RSS - xml

Kontrollerades senast: 2019-06-23 13:51:37

Dagar med Deco

Dax att prova

2009-11-10 14:03

 

 

något nytt. http://brudec.wordpress.com/ Välkommen dit i stället!

 

 

Spår, spår o spår

2009-11-08 22:27


Skithunden tuggar!! På allt! Pennor, suddgum, azalea och allt som finns på bänkarna i köket... Kan ju tänkas att han har lite myror i kroppen nu när aktiviteterna har legat på sparlåga ett tag. I fredags lade jag ett trehundrameters till honom på åkern, för att kanske få honom att bli lite trött och inte hitta på en massa bus. Skithunden är förstås Bruno, om ni nu trodde att det var Deco som helst plötsligt gått och fått för sig att bli en pestapa plötsligt.


Brunos åkerspår började i grannens trädgård och sedan vidare ut på åkern. Tre pinnar med burkar, liggtid drygt en timma. Väder: Ja, ni gissar rätt, det regnade.

Det började ganska bra, lite ofokuserat och slarvigt fram till första pinnen. efter den kom han igång "på riktigt". Då inträffar katastrofen: ett djävla rådjur uppenbarar sig i åkerkanten. Det var han förstås tvungen att kolla in ordentligt. Snacka om att man hoppas att ingen ser en när man står mitt på en åker, i ösregn, alldeles stilla och tittar i spårets riktning med en liten hund i lina som bara bålglor rätt ut i skogen.

När han hade fått spana i sådär en timma (kändes det som) tyckte jag att vi kunde fortsätta med spårandet och det gick han med på. Ett par meter, väldigt osäkert och vimsigt, sedan var det tags att glo igen. Suck. jag hade under tiden tid att studera terrängen, och upptäckte att vi nog stod en meter från rådjurets viloplats... inte lätt att spåra där...


Jag tänkte skita i alltihop och började gå mot slutet och efter några meter började B spåra igen. Det gick som på räls och han hittade sista pinnen. Sedan var bambi glömd och vi ägnade oss åt en massa lek med pinnen och bollen. När vi kom hem tackade han mig genom att tugga sönder ett decilitermått....


-


I går drog vi iväg till grustaget. Där består underlaget mest av grovt, hårt grus, lite sand och en del gräs. Jag började i det fina, mjuka gruset och gick därefter både i högt gräs och på hårt grus. Pinnarna fick ligga ovanpå och burkarna grävde jag ner.

Bönan trodde till att börja med inte på att det fanns något spår i gruset. De första tio meterna gick väldigt sakta och jag fick peppa honom lite på mina fotspår. När vi kom över på gräs gick det som tåget. Jag kan i bland ana en liten tendens hos honom att hastighet går före noggrannhet...

När vi åter kom ut i gruset så var det som om han hade spårat på grus i hela sitt liv, det gick undan! Men lite för mycket i zickzack för min smak. Stannade vid alla pinnarna gjorde han också. Vid den sista långa så tyckte han att vi skulle leka lite extra med den, och det tackade jag förstås inte nej till.


-


I dag tänkte jag att vi skulle spåra i skogen, men det var upptaget på bästa stället så det fick bli ett spår till Preben och upptag till Deco i skogen. Bönan fick nöja sig med gruset igen.


  


I dag började jag i skogen och gick därifrån ut på det hårda gruset. Passade på att vila en stund vid lägerplatsen innan jag gick vidare. Både gräs och grus i dag också, och tre pinnar. I dag var det bara extraburk vid den långa pinnen. I bland lägger jag små pinnar utan burk och så får han något ur tuben hos mig, men långa pinnar har alltid burk!


Att börja i skogen var förstås inga problem. Vid lägerplatsen försökte han gå under bänken jag suttit på, men fastnade. Han blev inte ledsen för det, utan gick bara runt den och fortsatte på andra sidan. När vi kommit halvvägs in i spårandet upptäckte Bruno att det stod en skummis i en buske! Skitjobbigt!! Det var Samuel som stod så där hundra meter därifrån och fotade... lika bra att han kom och gick med oss i stället. Bruno var inte heeelt säker på att det verkligen var Samuel som kom mot oss. Han hade ragg över hela ryggen och muttrade och skällde något hemskt. Men han blev väldigt lycklig när han märkte att det inte var någon som tyckte om att hugga svansen av spårande små kelpies.


Grusspårandet gick ofantligt bra i dag! Vinklar är svårt och det ser ut som om han har samma beteende vid vinklarna som Deco; går vinkeln åt höger så måste han göra en ring åt vänster innan han kan fortsätta. Bruno är lite mer yvig i sitt letande efter spåret än vad Deco är, men annars ser det ungefär likadant ut.



Dagens happening är att Bönan verkligen letade efter en pinne han fick i näsan och sedan tog han upp den och kom med den till mig! Hurra!!!

  letar... letar...




Det är också ofantligt roligt att spåra med en hund som tycker det är så KUL! Deco tycker nog också att det är ganska roligt. Men han visar det i alla fall inte som Bruno gör; med viftande svans och glada krumsprång :) Till skillnad mot Deco verkar han också uppskatta de långa pinnarna. Det är viktiga grejer! Men vi får inte glömma bort att ett antal små pinnar också kan vara väldigt viktiga...


  


-


Prebens spårande gick väldigt bra. Jag hörde dem mest knaka och braka i skogen och Samuels glada tjoanden när Preben hittade pinnar.

Deco har, peppar, peppar gått rätt på upptagen sedan vi hade vår lilla "kontrovers" om det för ett tag sedan. I dag fick han två lätta med hundmatsburkar som slut och det gick alldeles utmärkt.



Lydnad o bilder

2009-11-03 22:10

Jo tack, läget på sjukfronten är något bättre. Än så länge ingen grissjuka, tack för det!


I går besökte vi klubben för lite måndagsträning. Det är ju så avskyvärt mörkt nu för tiden så vi åkte så snart jag hade tillgång till bilen för att hinna träna medan det fanns lite dagsljus kvar.

Det blev inte så mycket med det, hann precis rigga planen med allehanda attiraljer, rasta av jyckarna och sedan var det svart. Vi har strålkastare så det gick ingen nöd på oss. Trist att vara där ute helt ensam bara, tur jag inte är mörkrädd.


Deco fick gneta framåtsändande. Och som vanlig när vi inte har tränat på ett tag så gick det lysande! I och för sig var det obefintligt med störningar, men med tanke på vår lilla kris förra gången så var det kanske bara bra. Det som alltid strular numera är framföringen, han vet så väl vad som ska komma och tycker inte det är nödvändigt att gå så exakt som han "brukar" hmm...  oftast...

Körde lite apporteringar också, med fokus på snabba gripanden och ingångar. Den verkliga höjdaren för Decos del var stegförflyttningarna åt vänster, han gick verkligen skänkelvikning åt vänster. Det har annars varit mycket smygande bakom mig för att sedan komma upp och sätta sig när jag har flyttat mig klart. Konstigt nog har vi bara tränat hur själva stegandet ska gå till ett par gånger, och plötsligt verkar det ha fastnat. Härligt! Nu ska vi bara få till det samma åt höger...


Ett ganska långt kryppass fick det också bli. Fokus på att ligga kvar vid halter och så svängde vi lite åt höger och vänster också. Det gick bra alltihop.


Bruno hade sjungit upp sig rejält under Decos runda på planen så han var i bra slag när det var hans tur. Vi körde mest ordförståelse; sitt är sitt och ligg är ligg. Han har en tendens att gissa och blir rätt sur när han inte får gotta för det han tycker är rätt. Sitt kvar, ligg kvar och inkallning blev det också. Frestade honom med lite bollar som flög i luften, men det gick han inte på. Dutti Böna!

Donade lite med apporteringen, men det var han inte på humör för. Han stressade upp sig och började pipa. Jag andades och backade tusen steg i träningen och det kändes ganska bra, då började en hundjävel gasta på andra sidan ån och så var det träningspasset slut. Går INTE att koncentrera sig på träning när det sitter mystiska spökhundar någonstans i mörkret. Så vi lekte i stället. Det var kul det med! Bönan börjar kanske inse att det är lite roligare att leka med mig än att springa runt för sig själv och skoja.


