RSS - xml

Kontrollerades senast: 2019-07-22 08:44:46

1plus1is3

Tillbaka för att stanna!

2012-11-26 14:56

Nu är mamma och jag tillbaka. Det har inte varit meningen att lämna er men vi var tvungna att ta en paus, jobba klart sista tiden för att sedan komma tillbaka under ledigheterna; starkare än någonsin!


Vad ha hänt sedan sist?


Ojojoj.... 

Jag är  vecka 35(+3) nu och har cirka 32 dagar kvar i mammas gosiga mage. Jag är 46 långa cm och cirka 2,8 tjocka kilo.Jag sparkas och boxas mycket i mammas mage och har precis lärt mig att blinka.


Men nog om mig! Hoppas att ni mår bra. 

Mamma är ju hemma nu från jobbet så hon hinner vila och ta hand om allt som hon inte har hunnt utföra tidigare. Bland annat tvätta alla mina kläder och lakan.


 

Hihihi.... Det ser ut som om pappas kalsonger ska äta upp min body!


Jag längtar efter att få komma ut och träffa alla! 


Puss och kram och vi ses snart!

 


Guds gåva?

2012-09-29 17:40

Detta är Guds gåva till mamma!!!


Nej jag pratar inte om pappa utan jag pratar om "sittsäcken". En ful, stor och klumpig säck fylld med små kulor som formar sig efter mammas trötta kropp när hon sätter sig i den. Hon kan med en lätt rörelse ändra läge och säcken följer hennes kropp och avlastar mammas stackars rygg och lungor samt pappas stackars öron som lyssnar på mammas gnäll. Guds gåva till oss!

Så lyssna alla bäbisar: åk till Mio och köp en sittsäck till era mammor!


Nu väntar jag och mamma på att pappa ska komma hem från träningen. Vi ska till mormor och morfar och mumsa i oss middag, träffa morbror och Khaleh P och bara mysa.


Ha en underbar lördag.


Mitt i natten....

2012-09-26 19:52

Mamma hade aldrig hört talas om detta. Hon har läst mycket om graviditet, pratat med sina vänner och kollegor och surfat runt om det på nätet. Hon trodde att hon hade läst och hört allt som handlade om graviditet och förlossning men INTE detta! Jag kanske ska börja från början:


Detta hände inatt, någon gång runt 03:45. Mamma och jag sov djupt när mamma väcktes plötsligt av en obeskrivlig smärta i högra vaden. Det kändes som om någon hade stuckit en kniv i vaden och innan mamma hade förstått att det var kramp hann paniken ta över. Det tog några långa minuter innan den värsta smärtan var över och hela dagen hade mamma "träningsvärk" i vaden. På morgonen googlade mamma om det och detta är vad hon fann:


Förutom alla andra graviditetskomplikationer som du stöter på när du är gravid kan du dessutom uppleva att du får kramp i vaden oftare. Detta beror på att graviditetshormonerna gör att kalciumomsättningen i kroppen ökar. (Källa: minbebis.se)


När mamma berättade händelsen på jobbet ryckte kollegorna på axlarna och menade att "detta är väl inget" och "det är väldigt vanligt närman är gravid". Men VARFÖR berättar ingen detta för mamma? Usch vilken hemsk upplevelse!


Ha en skön kväll!


Det ligger i luften...

2012-09-24 20:18

Det känns som om förbredelserna har tagit fart. Det finns ett slut och slutet börjar att närma sig. Allt och alla påminner mamma och pappa om detta. Det är mysigt samtidigt som det påminner om något nytt och okänt. Ett nytt liv ska passa in i två, redan fungerade, liv. Både mamma och pappa tänker på detta dagligen och det är nog den största andledningen till att förbredelserna har tagit fart. Mysigt och underbart men ack så nytt och okänt.


Idag har mamma tittat lite på vagnar, barnvagnar. Det finns ett hav av olika färger, modeller och funktioner. Det kommer inte att vara lätt att välja. Jag har inte så många krav på min framtida vagn; varm, gosig och mjuk!


Ha en UNDERBAR måndag.

TACK....

2012-09-23 00:40

...för en mysig dag!!!


Vi kommer precis hem från mormor och morfar. Vi har fått god mat och umgåts med morbror, khaleh P och mormor och morfar. Pappa och mamma har fått god mat och efterrätt.


Mamma har kommit in i en period där hon har stort behov av att prata om framtiden med mig, förlossningen samt hennes och pappas roll i mitt liv. Idag fick hon prata ut med morfar och det tyckte hon var undebart! Fjärilar i hennes mage har lugnat ner sig och hon har slappnat av.


Det känns så bra att veta att jag har så många kloka och älskvärda människor i mitt liv! Jag LÄNGTAR efter att få träffa er snart.


Nu ska jag lägga mig till rätta i mammas mage och sova några timmar.


Sov gott och dröm sött!





Ännu en dag....

2012-09-21 18:03

Idag har jag busat, simmat och levt livet i mammas mage. Att känna mina rörelser i magen gör mamma lycklig och glad. Det är ju ett positivt tecken och visar bara att jag mår bra, är stark och pigg.


Mamma och pappa har nu börjat planera min ankomst; sakta men säkert. Mamma har bland annat att börja läsa en bok av Gudrun Abascal "Att möta förlossningssmärtan". En bra bok som går in i alla aspekter av förlossning och förbreder mamma på den stora dagen.


Ha en fin fin fredag och ta hand om varandra.

Presentation

2012-09-20 12:36

Jag har redan lärt mig att det är artigt att presentera sig när man är ny på ett ställe och därför tänkte jag börja med att presenera mig själv och de runtomkring mig;


Jag är en liten sessa som fortfarnde bor i min mammas mage. Idag är jag 25+6 veckor och kommer att titta fram 28:e december.


Jag bor som sagt i mammas mage och i pappas hjärta än så länge. Mamma och pappa har vait gifta sedan 20:e mars 2012 men de har varit kära länge. Mamma brukar berätta att hon blev kär så fort hon såg pappa och har varit kär i honom i alla dessa år. Pappa brukar säga att han fortfarande inte kan fatta att han har fått mamma.


Mamma fick reda på att hon var gravid 17:e april och ringde pappa på jobbet för att berätta om den underbara nyheten. De väntade några veckor med att dela med sig av sin enorma glädje till sin familj. De ville vara säkra på att allt var OK med mig. 


Den 21:a juni så åkte mamma och pappa till KS för att titta till mig och försäkra sig om att jag mådde bra. Det var då jag hade bestämt mig för att låta de tjuvkika på mig. De fick reda på att jag är en liten prinsessa!!!


Sen dess har allt gått som det ska. Mamma och jag mår bra och vi växer och växer. 


Nu ska ni få följa med mig på en resa, min resa......



nu KÖR vi...

2012-09-20 12:25

Jag är en liten ängel som är på väg. Jag vet att jag är efterlängtad av många och jag vet att jag kommer att vara älskad av lika många. Omständigheterna tillåter inte att att vi kan träffas så ofta och så mycket som vi vill och önskar. Det ska inte hindra mina nära och kära att vara delaktiga i mitt liv. Därför har blogget 1+1=3 skapats.


Nu KÖR vi......