens gräsplan.