När jag skulle lägga tillbaka apportbockarna i förrådet så upptäckte jag att någon hade hängt upp en pressenning på väggen och ner över halva golvet. Jag såg den förstås när jag hämtade bockarna, men den pratade inte till mig då. Det gjorde den nu! Ny och prasslig var den också så jag passade på och gömde en kamprulle i pressenningen och bad Bruno kolla om han hittade något där inne. Det är ett ganska litet förråd så han fick gå in själv medan jag stod utanför. Det var rätt så mörkt där inne, bara ljuset från lamporna på planen lös upp lite grann. Spännande att se om Bruno skulle våga gå in i det mörka rummet, trampa runt på pressenningen och hitta grejen. Så klart han gjorde, det var väl ingenting! Sedan blev det cirkusBruno på planen... :)


-


I dag tog vi en kvällssolig runda i sjökanten. B hoppade förstås i, tyckte det var kallt och for upp ur vattnet fortare än kvickt!

  

.




Deco tycker man kan plaska ALLA dagar på året

  

.



Ön

  

.






Det är som bekant rätt stenigt i Småland. Medan jag blundar och hoppas på det bästa så försöker jag tänka på att de åtminstone tränar upp motoriken när de far som dårar över stock och sten. Edvin vill köra agility med B när han (Bruno alltså Flört) blir större. Undrar varför...?

  

.





"Här kommer han aaaldrig att hitta mig"

  

 .

 

"SHIT!!!"

  

.



Rundan avslutades med lite (mycket) spring och bus i sanden. Sedan var vi både blöta, skitiga och nöjda!  

.




Ganska fint på vägen hem också.

  

Stationsutsikt :)

.


Förresten: Hur kommer det sig att en kelpie i sjumånadersåldern kan sno grejer från köksbänkarna, när grejerna ligger minst två decimeter från kanten??? Dessutom helt ljudlöst!


Och en sak till: varför tycker någon att sjön är ett bra ställe för den här?? Gråter Skrikandes

  

 

  

Än lever vi

2009-10-30 18:19

kul att du undrar V Skrattande Det har bara varit lite mycke´ ett tag, tyvärr inget hundrelaterat, och det märks! Både på att bloggen är full av spindelväv och hundarna är helt nuts! Skäms


Jag har alltid tyckt att vi har hundar (Deco) som fixar en tids overksamhet väldigt bra utan att flippa ur. Antingen har vi inte varit så overksamma som jag har tyckt, eller också blev det lite för bra nu. De är nämligen helt bananas. I alla fall de bruna... mest D. Bönan är en riktig kanonjycke, och det inte bara för att han inte exploderar i tid och otid Flört 


Rundor blir det förstås, men nästan ingen träning, särskilt inga spår. Älgjakt, sjukdom och andra aktiviteter har gjort att vi inte hunnit med det på ett tag. Blir det något så är det ett litet pass uppletande. BORING!! tycker de bruna om det. De vill ha meeer!

Så länge ingenting händer så är det rätt lugnt, men minsta lilla förhoppning om aktivitet gör att (i alla fall Deco) exploderar! "Ja! Äntligen! Kom igen! Nu sätter vi igång!" - Nej lilla gubben, jag ska bara ut och hämta posten... Gråter


Den här helgen är det syskonträff med Brunos syskon i Karlstad. Jag önskar så att jag kunde varit med och träffat alla hans syskon och ägare! Den här helgen har vi i stället, för jag vet inte hur många år tillbaks, hjälpt till på Den Stora Utställningen I Växjö. Tack gode Gud för torrt väder! Det gick tydligen för det mesta att gå ut och rasta hunden i dag!

Jag hade lovat att hjälpa till halva dagen, pallar inte mer, och därefter stanna så länge jag orkade. När jag väl meddelade att jag tänkte åka så hade en del av de som skulle vara med hela dagen redan åkt Förvånad Skrikandes. Med andra ord behövdes jag... Classe har hjälpt till hela dagen fast han är sjuk (feber och ont i halsen, hans tur nu). Han ville gärna också åka hem lite i förtid. Tack vare snälla klubbkompisar som hoppade in extra så kunde vi åka hem lite tidigare. GulleSamuel stannade kvar. Han är en riktig klippa!

Men fast vi har gjort så gott vi har kunnat, och stannat så länge som möjligt så har i alla fall jag skitdåligt samvete! Känner mig så fruktansvärt otillräcklig, och önskar samtidigt att jag också kunde tänka mer på mig själv. Samuel och Classe ska jobba på söndag också. Om jag repar mig på en dag (har i och för sig aldrig hänt) så måste jag kanske hoppa in för Classe, om han fortfarande är sjuk.


-



Hur som helst så var det väldigt trevligt i Tipshallen i dag. Mycket kul finns det att titta på. Särskilt lilla oavbrutet bjäbbande Buster och hans matte med guldskorna. Kanske inte så mycket Buster som pjucken! 


Eller små barn utklädda till vuxna, som tydligen behövde fixas till minst lika mycket som hunden = junior häändling!


Värst var nog damen som inte orkade gå tillbaka och hämta sin nummerlapp, och därmed bli insläppt i hallen igen efter rastrundan "jamen, då får hunden kissa inne då" sa hon, vände på klacken och gick!Förvånad 


Eller ett gäng fantaster (ni vet, sådana där med snäv kjol, högklackat och blus! Inte skjorta alltså, utan bluuus) som högt uppe under taket, tittandes ut genom restaurangens fönster, minsann kunde tala om vilken av pudlarna där nere i ringen som var bäst! Nickade och hummade snusförnuftigt att domaren kunde sina saker när h*n valde "rätt" hund som vinnare, men kunde inte reda ut om det var dvärg- eller toypudel som visades Skrattande


-


Jag fantiserar om att jag och hundarna ska kunna ta oss till klubben för lite träning och förhoppningsvis ett par spår i morgon. Går inte det får jag väl försöka få till något här hemma... gissa vem som också har ont i halsen?

Fortfarande

2009-10-25 15:54

sjuk Rynkar på näsan Segaste förkylningen i mannaminne. I alla fall mitt. Än har jag inte börjat grymta, så det är väl inte flunsa. Kanske någon slags fluss?  Obestämd


Hundarna får nöja sig med rundor, inte med mig, så träning blir det bara lite i köket. Mest position med Bönan. Han kan jättefint om man bjuder på pannkaka, fläskfilé eller något annat gott från bordet.


Regnet öser ner, jag längtar till sommaren

 Sommar  



Bloggagratis har blivit bloggplatsen och tycker tydligen plötsligt att det är lämpligt med reklam Skrikandes Det är inget de berättat om, än mindre frågat om det är ok? Reklam kan man väl eventuellt stå ut med om det inte vore för att det kostar att ha en massa bilder i bloggen. Betala och stå ut med reklam?  Dessutom segar det sig och strular heeela tiden!


Blogga utan bilder är trist. Särskilt när man har så söta hundar som jag!

Bruno o tofsen  






Undrar hur det där blogtown egentligen fungerar?

ETTUSENFEMTIOFEM

2009-10-20 11:20

kronor!!!!!! Det är vad det kostar att plocka bort ett märgben från en viss liten kelpies underkäke.


  




Det var förstås lilla Bönan som råkade ut för detta i går. Han tyckte inte det var något särskilt med det, han gick så glatt omkring med sitt ben. Han hade kört in halva underkäken i "hålet" och det satt benhårt (haha) fast. När jag upptäckte det och försökte få bort det så bet han tag och kampade om det i stället...  Jag slängde mig på telefonen till underbara grannen/veterinären, kanske hon kunde hjälpa B att få loss benet? Hon var precis på väg till jobbet på


  


och jag och Bönan fick skjuts dit. Classe hade förstås bilen...


Resan till Växjö gick ganska bra, Bönan hade ett par panikattacker på vägen, men lugnade sig ganska snabbt. När vi väl kom fram så blev det där monstret i ansiktet lite väl obehagligt och han fick riktig panik. De såg oss från fönstret och kom och mötte oss redan vid dörrarna in till kliniken. Naturligtvis var han tvungen att vägas... försök med det, när hunden INTE är still utan bara försöker få bort det som sitter fast i ansiktet! Vi fick det till 13,5 i alla fall och sedan var det rakt in i ett behandlingsrum för snabb sövning.


Tio minuter senare var det klart! De hade lirkat ut det och käken och alla tänderna var OK. Skönt! Gick så snabbt alltihop att jag inte ens hann fota eländet!


Bönans uppvaknande var däremot lite traumatiskt. Han ylade och sprattlade oavbrutet. Tydligen sitter stressen som han hade när han sövdes kvar. I vanliga fall så ger de lugnande innan sövningen, men det fanns inte tid till det i går... Classe hade vid det här laget kommit och hjälpte mig att hantera en hysterisk, icke närvarande Böna. Det underbara ögonblick när han mitt i ylandet fick in i huvudet att hans bästa HUSSE var där var rörande. Så lycklig han blev! Därefter gick det ganska fort att vakna.


Vi har varit lite slarviga med miljöträningen och inte besökt djursjukhuset i normalt tillstånd. Fy på mig! Det tog vi igen efter uppvaknandet.


  



  


Det gäller att kolla allt!


Vid vägning utan ben i käften så vägde han 12,9. Nu ökar vi nog på maten lite...


-


På kvällen var det måndagsträning på klubben och jag och Deco åkte dit. B skulle ta det lite lugnt, så han fick inte följa med.

Vi åkte tidigt, så planen skulle vara ledig för framåtsändandeträning. Började om på mitt "gamla" sätt. Det gick urbra! När Decos favvo Alexandra kom så var det däremot svårt att gå rakt... då hade vi en liten kris, men det kändes som om vi jobbade oss igenom den och kom ut nöjda och glada på andra sidan Glad


Ett uppletande blev det också. Deco har alltid letat grejer hur länge som helst, men på sista tiden tycker han att det räcker att hämta tre st. Då är det nog slut, tycker han. Vi synretade lite (i kolmörkret) och sedan gick det bra att hämta det sista.

Trevligt var det som vanligt på klubben numera. Jag kände mig inte riktigt bra och hade tänkt åka hem tidigt, men prata och dricka the´går ju alltid.


Bönan hade tillbringat sin kväll i exil med att sitta vid dörren och pipa. Jättejobbigt att inte få följa med! Det pinsamma i historien med Bönan är att jag visste att detta kunde hända. Sett på TV. Men glömt bort Skäms Blev en dyr läxa, och inga nya skor till Helén på länge Gråter


I dag är det extra synd om mig. Det som var på väg i går har brutit ut och jag är sjuuuuuk!! Feber, halsont och elände. Edvin är också hemma och febrar sig och klagar (nästan) lika mycket som jag, så nu får vi väl mysa i soffan en stund.





Träning... eller nåt´

2009-10-18 13:06


Tack för grattisar! Skrattande


Det finns inte så mycket att rapportera från Småland. Älgjakten pågår för fullt och vi tillbringar större delen av rundorna på fälten. Vågar tusan inte sticka in näsan i skogen så här års Skrikandes


Kvällspromenad  


I går styrde vi kosan mot klubben för lite lördagsträning. Kom lagom till plats med skott. Härligt! Deco låg på en kant och det funkade utmärkt. Gick och gömde mig efter ett par skott och det var inga problem med det.


Därefter gick det mesta åt helvete! Försökte börja träna på fullt fokus under ff. Deco fattade ingenting! Han visste att jag ville något, men inte vad och blev helt blockerad. Då gjorde jag misstaget att plocka fram den förbannade klickern! Det blir ju så tydligt och bra då *dryper av ironi* Lyckades förstås klicka precis när han tittade bort Skrikandes Skrikandes Två gånger dessutom!! Blev vansinnig på mig själv och Deco tyckte nog mest att vi skulle åka hem...

Struntade i fokusträningen (och klickernFoten i munnen ) och försökte köra lite framåtsändande i stället. Gick åt helvete det med!!! Jag har försökt att träna om det på ett annat vis här hemma, och det funkar INTE! Får fram precis de beteenden jag inte vill ha. Suck!


Deco fick sätta sig i bilen en stund medan jag resonerade med övriga tränande (tack!) och tog en kopp kaffe. Sedan fick Bönan komma ut och lufta sig lite. Vi körde det vanliga d.v.s fot, sitt kvar, ligg kvar, inkallning och lite metallapportering. Han hämtar gärna metallen, och träapporter också, men fattar inte att jag vill att han ska hålla fast den en stund hos mig. Han vill gärna spotta ut den så fort som möjligt. Vi får klura lite på det...

Annars var han duktig och gjorde allt det andra bra. Eftersom det förekom skyddsträning inte så långt från oss så tycker jag att han fokuserade rätt bra. Men det är klart; när någon hojtar eller en stor schäfer sätter i gång och skälla, så är det inte så lätt att komma i håg att det var apporten man skulle hämtaFörvånad




Deco fick träna lite till, kändes inte så värst att åka hem när allt hade gått så dåligt... Vågade mig på lite hoppande och kryp åt alla håll. Det gick utmärkt Glad  Trälade lite med tungen också, men det började bra och blev sämre efter hand... FF på det vanliga viset gick helt ok, så känslan när vi åkte hem var bra i alla fall.

Konstigt nog så är det så att ju mer jag tränar desto sämre går det. Jag försöker träna in momenten så noga som det bara går så att det ska bli rätt från början. Vi kommer till en punkt när utförandet är OK och då vill jag försöka fila på lite detaljer och då blir det mesta fel och momentet blir mycket sämre än det var från början......

Det här blev inget positivt inlägg, men så får det vara! Vi kommer väl igen så småningom, men tävling blir det nog inte förrän till våren. Lika bra det, jag känner att jag kliver med raska steg in i vinterkoman och det mesta är ganska trist just nu. Edvin är sjuk med feber och allt. Classe och jag känner oss inte heller så raska men Samuel han bakar tårta, bara för att han har lust, så i dag blir det gott fika minsann Glad

-

Det är fint med höst!

Höstsol  

-


Bönan tyckte inte alls att det var för kallt med ett dopp trots att det blåste halv storm! Såå skönt att sola sig efteråt.

Bruno solar  

-


Spanar....

B på G  

-

Det gäller att hålla reda på var man sätter tassarna i steniga Småland. Både Deco och Bönan tycker att det är roligast att leka där det är krångligt... gulp!

Stenigt i Småland!  


  


Korning

2009-10-12 13:35

I lördags tog vi en tripp till Örebro för MT och exteriörbeskrivning av Deco. Förutom att man är tvungen att åka innan solen gått upp så gick resan bra. Det tar en stund att åka och även om vi stannade och rastade jyckarna så tyckte de väl inte att det var så kul att tillbringa så mycket tid i bilen. Med andra ord var både Deco och Bönan fulla av energi när vi kom fram.

Vi hann gå med och kolla på en hund innan det var vår tur. Alltid bra att kolla in vad som ska hända innan det är dags.


Det började struligt. Både jag, en av domarna och till slut Classe fick hålla på en bra stund innan vi hittade Decos chip. Den där avläsaren tycker inte Deco är något vidare, men han accepterade snällt att alla höll på och grejade med honom. Själva testet gick väl bra, tror jag. Han lekte och kampade bättre på 40 meter än på fem. Hade jag hållt truten så hade han hamnat "bättre" på samarbete-förare. Sprang fram till "lilla bytet" och när det inte rörde sig så nosade han bara på det. Letade i en minut efter att det försvunnit in i röret.


        


Trumgubben (som heter något annat nu för tiden, socialt samspel?) blev han mest förbannad på, och det tog en liten stund innan han fattade att det var en människa. Synd att de ska ha det där skynket på sig. Sådana lekar som han försökte bjuda upp till har vi lekt länge här hemma. INTE för att "träna" mentaltest, det har bara blivit så. Det är en av Decos favoritlekar, men vi spökar ju inte ut oss Flört

     


Skrammel och dumpe blev han lite rädd för, men det gick snabbt över med lite hjälp. Figurraden brydde han sig inte alls om.

Dagens läskigaste var släden. Den blev han riktigt förbannad på! Men ändå på ett sansat sätt, sa de efteråt. Jag vet inte, jag stod mest och tittade rakt fram...

     


När det var dags för skotten så var han riktigt på G. När de sköt så hoppade han till och hade nog gärna sprungit bort till skytten om han varit lös. Kampandet under skott var inga problem alls.

Under våren tränade vi mycket skott i samband med budföringen. Budföring är det roligaste Deco vet, och jag tror att det är därför han gasar när det skjuts.


Hur som helst så klarade han mentaldelen med 420 poäng. En av domarna sade att han tyckte Deco var en bra hund. Sansad och med väl anpassad aggressivitet. Kul att höra, men testet är mest intressant ur avelssynpunkt, för min del är det ingen skillnad, han är fortfarande min Snufsegris.

Jag tyckte att han reagerade ungefär som jag hade trott att han skulle göra. Förutom att han blev så förbannad. Det finns lite mer av det än jag trodde. Vill ni veta protokollet i detalj så kan ni kolla på Vickulas.

Efter mentaltestet var det dags för exteriörbeskrivningen. Det gick också bra. Han är för hög, 52cm, och smal, men ser trots det ut som en kelpie.


  


Därmed erövrade han sin första titel - KORAD. Vi hoppas att det blir fler titlar så småningom...


När allt var klart fick Bönan komma ut på Örebro BK:s gigantiska plan och träna lite. Han var också ganska gasad, men fixade den nya miljön bra. Vi tränade lite kontakt, inkallning, platsliggning och ff.


Deco fick också träna lite. De hade en övningsstege (låg) i metall som han traskade över några gånger. Ink, ff, dumrutan drog vi också igenom innan det var dags att börja färden hemåt. Underbart vackert var det hela vägen hem med träd som sprakar i höstens färger. Jag hade lust att stanna och fota hela tiden, men då hade vi väl inte varit hemma än.

Vi var hemma vid sju, 12½ timmar efter att vi åkte, och beställde thaimat från Klavres egen restaurang. Det smäckte vi i oss till fotbollsmatchen mot Danmark. Jag hörde att vi förlorade. Själv såg jag inte mycket av tillställningen eftersom jag somnade i soffan så fort jag ätit klart...


_


Gårdagen var seg! Trött som en gnu och ont överallt hade jag efter resan, men vi styrde ändå kosan mot klubben och genomförde en träningstävling i högre klass. Det var jättebra ordnat med både TL och domare. Eftersnack med träningstips fick vi också. Tack Kerstin och Greger som ställde upp och fixade det! Nu har vi lite att gneta på till våren.

Jag har fortfarande inte bestämt mig för om jag ska anmäla mig till en tävling eller inte. Lydnaden känns ganska bra, men det är ju det där förbenade spårandet som ska till också... och Öland är svårt! Säger de...


_

Vill bara tala om att vi har sådana här i trädgården!

    

Hösten har varit fin Glad


_



  

Km o bilder

2009-10-07 11:43

Nu var det ett tag sedan jag skrev något så det får bli en sammanfattning. Hemskt vad tiden rusar i väg. Om vi börjar med helgens begivenheter så tillbringade vi den på klubben. I lördags var det KM i lydnad och då var vi förstås med. Skojigt nog så var det både nya och gamla medlemmar som var med och tävlade. Det verkar som om vi kanske börjar få lite snurr på aktiviteterna igen. KUL!

För oss gick KM:et så bra att vi visst vann Skrattande med 186p.

Massa tior fick vi och det är förstås kul, men jag stör mig ofantligt på betyget 7,5 på linförigheten. Jag fattar inte vad det är som händer så fort vi går in på en tävling? Deco tappar fokus och position och det ser bedrövligt ut. Uppenbarligen!

Vi körde ff både före och efter tävlingen och då satt det som en smäck. Antingen har det med kommenderingen att göra, eller också kan jag inte gå riktigt när det är tävlingsdags. En kombination av båda sakerna kanske...? Hur som helst är det störande! Skrikandes

Vi har spårat en del också, förstås Glad Deco får träna upptag med och utan vidhängande spår och Bönan får "bara" spåra. Inga nya sensationer att berätta om där. En dag när vi spårade på klubben så var det några som pangade hej vilt med bössorna, så då fick vi skotträning samtidigt. Jättebra! och ingen av hundarna brydde sig.

*

På träningen i måndags bjöds det på uppflyttningstårta

  Edits uppflyttningstårta  

Den var både proffsigt snygg och god! Edit och Lillemor huserar numer i lägre klass spår! Bra jobbat!


-

Den gulliga lilla valpen som bor här håller sakta på att förvandlas till en marodör av värsta sort! Han är fortfarande ganska gullig...

Bruno  

... men borta är tiden, och friden, när han låg och sov när inget annat hände, när jag satt vid datorn t.ex Nu sover han minsann inte i onödan. Dessutom ska han ha något att tugga på hela tiden. Jag trodde det skulle bli lugnt på den fronten nu när han tappat tänderna. Det har snarare blivit värre!

Han börjar dagen med att släpa upp matskålen (av keramik) högst upp i trappan och sedan ligger han och gnager på den... Glasljusstakarna har jag också hittat där, i trappan alltså. Fint uppställd med ljuset kvar inuti. Andra favoriter är byrån i hallen, mattan i trappan och fjärrkontrollen... Suck!

Försöker lära in det mycket användbara kommandot "gå och lägg dig". Då ser han ut som om jag hade slagit honom och kryper sakta ihop på det alldeles för hårda golvet. Enligt Bönan går det bara att ligga på golvet om man har något mjukt under sig.

Och det är inte alltid man har Deco till hands som liggdyna.

Det ligger nog i släkten, brorsan Bozz har en hel rottis att gona in sig på Förvånad Dessutom har han vunnit snyggpris! Grattis till BIR brorsan!

_

Till sist vill jag bara tala om att vi har Smålands största lönn i trädgården. Vi gillar den alla tider på året, utom på hösten. Det blir en del att kratta... om man nu gör det, kan ju låta maskarna ta hand om löven också.  Innan man krattar (eller inte) kan man ta lite färgglada höstkort på jyckarna.

Bönan på språng

Bönan på språng


Kolla, de posar!!

Bruno o Deco okt - 09  


Deco får inte vara med Preben och Bönan och leka Gråter

Deco spanar  



Det kan vara fint i skogen också så här års. Gillar solmossan!

sol i mossa 


Samma mossiga skogsbacke. Lekte lite med en bild på Deco.

bara på skoj  

Det är sååå kul att fota och greja med bilder. Önskar jag kunde mer...







Sex månader

2009-10-01 22:58

I går blev Bönan hela sex månader gammal. Var tar tiden vägen? Det går ju fort när man har roligt, och det kan jag väl säga att vi har haft den här tiden som B har bott hos oss.

Han är fortfarande ganska envis och tycker saker, även om det där gälla skällandet numer bara visar sig när vi leker. Skönt.

Fortfarande är det lite amöba över honom i bland. Han bara glor som om han endast förfogar över ett par hjärnceller, och de har aldrig hört ordet "sitt" förut...


I dag började skolan på allvar för Bönan! Nej så allvarligt var det inte, men vi körde ett pass med uppletande. Upptäckte genast att det inte var så smart att lägga ut något som B kunde uppfatta som en leksak. Det tog en väldig tid att leka färdigt där borta och sedan komma till mig. Annars funkar det där med att komma och lämna grejer till mig ganska bra.

Det var kanske egentligen mest Deco som behövde träna upplet, så medan han körde fick B sitta uppbunden. Inte alls poppis! För att inte tala om när Deco fick belöning = djupt orättvist!!!

Vi höll till i skogen bredvid gjuteriet och det både lät högt och luktade illa. Det var inget som bekom Bönan i alla fall. Inte Deco heller, men han är ju van.


_


Vi har förstås spårat lite också sedan sist. För ett par dagar sedan fick jag med mig Classe till skogen. Då blev det både upptag och spår. Deco var jätteduktig! Jag tror faktiskt det hände något den där dagen när han inte fick vara med. Nu tog han samtliga fyra upptag åt rätt håll. På tre av dem så gick han fel först och vände sedan. Det gör mig inte så mycket, då GÖR han ju något, analyserar och tar ett beslut! Bara han inte går fel för långt...


Bönan spårade sitt sämsta hittills. Mitt i spåret var det något annat som var hemskt spännande att lukta in. Noooga... Jag har ingen aning om vad det var, men vi kom vidare till slut i alla fall. Han spårade inte alls dåligt, man inte som han brukar. Han hittade dock alla apporterna. Dessutom hittade han skit, som han tyckte han kunde få smaska i sig, men NIX!


_


I går tog vi en runda på åkern för lite snygga sex-månaders bilder.

  


Snygg vet jag inte precis, men den var i princip den enda som inte var helt suddig.


Fick till en skaplig huvudbild i alla fall. Den där valpen som satt så fint och tittade in i kameran för ett par månader sedan har flyttat, så man får vara nöjd med det lilla.


  

Lydnad, spår, annat skoj och GRATTIS!

2009-09-28 13:10

I lördags drog vi till klubben för lydnad och spårträning. Det var inte en käft där när vi kom så vi hade både planen och skogen för oss själva.


Började med att lägga spår. Deco fick ett riktigt klurspår. Många vinklar (även ett par med spets), rikliga tillfällen till att gena, långa och korta pinnar och naturligtvis upptag. Det fick ligga och gotta till sig i nästan två timmar innan vi tog det.


Upptaget gick åt rätt håll Skrattande hade han missat det så hade han spårat rätt in i stugan... För övrigt måste jag säga att han var superduktig! Det verkar som om han tycker det är roligare att spåra när det är svårt. Han klurade och analyserade spetsvinklar och terrängövergångar så det var en fröjd att se. Han funderade på att gena ett par gånger, men fortsatte snällt i spåret. Kanske för att jag höll emot i linan... Tungan ute eller för att han är världens duktigaste Snufsegris


Avslutningsvis hade jag lagt spåret på traktorvägen som går tillbaka till stugan, vinklat höger rakt in i skogen och sedan lagt ett slut. Det är svårt att variera sig, men i lördags hade jag tydligen inspiration Flört Deco såg mycket frågande ut när vi kom ut på vägen och han fortfarande hade sele och lina på. "Är det verkligen meningen att jag ska fortsätta spåra HÄR"? Typ. Han brukar inte vara motsträvig om man ber om något, och det var han inte då heller. Han tuffade på i gamla hjulspår (HAHA) och jag var mycket spänd på att se om han bara lallade mot stugan eller om han hade snoken påsatt?

Jo då, den var på! Han passerade vinkeln till skogen med ett par meter, men sedan vände han och klurade ut slutet också Skrattande


Bönan fick också ett skogsspår med pinnar och burkar. Det blev för långt, särskilt eftersom han började spåra långt innan spåret började, i mina ögon. Man måste ju ta sig till spåret också...

Att det var för långt märktes på att han började tappa det. Det brukar han inte göra annars. Han letade dock reda på det varje gång och tyckte inte att han behövde sluta när det var slut. I mina ögon... man måste ta sig från skogen med. Hur som helst så var han jätteduktig!! Stannade vid pinnarna, som hade nedgrävda osynliga burkar under Flört


_


Vi tränade lydnad också, det är snart dags för årets viktigaste tävling: KM:et (skojar..... lite) Flört KM:et går alltid i lydnadsklass 1, oberoende av vad man tävlar i vanliga fall. Deco behöver öva på att det INTE är sitt under gång. Och linförigheten var inget vidare heller. Det var ett tag sedan vi tränade det "på riktigt". Blir mest att man säger fot och sedan är det framåts. och det fotgåendet som blir innan man skickar är inte så lysande. På något vis har det fastnat även på det vanliga fotgåendet Skrikandes så typiskt!

Åker väl ut i kväll och gnetar lite också.


Bönan fick också öva lydnad.


Vi körde:


apportering

  




Ligg vid sidan

  




Och något otippat.... skänkelvikning! Flört

  






Han är rolig på det viset att det han kan, det kan han. Att jag försöker lära in något annat, det går honom lite förbi. Det roliga är att han tror hela tiden att han gör rätt och är skitduktig och därmed måste få en gotta....


  


.....och ser lite sur ut när det inte kommer någon...


Samuel fotade. Tack för det gubben :)


_




I går var det trivselresa till Gemla Viltrestaurang, anordnad av klubben. Tack! Det var mycket trevligt!

Det stod femkamp och middag på programmet. Femkampen bestod av slangbellaskjutning, luftgevärsskytte, pilskytte, lassokastning och yxkastning. Svåra grejer alltihop!

  

Middagen serverades i rustik miljö, träbänkar och träbord halvt utomhus. Det var trångt om saligheten men ack så GOTT!!!! Har ni möjlighet så åk dit och käka vildsvin. Det var så mört att det gick att äta med sked. Vi fick bakad potatis till också, och då ingick det sked, som vissa utnyttjade även till köttet. Kryddningen vet jag inte vad den bestod av, för receptet var hemligt Tyst De som åt fisk var också mycket nöjda med sin middag.

Jag är inte mycket för att prata mat och recept, men det vi fick i går var onödigt gott. Åk dit och prova!


Bönan fick vara med runt på kampstationerna. Kopplad fick han inte göra någonting! Urtrist! Han ägnade sig åt att dra upp gräs, klättra på folk, dra åt alla håll och springa runt så mycket han kunde.

När vi hade ätit fick han vara lös en stund och hela den stunden ägnade han åt att rusa och göra ett par svanhopp ner i sjön för att ta ett stycke simtur. Mycket roligt för de som tittade på Obestämd 

Det där med av-knapp är (än så länge) inte Bönans bästa gren...

-

Och så har jag lite GRATTISAR att dela ut:

Till syrran Mocca som är nybliven försvarsmaktshund

Till syrran Minna som fått ett CERT och BIR på utställning

Till trevliga kelpieekipagen Maria med Kylie och Jill med Kid som kommit med i Talanggruppen i lydnad - Bra jobbat tjejer!

Höst!

2009-09-25 14:28

Nu har hösten verkligen anlänt till Småland. Mörkare, kallare och framför allt regnigare Rynkar på näsan. Trots allt är det ganska vackert ute också, det är väl tur att inte allt är eländigt.


  



Gräs kan vara snyggt! I alla fall fluffigt böljande höstgräs när det för tillfället inte regnar.

  




I går var jag och de Bruna i skogen och tränade spårupptag. Ja, det har faktiskt blivit en del sådana på senaste tiden. Ofta blir det fel och ibland rätt. Man kan väl säga att om spåret går mot bilen eller hemmet så blir det rätt... annars inte Skrikandes

Det var inte meningen att Bönan skulle få spåra, jag försöker dela upp det lite mellan dem. Jag orkar inte hålla på och träna spår och upptag med båda två varje dag, så därför får de dela lite.


Men i går ruttnade jag på Deco. Han tycker att det är roligare att sitta i bilen än att träna, så han körde ett mycket distinkt upptag åt bilen till. Vilket förstås var helt fel. Nåväl, han fick spåra till bilen och när han väl kom fram och inget kul hände såg han faktiskt lite paff ut. Han blev inte så ledsen för det utan tyckte nog att han kunde få hoppa in i sin älskade bil och gona sig i lugn och ro. Att få sitta i bilen och inte få spåra är inget "straff" för Deco, snarare en belöning, som hans elaka matte inte tänkte ge honom...


Jag band Deco i ett träd så han skulle se oss, och tog ut Bönan. Vi hade sååå kul när vi gick och tog ett av de andra upptagen jag gjort i ordning. Nu fick ju inte Bönan något upptag direkt, utan mer ett direktpåsläpp. Det hade legat över en timma och regnet öste ner när jag lade ut det. Kanske för svårt, men det visste inte Deco. Han skulle bara få sitta där och MISSA allt det roliga spårandet!


Den gulliga lilla valpen spårade som en liten maskin Skrattande Vad då för svårt? Inte alls! Vi kom fram vid bilen och hade JÄTTESKOJ tillsammans. Det var inga problem att ha roligt med Bönan just då. Fan vad duktig han är! Han var sugen på att spåra mer, men nu var det dags för steg två.

In med en vilt protesterande Böna i bilen. Deco fick göra honom sällskap (fast Deco skrek inte som en stucken gris under tiden han satt i bilen) och så fixade jag ytterligare ett upptag FRÅN bilen. Och hejåhå vad det gick bra plötsligt! Det så ut som om Deco plötsligt fattade vad allt detta upptagande gick ut på. Hoppas Hoppas Hoppas..... annars vet jag inte hur det ska gå till?


Jag är supersugen på att anmäla till en tävling, men vi behöver få upp mer spårmotivation innan jag vågar anmäla mig. Jag blev nervös bara jag kollade efter tävlingar. Den enda tävlingen häromkring i höst är på Öland. Det är svårspårat på Alvaret...


Det är fint i Småland! Gårdagens spårskog

  

Något sällsynt

2009-09-21 14:36

kommer jag att visa upp i denna blogg i dag. Andra människor kanske upplever detta dagligen, men för mig är det väldigt sällan förekommande nu för tiden.


Men vi tar väl det i rätt ordning: Bruno fick som sagt också spåra i lördags. Spåret var ca 200 meter långt med tre pinnar; två långa och en kort, med burkar under. Liggtid ca en timma. Roligt nog blir inte den här spårrapporten annorlunda mot de andra på senaste tiden. Det gick utmärkt! Han spårade noga och hittade alla pinnarna Glad Även han hade haft påhälsning av rådjuret i sitt spår. Det hade han säkert kollat in noggrannare om han hade fått... Det fick han inte, och då fortsatte han på rätt spår. Jag tycker det är kul att testa lite olika grejer så i lördags fick Bönan träffa på en vinkel för första gången. Det var lite skumt, tyckte han att spåret bara försvann! Men det löste han också!


  

Observera den låga näsan. Den gillar jag särskilt mycket!




Det kan väl inte vara slut i burken redan?

  


Han har en fantastisk näsa tycker jag. Framför allt har han ett stort intresse för spår. Det är jättekul, och vi hade fullt sjå att hålla honom borta från Preben och Decos spår. Luktade så spännande där också! Han tog ett par hundra meter av Prebens spår när P var klar med detGlad


_


Nu kommer vi till det sällsynta:


Här kommer en solUPPGÅNG. Egenhändigt fotad av mig.


 




Ni får en till, när solen kommit upp lite mer

  



Det var ju spårtävling på klubben i går, och de börjar som sagt alltid i svinottan. Alltså stod jag vid ett kalhygge kl. 07.15 och lät kameran arbeta. Mycket soluppgång, många spindelvävar och gräs blev det. Dimman låg till en början tät, men lättade efterhand som solen gick upp. Det var otroligt vackert!


_

Tävlingen flöt på bra även om det inte gick så bra för "mitt" egipage", som tillbringade tio minuter med att leta efter slutet. Vet inte hur många gånger de gick förbi pinnen utan att hitta den? Till slut gav de upp. Det är så trist när det blir så, och jag hejar alltid lite extra på min tävlande.


Efter tävlingen tränade jag med Deco. Han fick köra framåts. med grupp. När Preben, bollen och Prebens tjoande husse kommit av planen gick det ganska bra. Nu har jag satt ihop delarna att par gånger och genast fått "fel". Deco går för långt och för fort. Bara att gneta delar igen. Fick några träningstips också, Tack! Det kan jag behöva. Vet knappt hur det där momentet ska se ut... Och inte fick jag se några riktigt bra framåts. på tävlingen heller. Men med tanke på hur många utförde momentet, så vet jag att jag INTE ska kalla in Deco i onödan. Många hundar antingen stannade när det var dags för inkallning (eller rättare sagt innan det var dags), eller också började de kolla bakåt, och vänta på kommando. Eftersom Deco också är av typen "jaggörsakerochtingiförvägförjagärsåduktig ochjagvetprecishurdetskavara" så är det kanske bättre att överraska honom Flört


Bönan fick öva sig i att göra ingenting. Det tyckte han var såå trist Rynkar på näsan Han är ganska cool och håller inte på och far omkring en massa, men jag tycker inte det skadar med lite passivitetsträning, och vad kan vara bättre än att öva sig när det är tävling!


_

I kväll blir det också en klubbresa. Vi gnetar väl på med våra "problem" och så är det tårtatajm också!!


Grattis Christina och Lillemor!!! Vad ni är bra Skrattande



Gissa?

2009-09-19 20:11

Jo naturligtvis har vi spårat igen Glad 

Nej vi har ingen tävling på gång, i alla fall har vi inte anmält till någon. Ännu.


Anledningen till allt detta spårande är, förutom att det är så kul, att Classe fortfarande är sjukskriven efter sin operation och vi har full tillgång till bilen.

Det är tävling på klubben i morgon så vi har varit ute och testat ett elitspår till. Vi har massor med återbud så det hänger gott om spår i skogen som inte behöver användas i morgon. Tråkigt! Foten i munnen


Samuel var snäll och knatade ut det. Sju+slut och lite gotteburkar hade han med sig. För att göra ett långt spår lite kortare så kan man säga att hade det varit skarpt läge, d.v.s tävling så hade vi vimsat bort oss efter 2/3 spår ungefär... Rynkar på näsan Deco spårade så fint på en liten traktorväg och antagligen började han bli lite mosig i nosen för han märkte ingenting av att spåret vinklade in till vänster. Det märks absolut ingen skillnad när han spårar och när han bara lallar Skrikandes. Nu hade jag ju snitslar att kolla på så det löste sig Oskyldig Glad.


Precis i kanten av en myr så missade han en pinne. Myren är ett eget litet kapitel. Där var det en spetsvinkel och spårläggaren hade vimsat till det lite..... "lita på hunden, inte på snitslarna" var det sista han sade innan vi gav oss iväg. När vi hade kommit till spetsen och D såg ut som en fågelholk i nunan så gick vi tillbaka en liten bit, släppte på igen och sedan fick han gå själv. Det var en fröjd att se hur han noooga analyserade spetsen och kom fram till rätt spår igen. Det var inte världens lättaste terräng att gå i heller...


Negativt:


-En missad pinne

-Lullande och därmed tappat spår


Positivt:


- Upptag åt rätt håll!


- Bara en pinne borta! Har Deco korn på en pinne så letar han reda på den!


- Deco har inget emot att vänta medan jag tar mig över, i det här spåret minst fyra, gigantiska diken. Tappade räkningen efter ett tag. När jag var klar med mitt kasande i dikena så satte vi igång igen.


- Han markerade slutpinnen trots att husse stog på vägen. Det kände han på långt håll och då är inte pinnar så värst intressanta.


- Vi såg ett rådjur traska över spåret. Tillfälle till påminnelse om vad vi bryr oss om när vi spårar och vad vi låter bli! Det köpte han.


- Det var inget lätt spår. Mycket ris, ljung, myr, terrängbyten, diken.... och bortsett från missen på traktorvägen så jobbade Deco så fint hela tiden.




Så länge listan med positiva grejer är längre än den med negativa så får man vara nöjd. Och det är jag Skrattande 

Förhoppningsvis kan malören med vägen hjälpas upp med lite mer träning och därmed spårkondis!


_



Kl. 06.48 i morgon bitti ska jag trampa ut i spenaten, och klockan är nu 21.30, fy fan vilken tid det tar att ladda upp bilderSkrikandes så det är bäst att nanna på söta örat en stund. 

Nu får jag ta en paus till i morgon, Bilder och berättande om Bönans bravader i dagens spår kommer...

Natti natti Glad

Spår o sån´t

2009-09-15 16:24


I går drog vi till spårskogen. Jag gick ut ett elitspår - färdigsnitslat = LYX! Sex + slut och ett par burkar, liggtid drygt en timma.

Medan vi väntade rastade vi av oss och fikade. Kan meddela att både Bönan och Deco gillar skinkmackor Oskyldig Under tiden jag satt och mumsade så noterade Bönans näsa att det fanns något som luktade intressant en bit bort i skogen... Han tog sig dit, hittade spåret och tog upp det Förvånad - klockrent bakspår! Duktigt... och inte. Det låg minst 30 meter från vägen, så näsa det har han.


Deco fick göra ett påsläpp på sådär tio meters håll. Lika klockrent från hans sida, tyvärr gick även han åt fel håll Rynkar på näsan

Jag hade ingen bra plan för detta så jag bara ropade på honom och så satte vi igång åt rätt håll i stället. När vi kom till stället där Bunan hade varit så var det förstås frestande att kolla var han hade tagit vägen... Hoppas aldrig vi får några svampplockare eller så´nt på tävling.(Det kan man ju drömma om Foten i munnen)


Efter denna lite trevande inledning så spårade Deco som en liten maskin. Plockade pinnar hej vilt, analyserade vinklar, fixade spetsvinkel och efter ungefär halva spåret blev även tempot ganska behagligt Glad Härligt! Summa summarum så behöver vi träna mera på upptag och förledningar, surprise!


Vi drog vidare till klubben för i går var det tävlingsträning, med TL och allt. Jättebra initiativ! Ni som inte var där missade något.

Deco hade sitt spår i kroppen och jag tyckte att det kunde passa bra att göra en check på högremomenten. Intressant att se om han höll ihop en hel "tävlingsdag".


Summarum på det är att han höll ihop väldigt bra men vi har en del att träna på; krypet, som har varit helt ok ett tag, hade bitvis återgått till gamla synder. Skallet är bedrövligt! Hade inte ens fått betyg på det på tävling, glest är bara förnamnet... Det kunde kanske också bero på att han trots allt var lite trött, för det var sämre än vanligt och det är inte bra i vanliga fall.

Det som fick mina ögon att fuktas i går var framåtsändandet! Gör han det så på tävling får vi nog betyg på det Skrattande  Trodde jag inte skulle gå för några veckor sedan när vi tragglade det som värst. Underbart!


Bönan fick köra sitt o ligg kvar, inkallningar, fot och framåtskick till bollen. Det var roligt! sa han. Mindre roligt var att titta på när andra fick träna. Det ska vara action hela tiden om B ska vara nöjd. Alltså försöker jag komma i håg att INTE träna också Cool


_


Finaste Snufsegrisen!

  

Finaste Snufsegrisen!



Spår och spår

2009-09-12 19:59

I går blev det mera spår. Bönan fick ett som var ca 100 meter med två pinnar, en lång och en kort. Jag jag vet att jag inte skulle ha pinnar i spåret, men jag var ju tvungen att prova om det funkade med gotteburk vid pinnen. Förut har jag bara testat att lägga dit en pinne och se vad som händer, d.v.s ingenting. Första gången med pinne + burk så stannade B vid pinnen, fast burken märkte han inte för den hade jag grävt ner i mossan under pinnen Tungan ute men kopplingen mellan pinne och smaskigheter gick blixtsnabbt i lilla popcornhjärnan och hittills (peppar peppar) har han stannat vid alla sina pinnar Skrattande


I går gick det som vanligt att spåra d.v.s utmärkt! Leka med pinnarna vill han inte så gärna. Det är bättre att käka det som ligger i burken och sedan fortsätta. Jag försöker göra ett tydligt, lugnt och trevligt uppehåll vid pinnarna, Bönan är mest intresserad av att fortsätta spåra... Glad


-

   


Deco fick två ganska korta spår med förledningsspår rakt över. Förledningen bestod av Nettan och hennes höglöpande Aska Cool


Jobbigt!

KOKO  



Det gick förvånansvärt bra! När vi var på väg till spåret så funderade jag på om Deco tänkte spåra över huvudtaget med tanke på alla smaskiga lukter som fanns överallt, Aska hade ju inte suttit i bilen hela tiden innan Flört Det var inga problem med det, när spårselen åkte på så spårade han. Skönt! Såklart var det frestande att byta spår, och det var det som var meningen. Fick planerat tillfälle att säga till honom att inte byta spår, och rikligt med beröm när han fortsatte på det rätta Glad

Finns det någon som har ett dresserat rådjur vi kan få träna med så hojta till, så kommer vi!


Vi körde lite pinnstig och "uppletande" av pinnar också. Det var Lajbans!


Vi hittade några gula skönheter

  

Herr Kantarell


Jag tycker plötsligt det är rätt kul att plocka svamp, i alla fall kantareller eftersom det är i princip den enda sorten jag är säker på. Det är roligare att ha något att göra under skogsturerna än att bara gå och gå och gå hela tiden. Äta dem får däremot gärna någon annan göra. Skitäckligt!


_

I dag blev det en tur till klubben för lite fotografering till tävlingstavlan. Det var kurs där ute och folk som tränade. Kul! Skyddsarna körde plats med skott och det var perfekt att hänga på det. Bönan fick träna lite fot, ink, sitt kvar och ligg kvar medan de sköt. Kollade till lite på första skottet, sedan var det lugnt Skrattande


Sedan bar det av ut i spårskogen, men det blev inga spår till våra gossar i dag Rynkar på näsan Det blev elitspår till vår tävling på söndag. Alla jyckarna var med och sprang i skogen och i dikena så de var nöjda, glada och skitiga när vi hade snitslat klart. Hur mycket kan en femmånaders kelpie egentligen hålla på? Bruno har hittills aldrig vilat frivilligt på planen eller i skogen... Obestämd


  

B springer fort


Kan hända att jag har bilen någon dag nästa vecka så vi kan åka ut och spåra lite elitspår, de ligger färdigsnitslade och bara väntar Flört


Hemma väntade fläskfilé och rödvin så nu är jag lagom i form för att krypa ned bredvid Bönan i soffan och mysa.

  

Nytt och fint

2009-09-09 16:40

är det på sidan nu för tiden. Nya inställningar att klura med och så har vi fått tillgång till Glad Kanske man skulle ändra lite mer på bloggutseendet när man ändå håller på och lär sig allt? Jag gillar bilden som är i toppen på sidan, den säger mycket om hur livet är med två kelpar!

  

Bruno badar






Tänk att man kan ha så kul i en vattenpöl!


  



Tiden har inte riktigt räckt till för bloggeri på sistonde. Classe är hemma och repar sig efter en operation. Synd om honom och kul för mig och hundarna. Vi har dragit till skogs mest varje dag. Spår har det blivit för båda och Deco fick till och med träna upptag för ett par dagar sedan! Förvånad 

Någon på klubben började mumla om att vi skulle pröva våra vingar tillsammans i högre framåt hösten... blev faktiskt lite sugen


I måndags var vi på klubben och tränade lydnad. Till kvällens happenings hör, förutom att det var så trevligt att vara där, Decos framåtsändande och Brunos "sitt kvar".

För första gången någonsin tränade vi framåtsändande med "grupp". Två personer stod i vår väg och det var inga problem Glad Fortfarande behöver vi pinnar i ändarna och färden framåt är lite skevande åt vänster. Inte snett, utan rakt fast åt vänster. Fråga mig inte varför, ingen aning. Det är dessutom alltid åt vänster vilket håll vi än går åt.

Deco springer i väg på "framåt" och saktar av av sig själv Glad efter en stund. Den stunden tror jag är lite för kort, om vi nu ska tänka perfekt tävlingsutförande, han behöver nog komma fram ett par meter till.

Det får inte finnas en ruta i närheten för då tror Deco att han ska sticka till den, den stackars hunden har fått träna in framåtkommando mot rutan också Obestämd Det gör ingenting så länge de inte får för sig att lägga in tramsiga rutor i brukset. Lilla Snufsegrisen var i alla fall duktig och det känns som om det kanske kan bli något av det där momentet så småningom Skrattande


Bruno körde sitt stanna kvar som värsta proffset! Trots att det gick en skojig sheltievalpfröken bara några meter från honom. Dessutom har han nog börjat koppla det där med att lämna grejer i handen på mig. Fast bara vissa grejor....vid vissa tillfällen....om det är säkert att det vankas baconost!

Lite fotgående blev det med, fast jag tror inte Herr B har så mycket kläm på vad vi gör egentligen. Han går nog mest vid min sida och käkar ost...


_


I går var vi i Nettans luktlabb igen. Både Deco och Bruno fick lära sig fröjderna av mattes svettiga strumplukt Cool Deco kom mycket väl i håg att övningen gick ut på att markera rätt burk, men det såg ut som om han i stället för att koppla i hop det med lukten försökte lista ut vilken burk som var den rätta, i stället för lukten. Och kom nu inte och snacka om att det var synd om hundarna som fick lukta på mina äckliga strumpor, ni vet mycket väl att hundar är äckliga djur som gillar snusk! Tungan ute


Det var premiär för Bönan i labbet. Det är lite mörkt och burkmanicken skramlar när man byter plats på burkarna, dessutom ska hunden vara uppe på ett ganska högt bord. Inga problem för Bunan som glatt intog bordet och gärna käkade godis där uppe Skrattande

Lukta på burkar var heller inga problem! Han är för cool min lilla kaffeböna Kyss


Vi spårade i skogen för B och i kohagen för D. Turligt nog var kohagen kolös Glad 

Nettan lade ett klurigt spår till Deco, samtidigt som hon sjasade i väg lite rådjur.... Förvånad. Lite vinklar, sidohopp och spetsvinkel var det i det. Deco fixade alltihop så bra, ända tills vi kom till spetsvinkeln... det var där rådjuren varit, och skulle man tro Deco så stod de på andra sidan granarna och väntade på honom! Att vi höll på med att spåra hade han helt glömt Skrikandes

Vi tog oss nästan till slutet i alla fall, men där blev det stopp igen. Då ruttnade jag på hela tillställningen och selade av. Vi velade runt lite för att se om vi kunde hitta slutpinnen och då vi hittade den så visade det sig att han inte varit i spårkärnan på slutet precis Skrikandes Han hittade slutet och kom med den och då fick man en anledning att berömma och tjoa lite, men det där med att sluta spåra och börja GLO efter rådjur i stället måste vi göra något åt!


Bönan fick, som sagt spåra i skogen. Det var cirka 100 meter och jag hade inte snitslat Skrikandes På ett ställe ville B åt ett håll men jag vissteOskyldig att jag inte hade gått där. Hade jag visst visade det sig när vi äntligen kom framåt Skäms Att jag aldrig kan lära mig att lita på hunden!  Foten i munnen Även om han är fem månader Tyst


_

Veckan har även innehållit ett besök hos de här små.... eehh... ja, ok: GODINGARNA!


  


Jag kommer inte i håg vad alla hette, utom en liten rackare som fastnade lite extra:


Får jag lov att presentera Sune!

  

Sune




Snart blir min nos lika stor och vacker som din Mamma

Asta och valp  







Drygt tre veckor gamla minibullevalpar Kyss

Vardagslycka....

2009-09-02 20:35




.....är en promenad i kvällssolen bakom två med svans.


Tjohooooo!

2009-08-30 13:46


GRATTIS ANN-SOFIE OCH ETTRA TILL SM-GULD I SPÅR!!! 


 





Ni är BÄST!

                                                                

Grattis även till Monsterbrorsan som fixat LP1

Lyckad träning och inte...

2009-08-29 20:54


Kolla vad jag hittade i taket i torsdags



That spider is no more... RIP


Appropå grejer vi har här hemma, vad sägs om de här!



Mumsiga :)


_


I måndags var vi på klubben och tränade spår. Deco fick ett som nog var en 800 meter med fyra pinnar + slut. Lade in lite klurigheter som vinkel nära vägen, vägövergång och nergrävda pinnar. Min duktiga plutt fixade alltihop :) men sedan var han rätt trött, vi får nog försöka öva upp spårkondisen lite grann. Dålig kondis för övrigt har han inte :)


Bönan fick ett spår som var ca 100 meter med en pinne och en matlåda som slut. Antingen är det spåret... eller också är det maten som drar, för spåra, det vill han gärna! Det där med pinnar är totalt meningslöst! Jag tror jag skiter i pinnarna ett tag, även om de är superroliga här hemma. Kanske det är bättre att hitta en leksak i stället?

Annars var det som vanligt fullt drag i kopplet, låg näsa och viftande svans :)


Vi hade tänkt skjuta lite också men det fanns skottobekväma hundar där, så vi hoppade det. Den egna pickan är ofantligt klickbenägen :( så den har vi lämnat på översyn. Hoppas den kommer tillbaka snart!


_


I dag stack vi till klubben och tränade lydnad. Började med Bönan eftersom jag tänkte att han skulle vara pigg och på G sådär i början. Jo, pigg var han nog, men totalt ointresserad av att träna det jag ville. Vi kämpar fortfarande med att få honom att komma tillbaka med grejer. Totalt onödigt och trist "Ge hit mjukosten och sluta larva dig! En meter i från dig räcker väl, du kan väl sträcka på dig?" Efter ca en minuts "träning" så började det blåsa och det lät nästan som om det var en bil i antågande, och fy fan vad det var farligt! Då var det bäst att sitta vid min sida och muttra. Bunan är expert på att muttra när något inte passar. Särskilt om han INTE vill något eller om han VILL HA något. I dag ville han INTE hämta fåniga bollar, han ville muttra åt den/det som kom.

Brukar inte den där spökåldern komma när de är sådär ett år? Fast det är klart lyfter man på benet när man är fyra månader så är man kanske lite före...?


Mutterbönan fick leka vrålapa i bilen i stället och jag tog ut Deco (som är så tyst sååå i bilen, ja faktiskt). Jag hade riggat lite riktningspinnar, dumruta, vanlig ruta, vittring... och så körde vi igenom rubbet! FF med särskild betoning på snabba sättanden vid halterna, dumrutan - lite missförstånd med "stanna" och "sitt". Försöker säga "tanna" men jag glömmer mig i bland.  :(


Nu var vi lite uppvärmda och satte i gång med vårt älsklingsmoment: framåthelvetesändandet. Och konstigt nog gick det skitbra :) Provade att sätta i hop före och sakta och det var inga problem alls :) Egentligen behöver jag inte säga sakta han slår av på tempot av sig själv. Fast jag tror inte att han går tillräckligt långt ut... och grupp har vi aldrig haft någon. Men va´fan, det gick så BRA!


När vi ändå var i gång körde vi hoppet på 65, premiär, han blev lite fundersam och slog i lite först, men sedan gick det också bra.

Tungapporten - inga problem. Skallet fick vi nästan till så som jag vill ha det. I dag satte han till och med i gång i förväg. Inget jag vill ha förstås, men det är kul att han VILL :)


Rutan var nästan det bästa av allt. Där fick vi till en dirigering som var så fin. Jag vill förstås att han ska springa rätt direkt, men gör han inte det så är det ju bra med en liten lätt dirigering, eller hur domar´n?  ;)


Inkallning med ställande var också helt acceptabel. Körde några släta också och de var förstås lite sega (väntaväntaväntastannastannastannaväntavänta nähä). Han gallopperar, men inte sitt fortaste...

När vi nu höll på så klämde vi till med en vittring a la´Nettan också. Behöver jag berätta att det gick.... BRA! :)

Kröp några meter med uppehåll... gick också.... du gissar rätt BRA!


Konstigt nog så glömde vi heeelt bort att träna fjärren. Nummer två på listan över hatmoment. Det får bli en annan dag...


_


Bästaste D var vid det här laget ganska slut i bollen så vrålapan (som vid det här laget hade tystnat, i alla fall fläckvis) fick äntra planen igen. Plötsligt fick han för sig att gå fot!!!!???? Bara att sätta i gång och belöna :)

Jag var rätt trött jag också så jag tänkte köra lite kul hopp över hindret, gick ju så bra sist. Så inte i dag  -Vadå?? Hoppa?? Är du helt dum eller, jag vill ha bollen ändå! Då började det dessutom ösregna. Jag fick över honom och sedan tränade vi lite bollhämtning på verandan under taket i stället.

_


Bönan är i en hemsk spökålder, har tappat typ alla tänderna, vill absolut inte kampa (tror jag det, när man inte har några tänder), skäller på föremål, blir vansinnigt upprörd om någon går i trappan hemma (kan ju vara ett spöke). Vi ska inte tala om den gången han fick se TV:n spegla sig i fönstret. Jobbigt!

Han tycker det är skitkul att träna om belöningen består av lax (vi kommer att bli utfattigare). Och dessutom har han en koncentrationsförmåga som varar i max tre sekunder. Guldfisk?


Bönan är dessutom en fantastisk tjuv, snor allt som eventuellt kan ätas. Tydligen är glasljusstakarna i vardagsrummet delikatesser... Terroriserar katterna, och Preben. Kan kissa på kommando :) Älskar folk och tror att alla hundar och katter är hans bästisar.

Lägger sig frivilligt i buren på kvällen, men sover också gärna i sängen. Dessutom snarkar han som en hel armé. Tycker matte är uppe alldeles för länge efter sovdags, men gillar ändå att dra sig på morgonen. Dessutom är han den gosigaste och mest kelsjuka hund vi någonsin haft. Gillar att ligga nära, både oss och de andra hundarna.

Kort sagt så är han väldigt enkel och trivsam. Och en riktig värsting, på en och samma gång. Träningsmässigt är han en typ av hund som jag aldrig haft förut. En del av de hundar jag har haft innan har kanske inte tyckt att lydnad varit livet på en pinne, men de har aldrig haft så mycket egen vilja att göra något helt annat! Lilla Bönan är en utmaning, hoppas jag klarar den!



När jag plockade ihop grejerna efter träningen så tappade jag en spårpinne. Då plockade Bönan upp den :) Det finns hopp :D